FÖRDELNINGSANALYS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011"

Transkript

1 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: PM Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras i deras motion för inkomståret 2011 jämfört mot dagens (2010 års) regler. Promemoria inleds med en redovisning av de förslag som analyseras och en presentation av hur analysen är uppbyggd. Därefter redovisas själva analysen av fördelningseffekterna. Detta görs i två delar. Först analyseras samtliga förslag till regelförändringar som påverkar individernas inkomster efter skatt (nettoinkomst) fördelat på bl.a. olika inkomstgrupper Därefter analyseras vissa hushållsanknutna förslag för enskilda individer, s.k. individuell disponibel inkomst. Analysen utgår från 2011 års ekonomi. Sammanfattningsvis har de förslag som analyseras i denna promemoria en utjämnande effekt mellan individernas inkomster efter skatt och bidrag. Förslagen påverkar i högre grad den äldre befolkningen och de lägre inkomstgrupperna som får en ökad inkomst efter skatt och bidrag. Upplägg av analysen Fördelningsanalysen utgår från 2011 års ekonomi men med 2010 års regler. Analysen avser sedan den direkta effekten av att införa de regelförändringar som enligt Socialdemokraterna kommer att ingå i deras motion med anledning av 2010 års ekonomiska vårproposition. Analysen visar den finansiella effekten av regeländringarna i 2011 års ekonomiska miljö och inte i jämförelse med de förslag som regeringen har lagt fram för Notera att det är regelförändringarnas direkta effekt som studeras, vilket innebär bl.a. att vi bortser från eventuella beteendeeffekter som kan uppstå till följd av regeländringarna. Analysen är utförd med den s.k. FASIT-modellen. Modellen nyttjar undersökning om hushållens ekonomi från år 2008 framräknad till år 2011 med avseende på befolkning, ekonomi (Konjunkturinstitutets prognos från mars 2010 avseende 2011, med de korrigeringar av priser, skiktgränser, basbelopp etc. som anges i 2010 års ekonomiska vårproposition) och gällande (2010 års) regelverk. Undersökningen är det s.k. HEK-urvalet som omfattar totalt ca individer och innehåller bl.a. taxeringsuppgifter och vissa hushållsanknutna variabler. Ett positivt tecken innebär att nettoinkomsten ökar av de analyserade förslagen medan det motsatta gäller vid ett negativt tecken.

2 En del av regelförändringarna är knutna till hushållet. Förändringen om sänkt fastighetsskatt för hyreshus påverkar boendekostnaden, en variabel som är knuten till hushållet. Det gäller även förslaget om en förändring i bostadsbidraget, bostadstillägget till pensionärer m.fl. samt höjd koldioxidskatt. Fördelningseffekten av de hushållsanknutna regelförändringarna utgår ifrån individuella disponibla inkomster efter betalda kommunala avgifter. Individuell disponibel inkomst är definierad som individernas nettoinkomst (d.v.s. deras bruttoinkomst reducerad för slutliga skatten exkl. kyrko- och begravningsavgiften) med tillägg för de hushållsanknutna bidragen (bostadstillägg etc.) där de vuxna individerna delar på de hushållsanknutna bidragen samt avgifter för hemtjänst m.m. Dessa individuella disponibla inkomster redovisas sist i analysen. Förslaget om en sänkt kommunal fastighetsavgift antas fullt ut vältras över på boendekostnaden. Den sänkta kommunala fastighetsavgiften för hyreshus har schabloniserats ut på de boende i hyreshusen med vägledning av boendeytan och länets andel av den totala fastighetsavgiften. De hushållsanknutna förändringarna beräknas i absoluta belopp att uppgå till totalt drygt 2 mdkr som ska sättas i relation till den totala omslutningen på drygt 30 miljarder kronor. De hushållsanknutna regelförändringarna visar sig ha en marginell inverkan på inkomstfördelningen. Statistiken som tas fram bygger på ett framskrivet urval varför en osäkerhet ligger i uppgifterna. Noteras ska att de lägre och i viss mån de högre decilgrupperna ska tolkas med extra försiktighet då dessa grupper i sig är mer heterogena (sammansättningen av individer) än övriga. Förslag som ingår i analysen: 1) Acceptans av regeringens förslag till höjt grundavdrag för de äldre samt en ytterligare höjning, jfr figur 1. Förslaget är att för taxerade förvärvsinkomster mellan kr och trappas avdraget upp till som mest kronor. För inkomster mellan kr och kr är avdraget kronor. För inkomster mellan och kr reduceras avdraget med 114,1 kronor per kronor i ökad taxerad förvärvsinkomst. För inkomster över kronor föreslås att grundavdraget är kronor. 2

3 Figur 1: Grundavdraget för äldre samt analyserat höjt grundavdrag och grundavdraget för yngre Grundavdrag, äldre (S -förslag 2011) Grundavdrag, äldre (2011) Grundavdrag, äldre (2010) Grundavdrag, äldre (2009) Grundavdrag (yngre) Taxerad förvärvsinkomst Riksdagens utredningstjänst Förslaget beräknas öka de äldres inkomster efter skatt med omkring 7,5 mdkr. Regeringens förslag till höjning beräknas ge ett skattebortfall för offentlig sektor om ca 5 mdkr och S förslag bidrar till ett ytterligare bortfall på ca 2,5 mdkr. Det är således fördelningseffekten på 7,5 mdkr som ingår i denna analys. 2) Accepterande av regeringens förslag i 2010 års ekonomiska vårproposition till höjt flerbarnstillägg. Förslaget beräknas öka barnfamiljernas disponibla inkomster med drygt 700 mnkr. Detta förslag analyseras i avsnittet om individuella disponibla inkomster där hushållets ökade barnbidrag har fördelats jämnt mellan de vuxna i hushållet. 3) Koldioxidskatten höjs med 10 öre per kg koldioxid. Förslaget beräknas minska hushållens köpkraft (disponibla inkomst reducerad för bensin, diesel och utgifter för villaolja) med ca 1,2 mdkr. Detta förslag analyseras separat och ser till individernas individuella disponibla inkomster efter betald koldioxidskatt där hushållets skatt har fördelats jämnt mellan de vuxna i hushållet. 4) Reseavdraget höjs med 75 öre. Förslaget beräknas öka hushållens inkomster efter skatt med drygt 200 mnkr. 5) Införande av en skattreduktion för a-kassan så att medlemmarnas utgift för avgiften till a-kassan efter reduktion är högst 80 kronor per månad (960 kr per år). Reduktionen beräknas öka hushållens nettoinkomster med drygt fem miljarder kronor. 6) De yngres skattereduktion för arbetsinkomster, det s.k. jobbskatteavdraget, skalas ned med faktorn 0,917 för att därefter successivt trappas av med 2,5 procent av arbetsinkomsten som överstiger

4 kr/månad. I figuren nedan illustreras dagens underlag till skattereduktion och förslag till underlag för reduktion. Tekniskt sett har underlaget, jfr figuren nedan, skalats ned med 7,5 procent (vilket motsvarar ca 2,5 % av jobbskatteavdraget). Figur 2: Underlaget för skattereduktion enligt dagens regler och enligt förslag D agens sk at t ereduk t ion Föreslagen skattereduktion Om underlaget reduceras med grundavdraget och därefter multipliceras med den egna kommunalskattesatsen så fås skattereduktionen för arbetsinkomsten 1. Förslaget beräknas minska hushållens nettoinkomster med ca 9,3 miljarder kronor. 7) Höjt grundavdrag med kronor för de som vid ingången av året inte har fyllt 65 år. Samtidigt sänks skiktgränserna för de yngre med motsvarande belopp för att inte påverka den statliga inkomstskatten. Förslaget beräknas öka hushållens inkomst efter skatt med ca en miljard kronor. Noteras ska att för dem med arbetsinkomster under inkomståret kommer höjningen av grundavdraget att eroderas av en minskad skattereduktion för arbetsinkomster, det s.k. jobbskatteavdraget (jfr fotnot 1). För dessa blir det mer en omfördelning mellan stat och kommunerna där kommunernas inkomster minskar medan statens inkomster ökar (genom lägre s.k. jobbskatteavdrag) 8) Införande av en fastighetsskatt för småhus om 1 procent av taxeringsvärdet som överstiger 4,5 miljoner kronor. Begränsningsregeln utvidgas och gäller alla och inte enbart pensionärer och dem med sjuk- eller aktivitetsersättning. Räntan på uppskov av reavinstskatt slopas för uppskov upp till kronor. Reavinstskatten vid försåld bostad höjs från 22 till 23 procent. Den kommunala fastighetsavgiften på hyresfastigheter begränsas till högst 0,22 procent av taxeringsvärdet. 1 Skattereduktionen = (Underlaget - Grundavdraget) Kommunalskattesatsen 4

5 Sammantaget beräknas dessa förslag marginellt öka hushållens disponibla inkomster. Förslaget om sänkt kommunalavgift för hyreshus analyseras separat och ser till hushållens individuella disponibla inkomster efter betald boende. 9) Underhållsstöd till ensamstående föräldrar höjs med 100 kronor per månad och barn. Förslaget beräknas öka statens stöd till föräldrarna med ca 250 mnkr. Förslagen om höjt stöd analyseras separat och ser till hushållens individuella disponibla inkomster. 10) Taket i a-kassan och aktivitetsstöd höjs till 930 kronor de första 100 dagarna och till 780 kronor de därpå följande dagarna. Ersättningsnivån är under hela perioden 80 procent. Hushållens disponibla inkomster beräknas öka med omkring 4 mdkr. 11) Höjt tak i sjukpenningen till 8 prisbasbelopp och 80 procents ersättningsnivå under hela sjukperioden. Höjt tak i tillfälliga föräldrapenningen och havandeskapspenning till 8 prisbabelopp. Den finansiella effekten för hushållen beräknas till ca 600 mnkr i ökat finansiellt sparande. 12) Höjt bostadstillägg för pensionärer m.fl. (BTP) Höjningen består av att ersättningsnivån ändras från 93 till 94,4 procent av den bidragsgrundande boendekostnaden. Det särskilda bidraget samt umgängesbidraget inom bostadsbidragssystemet höjs för ensamstående med 100 kr per barn och månad. Statens utgifter för BTP beräknas öka med omkring 250 miljoner kronor och utgifterna för bostadsbidragen beräknas öka med omkring 200 mnkr. Förslagen om höjt BTP och bostadsbidrag analyseras separat och ser till hushållens individuella disponibla inkomster. Utelämnat förslag Av analystekniska svårigheter är förslaget om höjd alkohol- och tobaksskatt med 12,5 procent utelämnad. Det ökade finansiella sparandet för staten av dessa uppskattas till omkring två miljarder kr. Dessa två mdkr kan jämföras med förslagen ovan, som har en total omslutning 2 på drygt 30 miljarder kronor. Den totala finansiella effekten för offentlig sektor I tabell 1 redovisas den finansiella effekten för den offentliga sektorn av samtliga analyserade skatte- och utgiftsförändringar inkomståret 2011 i förhållande till de regler som gäller för Den direkta finansiella effekten av de införda regelförändringarna beräknas motsvara en försvagning av de offentliga finanserna med ca 9,4 miljarder kronor Vilket är summan av absoluta beloppen från alla förslag. Om vi har två förslag, där det ena ger 100 och det andra +100 så är omslutningen

6 För hushållen innebär det en förstärkning av den disponibla inkomsten med motsvarande belopp. 6

7 Tabell 1: Den finansiella effekten för offentlig sektor av analyserade regelförändringar, 2010, miljarder kronor Staten 3,4 Kommunerna -13,9 Ålderspensionssystemet 1,1 Totalt offentlig sektor -9,4 Anm: Ingen justering för att vissa regler kan komma att påverka statsbidragssystemet. Enbart den del av koldioxidskatten som berör hushållen är medtagen i tabellen. Regelförändringarnas direkta effekt på individernas nettoinkomster Delar av förslag 1 och hela förslag 2 ingår i 2010 års ekonomiska vårproposition. Analysen, jämförelsen, ska därmed ses som hur inkomstfördelningen i 2011 års ekonomi påverkas mellan 2010 års regler och de regelförändringar som analyseras i denna promemoria. I tabell 2 nedan redovisas fördelningseffekten uppdelad på individernas bruttoinkomster. Med bruttoinkomst avses inkomst av tjänst före avdrag, inkomst av näringsverksamhet samt kapitalinkomster. Bruttoinkomsterna är sorterade i stigande ordning och sedan grupperade i 10 lika stora inkomstgrupper. Decil 1 omfattar de 10 procent lägsta bruttoinkomsterna medan decil 10 omfattar de 10 procent högsta bruttoinkomsterna. Varje inkomstgrupp innehåller lika många individer. Noterbart är att indelningen endast omfattar personer över 18 år med en bruttoinkomst som är större än noll. Detta innebär t.ex. att studerande, som endast har studiemedel, inte kommer med i analysen. Den fördelningseffekt som redovisas i tabell 2 avser förändringen i individernas nettoinkomster till följd av de analyserade förslagen ovan. Ett positivt tecken innebär att nettoinkomsten ökar medan det motsatta gäller vid ett negativt tecken. Nettoinkomsten definieras som individens bruttoinkomst reducerad med slutlig skatt. Tabell 2b redovisar motsvarande för kvinnor och tabell 2c för män. 7

8 Tabell 2: Förändrad nettoinkomst per decil av analyserade regelförändringar, Decil förändring av nettoinkomst en, kronor förändrin g av nettoinkomsten i procent % av antal personer över 18 år och med inkomst> ,4 3,5 10, ,7 18,4 10, ,3 30,1 10, ,9 32,3 10, ,7 23,0 10, ,6 10,2 10, ,3 5,2 10, ,2 4,0 10, ,1 2,0 10, ,8-28,8 10,0 Totalt ,6 100,0 100,0 Tabell 2b: Förändrad nettoinkomst per decil av analyserade regelförändringar, 2011, Kvinnor. Decil Andel av den totala förändringen av nettoinkomsterna förändring av nettoinkomst en, kronor förändrin g av nettoinkomsten i procent Andel av den totala förändringen av nettoinkomsterna % av antal personer över 18 år och med inkomst> ,5 2,6 5, ,8 13,8 7, ,1 18,8 6, ,4 15,5 5, ,2 8,8 5, ,4 3,5 5, ,0 0,3 4, ,1-0,6 4, ,1-1,1 3, ,8-6,2 2,4 Totalt ,8 55,4 50,7 8

9 Tabell 2c: Förändrad nettoinkomst per decil av analyserade regelförändringar, 2011, Män. Decil förändring av nettoinkomst en, kronor förändrin g av nettoinkomsten i procent Andel av den totala förändringen av nettoinkomsterna % av antal personer över 18 år och med inkomst> ,1 0,9 4, ,4 4,6 3, ,5 11,2 3, ,4 16,9 4, ,4 14,2 4, ,9 6,7 4, ,5 4,9 5, ,4 4,7 5, ,2 3,1 6, ,8-22,6 7,6 Totalt ,5 44,6 49,3 I figur 1 nedan redovisas den procentuella förändringen av nettoinkomsten per decilgrupp. Observera dock att kvinnorna är mer representerade i de lägre decilgrupperna (decil 1-6) och männen i de övre grupperna (7-10). Figur 1: Den procentuella förändringen av nettoinkomsten per inkomstgrupp av analyserade regelförändringar, ,0 Kvinnor Män 4,0 2,0 0, ,0 Källa: Riksdagens utredningstjänst I tabell 3 framgår fördelningseffekten av förslagen för olika åldersgrupper. 9

10 Tabell 3: Förändrad nettoinkomst av förslag, fördelat på ålder, år förändring av nettoinkomsten, kronor Åldersgrupp förändring av nettoinkomsten i procent Procentuell förändring av de totala nettoinkomsterna % av antal personer över 18 år och med inkomst> år 500 0,3 6,8 18, år 300 0,1 6,4 24, år 200 0,1 4,7 33, ,5 60,1 17,6 80 år eller äldre ,3 22,0 6,6 Totalt ,6 100,0 100,0 I figur 2 visas den procentuella förändringen av nettoinkomsten per åldersgrupp. Av tabellen ovan och figuren framgår att förslagen ökar de äldres (65 år eller äldre) genomsnittliga nettoinkomster relativt mer än de yngres (under 65 år) åldersgrupperna. Figur 2: Den procentuella förändringen av nettoinkomsten per åldersgrupp 6,0 4,0 2,0 0, år år år år 80 år eller äldre -2,0 Källa: Utredningstjänsten Hushållsanknutna förslag och dess effekt för individerna I tabell 3 redovisas effekterna av bl.a. förändringarna av bostadstillägget, bostadsbidraget och skatten på hyreshus separat. Under hushållsanknutna bidrag redovisas även höjt underhållsstöd och koldioxidskatt. Att dessa regelförändringar behandlas separat beror på att de, till skillnad från övriga förändringar i individanalysen, är knutna till hushållet. Bostadstillägg till pensionärer m.fl. bestäms bl.a. av hushållets inkomster. Individuell disponibel inkomst är definierad som individernas nettoinkomst (d.v.s. deras bruttoinkomst reducerad för slutlig skatt exkl. kyrko- och begravningsavgift) med tillägg för de hushållsanknutna bidragen (barnbidrag, bostadsbidrag, bostadstillägg etc.) men med avdrag för boendekostnaden och avgifter (hemtjänst) där de vuxna individerna delar de hushållsanknutna bidragen och boendekostnaden. 10

11 Decilgrupp Förändrad genomsnittlig nettoinkomst, förslag (a) Tabell 3: Förändrad genomsnittlig individuell disponibel inkomst efter betald boendekostnad per decil av bl.a. sänkt skatt på hyreshus och höjt bostadstillägg, 2011, kronor Förändrade genomsnittliga transfereringar, (b) Förändrad genomsnittlig boendekostnad, (c) Förändrade genomsnittliga avgifter, (d) Förändrad genomsnittlig Disponibel inkomst efter betalt boende och avgifter (e = a+b-c-d) Förändrad genomsnittlig koldioxidskatt (CO2) (f) Förändrad genomsnittlig disponibel inkomst efter betalt boende, avgifter och CO2 skatt (e-f) Totalt Anm: Totalsumman överensstämmer inte med summan av delarna p.g.a. avrundningar Boendekostnaden (c) minskar (vilket redovisas med tecken i tabell) av att den kommunala avgiften för hyreshus begränsas vilket ökar individernas disponibla inkomster. På motsvarande sätt ökar koldioxidskatten (redovisas med + tecken i tabellen) vilket minskar de individuella disponibla inkomsterna. Om effekterna av de hushållsanknutna förslagen fogas till resultaten i tabell 2 påverkas inkomstfördelningen marginellt, jfr figur 3 nedan. Figur 3: Den genomsnittliga förändringen av nettoinkomst och individuell disponibel inkomst per decilgrupp Nettoinkomst Indivuduell disponibel inkomst efterr boende mm Indivuduell disponibel inkomst efterr boende och CO2 skatt mm 11

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2006-2010

FÖRDELNINGSANALYS 2006-2010 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-03-24 Dnr 2010:0464 FÖRDELNINGSANALYS 2006-2010 Redovisa fördelningseffekten av regeringens politik (Dnr 2009:1334 kan vara utgångspunkt) fördelat

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 Oktober 2014 Promemorians huvudsakliga innehåll Regeringen avser att i budgetpropositionen

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Fördelningseffekterna av sex förslag ur budgetpropositionen för 2015

Fördelningseffekterna av sex förslag ur budgetpropositionen för 2015 Rapport till Finanspolitiska rådet 2015/3 Fördelningseffekterna av sex förslag ur budgetpropositionen för 2015 Konjunkturinstitutet Elin Ryner De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-11-05

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-11-05 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-11-05 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Inhämtande av Lagrådets yttrande över lagförslag

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn CSN, rapport 2014:3 Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Sammanfattning...

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

2013-11-05 Dnr 2013:1530

2013-11-05 Dnr 2013:1530 2013-11-05 Dnr 2013:1530 Rapport från utredningstjänsten TYPFALL BARNFAMILJ En barnfamilj som bor i Gävle med 2 barn, och där hon tjänar 35 000 i månaden och han tjänar 24 500, på vilket sätt skulle deras

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Avgifter för Hemtjänst 2011

Avgifter för Hemtjänst 2011 Avgifter för Hemtjänst 2011 Vad baseras avgiften på? Hemtjänstinsatserna i Härnösand: hemtjänst insatser i form av: - matdistribution - trygghetslarm Dessa insatser har en avgift enligt en särskild taxa,

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi

Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi September 2015 Så påverkas hushållens plånböcker av regeringens höstbudget Regeringen presenterade idag höstens budgetproposition. Det är först nu som regeringen

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför

Läs mer

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012

Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012 Pressmeddelande Stockholm den 16 november 2011 Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012 Det sker en hel del ekonomiska regelförändringar till nästa år. De flesta individer påverkas på

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Avgifter för. Särskiltboende

Avgifter för. Särskiltboende Avgifter för Särskiltboende 2015 Vad baseras avgiften på? När vi räknar ut din avgift använder vi begreppen förbehållsbelopp, minimibelopp och avgiftsutrymme. Det kan verka krångligt och vi ska i den här

Läs mer

Effekter på inkomstfördelning och arbetsutbud av olika regelförändringar simulerade med FASIT

Effekter på inkomstfördelning och arbetsutbud av olika regelförändringar simulerade med FASIT Rapport till Finanspolitiska rådet 2013/2 Effekter på inkomstfördelning och arbetsutbud av olika regelförändringar simulerade med FASIT Konjunkturinstitutet Lars Lindvall De åsikter som uttrycks i denna

Läs mer

Livet är orättvist Ska politiken göra det värre?

Livet är orättvist Ska politiken göra det värre? Livet är orättvist Ska politiken göra det värre? En studie av effekterna av moderaternas ekonomiska politik av LO-ekonomerna Åsa-Pia Järliden Bergström, Albin Kainelainen och Anna-Kirsti Löfgren SUMMERING...

Läs mer

MEST ÅT DE RIKA Fördelningsstudie av Alliansregeringen politik 2006-2014

MEST ÅT DE RIKA Fördelningsstudie av Alliansregeringen politik 2006-2014 12 MEST ÅT DE RIKA Fördelningsstudie av Alliansregeringen politik 2006-2014 RAPPORTFÖRFATTARE: ERIK HEGELUND OCH DANIEL SUHONEN Katalys Institut för facklig idéutveckling No: 12 MEST ÅT DE RIKA Fördelningsstudie

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Avgifter och tillämpningsanvisningar

Avgifter och tillämpningsanvisningar Avgifter och tillämpningsanvisningar för hemtjänst, hyror och måltidskostnader Gäller fr o m 2010-01-01 HEMTJÄNSTAVGIFT Vem skall betala hemtjänstavgift? Avgift erläggs för bistånd enligt 4 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Lokala effekter av den borgerliga regeringens ekonomiska politik

Lokala effekter av den borgerliga regeringens ekonomiska politik Lokala effekter av den borgerliga regeringens ekonomiska politik Örebro län Exempel på effekter av den borgerliga regeringens politik för Örebro län framtagna i samband med den borgerliga regeringens budgetproposition

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

av arbetet, lönen och skatterna Inkomstfördelningen som resultat Juni 2010 Har skattesystemets omfördelningseffekter överdrivits?

av arbetet, lönen och skatterna Inkomstfördelningen som resultat Juni 2010 Har skattesystemets omfördelningseffekter överdrivits? Inkomstfördelningen som resultat av arbetet, lönen och skatterna Har skattesystemets omfördelningseffekter överdrivits? Juni 2010 Eva Löfbom Omslag: Emelie Ek är ansvarig för sociala medier på Volkswagen

Läs mer

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg Avgifter för äldreomsorg 2015 Göteborg Stad tar ut avgifter för service, stöd och omvårdnad inom äldreomsorgen. Din kostnad beror på vilken inkomst du har, samt hur mycket och vilken slags hjälp du får.

Läs mer

Större köpkraft för de Förenklat kan vi säga att 2008 blir ett bra år för din plånbok. Inte så bra som 2007 men troligen bättre än 2009.

Större köpkraft för de Förenklat kan vi säga att 2008 blir ett bra år för din plånbok. Inte så bra som 2007 men troligen bättre än 2009. DIN EKONOMI 2008 Större köpkraft för de Förenklat kan vi säga att 2008 blir ett bra år för din plånbok. Inte så bra som 2007 men troligen bättre än 2009. AV ANNIKA CREUTZER På plussidan hittar Privata

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Inför höstens val till riksdagen skickade vi följande fråga till riksdagens partier:

Inför höstens val till riksdagen skickade vi följande fråga till riksdagens partier: Inför höstens val till riksdagen skickade vi följande fråga till riksdagens partier: Vi undrar vad ni vill göra för oss pensionärer, i första hand hur ni ser på beskattningen av pensionen, men även andra

Läs mer

Skattesmäll Sverige De 30 nya skattemiljardernas regionala fördelning

Skattesmäll Sverige De 30 nya skattemiljardernas regionala fördelning De 30 nya skattemiljardernas regionala fördelning Regeringens höstbudget för nästa år kommer att innehålla stora skattehöjningar för både hushåll och företag. De påverkar hushållens köpkraft och företagens

Läs mer

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 2 Innehållsförteckning Avgifter inom äldreomsorgen i Skara kommun... 4 Avgiftsunderlag... 4 Förbehållsbelopp... 5 Särskild prövning av förbehållsbelopp... 6

Läs mer

För beräkning av skatteavdrag för år 2015 Skattetabell 29-40

För beräkning av skatteavdrag för år 2015 Skattetabell 29-40 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-40 % För beräkning av skatteavdrag för år 2015 Skattetabell 29-40 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008 SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Inkomster och inkomstfördelning år 2008 Sammanfattning Krisen som slog till under andra halvåret 2008 gör att inkomstspridningen minskar mellan 2007 och 2008. De rikaste och

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Ny färdriktning Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige

Ny färdriktning Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige Ny färdriktning Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets ekonomiska vårmotion En gemensam rödgrön budget Starka offentliga

Läs mer

Skatteuträkningsbroschyren Inkomståret 2014

Skatteuträkningsbroschyren Inkomståret 2014 2015 Skatteuträkningsbroschyren Inkomståret 2014 Den här broschyren vänder sig till löntagare, pensionärer och fysiska personer som har näringsverksamhet samt dödsbon. Innehåll Sid Sid Sid 2 Nyheter 3

Läs mer

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder 2010:1 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Analys av rörelser i inkomstfördelningen vid införande av jobbskatteavdraget

Analys av rörelser i inkomstfördelningen vid införande av jobbskatteavdraget Rapport till Finanspolitiska rådet 2014/3 Analys av rörelser i inkomstfördelningen vid införande av jobbskatteavdraget Konjunkturinstitutet Elin Ryner 2 Finanspolitiska rådet är en myndighet som har till

Läs mer

Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5

Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 Ds 2015:23 Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9)

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9) Rev 2002-12-11 1(9) Kommentarer till HEMTJÄNSTTAXA Taxan är insats- och inkomstrelaterad samt innehåller "golv" och "tak" i form av lägsta och högsta avgifter. Taxan innehåller bl a bestämmelser för inkomstberäkning

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1981:3 PENSIONERING P Utkom från trycket den 3 juni 1981 Kungörelse om ändring i kungörelsen (RFFS 1979:5)

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

För beräkning av skatteavdrag för år 2014 Skattetabell 29-37

För beräkning av skatteavdrag för år 2014 Skattetabell 29-37 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2014 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Avgifter inom vård och omsorg Avgift betalas alltid av varje person som erhåller en insats, inte per hushåll.

Avgifter inom vård och omsorg Avgift betalas alltid av varje person som erhåller en insats, inte per hushåll. Avgifter inom Vård och Omsorg 2014 Avgifter inom vård och omsorg Avgift betalas alltid av varje person som erhåller en insats, inte per hushåll. Hemtjänstavgift Hemtjänstavgift beräknas på beviljade timmar

Läs mer

För beräkning av skatteavdrag för år 2012. Skattetabell 29-37

För beräkning av skatteavdrag för år 2012. Skattetabell 29-37 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2012 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland Fk 4062-4 Fa Bostadsbidrag till barnfamiljer Uppdaterad 060101 Den ekonomiska familjepolitiken omfattar ett antal förmåner, bl.a. barnbidrag, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, vårdbidrag, underhållsstöd

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Hemsjukvård/Rehabilitering 250 kr / månad Ledsagning enligt socialtjänstlagen per tillfälle inklusive första timmen 50 kr per halvtimme därefter

Hemsjukvård/Rehabilitering 250 kr / månad Ledsagning enligt socialtjänstlagen per tillfälle inklusive första timmen 50 kr per halvtimme därefter Avgifter Omsorgsförvaltningen Trollhättan 2015 Avgift Hemtjänst och Boendestöd Nivå 1 534 kr / månad Nivå 2 890 kr / månad Nivå 3 1246 kr / månad Nivå 4 1780 kr / månad Korttidsvistelse 59 kr / dygn Trygg

Läs mer

Sven Wimnell 10+12 maj 2011+7 feb 2013: Barnfattigdom och annan fattigdom.

Sven Wimnell 10+12 maj 2011+7 feb 2013: Barnfattigdom och annan fattigdom. Sven Wimnell 10+12 maj 2011+7 feb 2013: Barnfattigdom och annan fattigdom. http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf Tllägg 12 maj 2011. En jämförelse mellan Riksnormen och Konsumentverket Tillägg 7 februari 2013:

Läs mer

Meddelandeblad. Beräkning av avgiftsunderlaget inom äldreoch handikappomsorg. Nr 14/02

Meddelandeblad. Beräkning av avgiftsunderlaget inom äldreoch handikappomsorg. Nr 14/02 Meddelandeblad Mottagare: Länsstyrelser, Länsrätter, Äldre- och handikappomsorgs nämnder, Äldre- och handikappförvaltningar, Kuratorer vid länsdelssjukhus, länssjukhus och regionsjukhus Nr 14/02 November

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

om Stockholm Inkomster Inkomster i Stockholm 2010

om Stockholm Inkomster Inkomster i Stockholm 2010 Statistik om Stockholm Inkomster Inkomster i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas inkomsttagarna och deras inkomster i Stockholms kommun 2010 efter sektor, näringsgren och kön, samt uppdelad

Läs mer

Maxtaxa 2010. Särskilt boende

Maxtaxa 2010. Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Gävle kommun har satt en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1 696 kronor/månad

Läs mer

FASIT Vad händer vid förändringar av skatte-, avgifts- och bidragsregler?

FASIT Vad händer vid förändringar av skatte-, avgifts- och bidragsregler? Mikrosimuleringsmodellen FASIT Vad händer vid förändringar av skatte-, avgifts- och bidragsregler? Skatte- och transfereringssystemen har stor betydelse för både den enskilde individen och de offentliga

Läs mer

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL)

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL) Avgifter inom Vård & Omsorg Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun (SoL och HSL) 2007 Riksdagen beslutade i november 2001 om nya regler för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer