HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 1. Hushållens inkomster och ersättningar. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi Maj 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 1. Hushållens inkomster och ersättningar. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi Maj 2011"

Transkript

1 HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 4 ÅR Del 1. Hushållens inkomster och ersättningar Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi Maj 211

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under 4 år Inledning Sammanfattning... 5 Sveriges ekonomi... 5 Sysselsättningen... 5 Lönerna... 5 Ersättningarna från trygghetssystemen... 6 Skatterna De makroekonomiska förutsättningarna... 8 Sysselsättningsgraden Löneutvecklingen...12 Trots högre arbetslöshet har de som arbetar fått högre löner Sociala ersättningar och bidrag Ersättningar från trygghetssystemen För yrkesaktiva Sjukförsäkringen...17 Från socialförsäkringen...17 Avtalsförsäkring och privat försäkring Arbetslöshetsförsäkringen...19 Avtalsförsäkring och privat försäkring För barnfamiljer Ersättning vid föräldraledighet...22 Föräldraförsäkringen...22 Avtalsförsäkring Barnbidrag Bidragsförskott och underhållsstöd Bostadsbidrag Övrigt För pensionärer Pensionssystemet...26 Delpension...27 Bostadstillägg till pensionärer...27 Efterlevandepension...28 Övrigt...28 Från avtalsförsäkringen:...29 Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

3 Tjänstepension...29 Efterlevandeskydd i tjänstepensionen...29 Privat pensionssparande Skatter...3 Källförteckning...33 Diagrambilaga...34 Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

4 Hushållens ekonomi under 4 år Det här är en första delrapport som belyser utvecklingen av hushållens inkomster och ersättningar sedan början av 197-talet med anledning av Fickekonomens 4- årsjubileum 211. Efter en inledande bakgrund och kort överblick av hur Sveriges ekonomi har sett ut under 4-årsperioden, visas vad som har hänt med sysselsättning och löner. Därefter följer en beskrivning av hur hushållens ersättningar från trygghetssystemen har utvecklats. Avslutningsvis redovisas några av de större förändringar som har hänt inom skattesystemet. 1. Inledning I vårt arbete på Institutet för Privatekonomi ser vi hur människors privatekonomi påverkas av allt från låg- och högkonjunkturer till nya reformer, system eller regelförändringar beslutade av Riksdagen. Det kan till exempel handla om att man blir arbetslös eller får ändrade ekonomiska förutsättningar till följd av en skattereform eller ett nytt pensionssystem. Men även utan yttre händelser förändras villkoren för människors privatekonomi genom livet. Man kanske studerar, börjar arbeta, blir sambo, gifter sig eller separerar, får barn eller blir pensionär. Varje ändrad livssituation innebär nya omständigheter för privatekonomin. Varje år sedan 1971 har vi i skriften Fickekonomen beskrivit de viktigaste skatte- och socialförsäkringsreglerna, och hur de påverkar människors ekonomi. Den innehåller fakta om vilka skydd och stöd som man har rätt till vid arbetslöshet, sjukdom, som förälder och som pensionär. Där finns också information om vad det kostar att leva för olika åldrar och olika typer av hushåll. I år firar Fickekonomen 4 år. Skriften är unik i sitt slag och 4-årsfirandet har föranlett den här rapporten där vi tar upp många av de ekonomiska händelser som har påverkat hushållen sedan Analysen om hushållens ekonomi under 4 år delas upp i fyra delrapporter. I den här första delen presenteras en översikt av vad som har hänt med hushållens inkomster under dessa år. Den andra delrapporten kommer att ta upp hushållens sparande och lån. Därefter följer en tredje del om boendet, och avslutningsvis en rapport om hushållens utgifter och utvecklingen för de typhushåll som vi har följt under 4 år. Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

5 2. Sammanfattning Sveriges ekonomi Under de 4 år som skriften Fickekonomen har funnits har det hänt mycket i svensk ekonomi. I slutet av 196-talet var läget gynnsamt med bra tillväxt, måttlig inflation och låg arbetslöshet. Men under 7-talet fick vi kostnadsproblem när både löner och priser ökade snabbare i Sverige än i våra exportländer. För att hjälpa exportföretagen och svensk ekonomi devalverades kronan flera gånger. Devalveringarna ledde till en starkare tillväxt i början på 8-talet, men eftersom inga åtgärder hade satts in mot själva kostnadsproblematiken sjönk tillväxten igen mot slutet av 8-talet. Arbetslösheten var låg vilket till stor del berodde på omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den internationella konjunkturnedgången i början av 199-talet förvärrade problemen för Sverige och stora valutautflöden tvingade Riksbanken att släppa kronan fri. Under 9-talet gjorde regering och Riksbank flera saker för att försöka komma till rätta med kostnadsproblemen. Rehnbergkommissionen, skattereformen och riksbankens inflationsmål fick bukt med pris- och löneökningsspiralerna. Arbetslösheten var dock fortsatt hög. Staten hade problem med stora underskott och genomförde omfattande besparingsåtgärder för att stärka statsbudgeten. Budgetsaneringen satte spår i hushållens ekonomi genom bland annat sänkta ersättningar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna. I början av 2-talet sprack IT-bubblan och arbetslösheten ökade. Mot mitten av 2-talet började ekonomin få god fart igen, ända tills Sverige påverkades av den internationella finanskrisen 28. Tillväxten sjönk både 28 och 29, men förbättrades sedan starkt redan året efter. Sysselsättningen Andelen sysselsatta kvinnor har ökat kraftigt sedan början av 197-talet. Trots det är den totala andelen sysselsatta idag på samma nivå som för 4 år sedan, drygt 7 procent. Under 7- och 8-talet steg sysselsättningen kontinuerligt, från 72 procent år 1971 till drygt 83 procent år 199. Den starka utvecklingen förklaras framför allt av att kvinnor ökade sin sysselsättning utanför hemmet, i och med slopandet av sambeskattningen och utbyggnaden av den offentliga sektorn där ju många kvinnor började arbeta. Den djupa lågkonjunkturen i början av 199-talet vände utvecklingen. Mellan åren 199 och 1994 sjönk sysselsättningsgraden tillbaka till knappt 72 procent - en minskning med nära 12 procentenheter. Den ökning som skett sedan början av 197-talet var helt utraderad. Fallet drabbade både män och kvinnor men männen drabbades i högre utsträckning. Sedan dess har sysselsättningsgraden ökat ett par procentenheter igen, något mer för män än för kvinnor, men det är långt kvar till nivån som var före 9-talskrisen. Lönerna Generellt har löneutvecklingen varit god för hushållen. Sedan år 1971 har reallönen stigit med 35 procent för arbetare och 52 procent för tjänstemän. Men de reala lönerna har inte alls utvecklats i en jämn takt över åren. Det har varit kraftiga kast i utvecklingen och därmed också i hushållens köpkraft. Under hela perioden stod reallönerna mer eller mindre stilla. I princip hela uppgången kommer från andra halvan av 199-talet och framåt. Från och med 1996 har löntagarhushållen haft en gynnsam period med reallöneökningar varje år, bortsett från krisåret 28 när tjänstemännen faktiskt fick en reallönesänkning på drygt 1 procent. Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

6 Ersättningarna från trygghetssystemen Under 197- och 198-talen byggdes den offentliga välfärden upp. Många stöd inom arbetslöshets- och socialförsäkringen blev mer generösa och dessutom tillkom flera nya. I svallvågorna efter den djupa lågkonjunkturen i början av 199-talet blev villkoren för att kunna få ersättning mer restriktiva och nivåerna mindre generösa. Villkoren försämrades ända fram till slutet av 199-talet då ersättningsnivåerna höjdes något igen. Men de höga nivåerna från 197- och 198-talen har inte kommit tillbaks. Undantaget är föräldraförsäkringen som istället successivt har blivit mer generös både vad gäller ersättningsnivå och antalet dagar med rätt till ersättning för att vara hemma med nyfödda barn eller sjuka barn. Några tydliga trender sedan början av 197-talet är att flera av ersättningarna från trygghetssystemen har blivit mer flexibla och/eller individualiserade. Exempelvis kan ersättningen vid vård av sjuka barn nu överlåtas till annan än förälder som vårdar barnet, sjuk- och föräldraersättningen kan tas ut i delar av dagar och den enskilde ska själv förvalta en del av sin pension. En lika tydlig trend är urholkningen av trygghetssystemens ersättningsnivåer. I många ersättningar från socialförsäkringen finns det ett högsta belopp för möjlig ersättning, till exempel vad gäller sjuk- och föräldrapenning. Det här maxbeloppet är kopplat till prisbasbeloppet vilket har lett till att den högsta nivån på möjlig ersättning har urholkats i värde med åren i takt med att lönerna har ökat mer än priserna. Fler och fler har därmed fått en allt lägre andel av sin lön i ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. Jämför man nivån på ersättningen från sjukförsäkringen 1974, när begreppet sjukpenninggrundande inkomst infördes, med nivån 211, kan man se att ersättningen var mer generös 1974 än idag. Högsta dagpenning är hela 11 kronor mindre idag än den var Om takbeloppet hade följt utvecklingen av inkomsterna, dvs. utvecklats i takt med inkomstindex, skulle takbeloppet från 1974 idag vara kronor, istället för 682 kronor som det är, dvs. 59 kronor högre per dag. Även den som inte slår i taket har en lägre ersättningsgrad idag, 77,6 procent av sjukpenninggrundande inkomst jämfört med 1974 när ersättningsgraden var 9 procent. Taket för den högsta ersättningen från föräldraförsäkringen höjdes från 7,5 till 1 prisbasbelopp i juli 26. Men eftersom ingen regelmässig höjning kopplad till inkomsten görs mellan åren har även föräldraförsäkringens takbelopp urholkats i värde, när lönerna har ökat mer än priserna, både sedan nivåhöjningen för fem år sedan och sedan Även ersättningen vid arbetslöshet har urholkats kontinuerligt eftersom ingen automatisk justering för dagersättningens maxbelopp görs mellan åren. Den högsta nivån på dagpenningen har i princip varit 68 kronor sedan den 1 juli 22, bortsett från de första 1 dagarna som ersattes med 73 kronor mellan 1 juli 22 och 26. Arbetslöshetsförsäkringens karaktär av inkomstförsäkring har därför, precis som sjuk- och föräldraförsäkringens, tunnats ut i takt med att allt fler har löner över nivån för högsta dagpenning. Sedan nedskärningarna i trygghetssystemen gjordes under 199-talet kan man säga att ersättningarna från social- och arbetslöshetsförsäkringen successivt har gått från att skydda individens inkomsttapp vid sjukdom och arbetslöshet, till att istället utgöra ett lägre grundskydd. Inkomstbortfallsprincipen har således försvagats sedan 1974 när principen för sjukpenninggrundande inkomst infördes. Skatterna Under Fickekonomens 4 år har skattekvoten, dvs. skatterna som andel av BNP, ökat med 6 procentenheter från 4 procent av BNP år 197 till 46 procent år 21. Fram till och med Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

7 slutet av 8-talet ökade skattetrycket regelbundet som en följd av utbyggnaden av den offentliga sektorn, och 1989 nåddes den högsta nivån på drygt 56 procent av BNP. Nedskärningarna i social- och arbetslöshetsförsäkringen i början av 9-talet innebar att skattetrycket föll eftersom skatteinbetalningarna samtidigt minskade. År 1995 var skattetrycket nere på 48 procent av BNP. Åren därefter ökade skattekvoten något igen men har de senaste åren åter fallit, framför allt på grund av jobbskatteavdraget. Skattesystemet har genomgått en mängd förändringar under de senaste 4 åren. Såväl stora skattereformer som mindre förändringar har påverkat oss. Några av de största händelserna är: För precis fyrtio år sedan, 1971, slopades sambeskattningen av makar och särbeskattning infördes. Många ersättningar från socialförsäkringen blev skattepliktiga års skatteuppgörelse, den underbara natten var en marginalskattereform som infördes Framför allt sänktes den statliga inkomstskatten och marginalskatten, i vissa inkomstskikt med närmare 2 procentenheter. Reformen begränsade successivt rätten till underskottsavdrag, vilket framför allt hade stor betydelse för ränteavdragen på bostadslån års skattereform. Målet med skattereformen var att göra skattesystemet samhällsekonomiskt effektivt och fördelningspolitiskt rättvist. Man ville ha likformig beskattning på tjänst och näringsverksamhet. Man breddade skattebaserna och sänkte skattesatserna. Den genomsnittliga kommunalskatten har ökat med drygt 1 procentenheter mellan 1971 och 211, från 22,5 procent, inklusive kyrkoavgift, 1971 till 32,8 procent 211. Trots att kommunalskatten är ungefär 46 procent högre idag än för fyrtio år sedan, och att socialförsäkringarna blev skattepliktiga under 197-talet, har de indirekta skatterna ökat mer än de direkta skatterna, både i storlek och som andel av den offentliga sektorns skatteintäkter. 197 utgjorde de indirekta och direkta skatterna 2 procent var av BNP. År 21 hade de direkta skatterna minskat till 19 procent medan de indirekta ökat till 27 procent av BNP. Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

8 Procent 3. De makroekonomiska förutsättningarna Vid skiftet mellan 196- och 197-talen var det ekonomiska läget i Sverige gynnsamt. BNP växte med god fart, arbetslösheten låg på drygt 2 procent 1 och de offentliga finanserna var i balans. Inflationstakten låg kring 2 procent i slutet av 6-talet men steg i början av 197-talet. Under 197-talet inträffade flera händelser som påverkade den svenska ekonomin starkt negativt. I början av decenniet bröt valutasamarbetet Bretton Woods-systemet 2 samman och kort därefter, 1973, kom den första oljekrisen med kraftigt stigande priser på olja. Den internationella inflationen tog fart och det blev startskottet för en långvarig internationell lågkonjunktur. I Sverige pågick varvskrisen som bland annat orsakats av det höga kostnadsläget och en både fackligt och statligt pådriven överetablering inom varvsindustrin. Regeringen försökte ta landet genom lågkonjunkturen med hjälp av ekonomiska stimulanser, den s.k. överbryggningspolitiken, som bland annat omfattade lagerstöd, slopad byggmoms, extra utbetalningar av pension och barnbidrag samt en temporär momssänkning under några månader med ca 4 procentenheter. Den förda expansiva politiken ledde till kostnadsökningar som var betydligt högre än i vår omvärld, speciellt jämfört med de länder som vi exporterade till. Dessutom var vår växelkurs fast. Fram till 1977 var kronan knuten till D-marken via valutaormen. Från och med augusti 1977 när Sverige lämnade ormsamarbetet för valutakorgsamarbetet, fick kronan istället ett riktvärde gentemot ett vägt genomsnitt av valutorna för våra 15 viktigaste handelspartners. Resultatet av kostnadsökningarna i kombination med fast växelkurs gentemot våra viktigaste exportländer, blev att exporten gick allt trögare och tillväxten sjönk. När den internationella konjunkturen sedan tog fart klarade Sverige inte av att hänga på kom den andra oljeprischocken, inflationen i Sverige närmade sig 15 procent och statsskulden ökade. Kostnadskrisen resulterade i en serie allt större devalveringar under åren Den första devalveringen 1976 var på tre procent, året efter följde två devalveringar på sex respektive tio procent, 1981 ytterligare en på tio procent, och 1982 den allra största på hela 16 procent. Diagram 1. Inflationstakten , 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, , Källa: SCB 1 I rapporten uttrycks arbetslöshet och sysselsättning i procent av arbetskraften i åldern år. 2 Sedan början av 195-talet var Sverige medlem i Bretton Woods-systemet, vilket innebar att kronan var knuten till dollarn. Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

9 Procent Stora devalveringar stimulerade alltså igång ekonomin i början av 198-talet. Den svaga kronan fick fart på exporten vilket i sin tur gav högre tillväxt. Arbetslösheten sjönk och de offentliga finanserna förbättrades. Men priserna och lönerna fortsatte att stiga i en alltför snabb takt. Dessutom avreglerades kreditmarknaden 1985 vilket ledde till en snabb ökning av utlåningen. Priserna på fastigheter drevs upp till bubbelnivåer och börskurserna steg kraftigt under det glada 8-talet. De höga pris- och löneökningarna ledde återigen till att vår export blev dyr för omvärlden. Den försämrade konkurrenskraften gav lägre tillväxt under slutet av 198-talet. Men antalet arbetslösa fortsatte att sjunka och 1989 var den öppna arbetslösheten nere på 1,5 procent av arbetskraften, delvis tack vare arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är den lägsta nivå på arbetslöshet som har uppmätts i Sverige sedan 197. Diagram 2. Förändring i BNP, fasta priser, År Källa: Ekonomifakta I början av 199-talet vidtog regeringen och Riksbanken flera åtgärder för att försöka komma till rätta med de höga löne- och prisökningarna i Sverige. 199 tillsatte regeringen Rehnbergskommissionen med uppdrag att förbättra lönebildningen så att fortsatta lönespiraler skulle kunna undvikas eller dämpas. Skattereformen genomfördes 199/91, och år 1993 införde Riksbanken inflationsmålet på två procents inflation på årsbasis (plus/minus en procentenhet) vilket också hjälpte till att dämpa ökningstakten i priser och löner. Den internationella konjunkturnedgången i början av 199-talet förvärrade problemen i Sverige. Samtidigt innebar skattereformen att det blev mindre lönsamt för hushållen att låna pengar. Hushållen började spara mer och fastighetsbubblan sprack. Näringsfastighetsbubblan ledde till en allvarlig bankkris sjönk tillväxten tre år i rad, statsskulden växte snabbt och räntebetalningarna på statsskulden likaså. Arbetslösheten steg till drygt åtta procent. Bottenåret 1992 varslades hela 185 personer om uppsägning. Sammanlagt varslades närmare en halv miljon om uppsägning åren När skatteintäkterna minskade samtidigt som utbetalningarna till de arbetslösa ökade blev statsbudgeten mycket ansträngd. Den statsfinansiella krisen medförde att den borgerliga regeringen i början av 199-talet träffade en uppgörelse med socialdemokraterna om omfattande besparingar, och 1994 togs även beslut om att skapa ett nytt och hållbart pensionssystem. Fram till och med 1997 höjdes skatter och sänktes bidrag och ersättningar varje år. Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

10 Procent Stora valutautflöden fick Riksbanken att gå en tuff men lönlös strid för att försvara kronans fasta växelkurs. I november 1992 tvingades Riksbanken ge upp kronförsvaret varpå kronan försvagades med 2-25 procent. Den stora kronförsvagningen gav exporten en rejäl skjuts. Konjunkturförstärkningen lindrade konsekvenserna för hushållen av den budgetsanering som den socialdemokratiska regeringen drog igång efter valet Men trots att den svenska ekonomin återhämtade sig starkt under andra halvan av 199-talet blev arbetslösheten ändå kvar på en betydligt högre nivå än före 199-talskrisen. Diagram 3. Arbetslösa som andel av arbetskraften år Källa: SCB Mot slutet av 199-talet växte IT-bubblan upp. I många fall nystartade företag inom internet och/eller telekom fick på kort tid orealistiskt höga värderingar på börsen. När värdet inte kunde realiseras gick många av dessa företag i konkurs eller tvingades säljas till ett lågt pris. År 2 sprack IT-bubblan, vilket fick till följd att arbetslösheten återigen steg. Kring mitten av 2-talet när ekonomin fick ny fart började arbetslösheten så småningom falla tillbaks, men kom inte under sex procent. Och redan år 28 var det dags för arbetslösheten att öka igen när Sverige drabbades av den globala finanskrisen. År 29 sjönk tillväxten med 5,3 procent och arbetslösheten ökade till drygt 8 procent. Tillväxten återhämtade sig dock snabbt och steg år 21 med hela 5,5 procent, men arbetslösheten låg kvar på en hög nivå omkring 8 procent. Sysselsättningsgraden År 1971 yrkesarbetade 85 procent av männen i åldern år men bara 59 procent av kvinnorna. Samma år slopades sambeskattningen av makars inkomst vilket tillsammans med den progressiva inkomstskattningen ledde till att det blev mer lönsamt för hushållen att både mannen och kvinnan förvärvsarbetade. Kvinnorna tog framför allt arbeten inom den expanderande offentliga sektorn. År 21 var skillnaden mellan männens och kvinnornas sysselsättningsgrad nere i fem procentenheter. Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

11 Procent Sysselsättningsgraden, dvs. antalet sysselsatta i arbete i åldern år som andel av den totala befolkningen i den åldersgruppen, steg kontinuerligt från 72 procent år 1971 till drygt 83 procent år 199. Men den djupa lågkonjunkturen i början av 199-talet vände utvecklingen. Mellan åren 199 och 1994 sjönk sysselsättningsgraden till knappt 72 procent - en minskning med nära 12 procentenheter. Den ökning som skett sedan början av 197-talet var därmed helt utraderad. Vändningen på arbetsmarknaden kom inte förrän mot mitten av år Andelen sysselsatta var då nere på knappt 71 procent. Under hela 2-talet har sysselsättningsgraden sedan pendlat mellan 73 och 76 procent. Trots att andelen sysselsatta kvinnor har ökat kraftigt sedan början av 197-talet, är det totala antalet sysselsatta på samma nivå idag som för 4 år sedan, 74 procent år 21 jämfört med 72 procent år Det beror på att männens sysselsättning har minskat. Diagram 4. Andel sysselsatta , år, i procent av befolkningen (bruten axel) 9 85 Kvinnor Totalt Män Källa: SCB I början av denna 4-årsperiod fick de som arbetar lagstadgade rättigheter att arbeta allt mindre förkortades arbetsveckan från 45 till 4 timmar, och 1978 utökades semesterrätten från fyra till fem veckor. Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

12 4. Löneutvecklingen Trots högre arbetslöshet har de som arbetar fått högre löner För dem som har haft arbete har ändå löneutvecklingen varit god. Statistik från Ekonomifakta visar att reallönen har stigit med 35 procent för arbetare och 52 procent för tjänstemän mellan 1971 och 29. Diagram 5. Reallöneutveckling arbetare och tjänstemän*, Arbetare Tjänstemän Källa: Ekonomifakta. Egen bearbetning, index 1 år 1971 *Statistiken avser huvudsakligen företag med fler än 1 arbetare eller tjänstemän. Där det har varit möjligt har en urvalsundersökning gjorts för företag med 11 till 2 arbetare eller tjänstemän, medan företag med fler än 2 arbetare och tjänstemän alltid ingår i statistiken. Statistiken avser hel- och deltidsanställda mellan år i Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Men de reala lönerna har inte alls utvecklats i en jämn takt över åren. Det har varit kraftiga kast i utvecklingen och därmed också i hushållens köpkraft. Under hela perioden stod reallönerna mer eller mindre stilla. I princip hela uppgången kommer från andra halvan av 199-talet och framåt. Från och med 1996 har löntagarhushållen haft en gynnsam period med reallöneökningar varje år, bortsett från krisåret 28 när tjänstemännen faktiskt fick en reallönesänkning på drygt 1 procent. Tittar man närmare på löneutvecklingen för tjänstemän inom gruv- och tillverkningsindustrin (män), kan man se att trots att det inte hände så mycket med reallönen mellan åren 1971 och 1994 så ökade den nominella lönen under hela perioden Bilden bekräftar den höga inflationstakten under 197- och 198-talen. Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

13 Procent Kronor/månad Diagram 6. Genomsnittlig månadslön för tjänstemän i gruv- och tillverkningsindustrin (män), Nominell lön Real lön, 29-års nivå Källa: SCB Den största reallöneökningen skedde år 1975 när lönen ökade med närmare åtta procent realt. Det här goda året följdes dock av åtta år med sänkta eller oförändrade reallöner. Bottenåret blev 1981 när reallönen sjönk med drygt 5 procent. Därefter följde ytterligare två år med sänkta reallöner innan lönerna började öka igen. Sedan 1994 har det varit en gynnsam period med reallöneökningar varje år. En genomsnittlig månadslön för manliga tjänstemän inom gruv- och tillverkningsindustrin har ökat från 3 6 kronor år 1971, vilket motsvarar ca 24 5 kronor i 29-års priser, till 38 8 kronor år 29. Lönerna har alltså ökat realt, det vill säga mer än priserna. I det här fallet har reallöneökningen varit 58 procent på 38 år, vilket motsvarar en genomsnittlig real löneökningstakt på ungefär 1,2 procent per år. Diagram 7. Reallöneutveckling, tjänstemän inom gruv- och tillverkningsindustrin (män), Källa: SCB Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

14 Procent 5. Sociala ersättningar och bidrag År 1971 fick tolv procent av befolkningen, uttryckt i s.k. helårsekvivalenter 3, i åldern 2-64 år sin försörjning genom sociala ersättningar och bidrag som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension), arbetslöshetsersättning och ekonomiskt bistånd (socialbidrag). År 29 var motsvarande andel uppe i 16 procent. Diagram 8. Andel av befolkningen, 2 64 år, som försörjs med sociala ersättningar och bidrag, Sjukpenning Arbetslöshet (inkl åtgärder) Axelrubrik Sjuk- och aktivitetsersättning Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Källa: SCB. Avser helårsekvivalenter Den andel av befolkningen i åldrarna 2 64 år som försörjs med sjukpenning har minskat från knappt fem procent år 1971 till knappt två procent år 29. Minskningen kan förmodligen till en del förklaras av att sjuklöneperioden som innebar att de 14 första sjukdagarna betalades av arbetsgivaren infördes i början av 199-talet. De flesta sjukskrivna är sjuka enbart några dagar och syns därmed inte längre i statistiken över sjukpenning när de får sjuklön istället för sjukpenning. Andelen som försörjs med sjuk- eller aktivitetsersättning 4 har däremot ökat från knappt fyra till närmare åtta procent, och de som får ersättning vid arbetslöshet har ökat från två till närmare fem procent, medan andelen med ekonomiskt bistånd är oförändrat knappt två procent av befolkningen. 3 Antalet helårsekvivalenter är det antal personer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var blir t.ex. en helårsekvivalent när man lägger ihop deras tid med arbetslöshetsersättning. 4 Sjukersättning är en ersättning för dem mellan 3 och 64 år som sannolikt aldrig kommer att kunna arbeta heltid pga. sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Aktivitetsersättning är en ersättning som kan utbetalas till dem mellan 19 och 29 år som sannolikt inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år pga. sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

15 Det har varit kraftiga variationer under perioden. I samband med den djupa lågkonjunkturen i början av 199-talet då arbetslösheten steg kraftigt, steg såklart andelen som försörjdes av sociala ersättningar och bidrag också kraftigt. Toppen nåddes under åren 1994 till 1996 när nästan var fjärde svensk i åldern 2 64 år fick sin försörjning från sociala ersättningar eller bidrag. Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

16 6. Ersättningar från trygghetssystemen De trygghetssystem vi har idag kan delas upp i tre separata försäkringssystem: 1) ersättningar från det offentliga, vilket inkluderar socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, 2) avtalsförsäkringar genom kollektivavtal och 3) privata försäkringar. Ersättningar från det offentliga omfattar ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och ersättningar från socialförsäkringen som stöd till barnfamiljer (till exempel föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd, bostadsbidrag och barnpension) och stöd vid ålderdom (till exempel inkomstpension, premiepension, garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd), eller sjukdom och handikapp (till exempel sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning och handikappersättning). Det finns också stöd för efterlevande i form av barnpension, omställningspension och änkepension. Avtalsförsäkringar är försäkringar som ingår i kollektivavtalet och därmed är avtalade mellan arbetsmarknadens parter. Ersättningar som bestämts via kollektivavtal täcker alla anställda på en arbetsplats. Avtalsförsäkringarna är vanligtvis komplement till de offentliga stöden, dvs. de tar vid där de offentliga stöden slutar. De offentliga stöden har oftast ett maxbelopp eller maxgräns för hur mycket individen kan få i ersättning. Ofta ger avtalsförsäkringarna ersättning över maxnivåerna i de offentliga systemen. Vanliga avtalsförsäkringar är tjänstepension, trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), kompletterande ersättning vid sjukdom och föräldraledighet, avgångsbidragsersättning vid arbetslöshet och dödsfallsersättningar som tjänstegrupplivförsäkring (TGL) och efterlevandepension. Privata försäkringar kan dels vara medlemsförsäkringar eller gruppförsäkringar som de fackliga organisationerna svarar för, dels helt privata försäkringar som enskilda personer själva tecknar hos försäkringsbolag. Det finns obligatoriska medlemsförsäkringar som omfattar alla medlemmar i ett fackförbund och gruppförsäkringar som medlemmarna i ett fackförbund erbjuds att teckna, till exempel en kompletterande sjukförsäkring eller arbetslöshetsförsäkring. De vanligaste privata försäkringarna är inom pensionsområdet och de har sedan länge uppmuntrats av politikerna genom avdragsmöjligheter vid inkomstbeskattningen. Men avdragsmöjligheterna har successivt blivit allt mer restriktiva. Privata försäkringar är komplement både till de offentliga stöden och till avtalsförsäkringarna. Sedan 197-talet har de offentliga ersättningarna genomgått en rad förändringar Under 197- och 198-talen byggdes den offentliga välfärden ut. Många stöd från arbetslöshets- och socialförsäkringen blev mer generösa och dessutom tillkom nya. Den djupa lågkonjunkturen i början av 199-talet förde med sig att samtidigt som behovet av framför allt ersättning vid arbetslöshet ökade kraftigt, så minskade skattemedlen som kunde finansiera utbetalningarna. Regeringen behövde därför begränsa utbetalningarna från arbetslöshets- och socialförsäkringen, vilket man gjorde genom att göra villkoren för att få ersättning mer restriktiva och nivåerna mindre generösa. Villkoren försämrades ända fram till slutet av 199-talet. I slutet av 199-talet höjdes ersättningsnivåerna något igen, men har än idag inte kommit tillbaka till de höga nivåerna från 197- och 198-talen. Ersättningarna vid sjukdom och arbetslöshet har till och med sänkts. Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

17 Även andra faktorer än konjunkturella ligger bakom vissa förändringar i ersättningssystemen, till exempel politiska värderingar och försök att påverka människors (eller företags) incitament/beteenden. Några tydliga förändringar under Fickekonomens 4-årsperiod är att ersättningarna från trygghetssystemen har blivit mer omfattande, flexibla och/eller individualiserade. Exempelvis föräldraförsäkringen som omfattar fler dagar nu, ersättningen vid vård av sjuka barn som kan överlåtas till annan än förälder som vårdar barnet, sjuk- och föräldraersättningen som nu kan tas ut i delar av dagar, och pensionen som har blivit mer individualiserad genom att den enskilde själv kan välja förvaltning i premiepensionen. Det faktum att ersättningsnivåerna både har höjts och sänkts flera gånger har sannolikt ökat hushållens osäkerhet om vilket skydd det offentliga ger om något händer. Möjligtvis har det ökat behovet och efterfrågan av privata försäkringslösningar. Några av de största förändringarna som har skett i ersättningarna från trygghetssystemen sedan 197-talet tas upp nedan. Fokus ligger på vad som har hänt med ersättningarna från det offentliga, det vill säga från social- eller arbetslöshetsförsäkringen. Utvecklingen för avtalsförsäkringar och privata försäkringar berörs bara kort. 6.1 För yrkesaktiva Sjukförsäkringen Från socialförsäkringen I slutet av 18-talet började människor gå ihop och bilda föreningar på frivillig basis, s.k. sjukhjälpskassor. På 193-talet blev föreningarna godkända av staten, de fick statligt stöd och bytte namn till Sjukkassor, men medlemskap var fortfarande frivilligt. År 1955 infördes den allmänna sjukförsäkringen. Den var resultatet av många års arbete med att ta fram en obligatorisk sjukförsäkring som omfattade alla. Sjukförsäkringen byggde på inkomstbortfallsprincipen och var obeskattad. Den inkomstklass man tillhörde bestämde storleken på sjukpenningen. Principen om sjukpenninggrundande inkomst, SGI, infördes år Ersättningen blev 9 procent av sjukpenninggrundande inkomst, upp till ett tak på 7,5 basbelopp. Dessutom blev ersättningen skattepliktig och pensionsgrundande. Den ekonomiska krisen på 199-talet innebar att staten behövde hitta vägar för att minska utbetalningarna från sjukförsäkringen. Med start år 1991 sänkte man ersättningsnivån först från 9 till 8 procent av sjukpenninggrundande inkomst, och sedan ner till 75 procent år Man har också vid olika tillfällen infört lägre ersättning under vissa av dagarna i sjukperioden införde man sjuklöneperioden vilket innebar att de 14 första sjukdagarna skulle betalas av arbetsgivaren istället för av staten infördes karensdagen. Man har också minskat det inkomstunderlag som ersättningen grundar sig på genom att skattepliktiga förmåner och semesterlönetillägg inte längre fick räknas med. Mot slutet av 199-talet när Sveriges ekonomi hade återhämtat sig höjdes ersättningsnivån något igen, till 8 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (1998). Förutom statsfinansiella skäl fanns det också en politisk diskussion om att försöka minska överutnyttjandet av sjukskrivningar bakom förändringarna i sjukförsäkringen. År 26 höjde sedan den socialdemokratiska regeringen taket för sjukpenninggrundande inkomst från 7,5 till 1 prisbasbelopp. Men redan året efter sänkte den nytillträdda borgerliga Alliansregeringen tillbaks taket till 7,5 prisbasbelopp. Dessutom begränsades ersättningen från sjukförsäkringen ytterligare genom att det underlag som ersättningen grundas på Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

18 Kr minskades. Minskningen av underlaget skedde i två etapper ner till 97 procent av sjukpenninggrundande inkomst. Därefter blev ersättningen 8 procent av 97 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, dvs. i praktiken 77,6 procent av sjukpenninggrundande inkomst. Orsaken till att underlaget begränsades till 97 procent var att regeringen egentligen ville att ersättningen skulle beräknas på inkomsten ett år tillbaks i tiden. När det visade sig vara alltför administrativt krångligt fick 97 procent av nuvarande inkomst bli en slags schablon för tidigare inkomst. Jämför man nivån på ersättningen från sjukförsäkringen 1974, när begreppet sjukpenninggrundande inkomst infördes, med nivån 211, kan man se att ersättningen var mer generös 1974 än idag var ersättningen 9 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten upp till ett tak på 7,5 basbelopp, vilket innebar att taket låg på 15 kronor per dag. Den faktiska högsta dagersättningen 211 är 8 procent av 97 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, dvs. max 682 kronor per dag års takbelopp på 15 kronor motsvarar 792 kronor per dag uttryckt i 211 års prisbasbelopp. I 211 års prisnivå motsvarar taket från 1974 istället 87 kronor. Att beloppet blir högre när det uttrycks i 211 års prisnivå jämfört med 211 års prisbasbelopp beror på att inflationen har varit högre än vad uppräkningen av prisbasbeloppet har varit. Under krisåren på 199-talet räknades inte alltid prisbasbeloppet upp fullt ut. Om takbeloppet hade följt utvecklingen av inkomsterna, dvs. utvecklats i takt med inkomstindex, skulle takbeloppet från 1974 idag vara kronor, istället för 682 kronor som det är. Inkomsterna har ökat betydligt mer än vad priserna har gjort under perioden, vilket också betyder att lönerna har ökat realt sedan början av 197 talet. Reallöneutveckling innebär att det blir fler som får inkomster över taket. Stöd relaterade till priser har därför urholkats i förhållande till lönen. I reglerna för sjukersättningen är takbeloppet relaterat till prisbasbeloppet, vilket har fått till följd att det är fler och fler som inte får en viss procent av lönen i sjukpenning, utan får nöja sig med ett lägre fast belopp. Diagram 9. Högsta sjukpenning per dag i sjukförsäkringen 1974 och Högsta dagpenning Högsta dagpenning 1974 i 211 års 1974 i 211 års penningvärde prisbasbelopp Högsta dagpenning 1974 uttryckt i 211 års inkomstnivå 6 Högsta dagpenning Högsta dagpenning 1974 Källa: Försäkringskassan, SCB, SFS 199:142 och egna beräkningar. Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

19 Sedan 1974 har ersättningen urholkats både genom att nivån för ersättning har sänkts, från 9 till 77,6 procent, och genom att lönerna har dragit ifrån så att det är fler som har inkomster över taket. Inkomstbortfallsprincipen i sjukförsäkringen har således försvagats sedan 1974 när principen om sjukpenninggrundande inkomst infördes. Avtalsförsäkring och privat försäkring De flesta som har en anställning omfattas av kompletterande sjukförsäkring via sitt kollektivavtal. Samtidigt som den obligatoriska allmänna sjukförsäkringen infördes 1955, fick tjänstemännen via sitt kollektivavtal kompletterande sjuklön från arbetsgivaren som kompenserade för hela inkomstbortfallet vid sjukdom hade de flesta anställda, både tjänstemän och arbetare, hel eller nästan hel kompensation för inkomstbortfallet vid sjukdom. Under 199-talet började politikerna ingripa i kollektivavtalets ersättningar och olika restriktioner infördes infördes regler som förhindrade kompletterande avtalsersättning under de första 14 sjuklönedagarna i sjukperioden. Kollektivavtalet fick inte heller ge extra ersättning efter dag 9 i sjukperioden. Dessutom fick avtalsersättningen högst komplettera med 1 procent av inkomstbortfallet ändrades reglerna så att begränsningen beträffande vilka dagar som arbetsgivaren fick ge extra ersättning slopades. Däremot kvarstod begränsningen för nivån på ersättningen, och det gör den än idag. Kollektivavtalets ersättningar är ett bra komplement för den som har lön över taket, även om det ofta finns begränsningar även i den kollektivavtalade ersättningen. Det går också att teckna privata sjukförsäkringar antingen genom fackföreningen om man är medlem i ett fackförbund, eller direkt via ett försäkringsbolag. Genom att teckna en privat sjukförsäkring kan man idag få ersättning upp till 9 procent av lönen vid sjukdom Arbetslöshetsförsäkringen I slutet av 18-talet började fackföreningarna ge visst ekonomiskt stöd till sina arbetslösa medlemmar. Ursprungligen bestod stödet av ett resebidrag så att den arbetslöse skulle kunna söka arbete på annan ort när han blev arbetslös. På den tiden var städer ofta uppbyggda kring en industri och om industrin försvann så var det svårt att få ett nytt arbete på orten. Kostnaderna för a-kassornas verksamhet finansierades helt av medlemsavgifter vilket gjorde att ersättningsnivån var låg. Inom många områden var arbetslösheten hög, framför allt var det vanligt med säsongsarbetslöshet. Det innebar att det behövdes kompletterande hjälp från fattigvården för att livet för de arbetslösa skulle vara drägligt infördes kommunalt kontantstöd för arbetslösa för att avlasta fattigvården. Under 192- och 3-talen tillsattes en mängd utredningar med uppdrag att se över hur en arbetslöshetsförsäkring med stöd av staten skulle kunna utformas och 1935 trädde den första statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen i kraft. Från början var det upp till varje enskild arbetslöshetskassa att besluta om ersättningens storlek för sina medlemmar. Men lagstiftning reglerade hur hög den högsta ersättningen fick vara, både i förhållande till den tidigare inkomsten och totalt sett. Som exempel var dagpenningen i akademikernas arbetslöshetskassa 5 kronor år 197, vilket motsvarar 38 kronor i dagens penningvärde. Hade man barn yngre än 15 år fick man ett tillägg på 2 kronor per dag och barn, vilket i dagens penningvärde motsvarar 15 kronor per dag och barn blev dagpenningen från arbetslöshetsersättningen skattepliktig och pensionsgrundande, och ersättningsperioden blev 3 dagar för arbetslösa yngre än 55 år och 45 dagar för äldre än 55 år. Det kommunala kontantstödet ersattes av kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). KAS var avsett för grupper med svagare förankring på arbetsmarknaden som inte var berättigade till arbetslöshetsersättning, till exempel Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

20 nytillträdande ungdomar. Ersättningen bestod av ett fast belopp, utan koppling till den eventuella inkomst som tjänats in. Lagen om anställningsskydd (LAS) kom också Under 199-talets djupa lågkonjunktur utsattes arbetslöshetsförsäkringen för stora påfrestningar till följd av den stigande arbetslösheten, vilket ledde till att ersättningsnivån kom att sänkas vid ett par tillfällen. Förändringarna i arbetslöshetsförsäkringens ersättningsnivåer har i stort sett följt förändringarna inom sjukförsäkringen, från 9 till 8 till 75 procent och sedan tillbaks till 8 procent av inkomsten. Precis som i sjukförsäkringen finns det också ett tak på hur hög ersättningen kan vara infördes en ny allmän arbetslöshetsförsäkring som bestod av två delar, dels en frivillig inkomstrelaterad försäkring och dels en grundförsäkring som ersatte KAS. Idag är ersättningen i den inkomstrelaterade försäkringen 8 procent av lönen, max 68 kronor per arbetsdag under de första 2 dagarna, och 7 procent av lönen dag Därefter utförsäkras man ur arbetslöshetskassan och får istället aktivitetsstöd som utgörs av 65 procent av den tidigare lönen. Den lägsta inkomstrelaterade ersättningen och grundbeloppet är båda på 32 kronor. Den högsta nivån på dagpenningen har i princip varit 68 kronor ända sedan den 1 juli 22, bortsett från de första 1 dagarna som ersattes med 73 kronor mellan 1 juli 22 och 26. Arbetslöshetsförsäkringens karaktär av inkomstförsäkring har därför, precis som sjukförsäkringens, tunnats ut i takt med att allt fler har löner över nivån för högsta dagpenning. Även de som ligger under taket har fått sänkt ersättning. Jämför man högsta ersättningsnivå 197 med ersättningen idag ser utvecklingen lite ljusare ut. De 5 kronor per dag som en arbetslös fick från akademikernas arbetslöshetskassa år 197 motsvarar ca 38 kronor i dagens penningvärde, vilket ju är betydligt lägre än dagens maxbelopp på 68 kronor per arbetsdag. Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen blev skattepliktig först 1974 vilket förändrar bilden en del, men efter skatt motsvarar dagens maxbelopp på 68 kronor ungefär 49 kronor 5, vilket fortfarande är högre än ersättningen 197. Om de 5 kronorna hade utvecklats i takt med inkomstindex till 211 skulle beloppet istället vara ca 57 kronor idag, vilket dock är högre än dagens ersättning som motsvarar ca 49 kronor efter skatt. 5 Beräknat på en dagersättning på 68 kronor i 22 dagar under en månad, givet genomsnittlig kommunalskatt 31,55 procent och genomsnittlig kyrkoavgift 1,24 procent. Institutet för Privatekonomi Swedbank Maj (41)

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Kursbok till deltagarna som går utbildningen. om forsakringar

Kursbok till deltagarna som går utbildningen. om forsakringar Kursbok till deltagarna som går utbildningen om forsakringar 1 2 innehåll 4 Facket försäkrar 6 Lagstadgade försäkringar 7 Avtals försäkringar 8 Medlems försäkringar 10 Ar bet slös 12 Sjuk 15 Arbet sskada

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder?

Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? REDOVISAR 2004:4 Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2001 och med regler som gällde före 2003 Utvärderingsavdelningen

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Välfärdstendens 2014 Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT...3 BESLUTSORDNING...3 FÖRTROENDEVALDA PÅ HEL- OCH DELTID...3 ÖVRIGA FÖRTROENDEVALDA...3

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag

Läs mer

Dina avtalsförsäkringar. Sjukdom. Arbetslöshet. Arbetsskada AGB AGS TFA. Dödsfall. Ålderdom Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkring TGL

Dina avtalsförsäkringar. Sjukdom. Arbetslöshet. Arbetsskada AGB AGS TFA. Dödsfall. Ålderdom Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkring TGL Introduktion Dina avtalsförsäkringar Sjukdom AGS Arbetsskada TFA Arbetslöshet AGB Premiebefrielseförsäkring Ålderdom Avtalspension SAF-LO Dödsfall TGL Sjukdom Sammanfattning av ersättningar Lön Karensdag

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Blad 1 Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 13 oktober 2010, 226. 1. Inledning Genom förtroendeuppdraget hos Uddevalla kommun så omfattas den förtroendevalda

Läs mer

Föräldraledighet Vid ledighet med föräldrapenning i samband med barns födelse gäller följande av arbetsgivaren finansierade försäkringar:

Föräldraledighet Vid ledighet med föräldrapenning i samband med barns födelse gäller följande av arbetsgivaren finansierade försäkringar: Försäkringspolicy Allmänt Den ekonomiska grundtryggheten vid sjukdom, ålderdom och dödsfall ges enligt lagstadgade förmåner. Förmåner enligt lag kompletteras med kollektiva förmåner. Försäkringspolicyn

Läs mer

Avtalade förmåner för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen

Avtalade förmåner för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen Din anställning i Västra Götalandsregionen regleras av olika lagar och centrala/lokala kollektivavtal. Genom avtalen har du som regionanställd bättre villkor

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Extra pengar om du blir sjuk

Extra pengar om du blir sjuk Extra pengar om du blir sjuk 2013 fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: har varit anställd i 90 dagar hos försäkrad/-e arbetsgivare. har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. är arbetsför

Läs mer

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se Trygghetsutsikter Nummer 3-juli 2004 Eva Adolphson är Länsförsäkringars expert på social- och avtalsförsäkringar eva.adolphson@lansforsakringar.se Telefon 08-588 408 31, 073-96 408 31 Orimligt stora skillnader

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet 1 Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation SEKO. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation SEKO. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar Checklista försäkringsinformation SEKO Namn Arbetsplats Datum 5 2 Dina avtalsförsäkringar 2012-03 Genom kollektivavtal/hängavtal på din arbetsplats har du ett kompletterande försäkringsskydd bl a vid sjukdom,

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

k Individuella Kollektivavtal Lagar

k Individuella Kollektivavtal Lagar Försäkringsskydd k Individuella Gruppförsäkringar Kollektivavtal Lagar 2012-03-06 2 Medlemmarnas försäkringsskydd k Försäkrad enligt lag Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring Föräldraförsäkring Ålderspensioner

Läs mer

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef Sara, 32 år informatör Adam, 41 år undersköterska Louise, 52 år avdelningschef Fotograf: Mehrdad Modiri. Vi tackar Thomas och Annika (Adam, Louise) för medverkan på bild i arbetet med broschyren Om du

Läs mer

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation FASTIGHETS. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation FASTIGHETS. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar Checklista försäkringsinformation FASTIGHETS Namn Arbetsplats Datum 2 Dina avtalsförsäkringar Genom kollektivavtal/hängavtal på din arbetsplats har du ett kompletterande försäkringsskydd bl a vid sjukdom,

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation ELEKTRIKERNA. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation ELEKTRIKERNA. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar Checklista försäkringsinformation ELEKTRIKERNA Namn Arbetsplats Datum 2 Dina avtalsförsäkringar Genom kollektivavtal/hängavtal på din arbetsplats har du ett kompletterande försäkringsskydd bl a vid sjukdom,

Läs mer

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation MÅLARNA. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt tillägg. Checklista försäkringsinformation MÅLARNA. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar Checklista försäkringsinformation MÅLARNA Namn Arbetsplats Datum 2 Dina avtalsförsäkringar Genom kollektivavtal/hängavtal på din arbetsplats har du ett kompletterande försäkringsskydd bl a vid sjukdom,

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta premiebestämd tjänstepension, itp1 Din tjänstepension i Alecta I den här broschyren kan du läsa om hur det fungerar att ha en premiebestämd tjänstepension itp 1 i Alecta. Innehåll Din tjänstepension är

Läs mer

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt. tillägg. Checklista försäkringsinformation BYGGNADS. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar

Kooperationens. Avtalspension, KAP 2. ett viktigt. tillägg. Checklista försäkringsinformation BYGGNADS. 4 Individuella. 3 Dina medlemsförsäkringar Checklista försäkringsinformation BYGGNADS Namn Arbetsplats Datum 2 Dina avtalsförsäkringar Genom kollektivavtal/hängavtal på din arbetsplats har du ett kompletterande försäkringsskydd bl a vid sjukdom,

Läs mer

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring Trygghetspaket 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskyddbestår av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för den som insjuknar eller skadar sig, dels en sjukinkomstersättning

Läs mer

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS Ett pensionsavtal för anställda vid KFS medlemsföretag Den här informationen är utformad för dig som omfattas av avtalspension Gamla PA-KFS. Ett avtal som träffats mellan

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 3. Hushållens utgifter. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 3. Hushållens utgifter. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 3. Hushållens utgifter Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under 40 år... 3 1. Inledning...

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension 1 2 Eventuell privat pension Tjänstepension Allmän pension 3 1 Den allmänna pensionen Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension 4 Vad ger rätt till allmän pension Maximal månadslön 2013:

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa

Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi November 2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Ersättning från den allmänna arbetslöshets-försäkringen...

Läs mer

Vad händer när någon i aktiv ålder dör?

Vad händer när någon i aktiv ålder dör? 2007:2 Vad händer när någon i aktiv ålder dör? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2003 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Denna Redovisar bygger på de registerdata som

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Byggnads inkomstförsäkring

Byggnads inkomstförsäkring Byggnads inkomstförsäkring www.byggnads.se ditt skyddsnät när det gäller Från den 1 juli 2008 har alla medlemmar, som även är med i a-kassan och har en ersättningsgrundande inkomst* mellan 18 700 kr och

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa

Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi Maj 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 Inledning... 5 Ersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen...

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan FTP

Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan FTP Välkommen till FTP 2 Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan FTP Information för dig som är född 1971 eller tidigare Genom din anställning omfattas du av Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan, FTP

Läs mer

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863 26:2 Efterlevandepension 1993 25 ISSN 1652-9863 Statistik 26:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Efterlevandepension 1993 25 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

2008-01-16. Inledning

2008-01-16. Inledning Promemoria CANBERRA Ambr Kamilla Lindström Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson Australiens socialförsäkringssystem Inledning Australiens socialförsäkringssystem är väl utbyggt, men jämfört

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Trygg med ST. försäkringsskydd för medlemmar

Trygg med ST. försäkringsskydd för medlemmar Trygg med ST försäkringsskydd för medlemmar 1 2 ST, 2007. Text: Sara Bergqvist Månsson. Form och Illustration: Fredrik Swahn. Tryck: EO Grafiska AB, april 2011. Upplaga: 5 000 ex. Beställ fler exemplar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2009:666 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket Dina försäkringar 3 Avtalsförsäkringar 4 Avtalsgruppsjukförsäkring 4 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 5 - Avgångsbidrag 5 - Avtalspension

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Lokala effekter av den borgerliga regeringens ekonomiska politik

Lokala effekter av den borgerliga regeringens ekonomiska politik Lokala effekter av den borgerliga regeringens ekonomiska politik Örebro län Exempel på effekter av den borgerliga regeringens politik för Örebro län framtagna i samband med den borgerliga regeringens budgetproposition

Läs mer