Pensionerna efter pensioneringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pensionerna efter pensioneringen"

Transkript

1 Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med förskott 4 Återbetalning av förskottet 5 Skillnad med och utan förskott 5 Pensionen ökar i långsammare takt än lönerna 6 Tillväxten i pensionsinkomsterna och balanseringen 6 Vad är alternativen? 7 Inte enbart inkomstpension 8 Premiepension 8 Tjänstepension 8 Garantipension 9 Vad kommer pensionen att bestå av? 9 Avslutning 10 September 2010 Institutet för Privatekonomi 2 (11)

3 Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? Under 2010 sänktes de allmänna pensionerna för första gången sedan det nya pensionssystemet infördes. Bromsen för indexeringen slog till och pensionerna minskades med 3 procent. Beräkningar från Pensionsmyndigheten visar på att inkomstpensionen ska sjunka med ytterligare 4,3 procent år Krav på kompensation från pensionärerna låter inte vänta på sig och kritiken mot pensionssystemet ökar. Hur kommer det sig att pensionerna sjunker? Vilka förväntningar kan man ha på pensionens utveckling efter det att den har börjat betalas ut? Var det bättre förr? Det har skrivits mycket om intjänandet och fördelningen mellan allmän pension och premiepension, samt hur mycket man kan förväntas att få ut vid 65 årsdagen. Det har skrivits mindre om vilka förväntningar man ska ha på pensionens utveckling efter det att den har börjat tas ut. Hur fungerar systemet? I det allmänna pensionssystemet är det möjligt att börja ta ut sin pension från och med det år man fyller 61. Pensionen kan tas ut i hel, trefjärdedel, halv eller en fjärdedels omfattning. Inkomstpension och premiepension kan tas ut vid olika tidpunkter. För dem som är berättigade till garantipension så betalas den ut först från och med 65 års ålder. Personer födda mellan 1938 och 1953 får delar av sin pension beräknad enligt de tidigare ATPreglerna, numera kallad tilläggspension, och delar beräknad enligt det nuvarande pensionssystemet. För att förenkla beskrivningen och därmed tydligare kunna förklara hur systemet är tänkt att fungera kommer framställningen att utgå från en person som är född efter 1953, d v s får hela sin pension enligt de senaste reglerna. Personen tar ut hel pension från 65 års ålder och är inte berättigad till garantipension. Inledningsvis kommer beskrivningen att koncentreras på inkomstpensionen. Påverkan av premiepension, tjänstepension och garantipension kommer att diskuteras avslutningsvis. Varje år som man har pensionsgrundande inkomster/belopp (lön, sjukpenning, föräldrapenning etc) så får man en viss avsättning, s k pensionsrätter, till ett fiktivt konto. Av inkomsterna sätts 16 procent av till inkomstpensionen. Utöver det sätts 2,5 procent av till premiepensionen. De samlade avsättningar på det fiktiva kontot tillsammans med ränta kallas för pensionsbehållning. Räntan utgörs av förändring i inkomstindex samt arvsvinster minskat med förvaltningsavgiften. September 2010 Institutet för Privatekonomi 3 (11)

4 Tabell 1 Exempel på hur pensionsbehållningen byggs upp från år till år Inkomst Pensionsrätt 16 % Ränta Pensionsbehållning Pension Anm. Inkomst som ligger till grund för pensionen består av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp. I pensionsgrundande inkomst ingår exempelvis lön, sjukpenning och A-kassa, medan pensionsgrundande belopp beräknas för år med studier, värnplikt och år då man har småbarn. Pension med förskott När det är dags att gå i pension beräknas storleken på den årliga pensionen ut genom att den samlade pensionsbehållningen delas med ett delningstal. Delningstalet bygger i huvudsak på två faktorer. För det första görs en prognos över återstående livslängd för alla personer födda samma år som den som pensioneras. Delningstalet är gemensamt för kvinnor och män i samma ålder och påverkas under yrkeslivet av förändringar i beräknad livslängd, men inför det året man fyller 65 fastställs det. Därefter ändras inte delningstalet. Enskilda individer lever antingen längre eller kortare än genomsnittet. När en person dör lämnar den personen efter sig en återstående pensionsbehållning s k arvsvinst. Denna arvsvinst fördelas ut mellan personer i samma ålder. Detta är möjligt eftersom det inte finns något efterlevandeskydd i inkomstpensionen. För det andra består delningstalet av något som kallas normen för följsamhetsindexering. För att minska skillnaden mellan den sista löneutbetalningen och den första pensionsutbetalningen har pensionssystemet konstruerats så att man får ett förskott på pensionsutbetalningen. Genom att anta en förräntning om 1,6 procent per år så ökar den totala pensionsutbetalningen som kan betalas ut under pensionsperioden. Genom att detta förskott inkluderas i delningstalet kommer det att bli lägre än vad det skulle ha varit om det enbart skulle spegla den förväntade återstående livslängden. Det innebär alltså att pensionen blir högre första året än om normen inte hade inkluderats i delningstalet. Tabell 2 Beräkning av pensionsstorleken för första utbetalningsåret Pensionsbehållning Delningstal Pension per år Pension per månad Pension år , Anm. Motsvarande pension utan norm skulle uppgå till ca kronor per månad September 2010 Institutet för Privatekonomi 4 (11)

5 Pensionsnivå Återbetalning av förskottet Genom att delningstalet inkluderar en framtida tillväxt så kommer det att påverka uppräkningen av pensionerna. Vid varje årsskifte då pensionerna räknas om så kommer uppräkningsfaktorn att minskas med 1,6 procentenheter. Om inkomstindex, som ligger till grund för avkastningen i inkomstpensionen, exempelvis ökar med 3 procent så kommer pensionerna att öka med 1,4 procent. Inkomstindex baseras i stort sett på inkomstutvecklingen för de personer som tjänar in pension, de yrkesverksamma. Tabell 3 Beräkning av förändringen av inkomstpensionen mellan två år Pension år 1 Inkomstindex Följsamhetsindex Pension år 2 Pension år ,0 1, Skillnad med och utan förskott Ett alternativ till att inkludera normen i delningstalet skulle vara att enbart dela pensionen med den förväntade återstående livslängden. Då skulle pensionen följa tillväxten i inkomster för dem som tjänar in pension, men pensionen skulle börja på en lägre nivå. Diagram 1 Pensionens utveckling med och utan norm vid 1,6 procent tillväxt Med norm Utan norm Antal år Diagrammet ovan visar hur pensionen utvecklas med de olika alternativen vid en tillväxt på 1,6 procent. I det gällande systemet med följsamhetsindexering så kommer pensionen i så fall att vara oförändrad från år till år. I ett system utan följsamhetsindexering skulle pensionen initialt vara lägre men sedan följa tillväxten och så småningom överstiga pensionen i systemet med följsamhetsindexering. För en person som uppnår genomsnittlig livslängd spelar valet av metod ingen roll eftersom den totala utbetalningen från inkomstpensionen blir lika stor i båda fallen. De som lever September 2010 Institutet för Privatekonomi 5 (11)

6 Kronor per månad kortare än genomsnittet tjänar på det nuvarande systemet, medan de som lever längre än genomsnittet gör en förlust jämfört med om normen inte hade inkluderats i delningstalet. Pensionen ökar i långsammare takt än lönerna Förändringen av inkomstpensionen mellan två år bygger i huvudsak på förändringen i inkomster för dem som betalar in pensionsavgifter och på följsamhetsindexeringen. Det innebär att en individs pension över tiden kommer att minska i förhållande till dem som fortfarande tjänar in pension. Diagram 2 Utveckling av lön och pension vid 1,6 procent tillväxt i inkomstindex ÅR Lön Pension Vid en tillväxt i inkomstindex på 1,6 procent per år har löneinkomsterna ökat med drygt 15 procent efter 10 år medan pensionen är oförändrad. Motsvarande skillnad efter 20 år är 35 procent. Detta är en effekt av den valda konstruktionen med följsamhetsindexering. Den procentuella skillnaden mellan ökningen i pension och lön blir detsamma oavsett ökningstakt i inkomstindex. Som pensionär blir det lätt att känna att man år för år tappar jämfört med dem som har löneinkomster, vilket man också gör. Det som är viktigt att komma ihåg är då att man redan fått den här tillväxten inräknad i sin pension när den börjar betalas ut. Det är ändå troligt att känslan för pensionärer är att den är förlorare jämfört med dem som tjänar in till pensionen. Huvudanledningen till att den här metoden valdes var för att minska skillnaden mellan slutlönen och den första pensionsutbetalningen. Generellt är det ofta en stor omställning att anpassa sig till en lägre inkomst även om man vet om det i förväg. Den valda metoden, med förskott, underlättar därmed i viss mån övergången. Tillväxten i pensionsinkomsterna och balanseringen Följsamhetsindexeringen av utbetalade pensioner räknas fram genom att inkomstindexet minskas med normen på 1,6 procentenheter. Inkomstindexet i sin tur beror på hur inkomsterna i genomsnitt förändras för dem som har pensionsgrundande inkomster. Förutom förändringar i lönenivåer, sjukpenning, föräldrapenning etc så påverkas indexet av hur stor andel som har löneinkomster av dem som räknas med i inkomstindexet. Om exempelvis arbetslösheten stiger så påverkar det inkomstindexet negativt eftersom de arbetslösa i genomsnitt har lägre inkomster än dem som är i arbete. Det finns tillfällen då avsteg görs från uppräkningen med enbart inkomstindex. För att pensionssystemet ska vara långsiktigt hållbart upprättas varje år en balansräkning. I den September 2010 Institutet för Privatekonomi 6 (11)

7 görs beräkningar av systemets tillgångar och skulder. Genom att dividera tillgångarna med skulderna får man ut ett s k balanstal. Om balanstalet är över 1 är tillgångarna större än skulderna och om talet är under 1 är skulderna större än tillgångarna. När balanstalet är under 1 kommer inte pensionerna att räknas upp med hela förändringen i inkomstindex. Istället kommer pensionerna att övergå till att räknas upp med ett balansindex. Detta hände för första gången Balanstalet beräknades inför 2010 bli 0,9826, vilket innebar att effekten på uppräkningen blir - 1,7 procent. Samtidigt ökade inkomstindexet med 0,3 procent. Totalt sett innebar det att balansindexet blev 1,4 procent lägre än föregående års inkomstindex. Eftersom de utbetalade pensionerna även ska följsamhetsindexeras med (-)1,6 procent så minskade pensionerna med totalt 3,0 procent. Nyligen presenterade Pensionsmyndigheten beräkningar för 2011 och de visade att pensionerna kommer att sjunka med ytterligare 4,3 procent. Vad är alternativen? Ett alternativ till dagens system är som nämnts i texten att inte använda sig av normen för följsamhetsindexeringen. Fördelen med det är att de utbetalade pensionerna utvecklas i samma takt som lönerna, förutom vid balansering. Nackdelen är dock att pensionen initialt blir ca 15 procent lägre. Det finns förespråkare som vill gå tillbaka till det gamla ATP-systemet. Eftersom det systemet inte ansågs långsiktigt finansiellt hållbart så är inte en sådan återgång rimlig. En jämförelse som man dock kan göra är att se hur pensionerna hade utvecklats med den uppräkningsmetod som var i ATP-systemet jämfört med den metod som finns i dagens system. I ATP-systemet så räknades pensionerna upp med prisutvecklingen. Första gången som pensioner betalades ut från det nya pensionssystemet var år Från den tidpunkten är det möjligt att visa hur ett visst pensionsbelopp skulle ha utvecklats med respektive uppräkningsmetod. Diagram Utvecklingen av en pension på kronor år 2001 med följsamhetsindex respektive prisbasbelopp * Prisbasbelopp Följsamhetsindex * Prognos för 2011 Diagrammet ovan visar, trots balanseringen, att det nya sättet att räkna upp pensionen, även tilläggspensionen, hittills har varit till fördel för pensionärerna. Nästa år när pensionerna sänks skulle en uppräkning med inflationen varit mer fördelaktig. För dem som har haft September 2010 Institutet för Privatekonomi 7 (11)

8 pension under större delen av 2000-talet har dock den sammanlagda pensionsutbetalningen varit större med följsamhetsindexering än om inflationen använts som uppräkningsmetod. Hur inkomstpensionen kommer att utvecklas på lång sikt är omöjligt att veta, men det kan konstateras att en tillväxt på mer än 1,6 procent kommer att leda till en ökad köpkraft för pensionärerna. Genom att pensionerna i ATP-systemet prisindexerades gav det ingen ökning i köpkraft. Inte enbart inkomstpension Den ovanstående beskrivningen gäller alltså hur inkomstpensionen förändras från år till år. Utöver inkomstpensionen består den totala pensionen av flera olika delar såsom premiepension, tjänstepension och eventuell garantipension. Utvecklingen av dessa delar av pensionen från år till år beror inte på följsamhetsindexeringen utan bl a av börsutveckling och inflation. Nedan görs en kort genomgång för vad som styr hur de olika delarna av pensionen förändras från år till år. Avslutningsvis visas översiktligt hur stor andel de olika delarna kan förväntas bli av den totala pensionen. Premiepension Inom det allmänna pensionssystemet kommer alla som är födda 1938 eller senare även att få premiepension. För personer som kommer att få hela sin allmänna pension ifrån det nya systemet (födda 1953 eller senare) kan premiepensionen komma att utgöra en betydande del, se nedan. Premiepensionsdelen kommer att variera med värdeförändringen på de fonder som man har valt att placera i. De som har merparten av sin premiepension i aktiefonder under pensionstiden kan förvänta sig stora skillnader i utbetalning från år till år medan de som har övervägande del i räntefonder kommer att ha mindre svängningar. För dagens pensionärer är premiepensionen så pass låg att förändringar i värdet inte ger så stora utslag i utbetalt månadsbelopp. För den som inte själv vill förvalta sin premiepension kan inför pensioneringen välja att flytta över kapitalet till en traditionell försäkring. Då är man garanterad ett visst belopp varje månad men kan få mer om förvaltningen av kapitalet går bra. Tjänstepension Tjänstepensionens andel av den totala pensionen kommer troligtvis att öka i framtiden. För de allra flesta kan tjänstepensionen komma att utgöra minst en tredjedel av den totala pensionen, se nedan. För vissa personer kan tjänstepensionen till och med utgöra huvuddelen av den totala pensionen. Något som är ett faktum för en del pensionärer även idag, men skillnaden mot morgondagens pensionärer är att de inte kunnat förvalta pengarna själva. Det är mycket viktigt för var och en att förstå hur just deras tjänstepension är konstruerad. Hur mycket som sätts av till tjänstepensionen finns det mycket information om, men däremot är det svårare att hitta information om hur tjänstepensionen räknas upp från år till år. Antalet varianter på tjänstepension är mycket stort. Tjänstepensionerna är i huvudsak indelade i fyra stora avtalsområden, men under senare år har avtalen förändrats ett flertal gånger. Detta innebär att det finns en mängd olika system och övergångslösningar. Det innebär också att det finns många olika sätt att beräkna hur tjänstepensionen förändras från år till år. Även för en och samma individ kan olika delar av tjänstepensionen räknas upp på olika sätt. Det är till exempel vanligt att en person har en del av tjänstepensionen i ett förmånsbaserat system och en del i ett premiebaserat system. Uppräkningsmetoderna är olika för de olika systemen. Vissa pensioner, de förmånsbestämda, räknas upp med inflationen eller någon variant av prisindexering. Utvecklingen av dessa pensioner kommer därför aldrig att ge en ökad September 2010 Institutet för Privatekonomi 8 (11)

9 köpkraft. Andra pensioner, de premiebestämda, fortsätter att följa värdeutvecklingen på räntemarknaden eller börsen även efter det att pensionen har börjat tas ut. I några system har man själv möjlighet att välja sin egen portfölj även efter pensionens inträde, men det förekommer också att det bolag som förvaltar tjänstepensionen tar hand om placeringarna via en traditionell försäkring. I det senare fallet kommer tjänstepensionen att förändras från år till år beroende på hur förvaltarens lyckas placera kapitalet. Garantipension För personer med låg pension ifrån det allmänna pensionssystemet kommer en del av den totala pensionen att bestå av garantipension. Av dem som går i pension idag är det en knapp tredjedel som är berättigade till garantipension. För de flesta kommer garantipensionen att endast utgöra en mindre del av den totala pensionen. Garantipensionen räknas upp med förändringen i prisbasbeloppet, vilket i sin tur följer prisutvecklingen. Den pensionen kan inte heller ge ökad köpkraft. Vad kommer pensionen att bestå av? I en studie från Institutet för Privatekonomi, år 2008, visades hur stor andel de olika pensionsdelarna kan utgöra av den totala pensionen för några olika yrkesområden. Nedan presenteras dessa beräkningar för en jurist och en sjukgymnast. En ny beräkning har gjorts för en butiksanställd. Förutsättningarna är de samma som i Pensionsmyndighetens alternativ med noll procents lönetillväxt och 3,5 procents avkastning på premiebaserade delar. Pensionen tas ut vid 65 år. Personerna i exemplen är födda 1987 och arbetar heltid alla år fram till pensionen. Lönekarriärerna bygger på statistik från SACO. Jurist i privat tjänst Sjukgymnast inom kommunala sektorn 25% 30% 66% Inkomstpension Premiepension Tjänstepension 9% 19% Inkomstpension Premiepension Tjänstepension 51% September 2010 Institutet för Privatekonomi 9 (11)

10 Butiksanställd 30% 50% 21% Inkomstpension Premiepension Tjänstepension Med de antagna förutsättningarna kommer sjukgymnasten och den butiksanställde att få hälften av sin pension från den allmänna inkomstpensionen, 20 procent från premiepensionen och 30 procent från tjänstepensionen. För juristen kommer däremot tjänstepensionen att vara den dominerande inkomstkällan med ca två tredjedelar av den totala pensionen. Inkomstpensionen kommer att vara 25 procent och premiepensionen 9 procent av den totala pensionen. Avslutning De flesta yrkesarbetande kommer att få den största delen av sin pension från den allmänna inkomstpensionen. Den uppräkningsmetod som har valts, med följsamhetsindex, får anses tämligen svår för gemene man att förstå. Det finns dock fördelar med den valda metoden, dels kommer pensionärer att få del av standardökningar förutsatt att lönetillväxten överstiger normen på 1,6 procent, dels innebär valet att inkludera normen vid beräkning av pensionen att skillnaden mellan sista lönen och första pensionen minskar jämfört med om normen inte hade tagits med. De första åren som pensionär ger alltså en högre utbetalning än utan norm. Ett stort problem kan dock vara att följsamhetsindexeringen är svår att förstå och många kommer att bli besvikna, framförallt under de år deras pension inte följer med prisutvecklingen. Det kan innebära, och har inneburit, att pensionärerna kräver att kompenseras för standardsänkningen. Att så sker något enstaka år behöver inte utgöra något stort problem, men om tillväxten blir låg under längre perioder kan detta påverka trovärdigheten för pensionssystemet. Samtidigt kan det konstateras att fram till nu skulle inte en ren prisindexering, som användes för att räkna upp pensionerna i det tidigare systemet, ha gett högre värdeutveckling av pensionerna än följsamhetsindexeringen. Hur den totala pensionen kommer att variera från år till år är svårt att förutse. Utöver inkomstpension kan pensionen bestå av premiepension, tjänstepension och garantipension. För dessa olika delar finns flera olika uppräkningsmetoder. De tre huvudsakliga metoderna är att pensionen följer lönetillväxten, prisbasbeloppet eller aktie/räntemarknaden. Vilken metod som är bäst går naturligtvis bara att veta i efterhand. Det finns för och nackdelar med alla metoder. Exempelvis innebär prisindexering att man inte kommer att få någon standardförbättring vid ökande reallöner samtidigt gäller också att man behåller sin standard även vid reallönesänkningar. De som väljer att ha stora delar av sin pensionsutbetalning baserad på värdeutvecklingen på aktiemarknaden får förbereda sig på September 2010 Institutet för Privatekonomi 10 (11)

11 att pensionen kan svänga mycket mellan olika år, men samtidigt kan det över tiden ge en bra avkastning. I bästa fall kan mixen av olika indexeringsmetoder att innebära en riskspridning genom att vissa index går bra när andra går mindre bra. Fördelningen av den totala pensionens delar kommer att vara olika för varje individ. Det är viktigt att sätta sig in i vad som påverkar sin egen pensionsutveckling och förstå vilka möjligheter man har att påverka sin pension även efter den första pensionsutbetalningen. September 2010 Institutet för Privatekonomi 11 (11)

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7

Läs mer

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension. Förändring av inkomstpension 2014 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2014: Real inkomstutveckling, medel... +1,7 Prisförändring... 0,1 Korrigering av tidigare prognoser

Läs mer

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 2007:1 Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 I det reformerade pensionssystemet bestäms indexeringen av pensionsskulden av genomsnittsinkomstens utveckling. Vid viss demografisk och ekonomisk utveckling

Läs mer

Genomsnittlig allmän pension 2013

Genomsnittlig allmän pension 2013 Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017:

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017: Förändring av inkomstpension 2017 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017: Förändring av inkomstindex %... +3,7 Balanseringseffekt... +0,7 Förändring av balansindex,

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension får prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare.

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare. Det

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda

Läs mer

Pensionen kan tas ut från och med den månad man fyller 61 år.

Pensionen kan tas ut från och med den månad man fyller 61 år. 1 Den allmänna pensionen betalas inte ut med automatik. Man måste ansöka om sin pension och ansökan bör vara inne hos Pensionsmyndigheten ett par månader i förskott. Detta gäller även för den som har sjukersättning.

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer

Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer Pressmeddelande 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010 454 21 78 Mobil 0736 27 53 83 Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer 2013 blev ett av de bästa åren för

Läs mer

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Pensionsutveckling, statistik & utvärdering Stefan Granbom, 1-454 2423 21-11-11 Effekt av balansering 211 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt Partiellt uttag av IP (PP-sparare) Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Tiden som pensionär. När du börjat ta ut din pension

Tiden som pensionär. När du börjat ta ut din pension Tiden som pensionär När du börjat ta ut din pension Tiden som pensionär Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och övriga förmåner inom socialförsäkringen för dig som är pensionär. Du kan

Läs mer

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna PENSIONS- BLUFFEN Regeringen vilseleder om pensionerna Rapporten är skriven av Lars Bergendahl, sakkunnig i pensionsfrågor, tel: 08 701 67 16 och publiceras 2008 09 16 2 3 Regeringens retorik : Göran Hägglund

Läs mer

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel...

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel... Pensionärerna halkar efter En femtedel i förlorad köpkraft gentemot de yrkesaktiva 2006 2017 Innehåll Pensionärernas köpkraft halkar efter... 3 Pensionärernas beskattning... 6 Pensionärernas köpkraft,

Läs mer

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa 1 Sveriges pensioner Premier Förvaltat kapital Utbetalningar Allmän pension 237 1 309 222 Tjänstepension 128 1 509 65 15 423 16 380 3 240 303 Privat pension Summa 2 1 En utgångspunkt och ett förslag i

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Pensionsorientering. För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011. Ole Settergren 2011-05-23

Pensionsorientering. För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011. Ole Settergren 2011-05-23 1 Pensionsorientering För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011 Ole Settergren 2 Dagordning 1. Hur fungerar pensionssystemet - repetition! 2. Utvecklingen sedan 2002, 2011 och framåt

Läs mer

Alternativ pensionsålder

Alternativ pensionsålder Alternativ pensionsålder 1 (8) PM 2016-12-21 Analysavdelningen Bengt Norrby Alternativ pensionsålder När Riksdagen beslutade om det nuvarande pensionssystemet våren 1994 användes Statistiska centralbyråns

Läs mer

Innehåll 2 (5) Datum Dok.bet. Version Dnr/Ref. Svar på uppdrag i regleringsbrevet för 2016 Rapport PID VER PM

Innehåll 2 (5) Datum Dok.bet. Version Dnr/Ref. Svar på uppdrag i regleringsbrevet för 2016 Rapport PID VER PM Beräkning av inkomstindex och inkomstbasbelopp för 2017 Innehåll Svar på uppdrag i regleringsbrev... 3 Sammanfattning av Pensionsmyndighetens beräkningar för år 2017... 3 Inkomstindex... 3 Jämförelse med

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp.

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp. Terminal FACKTUELLT SEKO post! Klubbarna Årsta och Tomteboda 2012 PENSIONS-EXTRA! : Våra vanligaste pensioner Det pratas pensioner på våra terminaler och det är inte så konstigt när medelåldern överstiger

Läs mer

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp.

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp. Terminal FACKTUELLT SEKO post! Klubbarna Årsta och Tomteboda 2012 PENSIONS-EXTRA! : Våra vanligaste pensioner Det pratas pensioner på våra terminaler och det är inte så konstigt när medelåldern överstiger

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Sysselsättning och pensionssystemet

Sysselsättning och pensionssystemet 1 (5) PM -06-13 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Sysselsättning och pensionssystemet Hur påverkas inkomstpensionssystemet av att sysselsättningsgraden ökar? Sysselsättningsgraden

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953

Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953 Cirkulär 4-2005 Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953 Rådets beslut Vid möte den 8 december 2004 beslutade Trafikskadenämndens råd att anta Pensionsarbetsgruppens framlagda

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv Förord Det finns goda möjligheter att

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension. Den allmänna

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Inkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen

Inkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen Ålderspension försäkringsanalys Inkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges

Läs mer

Vad är. Ingen försäljning Bara fakta.

Vad är. Ingen försäljning Bara fakta. Vad är Ingen försäljning Bara fakta www.gilladinekonomi.se 1 Pensionen en allt större del av livet Eventuell privat pension Tjänstepension/Avtalspension Allmän pension Inkomstpension Premiepension Vad

Läs mer

En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna

En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna Ds 2015:6 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon:

Läs mer

Sjunde AP-fonden förvaltar ickevalsalternativet i Premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fonden förvaltar ickevalsalternativet i Premiepensionssystemet. Populärordlista 1 2 Administrationsavgift Administrationsavgiften dras från premien och/eller ditt pensionskapital och ska täcka kostnaderna för drift och förvaltning av pensionen. Avgiften tas ut av den

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. 1 Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

En mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid balansering

En mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid balansering Promemoria 2014-04-15 S2014/3510/SF Socialdepartementet En mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid balansering Innehåll 1 Inledning... 3 2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken... 4

Läs mer

PM Dok.bet. PID Reviderad

PM Dok.bet. PID Reviderad 1 (6) PM 2013-04-25 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Reviderad 2013-09-19 Avgiftsväxling från premie- till inkomstpension Pensionsmyndigheten har tidigare fått en fråga från Riksdagen

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Fjällräven Fjällräven förekommer i Skandinavien, Sibirien, Kanada, Alaska och på Grönland. I Sverige finns

Läs mer

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Privat Pension Pensionskonto LRF MedlemsPension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya

Läs mer

PTK:s heldag om pensioner och försäkringar

PTK:s heldag om pensioner och försäkringar PTK:s heldag om pensioner och försäkringar 1. Detta är Pensionsmyndigheten 2. Detta är pensionssystemet (i korthet) 3. Detta händer med pensionerna 2009/2010 4. Hur skulle pensionssystem och pensionsnivåer

Läs mer

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor

Läs mer

Den svenska ålderspensionen

Den svenska ålderspensionen Den svenska ålderspensionen 2005 Den svenska ålderspensionen 2005 Innehåll Sveriges ålderspensionssystem-sammanfattning 4 Vilka omfattas av det svenska pensionssystemet? 4 Livsinkomstprincipen, pensionsavgifter

Läs mer

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM PM59100 PM59009 2.1 1.0 2 (12) Sammanfattning De allmänna pensionsfonderna (utom den Sjunde AP-fonden) är tillsammans en buffertfond i ett så kallat fördelningssystem. Tidigare ingick de i ATP-systemet,

Läs mer

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005 Den nationella strategirapporten om rimliga och hållbara pensioner Juli 2005 Innehållsförteckning 1. Förord...4 2. Svenska pensioner...5 2.1 Den nya allmänna inkomstpensionen...5 2.2 Tjänstepension och

Läs mer

Pensionsinformation för 55 +

Pensionsinformation för 55 + Pensionsinformation för 55 + Lennart Lundgren lennart.h.lundgren@telia.com 08-7128607, 070-33 88 607 Jobba till 75? Jobba till 75? Efter ca 10 år Pensionsstart Lön Pension Frågor att fundera på 1. Vilken

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Avtalspension Kompletterande pension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget

Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget... 7 1.1 Omfattning... 7

Läs mer

Din tjänstepension PFA

Din tjänstepension PFA Din tjänstepension PFA En kort presentation av PFA Den här broschyren vänder sig till dig som är född 1938 eller senare och som är anställd i inom kommun, landsting/region och kommunala bolag. Den ger

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT...3 BESLUTSORDNING...3 FÖRTROENDEVALDA PÅ HEL- OCH DELTID...3 ÖVRIGA FÖRTROENDEVALDA...3

Läs mer

Bilaga 2. Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall

Bilaga 2. Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall Bilaga 2 Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall När en tilläggsavgift ska beräknas används en pensionsprognos för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. I prognosen simuleras ett

Läs mer

Statistikinformation Is-I 2004:1

Statistikinformation Is-I 2004:1 Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före

Läs mer

ORANGE RAPPORT PENSIONSSYSTEMETS ÅRSREDOVISNING

ORANGE RAPPORT PENSIONSSYSTEMETS ÅRSREDOVISNING ORANGE RAPPORT PENSIONSSYSTEMETS ÅRSREDOVISNING 211 Innehåll Allmän pension, tjänstepension och privat pension i Sverige 2 Visste du att 3 Så fungerar den allmänna pensionen 4 Administrations- och kapitalförvaltningskostnader

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp

Läs mer

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Friplan Länsplan Basplan Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet

Läs mer

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension 1 2 Eventuell privat pension Tjänstepension Allmän pension 3 1 Den allmänna pensionen Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension 4 Vad ger rätt till allmän pension Maximal månadslön 2013:

Läs mer

Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter

Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter 013 20091204 1 (7) Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Siv Sljernborg m.f1. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter Syftet meddetta cirkulär är

Läs mer

Tänkbara behållningar på premiepensionskonton

Tänkbara behållningar på premiepensionskonton SOU 1997:131 Bilaga 6 285 Tänkbara behållningar på premiepensionskonton Promemorians syfte är att ge en bild av olika tänkta personers behållning på premiepensionskontot. Beräkningarna bygger på en rad

Läs mer

Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft Utvecklingen av pensionärernas plånbok 2016 och i ett tioårsperspektiv

Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft Utvecklingen av pensionärernas plånbok 2016 och i ett tioårsperspektiv Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft Utvecklingen av pensionärernas plånbok 2016 och i ett tiosperspektiv Innehåll gentemot löntagarna... 3 Pensionärernas beskattning... 8 Pensionärernas köpkraft,

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Vad blev det för pension?

Vad blev det för pension? Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen

Läs mer

Ålderspensions systemet vid sidan av statens budget

Ålderspensions systemet vid sidan av statens budget Ålderspensions systemet vid sidan av statens budget PROP. 2014/15:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATENS BUDGET Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Innehållsförteckning 1 Förslag

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv?

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? 1 (7) Analysavdelningen Erik Granseth Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Om möjligheten att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad.

Om möjligheten att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad. Om möjligheten att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad. Försäkringar under utbetalning Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du

Läs mer

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension.

Läs mer

Regleringsbrevsuppdrag 2015: Typfall i enlighet med tidigare redovisning

Regleringsbrevsuppdrag 2015: Typfall i enlighet med tidigare redovisning 1 (12) PM 2015-05-04 Bengt Norrby Svar på uppdrag i regleringsbrev Till Socialdepartementet Regleringsbrevsuppdrag 2015: Typfall i enlighet med tidigare redovisning Sammanfattning Uppdraget i regleringsbrevet

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Seminarium på Fafo, 2010-01-29 2010-01-29

Seminarium på Fafo, 2010-01-29 2010-01-29 Seminarium på Fafo, 1 Det svenska premiepensionssystemet erfarenheter från ett fonderat pensionssystem Sara Bergström, Pensionsmyndigheten Seminarium på Fafo, Oslo, Seminarium på Fafo, 2 Agenda 1. Kort

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer