Prognos BNP per capita. Typfall 1: Garantipensionär. Typfall 2: Genomsnitt, kvinna Typfall 3: Genomsnitt, man

Transkript

1

2

3 De fyra ensamstående pensionärerna är dels en pensionär med enbart garantipension, dels en genomsnittlig kvinnlig respektive manlig pensionär och dels en pensionär med relativt hög allmän pension. I rapporten visas de fyra pensionärernas ekonomi under perioden med en prognos för givet nuvarande skatteregler och grundskydd i form av garantipension och bostadstillägg. Utvecklingen för de fyra olika typfallens disponibla inkomster ges i figur 1. Utfallet beror på pensionsomräkningarna, där balanseringen av inkomst och tilläggspensionen har haft en stor betydelse 1. Andra faktorer som har haft betydelse för utfallet är förändrade skatteregler genom höjt grundavdrag, liksom höjt bostadstillägg BNP per capita Typfall 1: Garantipensionär Typfall 2: Genomsnitt, kvinna Typfall 3: Genomsnitt, man Typfall 4: Pensionär med hög pension Prognos Tioårsperioden har präglats av efterdyningarna av den internationella finanskrisen 2008 och en eurokris med en snabb återhämtning av ekonomin. Båda finanskrisen och eurokrisen påverkade den svenska reala

4 ekonomin, som i sin tur påverkade pensionerna. Som en konsekvens av den tidigare nedgången i den reala ekonomin trädde den automatiska balanseringen i kraft år Under perioden ersattes inkomstindex av balansindex och balanseringen påverkade de årliga omräkningarna av inkomst- och tilläggspensionen. Balanseringen upphörde 2018 och inkomstindex används åter vid den årliga omräkningen av inkomstpensionen och tilläggspensionen. Prognosen för de kommande åren, anger att inkomstindex kommer att öka realt med i genomsnitt 1,8 procent per år.

5 Rapporten redovisar utvecklingen av den disponibla inkomsten för fyra ensamstående typfalls pensionärer under perioden med prognos för Rapporten svarar på uppdraget som Pensionsmyndigheten har fått i regleringsbrevet för Uppdraget är årligt återkommande. Denna rapport är en uppdatering av förra årets rapport av utvecklingen för den senaste 10 års perioden och av prognosen för de närmaste fyra åren. Disponibel inkomst för typfallen består av pensionsinkomster efter skatt samt med eventuellt bostadstillägg. 3 Typfallen utgörs av ensamstående kvinnor och män som 2018 gick i pension för tio år sedan vid 65 års ålder, det vill säga personerna är födda De fyra pensionärstyperna är: 1. En person med full garantipension och har således inte någon inkomstgrundad pension 2. En person med genomsnittlig pensionsinkomst för kvinnor definierat som medianvärdet för kvinnors inkomstrelaterade pension, dvs. inkomst- och tilläggspension, premiepension, tjänstepension och privat pensionssparande. 3. En person med genomsnittlig pension för män definierat som medianvärdet för männens inkomstrelaterade pension. 4. En person mer relativt hög pension, definierat som medelvärdet av den inkomstrelaterade pensionen i 80:e 90e percentilen 5, baserat på både kvinnor och män. Information om beräkningsgrunderna återges i bilaga 2. Uppgifterna som ligger till grund för beräkningarna av pensionsinkomsterna är Statistiska centralbyråns senaste undersökning om hushållens ekonomi från 2016 (STAR-urvalet). Urvalet omfattar cirka en miljon hushåll och

6 innehåller uppgifter om hushållsmedlmmarnas ekonomi baserad på taxeringsppgifter. Nedan i figurerna 2-5 återges det ekonomiska utfallet i fasta priser (2018 års nivå) för de fyra olika typfallen garantipensionären, genomsnittliga kvinnliga respektive manliga pensionären och pensionären med relativ hög pension. Motsvarande tabeller i fasta och i löpande priser återges sist i tabellbilaga. Prognos Av figuren ovan finns naturligt enbart garantipension och bostadstillägget för garantipensionären. I fasta priser har garantipensionären 2018 nästan kronor i månaden. Av dessa utgör garantipensionen nästan kronor/månad och resterande är bostadstillägg. Under perioden har typfallet ekonomi påverkats positivt av förbättrat bostadstillägg och av skattelättnader genom att grundavdraget för äldre har höjts ett flertal gånger under de närmaste 10 åren, senaste höjningen av bostadstillägget och grundavdraget skedde inför 2018.

7 Prognos Den genomsnittliga ensamstående kvinnliga pensionärens disponibla inkomster har i fasta priser ökat under perioden från cirka till omkring kronor. Enlig nuvarande prognos förväntas de dock minska i fasta priser med nästan 160 kronor till nästan kronor per månad Försämringen beror av förskottet om 1,6 procent som tillgodoräknas inkomstpensionen när den började utbetalas och som sedan därefter räknas av vid de årliga omräkningarna. Inkomstindex för år 2018 ökade med ca 2,6 procent. Det innebar att inkomst-och tilläggspensionen i nominella termer höjdes med cirka 1 procent, 2,6 minus förskottet om 1,6 procent. Eftersom inflationen var cirka 2 procent minskade därmed den disponibla inkomsten uttryckt i fasta priser med 1 procent eller med drygt 100 kronor.

8 Prognos Den manliga genomsnittliga pensionärens disponibla inkomster har varierat något mer än genomsnittliga kvinnans inkomster. Skälet är att mannen inte får någon utfyllnad av varken bostadstillägg eller garantipension. Åren 2009, 2013 och 2016 sker relativt höga omräkningar av den allmänna inkomstpensionen. För den manliga genomsnittliga pensionären beräknas pensionen i fasta priser att öka med nästan 100 kronor mellan Bostadstillägg Pension från individuellt pensionssparande Premiepension Tilläggspension Skatt Garantipension Tjänstepension Inkomstpension Disponibel inkomst Prognos Av figurerna 2-5 ovan framgår att den disponibla inkomsten för garantipensionären och genomsnittkvinnan har utvecklats på snarlikt vis samt att genomsnittmannens och höginkomsttagarens inkomst har liknande och

9 varierande mönster. Skälet är att garantipensionären och genomsnittkvinnan får bostadstillägg som har en utjämnade effekt vilket genomsnittmannen och pensionären med relativt höga pensionsinkomster inte har. Jämfört med riket totalt, BNP per capita, berördes inte pensionärerna av den finansiella krisen 2009 direkt utan de kom att påverkas negativt året efter med lägre pensionsomräkningen 2010 när den automatiska balanseringen slog till. Balansering upphörde vid utgången av Nedan i figur 6 och 7 visas den procentuella förändringen av de fyra typfallens disponibla inkomster uttryckta i dagens priser. 6% Prognos % 2% 0% -2% -4% -6% -8% Typfall 1: Garantipensionär Typfall 2: Genomsnitt, kvinna Typfall 3: Genomsnitt, man Typfall 4: Pensionär med hög pension BNP per capita Ett alternativt till figuren ovan är att jämföra utvecklingen av de disponibla inkomsterna sedan 2009 (index=100), se figur 7 nedan.

10 BNP per capita Typfall 1: Garantipensionär Typfall 2: Genomsnitt, kvinna Typfall 3: Genomsnitt, man Typfall 4: Pensionär med hög pension Prognos Den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige under har präglats av efterdyningarna av den internationella finanskrisen 2008 och av den efterföljande internationella skuldkrisen. Den ekonomiska tillväxten mätt i BNP minskade med mer än fem procent i början av perioden. Ekonomin återhämtade sig under 2010 men skuldkrisen bromsade utvecklingen de efterföljande åren. Den ekonomiska tillväxten återhämtade sig under 2014 och 2015 för att därefter leda in Sverige i en högkonjunktur. Den ekonomiska utvecklingen påverkar den allmänna pensionen. Den reala nedgången i ekonomin medförde att pensionssystemets automatiska balansering aktiverades Under balanseringen har balansindex, och inte inkomstindex, justerat inkomst- och tilläggspensionerna. Från 2018 upphör balanseringen och de utgående inkomst- och tilläggspensionerna justeras med inkomstindex. I figur 8 nedan visas utvecklingen av inkomst-, balansindex samt årsmedeltalet för konsumentprisindex (KPI) sedan 2009 (=100).

11 Inkomstindex balansindex KPI Premiepensionen följer utvecklingen i de fonder, eller i den traditionella försäkringen, som pensionärerna har sina medel placerade. Under perioden har ett kapital om 100 kronor 2009 vuxit till 230 kronor om avkastning hade utvecklat sig som PPM-index.

12 I samband med den första rapporteringen av detta årligt återkommande uppdrag valde Pensionsmyndigheten, i samråd med Socialdepartementet, att basera beräkningarna på longitudinell data och inte på tvärsnittsdata. I de efterföljande återrapporteringarna har vi fortsatt använda longitudinell data. Vad som menas med ett typfall kan tolkas på olika sätt. Alternativen som diskuteras nedan exemplifieras med ett av de fyra typfallen, den genomsnittlige mannen. Med tvärsnitt menas här att typfallet är en typ av medelvärde av årets pensionärer avseende pensionsutbetalningar. Till exempel kan genomsnittspensionen motsvara medelvärdet av utbetalningarna runt medianvärdet i intervallet percentilen. Genomsnittsmannen är alltså en typisk pensionär i det aktuella årets pensionärskollektiv. Kollektivets sammansättning ändras varje år under den redovisade tioårsperioden, nya pensionärer kommer till och andra faller ifrån. Om man begränsar sig till pensionärer 65 år och äldre så ingår i kollektivet 2017 kohorterna Tio år tillbaka i tiden, startåret 2008, ingår endast kohorterna i kollektivet. Kollektivet växer således successivt och inkluderar successivt även allt yngre årskullar som blir pensionärer. Pensionsutbetalningarnas storlek påverkas bland annat av 20- delsinfasningen ju yngre årskull desto mindre del av tilläggspensionen. Tvärsnittsmannen är således inte representativ för beståndet ålderspensionärer. Det dröjer ytterligare tiotalet år innan de flesta åldrar finns representerade i tvärsnittet. På grund av övergångsreglerna kan han inte heller sägas vara en representant för det nya pensionssystemet. Med longitudinell ansats menas här att utvecklingen för individen, som har definierats som ett typfall, följs under en tioårsperiod. Den utveckling som visas är hur individens pension förändras till följd av indexeringar, och ändrade regler m.m. Det finns också flera sätt att beräkna snittpensionären. Man kan anta att personen har förvärvsarbetat genomsnittligt länge eller ett visst antal år och haft en genomsnittlig begynnelse- eller slutinkomst som utvecklats i takt med inkomstindex. Personens ålder och pensionsåldern ska bestämmas. Typfallets begynnelsepension beräknas enligt dessa förutsättningar. Ett annat sätt är att bestämma genomsnittlig pension utifrån kollektivet pensionärer, dvs. med en tvärsnittsansats. Antingen det är begynnelsepension eller pensionen 2018 som bestäms på detta sätt är det endast kohorterna som kan komma ifråga på grund av kravet på tio år som pensionär om pensionsåldern sätts till 65 år, den ålder som de flesta tar ut sin ålderspension.

13 I samråd med Socialdepartementet har den longitudinella ansatsen tidigare valts där genomsnittet bestäms med pensionsutbetalningarna som bas. Pensionsmyndigheten har valt att fortsätta med denna ansats eftersom det bäst svarar på den ställda frågan: hur har de äldres disponibla inkomster de senaste tio åren varit.

14 De typfall som vi använder oss av i rapporten är beräknade medelvärden för fyra olika grupper av pensionsinkomster. 1. Får garantipension och inte till någon del inkomstgrundad pension 2. Genomsnittlig pension för kvinnor och utgörs av medelvärdet av kvinnors inkomstrelaterade pension i 44:e 55:e percentilen 3. Genomsnittlig pension för män och utgörs av medelvärdet av mäns inkomstrelaterade pension i 44:e 55:e percentilen 4. Hög pension och utgörs av medelvärdet av den inkomstrelaterade pensionen i 80:e 90e percentilen, baserat på både kvinnor och män. Inkomstrelaterad pension består i detta sammanhang av utbetald pension i form av inkomst-, tilläggs- premie- och tjänstepension samt pension från tidigare privat sparande. Privat pension avser det avdragsgilla privata pensionssparandet som slopades för den breda majoriteten Rapporten beräknar pensioner för utbetalningsåren samt med prognos för Det senaste inkomståret i de data som ligger till grund för våra beräkningar är 2016 men alla uppgifter för pensionsomräkningar är kända för perioden Inkomst- och tilläggspension beräknas med följsamhetsindexering, premiepension med PPM -index och tjänstepension och privat pension med förändringen i prisbasbeloppet. För att kunna bestämma bostadstillägg behövs uppgifter om boendekostnad samt bidragsgrundande förmögenhet. Som boendekostnad används genomsnittlig boendekostnad för ensamstående personer 65 år och äldre enligt statistik från SCB och Star-urvalet. Boendekostnaden räknas om med boendeindex till aktuellt redovisningsår. Typfallen antas inte ha någon förmögenhet som reducerar eventuellt bostadstillägg. I tabellen nedan redovisas ingångsvärdena 2016 för de fyra olika typfallen.

15 Garanti- Genomsnittlig Genomsnittlig Pensionär med pensionär kvinnlig pension manlig pensionär hög pension Garantipension Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Tjänstepension Privat pension Summa pension Typfallen antas bo i hyresrätt utan kapitalinkomster vilket förenklar beräkningarna då ingen hänsyn behöver tas till fastighets- eller kapitalskatt. Typfallens boendekostnad antas vara kronor per månad 2016, vilket beräknas motsvara medelhyran för äldre. Hyran antas förändras i takt med boendekostnadsindex (delkomponent till KPI). Kommunala skattesatsen antas motsvara riksgenomsnittet för respektive år. Kyrkoskatten är exkluderad eftersom den anses vara privat konsumtion. Nedan redovisas genomsnittliga kommunalskatten med mera. Total kommunal skattesats Kommunal skattesats Landsting skattesats Begravningsavgift ,52 20,72 10,80 0, ,56 20,74 10,82 0, ,55 20,73 10,82 0, ,60 20,59 11,01 0, ,73 20,62 11,11 0, ,86 20,65 11,20 0, ,99 20,70 11,29 0, ,10 20,75 11,35 0, ,12 20,75 11,36 0, ,12 20,74 11,39 0,22 Personer som vid utgången av året har fyllt 66 år har ett förhöjt grundavdrag. Det förhöjda avdraget infördes Syftet är att förbättra de ekonomiska villkoren för i första hand de sämst ställda pensionärerna (2008 års ekonomiska vårproposition, prop. 2007/08:100). Det förhöjda

16 grundavdraget har under perioden ändrats flertal gånger, se diagrammet nedan Taxerad inkomst

17 Prognos Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst Prognos Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst

18 Prognos Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst Prognos Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst Prognos Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst

19 Prognos Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst Prognos Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst Prognos Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension Tjänstepension Privat pension Inkomstskatt Bostadstillägg Disponibel inkomst

20 Pensionsmyndigheten: Utveckla typfallsmått ( ) Typfallsmått ( ) Utveckla typfallsmått ( )

21