Den svenska ålderspensionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den svenska ålderspensionen"

Transkript

1 Den svenska ålderspensionen 2005

2 Den svenska ålderspensionen 2005

3 Innehåll Sveriges ålderspensionssystem-sammanfattning 4 Vilka omfattas av det svenska pensionssystemet? 4 Livsinkomstprincipen, pensionsavgifter och pensionsrätter 4 Inkomstpension och premiepension 5 Behållning och kapital 6 Garantipension 6 Den inkomstrelaterade pensionen 8 Försäkrad genom arbete eller bosättning 8 Inkomstpension 8 Tilläggspension 8 Premiepension 9 Så tjänas pensionen in 9 Intjänandetak 9 Pensionsgrundande inkomster 9 Pensionsgrundande belopp 10 Pensionsrätten 11 Så växer pensionsbehållningen 12 Omräkning med arvsvinstfaktor 12 Omräkning med inkomstindex 12 Alla får årliga pensionsbesked 12 Så räknas den årliga inkomstpensionen ut 13 Preliminärt delningstal före Framtida tillväxt tas ut i förskott 13 Så förändras premiepensionen 16 Efterlevandeskydd under pensionstiden 16 Äkta makar/registrerad partner får föra över premiepensionsrätt 17 Fondförvaltare i premiepensionssystemet 17 Garantipensionen 18

4 Pensionerna anpassas till resurserna i ekonomin 19 Principen för följsamhetsindexering 19 Index för inkomstutvecklingen 19 Inkomstbasbelopp 20 Automatisk balansering av fördelningssystemet 20 Pensionsskuld och balanstal 20 Vad gör vi med eventuella överskott? 21 Partiell pension och rörlig pensionsålder 21 Partiell pension 21 Rörlig pensionsålder 21 Det allmänna pensionssystemet införs gradvis 22 Födda år 1937 eller tidigare 22 Födda åren (mellangenerationen) 22 Varför behövde ATP-systemet reformeras? 23 Ingen koppling till tillväxten 23 Vi lever längre 23 Därför infördes det gamla ATP-systemet 23 Ett politiskt stabilt ålderspensionssystem 23 Ett finansiellt stabilt ålderspensionssystem 24 Vem beslutar i det allmänna pensionssystemet? 25 Angränsande förmåner 25 Bostadstillägg till pensionärer 25 Äldreförsörjningsstöd 26 Efterlevandepension 26 Sjukersättning och aktivitetsersättning 27 Bakgrund 27 Sjukersättning 27 Aktivitetsersättning 27

5 Sveriges ålderspensionssystem sammanfattning Efter en lång politisk process fattade riksdagen år 1994 ett beslut om riktlinjer för det framtida allmänna ålderspensionssystemet. Lagregleringen i det nya pensionssystemet beslutades av riksdagen den 8 juni Den viktigaste orsaken till att göra om pensionssystemet var att kostnaderna för pensionerna ökade, samtidigt som tillväxten var låg. Men det fanns också andra skäl. ATP-systemet missgynnande till exempel de personer som haft jämn inkomstutveckling och arbetat lång tid. Pensionssystemet har trätt i kraft gradvis och gäller i alla delar från januari år Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten administrerar pensionssystemet. Vilka omfattas av det svenska pensionssystemet? Socialförsäkringen kan delas in i två olika slags förmåner: arbetsbaserade och bosättningsbaserade. De arbetsbaserade förmånerna är kopplade till inkomst medan de bosättningsbaserade är generella och kopplade till bosättning. För att en person ska omfattas av det svenska pensionssystemet krävs att man omfattas av den svenska socialförsäkringslagstiftningen. Det gör man antingen genom bosättning i Sverige eller genom att arbeta i Sverige (för att få rätt till pension krävs en viss minimiinkomst, se sidan 9). Om en person slutar arbeta eller börjar arbeta i något annat land har han eller hon kvar de pensionsrätter som tjänats in i Sverige. Livsinkomstprincipen, pensionsavgifter och pensionsrätter Livsinkomstprincipen är grundläggande för pensionssystemet. Principen innebär att värdet av alla inbetalda pensionsavgifter det som betalats in under yrkeslivet motsvarar det vi får ut som pensionärer i form av pension. För personer födda år 1938 eller senare kan pensionsrätt tjänas in under hela livet. De pensionsgrundande inkomsterna är löner och ersättningar från socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringarna. Den försäkrade betalar allmän pensionsavgift om 7 procent av sin lön plus eventuella ersättningar från socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringarna till pensionssystemet. Denna avgift betalas för inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp 1. Det är den högsta inkomst som allmän pension tillgodoräknas för. I ett livsinkomstbaserat system ger inkomstbortfall en lägre pension. Det finns emellertid ett samhälleligt fördelningsintresse att kompensera pensionsminskningen vid vissa former av inkomstbortfall. Kompensationen sker helt eller delvis. Den som har små barn, studerar, gör sin värnplikt eller har inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) kan få sådan kompensation. För att inkomstbortfallet inte ska ge en sämre pension i framtiden, beräknas pensionsrätten i vissa fall efter ett fiktivt belopp. Dessa belopp är framräknade belopp och därmed inga egentliga inkomster. Sådana tänkta inkomster kallas pensionsgrundande belopp. De beräknas som ett tillägg till den faktiska inkomsten för följande personer: 1 inkomsbasbeloppet för år 2005 uppgår till kronor. 4

6 de som vårdar små barn de som studerar med studiebidrag de som gör värnplikt och motsvarande de som har inkomst i form av sjuk- eller aktivitetsersättning. Till pensionssystemet betalar de försäkrade, deras arbetsgivare och i vissa fall staten, pensionsavgifter. Pensionsavgiften är 18,5 procent av pensionsunderlaget. Pensionsunderlaget består av pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp. Arbetsgivare betalar en ålderspensionsavgift om 10,21 procent av lönen till pensionssystemet för sina anställda. Avgiften betalas för hela lönen. Det innebär att den delen som överstiger taket på 8,07 inkomstbasbelopp är en skatt som går till statskassan och inte till pensionssystemet. Hur kan det komma sig att pensionsavgiften och pensionsrätten är 18,5 procent av pensionsunderlaget när avgiften, i de flesta fall, summeras till 17,21 procent? Förklaringen är att den allmänna pensionsavgiften om sju procent dras från inkomsten när pensionsunderlaget beräknas. Det innebär att maximalt pensionsunderlag är 93 procent av 8,07 inkomstbasbelopp, det vill säga 7,5 inkomstbasbelopp. Inkomstpension och premiepension Pensionssystemet är till största delen ett fördelningssystem där de inbetalda avgifterna betalar samma års utbetalningar. Namnet kommer från att systemet omfördelar inkomsterna från den yrkesverksamma till den pensionerade generationen. Pensionsavgiften är på 18,5 procent. Av pensionsavgiften används 16 procentenheter till fördelningssystemet för att betala ut samma års pensioner i fördelningssystemet. Resterande del av avgiften, 2,5 procentenheter, sätts in och ger ränta på ett individuellt premiepensionskonto. Pensionen från fördelningssystemet kallas inkomstpension. För varje pensionssparare registreras årligen en pensionsrätt motsvarande debiterade avgifter. De samlade pensionsrätterna kallas pensionsbehållning och de räknas varje år upp med den allmänna inkomstutvecklingen. Vid pensioneringen är behållningen den sammanlagda uppräknade pensionsrätten från fördelningssystemet. Behållningen på kontot i fördelningssystemet motsvaras inte av några sparade pengar men registreras på individen. När pension tas ut är det de som då är yrkesverksamma som finansierar utbetalningen med sina avgifter. Vid pensioneringen delas den samlade pensionsbehållningen i fördelningssystemet med det så kallade delningstalet. Detta grundas på den statistiskt (lika för män och kvinnor) återstående medellivslängden vid pensioneringen och en tänkt framtida tillväxt (norm) på 1,6 procent (ju högre denna norm sätts, desto högre blir begynnelsepensionen). Pensionsbehållningen dividerad med delningstalet ger den årliga inkomstpensionen. Ju senare pensioneringen sker, desto högre blir den årliga pensionen eftersom den då återstående förväntade medellivslängden och delningstalet sjunker. Inkomstpensionen betalas alltid ut för hela livet och beräknas lika för kvinnor och män. Resterande del av avgiften, 2,5 procentenheter som tidigare nämnts, sätts in på ett individuellt premiepensionskonto. Till skillnad mot inkomstpension motsvaras de alltid av faktiskt sparade pengar. Tillväxten på dessa pengar är helt beroende av vilka fonder som pensionsspararen har valt och vilken avkastning fonderna ger. Pensionen från premiepensionssystemet kallas premiepension. 5

7 Tillgodohavandet på premiepensionskontot ligger till grund för premiepensionens storlek, som beräknas på försäkringsmässiga grunder i likhet med privata pensionsförsäkringar. Premiepensionen betalas alltid ut för hela livet och beräknas lika för kvinnor och män. Behållning och kapital I inkomstpensionssystemet kallas summan av alla pensionsrätter och all förräntning för pensionsbehållning. I premiepensionssystemet kallas summan av alla pensionsrätter och värdeförändringar för tillgodohavande på kontot eller premiepensionspengar. De olika benämningarna har valts bland annat för att markera att den tillgång som pensionsbehållningen representerar för den försäkrade inte motsvaras av ett fondkapital. Det är däremot fallet för premiepensionskapitalet. Garantipension Den som själv inte har arbetat ihop en tillräcklig pension garanteras en utfyllnad med garantipension. Utfyllnaden finansieras via statsbudgeten. Garantipensionen kan tidigast betalas ut från 65 års ålder till personer födda 1938 eller senare. Full garantipension uppgår till 2,13 prisbasbelopp 2 för ensamstående och 1,90 prisbasbelopp för gifta. Garantipensionens storlek räknas till viss del av mot annan pension från ålderspensionssystemet. Den räknas också av mot vissa andra pensionsinkomster (till exempel änkepension). Det sker inte någon avräkning mot tjänstepensioner, privata pensioner eller andra förvärvsinkomster. Personer som är födda år 1937 eller tidigare har som regel redan börjat få pension enligt äldre regler. Deras pension räknades om den 1 januari år 2003 och för dessa består grundskyddet av en övergångsvis garantipension med något avvikande regler. 2 Prisbasbeloppet för år 2005 uppgår till kronor. 6

8 LIVSINKOMSTEN Lön mm. Studier Aktivitetsersättning eller Sjukersättning Barnår Plikttjänstgöring 0 år 16 år 40 år 60 år På samtliga pensionsgrundande inkomster och belopp betalas en avgift på 18,5 procent GRUNDAR Till fördelningssystemet 16 procentenheter 2,5 procentenheter Avgifter Till premiepensionssystemet Pensionsrätten i fördelningssystemet räknas upp med den allmänna inkomstutvecklingen + Pensionsrätten i premiepensionssystemet påverkas av värdeförändringen i de valda fonderna = PENSIONEN Lön m.m. Premiepension Inkomstpension, tilläggspenson och premiepension 61 år 70 år 80 år Livsinkomstprincipen är grundläggande i ålderspensionssystemet. De inbetalade avgifterna plus "ränta" får pensionären tillbaka i form av inkomstpension och premiepension. 7

9 Den inkomstrelaterade pensionen Försäkrad genom arbete eller bosättning Grunden för att en person ska omfattas av det svenska pensionssystemet är att man omfattas av den svenska socialförsäkringslagstiftningen. Det gör man antingen genom bosättning i Sverige eller genom att arbeta i Sverige (för att få rätt till pension krävs en viss minsta inkomst, se nästa sida). Om en person slutar arbeta eller börjar arbeta i något annat land har han eller hon kvar de pensionsrätter som tjänats in i Sverige. Socialförsäkringen kan delas in i två olika slags förmåner: arbetsbaserade och bosättningsbaserade. De arbetsbaserade förmånerna är kopplade till inkomst medan de bosättningsbaserade är generella och kopplade till bosättning. Om personen bor i Sverige har man till exempel rätt till garantipension och under vissa förutsättningar efterlevandepension samt till sjuk- eller aktivitetsersättning. Om en person arbetar i Sverige - gäller också för den som inte är bosatt- och räknas tillgodo pensionsrätt, har han eller hon också rätt till inkomstgrundad ålderspension och under vissa förutsättningar även rätt till efterlevandepension och till sjuk- eller aktivitetsersättning. Om en person har arbetat i Sverige och räknats tillgodo pensionsrätt har man alltid rätt till inkomstgrundad ålderspension oavsett var personen bor. Undantag är bosättning i EU/EES-land samt de länder Sverige har konventionsavtal med. Ålderspensionen beräknas på pensionsgrundande inkomster och belopp under hela livet (livsinkomstprincipen). Pensionsrätten varje år motsvaras av en sammanlagd ålderspensionsavgift på 18,5 procent av pensionsunderlaget. Summan av pensionsavgifterna plus ränta får man tillbaka som pensionär. Alla födda år 1938 eller senare som haft pensionsgrundande inkomster, kan få två olika sorters inkomstrelaterad ålderspension, inkomstpension och premiepension. Personer födda åren kan också få tilläggspension. Inkomstpension 16 procent av pensionsunderlaget går till inkomstpensionen. Behållningen på individens fiktiva konto för inkomstpension räknas årligen om med hänsyn till förändringen i inkomstindex (se sidan 19). Behållningen räknas också om med hänsyn till den försäkrades andel av arvsvinsterna och kostnaderna för administration. Resultatet av omräkningen blir räntan i inkomstpensionssystemet. Tilläggspension Den som är född under åren får en del av pensionen beräknad enligt äldre regler. Den delen av pensionen kallas tilläggspension. Ju äldre personen är desto större andel av den inkomstrelaterade pensionen får han eller hon i form av tilläggspension. Inkomstpensionen och premiepensionen blir då motsvarande lägre. En person född mellan 1938 och 1953 får endast ta ut tilläggspension om han eller hon gör motsvarande uttag av inkomstpension. 8

10 Premiepension 2,5 procentenheter av avgiften går till premiepensionen. Dessa pengar fonderas på ett individuellt konto. Tillgodohavandet på premiepensionskontot förändras med avkastningen på de fonder som pensionsspararen har valt. Premiepensionen betalas ut under hela livet i likhet med inkomst- och tilläggspension. Den kan även tas ut i delar. Pensionens storlek beräknas på försäkringsmässiga grunder och beräknas lika för kvinnor och män. Så tjänas pensionen in Pensionsrätter kan tjänas in under hela livet. Tidigare var den nedre åldersgränsen för att tjäna in pensionsrätt 16 år. Denna åldersgräns upphörde efter år 2003 och ändringen gäller retroaktivt från och med år Det finns inte någon övre åldersgräns för att tjäna in pensionsrätt för de som är födda år 1938 eller senare. Nuvarande gräns för att lämna självdeklaration avseende inkomster är 42,3 procent av prisbasbeloppet eller knappt kronor. Därmed fastställs inte heller någon pensionsgrundande inkomst och därmed inte heller någon pensionsrätt för en arbetstagare upp till denna gräns. När arbetstagaren väl passerat denna tröskel räknas dock pensionsrätten från första kronan. Arbetsgivarna betalar avgift på arbetstagarnas inkomster i intervallet kronor oavsett om arbetstagaren passerar inkomstgränsen eller inte. Intjänandetak Endast pensionsgrundande inkomster upp till en viss nivå ger pensionsrätt. Taket för den pensionsgrundande inkomsten var 7,5 förhöjda prisbasbelopp till och med år Därefter blev taket 7,5 inkomstbasbelopp. Det betyder att numera räknas taket fram med den allmänna inkomstutvecklingen istället för med prisutvecklingen. 7,5 inkomstbasbelopp motsvarar kronor år Intjänandetaket gäller hela pensionsunderlaget, det vill säga summan av alla pensionsgrundande inkomster och belopp. I det ingår alltså de fiktiva inkomster som beräknas vid exempelvis barnår, plikttjänstgöring, studier och sjuk- eller aktivitetsersättning. Pensionsgrundande inkomster Inkomster och socialförsäkringsersättningar som till exempel inkomstrelaterad sjukersättning, sjukpenning och arbetslöshetsersättning ger pensionsrätt i det allmänna systemet. Ålderspensionsavgifter betalas för samtliga pensionsgrundande inkomster, alltså också för socialförsäkringsersättningar. I princip ger alla deklarerade skattepliktiga inkomster pensionsrätt: inkomst av anställning som lön, uppdragsersättning, skattepliktiga förmåner med mera. Inkomst av annat förvärvsarbete (egenföretagare med flera) socialförsäkringsersättningar; bland annat sjuk- eller aktivitetsersättning, sjukpenning, rehabiliteringspenning, föräldrapenning, vårdbidrag, arbetslöshetsersättning, vissa former av utbildningsbidrag och vuxenstudiestöd, livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring och vissa ersättningar från avtalsförsäkringar. 9

11 Pensionsgrundande belopp Utöver verkliga inkomster ger av fördelningspolitiska skäl även vissa fiktiva inkomster pensionsrätt. Sådana tänkta inkomster kallas pensionsgrundande belopp. Staten betalar hela avgiften till pensionssystemet. Pensionsgrundande belopp beräknas i följande fall: för den som har små barn beräknas pensionsgrundande belopp för barnår vid militärtjänstgöring och motsvarande beräknas pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring vid studier som bedrivs med hjälp av studiemedel i form av studiebidrag för den som har inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning. Pensionsrätt för barnår Som föräldrar räknas biologiska föräldrar, adoptivföräldrar och särskild förordnad vårdnadshavare. Fosterföräldrar räknas däremot inte som föräldrar. Pensionsgrundande belopp ska räknas fram för föräldrar till små barn. Föräldrapenningen är visserligen pensionsgrundande inkomst, men den kompenserar inte hela inkomstbortfallet under den tid föräldern är hemma med barnet. Även arbetande småbarnsföräldrar får pensionsrätt för barnår. Många minskar sin arbetstid till deltid och får därmed lägre inkomst. Det pensionsgrundande beloppet för barnår är ett beräknat tillägg till förälderns pensionsgrundande inkomst och andra pensionsgrundande belopp utöver barnår. Det beräknas på ett särskilt sätt för varje år utifrån tre alternativ. Det mest förmånliga alternativet för den försäkrade väljs. Enligt reglerna för barnår får endast en förälder ett visst år pensionsrätt för barnår. Om båda föräldrarna uppfyller kraven, har de rätt att välja vem som ska ha pensionsrätt för barnår. Föräldrarna ska anmäla till Försäkringskassan, före slutet av januari månad året efter barnåret, vem som ska ha pensionsrätten. Om de inte gör någon anmälan får den som har lägst pensionsunderlag pensionsrätten. Adoptivföräldrar kan tillgodoräknas pensionsrätt för barnår från det år de har fått barnet i sin vård. Pensionrätten kan som längst tillgodoräknas tills dess barnet är tio år gammalt och föräldern kan få maximalt fyra år med pensionsrätt för varje barn. Pensionsrätt för barnår gäller under barnets första fyra år. Den som får fler barn under denna fyraårsperiod får bara pensionsrätt för ett av barnen för samma år. För att barnår ska ge upphov till utbetalning av pension, måste den försäkrade ha haft pensionsgrundande inkomst (eller pensionsgrundande belopp för sjuk- eller aktivitetsersättning) under minst fem år och då fått ihop minst två inkomstbasbelopp per år. Det är det så kallade förvärvsvillkoret. Pensionsrätt för plikttjänstgöring Grundutbildning inom totalförsvaret ger också pensionsrätt. Det gäller såväl värnplikt som civilplikt och allmän tjänsteplikt. Plikttjänstgöringen måste pågå minst 120 dagar utan avbrott. Från den 1 juli 1995 gäller lagen om totalförsvarsplikt. Den gäller även kvinnor som gör frivillig grundutbildning. De omfattas således också av pensionsreglerna för plikttjänstgöring. För att pensionsrätt för plikttjänstgöring ska ge upphov till utbetalning av pension, måste förvärvsvillkoret vara uppfyllt. Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring beräknas för varje dag som tjänstgöringen pågår. Det motsvarar 50 procent av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för alla försäkrade under 65 år, dividerat med En berättigad försäkrad kan för samma år få pensionsgrundande belopp tillgodoräknade för både barnår, plikttjänstgöring, studier och inkomst i form av sjuk- eller aktivitetsersättning.

12 Pensionsrätt för studier Vissa studier ger också pensionsrätt. Det gäller de som studerar och under någon del av året uppburit studiemedel i form av studiebidrag. Det pensionsgrundande beloppet motsvarar 138 procent av det studiebidrag som den studerande tagit emot under året. Pensionsrätt för sjuk- och aktivitetsersättning Sjuk- och aktivitetsersättning ger pensionsrätt för 93 procent av den antagandeinkomst som ligger till grund för den ersättning som betalas ut. Det gäller dem som har inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning eller har fått den tidigare förmånen förtidspension omvandlad till sjukersättning. Pensionsrätten Som tidigare nämnts är pensionsrätten för var och en 18,5 procent av pensionsunderlaget. Pensionsrätten för inkomstpension är 16 procentenheter. 2,5 procentenheter är pensionsrätt för premiepension. Försäkringskassan fastställer pensionsrätt varje år. till grund för pensionsrätten ligger varje försäkrads pensionsunderlag, alltså summan av alla pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp under intjänandetaket uppgifter om de pensionsgrundande inkomsterna får Försäkringskassan från Skatteverket, efter som alla skattepliktiga förvärvsinkomster också är pensionsgrundande. Försäkringskassan kan inte ändra den pensionsgrundande inkomst som Skatteverket fastställt. Försäkringskassan beräknar eventuella pensionsgrundande belopp för barnår, plikttjänstgöring, studier och inkomst i form av sjuk- eller aktivitetsersättning. För att kunna göra det krävs uppgifter från folkbokföringen, Pliktverket och Centrala studiestödsnämnden. Försäkrade med rätt till pensionsrätt för barnår, som har inkomster från utlandet som inte är pensionsgrundande, måste anmäla dessa inkomster till Försäkringskassan. 11

13 Så växer pensionsbehållningen Den pensionsrätt för inkomstpension som fastställts för året bildar tillsammans med pensionsrätter från föregående år den försäkrades pensionsbehållning. Pensionsbehållningen för inkomstpension räknas varje år om i tre steg: pensionsbehållningen hos dem som avlidit före pensionsåldern fördelas på de kvarlevande i samma årskull (arvsvinsten) behållningen räknas upp eller ned med den allmänna inkomstutvecklingen (inkomstindex) kostnaderna för att förvalta ålderspensionsförsäkringen fördelas på de försäkrade. För att utvecklingen under pensionstiden ska bli relativt jämn och för att inte steget från lön till pension ska bli så stort, tar systemet hänsyn till en tänkt framtida tillväxt. Försäkringskassan skickar senast den 31 mars varje år ut ett pensionsbesked med ett beslut till de försäkrade om pensionsgrundande inkomst och pensionsrätt. Omräkning med arvsvinstfaktor Pensionsbehållningen räknas upp med arvsvinsterna. När arvsvinsterna fördelas på dem som är i förvärvsaktiv ålder (59 år och yngre) är det de faktiska beloppen som fördelas. Om en 45-åring dör fördelas helt enkelt hans behållning för inkomstpension på samtliga försäkrade 45-åringar. Från och med 60 års ålder räknas istället pensionsbehållningen upp med en beräknad arvsvinstfaktor, som bygger på livslängdsstatistiken. Arvsvinstfaktorn för varje årskull fastställs av Försäkringskassan och är densamma för kvinnor och män. Omräkning med inkomstindex Från och med år 1961 har pensionsbehållningen för inkomstpensioner retroaktivt räknats upp med inkomstindex. Inkomstindex för år 1999 sattes till 100,00 (se sidan 19). Alla får årliga pensionsbesked Försäkringskassan skickar senast den 31 mars varje år ut ett pensionsbesked med ett beslut till de försäkrade om pensionsgrundande inkomst och pensionsrätt. Dessutom medföljer en prognos över den framtida pensionens storlek. Cirka 5,9 miljoner besked skickades ut år I pensionsbeskeden redovisas även hur pensionsbehållningen förändrats från året innan, både behållningen för inkomstpension och tillgodohavandet på kontot för premiepension. Av beskedet framgår hur mycket av förändringen som beror på omräkningen med inkomstindex, arvsvinster respektive förvaltningskostnader. 12

14 Så räknas den årliga inkomstpensionen ut Vid pensionering beräknas den årliga inkomstpensionen genom att den sammanlagda pensionsbehållningen divideras med ett tal, delningstalet, som främst speglar den genomsnittliga återstående livslängden i respektive årskull. När medellivslängden ökar, ökar också delningstalet. Det innebär enkelt uttryckt, att ju längre folk lever, desto lägre årlig pension får de eftersom pensionen då ska betalas ut under ett större antal år (å andra sidan kommer troligen en stigande medellivslängd så småningom medföra att man väljer att arbeta längre innan man ansöker om pension). Delningstalen blir alltså olika för olika årskullar. När en årskull uppnått 65 års ålder ändras inte delningstalet. Försäkringskassan fastställer delningstalen. Bland annat ligger den senast kända livslängdsstatistiken för en femårsperiod till grund för delningstalet. Preliminärt delningstal före 65 Den som tar ut pension innan han fyllt 65 år, får pensionen beräknad efter ett preliminärt delningstal. Det definitiva delningstalet för en årskull bestäms vid 65 års ålder. Den som gjort förtida uttag får, vid 65 års ålder, ålderspensionen omräknad med det definitiva delningstalet. Framtida tillväxt tas ut i förskott För att inte steget från lön till pension ska bli så stort räknas en tänkt framtida tillväxt in i delningstalet. Tillväxtnormen gör att delningstalet inte blir så högt. Tillväxtnormen är 1,6 procentenheter. Första årets pension blir alltså högre än pensionsbehållningen dividerat med genomsnittliga livslängden. Pensionären får därmed ta del av den framtida tillväxten i förskott. Under kommande år räknas pensionen upp med den allmänna inkomstutvecklingen med avdrag för normen. 13

15 Intjänande och beräkning av inkomstpension och premiepension för en försäkrad Kronor Ackumulerade arvsvinster, beräknas vid 64 års ålder utgöra ca 8 % av pensionsbehållningen och premiepensionskapitalet. Arvsvinster räknas tillgodo årligen. Intjänandetid Avkastning på premiepensionskapital, antas här vara 4,4 % per år. Indexeringen av pensionsbehållningen är lika med förändringen av genomsnittsinkomsten, som här antas vara 1,6 % per år Ackumulerade premiepensionsavgifter = pensionsrätt för premiepension Ackumulerade inkomstpensionsavgifter = pensionsrätt för inkomstpension Den försäkrades ålder Minskning av premiepensionskapital under intjänande- och pensionstiden på grund av PPM:s och fondernas administrationskostnader. Minskning av pensionsbehållning under intjänandetiden på grund av administrationskostnader, inklusive buffertfondförvaltning. En försäkrads årliga pensionsgrundande inkomst och belopp samt avgifter och pension Kronor Pensionsgrundande inkomst och belopp. En avgift på 16 % av varje persons pensionsgrundande inkomst och belopp betalas till inkomstpensionssystemet. En avgift på 2,5 % av varje persons pensionsgrundande inkomst och belopp betalas till premiepensionssystemet Den försäkrades ålder Avgiften till inkomstpensionssystemet förs över till buffertfonder. Inkomstpensionen betalas ut från fonderna. Buffertfond, Första Fjärde AP-fonden 14

16 Pensionstid Uttag av inkomstpension. Inkomstpensionen beräknas genom att dividera pensionsbehållningen med ett s.k. delningstal. Delningstalet speglar den förväntade återstående medellivslängden inklusive en ränta om 1,6 %. Uttag av premiepension. Premiepensionen beräknas i princip på samma sätt som inkomstpensionen, men skiljer sig i det att premiepensionens delningstal bygger på prognostiserade framtida livslängder och att den tillgodoräknade räntan är 3 procent före PPM:s kostnadsavdrag, efter detta avdrag är räntan 2,7 procent. Premiepensionen kan tas ut som en traditionell försäkring eller fondförsäkring. Premiepension och inkomstpension betalas ut under den försäkrades hela liv. Personer som lever längre än genomsnittligt får pensionsutbetalningar som överstiger deras ackumulerade pensionstillgodohavande. Underskottet finansieras av det oförbrukade tillgodohavandet för dem som lever kortare än genomsnittligt. Livsvariga pensioner Om premiepensionen tas ut som en traditionell försäkring betalas ett garanterat belopp med möjlighet till återbäring. Om premiepensionen tas ut som en fondförsäkring kommer den att räknas om varje år i enlighet med fondernas värdeförändring. Inkomstpensionen räknas årligen om, indexeras, med förändringen i genomsnittsinkomst minus de 1,6 procentenheter som räknades tillgodo i delningstalet. I illustrationen är värdet av pensionen konstant i fasta priser. 15

17 Så förändras premiepensionen Premiepensionen tjänas in på motsvarande sätt som inkomstpensionen. Till skillnad mot inkomstpensionen är den fonderad och pengarna placeras i fonder. Premiepensionen är en del av det allmänna ålderspensionssystemet, vilket innebär att den är obligatorisk och i likhet med inkomstpensionen betalas ut livsvarigt. Beräkningen följer försäkringsmässiga principer och den beräknas könsneutralt lika för kvinnor och män. Försäkringsfunktionen i premiepensionssystemet handhas av Premiepensionsmyndigheten (PPM). Den står under tillsyn av Finansinspektionen. Under intjänandeåret, när avgifterna successivt betalas in, placeras pengarna tillfälligt på konto hos Riksgäldskontoret. Räntan tillförs pensionsspararens pensionsrätt. När premiepensionsrätten för året fastställts (vilket tidigast kan ske året efter intjänandeåret) skickas medlen till den eller de fonder som pensionsspararen valt redan tidigare år. Om det är en förstagångsväljare väljer pensionsspararen fonder hos PPM, som ser till att medlen överförs till de valda fonderna. Under åren har två procent av den pensionsgrundande inkomsten avsatts till premiepensionskontot. År 1999 då systemet trädde i kraft, ökade avgiften till 2,5 procent. För personer födda åren avsätts tjugondedelar av procentsatsen. Första året val av kapitalförvaltare skedde var år 2000 och då placerades premiepensionsrätter för inkomståren Pensionsspararen kan när som helst byta fond. För den som inte anmäler något eget val av fond placeras medlen i Premiesparfonden som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Vanliga värdepappersfonder får förvalta premiepensionsmedel, liksom utländska fondföretag med rätt att verka i Sverige. Oavsett val eller ickeval av förvaltare är det den enskilde som bär den finansiella risken. Någon garanti för premiepensionsmedlens värdeutveckling i fonden kan alltså inte lämnas. Premiepension kan tas ut tidigast från 61 års ålder. Det går att ta ut hela det månatliga beloppet eller med ¼, ½ eller med ¾ per månad. Det går även att göra uppehåll i uttaget och att ändra den andel av pensionen som tas ut. Tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto kan vara placerat i värdepappersfonder även under pensionstiden. Det går även att under pensionstiden välja en traditionell livränteförsäkring som ger en livslång utbetalning av ett garanterat månadsbelopp. Om livräntealternativet väljs övergår den finansiella risken för de tillgångar som motsvarar tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto till Premiepensionsmyndigheten. Efterlevandeskydd under pensionstiden Ansökan om efterlevandeskydd görs av pensionsspararen samtidigt med ansökan om premiepension och innebär att premiepensionen efter pensionsspararens död fortsätter att betalas ut livsvarigt till spararens efterlevande make eller sammanboende. Pensionen blir lägre om man väljer efterlevandeskydd eftersom den då från början beräknas på två liv det vill säga den upphör först när den andre maken avlidit. Skyddet kan tecknas av den som är gift, registrerad partner eller som tidigare varit gift med, alternativt har eller har haft barn tillsammans med nuvarande sambon. Huvudregeln är att efterlevandeskyddet börjar gälla vid ingången av den första månad för vilken premiepension ska betalas ut till pensionsspararen. 16

18 Äkta makar/registrerad partner får föra över premiepensionsrätt Äkta makar som omfattas av det allmänna pensionssystemet har rätt att föra över pensionsrätt som intjänats i premiepensionssystemet. Det sker genom att makarna tillsammans anmäler detta till Försäkringskassan senast den 31 januari samma år som överföringen avser. Fondförvaltare i premiepensionssystemet Premiepensionssystemet är utformat som ett fondförsäkringssystem, där kapitalförvaltning sker i värdepappersfonder som sköts av fristående fondförvaltare. Fondförsäkringsmodellen innebär bland annat att PPM är andelsägare i de värdepappersfonder där medlen placeras och det är alltså PPM som köper och säljer fondandelar hos bolagen. Det är emellertid pensionsspararna som bestämmer hos vilka förvaltare medlen ska placeras och som ska bära den finansiella risken för placeringen. Detta sker genom PPM:s försorg och fondbolagen har ingen kunskap om vilka de enskilda pensionsspararna är. Fondförvaltarna har att följa vissa regler: 1) anmäla sina fonder för registrering hos PPM, sluta avtal med myndigheten om det praktiska samarbetet och om priset för förvaltartjänsten 2) på begäran lämna ut informationsmaterial till de enskilda trots att dessa formellt sett inte är fondandelsägare 3) åta sig att inte ha några uttagsavgifter 4) åta sig att varje år rapportera till PPM alla kostnader som tagits ut ur fonden, fördelade på olika kostnadsslag. Dessa uppgifter används i sammanställningar över fonderna, deras inriktning och förvaltningsresultat med mera som PPM framställer och tillhandahåller åt pensionsspararna varje år. 17

19 Garantipensionen I det allmänna pensionssystemet har alla människor rätt till garantipension. Men reglerna varierar beroende på om personerna är födda före år 1938 eller år 1938 eller senare. Garantipensionens uppgift är att trygga konsumtionen utöver boendet. Därutöver ingår bostadstillägg till pensionärer i grundskyddet (se sidan 25). De äldre pensionsreglerna omfattar personer födda år 1937 eller tidigare men även dessa personer omfattas av reglerna för garantipension från januari år Grundskyddet är en garantipension som anpassas till en nivå som motsvarar den nettopension som betalades ut i december år Detta innebar att samma skatteregler gäller för alla pensionärer när de första utbetalningarna av garantipension skedde under år Beräkningsgrunderna för garantipensionen är olika om du är född år 1938 eller senare, än om du är född före år 1938, men pensionens storlek blir ungefär densamma. För personer födda år 1938 eller senare gäller flera regler. Garantipensionen betalas tidigast ut från 65 års ålder. Personen måste ansöka om garantipensionen. Dessutom måste personen vara bosatt i Sverige för att få garantipensionen utbetald. Undantag är bosättning i EU/EES-land samt de länder Sverige har konventionsavtal med. För att få full garantipension krävs 40 bosättningsår i Sverige mellan det kalenderår man fyller 25 år till och med året man fyller 64 år. Garantipensionen minskar om änkepension, utländsk pension eller livränta samtidigt betalas ut. Det sker ingen samordning med kapitalinkomster, tjänstepensioner, privata pensionsförsäkringar eller vårdbidrag. en ensamstående som inte har någon inkomstgrundad pension alls eller har en inkomstgrundad pension om högst 1,26 prisbasbelopp per år får garantipension så att summan av garantipensionen och inkomstgrundad pension blir 2,13 prisbasbelopp per år (för gifta är motsvarande nivåer 1,14 prisbasbelopp respektive 1,90 prisbasbelopp) en ensamstående som arbetat ihop till högre inkomstgrundad pension än 1,26 prisbasbelopp får genom garantipensionen en utfyllnad beroende på hur stor den inkomstgrundande pensionen är. För en ensamstående pensionär som har en pensionsinkomst mellan 1,26 och 3,07 prisbasbelopp, blir garantipensionen 0,87 prisbasbelopp (2,13 1,26) och 48 procent av mellanskillnaden av de pensionsinkomster som överstiger 1,26 prisbasbelopp. Garantipensionen är helt bortreducerad om den inkomstgrundade pensionen uppnår 3,07 prisbasbelopp. Gifta pensionärer får också garantipension enligt samma principer. Den utfyllnad som garantipensionen ger upphör för gifta vid en intjänad pensionsrätt som minst uppgår till 2,72 prisbasbelopp. Garantipension Inkomstpension, tilläggspenson och premiepension Inkomstgrundande pension, kronor/år 18

20 Pensionerna anpassas till resurserna i ekonomin I det allmänna pensionssystemet räknas inkomstpensionsrätterna årligen upp med den allmänna inkomstutvecklingen. Pensionsutbetalningarna följer inkomstutvecklingen med avdrag för normen 1,6 procentenheter som motsvarar den uppräkning som pensionärerna fått i förskott. Detta kallas följsamhetsindexering. Principen för följsamhetsindexering Inkomstindex förändras med +0,50% +1,60% +2,50% tillväxtnorm -1,60% -1,60% -1,60% =inkomstpension och tilläggspension räknas om med -1,10% 0% +0,90% Följsamhetsindexeringen innebär att pensionerna följer inkomstutvecklingen för de yrkesverksamma med ett avdrag på 1,60 procentenheter. Följsamhetsindexering tillämpas för all inkomstrelaterad pension oavsett när den tjänats in. Det innebär att även pensionärer som fått sin pension beräknad enligt äldre regler får sin pension följsamhetsindexerad. Med kopplingen till inkomstutvecklingen skapas en bättre följsamhet mot samhällsekonomin. Pensionerna kopplas på detta sätt till standardutvecklingen i samhället. Index för inkomstutvecklingen För att mäta den allmänna inkomstutvecklingen används ett inkomstindex. Indextalet beräknas efter den procentuella förändringen av den genomsnittliga inkomstnivån i samhället. Indextalet mäter förändringen i genomsnittlig inkomst. Talet ser till att pensionernas värde utvecklas i samma takt som inkomsten för de yrkesaktiva. Inkomstmåttet definieras som pensionsgrundande inkomster för personer i åldersintervallet år, plus inkomster över 8,07 inkomstbasbelopp för personer i samma åldersintervall. Denna summa divideras med antal personer som haft inkomsterna för att få fram den genomsnittliga inkomsten. För att utjämna effekten av konjunktursvängningar beräknas förändringen av inkomsten som det årliga genomsnittet under de tre senaste åren, minskat med prisökningen under samma period. Därefter ökas inkomsten igen med prisökningen under det senaste året. 19

21 Inkomstbasbelopp På samma sätt som konsumentprisindex (KPI) ligger till grund för prisbasbeloppet, ligger inkomstindex till grund för inkomstbasbeloppet. Inkomstbasbeloppet fastställs, precis som prisbasbeloppet, varje år av regeringen. Första inkomstbasbeloppet gällde för år 2001 och var detsamma som det förhöjda prisbasbeloppet. För åren efter år 2001 räknas inkomstbasbeloppet om med förändringen av inkomstindex. Inkomstbasbeloppet ligger främst till grund för att: räkna upp intjänandetaket fastställa nivåer i det så kallade förvärvsvillkoret vid beräkning av pensionsrätt för barnår, studier och plikttjänstgöring beräkna det enhetliga belopp som kan vara pensionsgrundande vid barnår. Automatisk balansering av fördelningssystemet Fördelningssystemet har en fast avgiftssats om 16 procent och en indexering som följer den genomsnittliga inkomstutvecklingen. Detta i kombination med att delningstalet är kopplat till medellivslängden gör systemet avsevärt stabilare än det gamla systemet. Vid en, för systemet ogynnsam demografisk och ekonomisk utveckling, kan den finansiella stabiliteten dock hotas så att pensionssystemet långsiktigt inte klarar sina åtaganden. För ett helt stabilt system måste mekanismer finnas för att även kunna hantera sådana situationer. I valet mellan att höja den fasta avgiften eller hålla fast vid indexeringen har den fasta avgiften prioriterats, vilket innebär att indexeringen istället i sådana lägen får justeras. Avsteg från indexeringen regleras av den så kallade balanseringen. Den automatiska balanseringen är regler som föreskriver hur fördelningssystemets tillgångar och skulder ska beräknas. Reglerna tar också upp när och hur avsteg från indexeringen med snittinkomstutvecklingen ska göras. Fördelningssystemets tillgångar består av avgiftsinkomsternas värde samt värdet på tillgångarna i systemets buffertfonder. Värdet av fördelningssystemets avgiftsinkomster beräknas som den pensionsskuld avgifterna skulle kunna finansiera. Buffertfonderna värderas efter de priser som marknaden betalat vid värderingstidpunkten för likadana tillgångar som fonderna förvaltar. Pensionsskuld och balanstal Fördelningssystemets pensionsskuld består av pensionsbehållningarna och de pensioner som betalas ut. Här ingår, förutom inkomstpensionsskulden, även ATP-skulden. Genom att dividera systemets tillgångar med pensionsskulden fås ett mått på fördelningssystemets finansiella ställning, ett så kallat balanstal (BT). Index BT<1, balanseringen aktiveras Inkomstindex Balansindex=inkomstindex, balanseringen stängs av Balansindex Lägre indexeringstakt BT>1, högre indexeringstakt

22 Om balanstalet är över ett (1) är tillgångarna större än skulderna. Om balanstalet är under ett (1), är skulderna större än tillgångarna. Skulle balanstalet tillåtas vara under ett (1) skulle på sikt buffertfonden tömmas och inkomstpensionerna skulle då inte kunna finansieras med en avgift om 16 procent. För att undvika detta kommer indexeringen av pensioner och pensionsbehållningar att minska om balanstalet faller under ett (1). Detta sker genom att indexeringen sker via ett balansindex istället för genom ett inkomstindex. Resultatet blir att pensionerna och pensionsbehållningen först kommer att årligen räknas om med ett lägre indextal men att de på sikt, i takt med att den ekonomiska situationen åter förbättras, kommer att återställas till sin ursprungliga nivå. Vad gör vi med eventuella överskott? Under gynnsamma demografiska och ekonomiska förhållanden kan fonden skapa ett överskott. Detta överskott ska i första hand behållas i systemet och fungera som en buffert för framtida påfrestningar. Långsiktigt kan överskottet bli större än vad som behövs för att klara systemets åtaganden. Sådana överskott ska fördelas bland de försäkrade. En utredning (SOU 2004:105) publicerades i oktober år 2004 där utredningen förordar att balanstalets nivå ska avgöra när överskottsutdelning ska ske. Balanstalet är en indikator på fördelningssystemets finansiella status som avspeglar så väl tillgångssidan som skuldsidan och det är därför väl lämpat som kriterium för att fastställa förekomsten av ett utdelningsbart överskott. Genom att knyta bestämmelser för utdelning av överskott till balanstalet skapas en likformighet i regelsystemet vad gäller underskottsbalansering och överskottsutdelning. När balanstalet överstiger 1,1 föreslås att överskottet ska fördelas bland de försäkrade. Pensionssystemets finansiella ställning och utveckling redovisas varje år i en resultat- och balansräkning i pensionssystemets årsredovisning. Partiell pension och rörlig pensionsålder Inkomstpension och premiepension kan tas ut som hel pension eller med 1/4, 1/2 eller 3/4. Partiell pension Pensionären kan välja att gå ner från hel till partiell pension (minskning) eller att helt göra uppehåll i pensionsuttaget (återkallande). Den inkomstpension personen då avstår från räknas om och läggs till pensionsbehållningen som räknas upp med inkomstindex och arvsvinster. Det finns inga regler som hindrar någon från att arbeta och ha pension samtidigt. Arbetsinkomsten ger ytterligare pensionsrätt. Genom att arbeta ökar alltså pensionären sin framtida årliga pension. Förklaringen är att pensionsrätten ökar, beräknad på arbetsinkomsten och pensionsbehållningen och att den senare utbetalda pensionen ökar genom att den beräknas med ett lägre delningstal. Rörlig pensionsålder Inkomst- och premiepension kan tas ut tidigast från 61 års ålder. Den årliga pensionens storlek ökar ju längre man arbetar och tjänar in pensionsrätter innan man väljer att pensionera sig. Det finns inte någon regel för hur liten pensionen får bli vid ett tidigt uttag. Det är upp till individen som då bör räkna med att pensionen blir lägre och att garantipensionen inte betalas ut förrän vid 65 års ålder. Med tidigt uttag menas före 65 år. Pensionsrätter kan tjänas in hur länge som helst. Enligt lagen om anställningsskydd har en arbetstagare rätt att stanna kvar i sin anställning till fyllda 67 år. Gränsen har tidigare gått att förhandla ner i kollektivavtal men denna rätt upphörde efter år

23 Det allmänna pensionssystemet införs gradvis Det allmänna pensionssystemet införs gradvis, vilket kräver omfattande regler. Det gamla ATPsystemets intjänanderegler används för sista gången när de som är födda år 1953 fyller 64 år, år Födda år 1937 eller tidigare De som är födda före 1938 får tilläggspension enligt lag om inkomstgrundad ålderspension (LIP) i enlighet med de gamla reglerna utom i några avseenden. De är till exempel: enligt riksdagens riktlinjer ersattes folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag av övergångsvis garantipension den 1 januari 2003 från och med årsskiftet 2001/02 följsamhetsindexerades även tilläggspensionen enligt nuvarande system istället för att som tidigare enbart räknats upp med inflationen. Födda åren (mellangenerationen) Mellangenerationen får en del av pensionen enligt det gamla systemets regler och en del enligt nu aktuella regler. Kvotdelarna beror på när man är född; den som är född år 1953 får 19/20 från det reformerade systemet och 1/20 från det gamla ATP-systemet. För varje år som personen är född före år 1953 sker en förskjutning i antalet tjugondelar så att den äldsta åldersgruppen, född år 1938, får 4/20 enligt det reformerade systemet och 16/20 från ATP-systemet. För personerna i mellangenerationen beräknas alltså både ATP-poäng och pensionsrätt enligt det reformerade pensionssystemet tills de blir pensionärer. Kvotdelsberäkningen av ATP i det gamla pensionssystemet sker först vid pensioneringen. Pensionsrätterna i det reformerade pensionssystemet beräknas däremot årligen i kvotdelar, eftersom pengar fonderats i premiepensionssystemet från och med år för dem som är födda åren beräknades hela pensionsrätten som inkomstpension för åren fram till Detta gäller även för personer födda år 1954 eller senare. För åren avsattes pengar för premiepension endast för pensionsgrundande inkomster. Därefter avsattes medel för hela pensionsunderlaget det vill säga både pensionsgrundade inkomster och pensionsgrundande belopp om någon i mellangenerationen får pensionsgrundande inkomster efter 64 års ålder går dessa helt till det reformerade ålderspensionssystemet intjänandetaket var 7,5 förhöjda prisbasbelopp år Därefter blev det 7,5 inkomstbasbelopp den rätt till ATP (och viss folkpension) som en person i mellangenerationen tjänat in till och med år 1994 är garanterad. Om kvotdelsberäkningen skulle ge en lägre total pension träder denna så kallade garantiregel i kraft, dock tidigast från och med 65 års ålder. 22

24 Varför behövde ATP-systemet reformeras? Den viktigaste orsaken till att göra om pensionssystemet var att kostnaderna för pensionerna ökade, samtidigt som tillväxten var låg. Men det fanns också andra skäl att förändra pensionssystemet. ATP-systemet missgynnade de personer som hade jämn inkomstutveckling och arbetat lång tid. De som jobbat kortare tid men med en snabb löneutveckling, blev däremot gynnade. Så trots att två personer betalat in samma avgifter och hade samma livsinkomst kunde deras pensioner bli helt olika. Ingen koppling till tillväxten För att pensionerna i ATP-systemet inte skulle tappa i värde på grund av inflationen följde både de intjänade pensionsrätterna och pensionsutbetalningarna prisutvecklingen. Eftersom lönerna ständigt ökade höjdes också pensionsbeloppen oavbrutet nya pensionärer hade hela tiden högre ATP än de äldsta pensionärerna. En oförändrad avgift täckte den kostnadsökningen om bara tillväxten var tillräcklig. De värdesäkrade pensionerna i ATP-systemet förutsatte alltså en god ekonomisk tillväxt, det vill säga minst 2 procent per år i genomsnitt. Under och 1960-talen ökade BNP med drygt 3,7 procent per år. Under perioden efter år 1975 har ökningen emellertid varit mindre än 2 procent per år i genomsnitt. Konjunktursvängningarna har dessutom efter år 1975 blivit allt kraftigare. Vi lever längre Pensionärerna blir allt fler i förhållande till de yrkesverksamma. År 2000 fanns det 30 ålderspensionärer på 100 yrkesverksamma. 25 år senare behöver elva fler försörjas. I början uppvägdes det ökande antalet ATP-pensionärer av kvinnornas inträde på arbetsmarknaden, vilket gav pensionssystemet ökade intäkter i form av avgifter. Denna effekt har emellertid upphört i och med att kvinnornas frekvens i arbetslivet nu är i nivå med männens. Dessutom fick allt fler människor en allt högre ATP, samtidigt som medellivslängden ökade. De ökande kostnaderna för pensionerna i kombination med den låga tillväxten var det viktigaste skälet för ett nytt pensionssystem. Därför infördes det gamla ATP-systemet Före folkpensionsreformen år 1947 var ålderdom för många svenskar liktydigt med fattigdom. Folkpensionen innebar en stor förbättring, men fortfarande innebar pensioneringen ett stort steg nedåt i levnadsstandard. ATP-systemet infördes år Man ville skapa ett obligatoriskt tjänstepensionssystem som grundades på inkomstbortfallsprincipen. För första gången fanns ett system för alla där pensionen betraktades som uppskjuten lön för utfört arbete och inte som ett bidrag. Ett politiskt stabilt ålderspensionssystem Det nuvarande ålderspensionssystemet kom till när det i början av åttiotalet blev uppenbart att det gamla ATP-systemet hade vissa brister. År 1984 tillsattes en kommitté för att ta fram underlag och lämna förslag till åtgärder. Kommittén lämnade en omfattande rapport år 1990 med bakgrundsmaterial och tänkbara alternativa lösningar. Eftersom beslut om pensionssystem är mycket långsiktiga var en väsentlig strävan att det kommande pensionssystemet skulle ha ett så brett politiskt stöd som möjligt. 23

25 Mot bakgrund av detta tillsattes under år 1991 pensionsarbetsgruppen som bestod av representanter från alla dåvarande riksdagspartier. Uppdraget var att ta fram ett konkret förslag till nytt ålderspensionssystem. Fem av partierna - socialdemokraterna, moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna, centerpartiet och kristdemokraterna - enades i pensionsarbetsgruppen kring en pensionsöverenskommelse och lämnade i början av år 1994 ett betänkande. Med utgångspunkt i överenskommelsen lämnade regeringen senare en proposition som de fem partierna gemensamt stödde. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen och därmed stod närmare 85 procent av riksdagen bakom det kommande ålderspensionssystemet. Propositionen var i detaljerna inte komplett och innehöll heller inga lagbestämmelser. En genomförandegrupp med representanter för de fem partierna tillsattes därför med uppgift att utifrån princippropositionen ta fram detaljerade lagförslag. I gruppen ingick, förutom politiker från de fem partierna, en tjänstemannastab. I gruppen var däremot inga av arbetsmarknadens parter representerade. Under åren lämnades en serie betänkanden med förslag till regler som sedan remitterades till organisationer och myndigheter. Mot bakgrund av dessa lämnade regeringen under våren år 1998 två propositioner med kompletta regler för ett nytt ålderspensionssystem. Även i detta skede stod fem av riksdagens sju partier och drygt 80 procent av riksdagens ledamöter bakom reformen. I den bakomliggande överenskommelsen låg också att alla partier stod bakom varje detalj i reformen vilket innebar att alla måste vara överens om eventuella ändringar i framtiden. Därmed fanns förutsättningar för ett långsiktigt politiskt stabilt ålderspensionssystem. Ett finansiellt stabilt ålderspensionssystem Med pensionsreformen har betalningsansvaret för pensionerna förändrats och renodlats. Grundtryggheten i form av garantipension och bostadstillägg till pensionärer (BTP) finansieras i sin helhet genom statsbudgeten. De inkomstrelaterade delarna som inkomstpension och premiepension finansieras enbart med avgifter och avkastning från buffertfonden (AP-fonderna). Det gäller även för den inkomstrelaterade tilläggspensionen som motsvarar ATP enligt äldre regler. För att systemet ska vara i balans mellan avgifter och pensioner betalas avgifter för alla delar som ger pensionsrätt för inkomstpension och premiepension, det vill säga även för fördelningsinslag i form av pensionsgrundande belopp för barnår, plikttjänstgöring, studier och sjuk- eller aktivitetsersättning. Sådana avgifter finansieras genom skatter över statsbudgeten. Avgifterna ska delas lika mellan arbetsgivare och arbetstagare men detta har ännu inte uppnåtts och arbetsgivarens avgift är för närvarande 10,21 procent av lönen medan löntagaren betalar 7 procent av inkomsten. När det gäller socialförsäkringsersättningar betalar staten motsvarigheten till arbetsgivaravgiften, statlig ålderspensionsavgift. Den återstående justeringen av avgifterna ska dock i princip vara neutral varför denna inte kommer att påverka systemets finansiella styrka. Löntagarnas avgift betalas för de inkomster som ger pensionsrätt, upp till taket som är 8,07 inkomstbasbelopp. Arbetsgivarnas avgifter betalas på all lön, även för inkomster över taket. Avgiftsdelen under taket förs till pensionssystemet medan delar över taket går in i statsbudgeten. Fördelningssystemet är ett finansiellt fristående system som är helt skilt från statsbudgeten. Finansiering sker enbart med avgifter och avkastning från fonden. Uttagen från systemet består enbart av utbetalade pensioner och förvaltningskostnader. Till följd av att pensionens storlek bestäms efter medellivslängden och då såväl den utbetalade inkomstpensionen som intjänad pensionsrätt följer löneutvecklingen är systemet i balans. Under vissa omständigheter kan obalans mellan skulder och tillgångar ändå uppkomma i fördelningssystemet. Sådan obalans korrigeras med den automatiska balanseringen som också är den yttersta garantin för ett långsiktigt finansiellt stabilt system. 24

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7

Läs mer

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953

Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953 Cirkulär 4-2005 Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953 Rådets beslut Vid möte den 8 december 2004 beslutade Trafikskadenämndens råd att anta Pensionsarbetsgruppens framlagda

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension får prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare.

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Inkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen

Inkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen Ålderspension försäkringsanalys Inkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005 Den nationella strategirapporten om rimliga och hållbara pensioner Juli 2005 Innehållsförteckning 1. Förord...4 2. Svenska pensioner...5 2.1 Den nya allmänna inkomstpensionen...5 2.2 Tjänstepension och

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 2007:1 Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 I det reformerade pensionssystemet bestäms indexeringen av pensionsskulden av genomsnittsinkomstens utveckling. Vid viss demografisk och ekonomisk utveckling

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 :.6 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning... 8 :.7

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 1998:675 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

För dig som är född 1954 eller senare

För dig som är född 1954 eller senare Så funkar det din ålderspension För dig som är född 1954 eller senare + = Din samlade pension + broschyr_janne.indd 1 privat sparande Allmän pension Vi vill ge dig en bild av hur pensionssystemet fungerar.

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Pensionen kan tas ut från och med den månad man fyller 61 år.

Pensionen kan tas ut från och med den månad man fyller 61 år. 1 Den allmänna pensionen betalas inte ut med automatik. Man måste ansöka om sin pension och ansökan bör vara inne hos Pensionsmyndigheten ett par månader i förskott. Detta gäller även för den som har sjukersättning.

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2008-02-25 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 7859/2008 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (11) PM 2016-12-15 Analysavdelningen Kristin Kirs Kommenterad statistik - pensionsrätt för barnår Pensionsmyndigheten har bland annat i uppdrag av regeringen att följa hur pensionssystemet fungerar för

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt Partiellt uttag av IP (PP-sparare) Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad

Läs mer

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM PM59100 PM59009 2.1 1.0 2 (12) Sammanfattning De allmänna pensionsfonderna (utom den Sjunde AP-fonden) är tillsammans en buffertfond i ett så kallat fördelningssystem. Tidigare ingick de i ATP-systemet,

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE

AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE Socialförsäkringsbalk avd. F AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE I Inledande bestämmelser 1 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar Innehåll 1 I denna avdelning finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner

Läs mer

Sysselsättning och pensionssystemet

Sysselsättning och pensionssystemet 1 (5) PM -06-13 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Sysselsättning och pensionssystemet Hur påverkas inkomstpensionssystemet av att sysselsättningsgraden ökar? Sysselsättningsgraden

Läs mer

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Bilaga till pensionspolicy

Bilaga till pensionspolicy Bilaga till pensionspolicy 2007 Eksjö kommun I samarbete med Innehållsförteckning BESKRIVNING AV DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET... 3 ALLMÄN PENSION... 3 TJÄNSTEPENSION... 3 PRIVAT PENSIONSSPARANDE... 3 BESKRIVNING

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS Ett pensionsavtal för anställda vid KFS medlemsföretag Den här informationen är utformad för dig som omfattas av avtalspension Gamla PA-KFS. Ett avtal som träffats mellan

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med

Läs mer

Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension

Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension Försäkringskassan Sveriges län Snitt Svensson Vägen 1 123 45 Orten Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension Förändringar i pensionsbehållningen för din inkomstpension under 2003 Belopp (kronor)

Läs mer

Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 1 of 24 08/03/2010 12:39 SFS 1998:674 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:1463 Lag (1998:674)

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2004 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...

Läs mer

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp.

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp. Terminal FACKTUELLT SEKO post! Klubbarna Årsta och Tomteboda 2012 PENSIONS-EXTRA! : Våra vanligaste pensioner Det pratas pensioner på våra terminaler och det är inte så konstigt när medelåldern överstiger

Läs mer

Alla som bor och/eller arbetar i Sverige omfattas.

Alla som bor och/eller arbetar i Sverige omfattas. Allmän pension Fem fakta om allmän pension Alla som bor och/eller arbetar i Sverige omfattas. De flesta av oss både bor och arbetar här, men det är viktigt att komma ihåg att också den som inte är bosatt

Läs mer

Pensionsorientering. För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011. Ole Settergren 2011-05-23

Pensionsorientering. För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011. Ole Settergren 2011-05-23 1 Pensionsorientering För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011 Ole Settergren 2 Dagordning 1. Hur fungerar pensionssystemet - repetition! 2. Utvecklingen sedan 2002, 2011 och framåt

Läs mer

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension. Förändring av inkomstpension 2014 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2014: Real inkomstutveckling, medel... +1,7 Prisförändring... 0,1 Korrigering av tidigare prognoser

Läs mer

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp.

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp. Terminal FACKTUELLT SEKO post! Klubbarna Årsta och Tomteboda 2012 PENSIONS-EXTRA! : Våra vanligaste pensioner Det pratas pensioner på våra terminaler och det är inte så konstigt när medelåldern överstiger

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT...3 BESLUTSORDNING...3 FÖRTROENDEVALDA PÅ HEL- OCH DELTID...3 ÖVRIGA FÖRTROENDEVALDA...3

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

Pensionsriktlinjer för anställda

Pensionsriktlinjer för anställda Pensionsriktlinjer för anställda Antagna av kommunstyrelsen 2008-12-04, reviderade 2015-02-04 Lunds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 4 REVIDERING... 4 BESLUTSORDNING... 4 PENSION

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

Tiden som pensionär. När du börjat ta ut din pension

Tiden som pensionär. När du börjat ta ut din pension Tiden som pensionär När du börjat ta ut din pension Tiden som pensionär Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och övriga förmåner inom socialförsäkringen för dig som är pensionär. Du kan

Läs mer

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA 1 (11) Antagen av kommunfullmäktige den 25 november 2009, 189 Dnr: 1033/09-903 Nr: BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA Sammanfattning Beslutsordning Kommunfullmäktige är pensionsmyndighet för förtroendevalda.

Läs mer

KAP-KL. Förmåner i KAP-KL KAP-KL innehåller både premiebestämd och förmånsbestämda förmåner

KAP-KL. Förmåner i KAP-KL KAP-KL innehåller både premiebestämd och förmånsbestämda förmåner KAP-KL KAP-KL - Kollektiv Avtalad Pension Kommuner och Landsting gäller för anställda som är födda 1938 eller senare. KAP-KL gäller från 1 januari 2006 och ersatte pensionsavtalet PFA. Även anställda i

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Genomsnittlig allmän pension 2013

Genomsnittlig allmän pension 2013 Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör

Läs mer

Om tjänstepension. enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S. ITP-S tjänstepension. Allmänt om tjänstepension

Om tjänstepension. enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S. ITP-S tjänstepension. Allmänt om tjänstepension Om tjänstepension enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S Du som är eller har varit anställd vid ett företag som anslutit sig till tjänstepensionsavtalet ITP-S har rätt till tjänstepension enligt det. Här

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2009:996 Utkom från trycket den 3 november 2009 utfärdad den 22 oktober 2009. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare. Det

Läs mer

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017:

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017: Förändring av inkomstpension 2017 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017: Förändring av inkomstindex %... +3,7 Balanseringseffekt... +0,7 Förändring av balansindex,

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv?

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? 1 (7) Analysavdelningen Erik Granseth Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter

Läs mer

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Pensionsutveckling, statistik & utvärdering Stefan Granbom, 1-454 2423 21-11-11 Effekt av balansering 211 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

P E N S I O N S F A K T A

P E N S I O N S F A K T A P E N S I O N S F A K T A PA-91 Tjänstepension PA-91 Tjänstepension P A-91 är en pensionsplan för arbetstagare hos staten med flera. Om du är född före 1943 och har pensionsåldern 65 år, vilket de flesta

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Vissa premiepensionsfrågor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 februari 2004 Bosse Ringholm Johan Lundström (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp

Läs mer

Äldreförsörjningsstöd

Äldreförsörjningsstöd Försäkringskassan informerar Äldreförsörjningsstöd Grafisk utformning: RÅDIS AB, Per Jonebrink Innehåll Äldreförsörjningsstöd 3 Vem kan få äldreförsörjningsstöd? 4 Bosättningsbaserad förmån 4 Åldersgränsen

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. 1 Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Riktlinjer Tjänstepension Vid avgång

Riktlinjer Tjänstepension Vid avgång Riktlinjer Tjänstepension Vid avgång Antaget i arbetsgivardelegation 2016-01-26 VID AVGÅNG Riktlinjer Tjänstepension Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Fjällräven Fjällräven förekommer i Skandinavien, Sibirien, Kanada, Alaska och på Grönland. I Sverige finns

Läs mer

Statistikinformation Is-I 2004:1

Statistikinformation Is-I 2004:1 Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades

Läs mer

En mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid balansering

En mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid balansering Promemoria 2014-04-15 S2014/3510/SF Socialdepartementet En mer korrekt beräkning av pensionsrätter vid balansering Innehåll 1 Inledning... 3 2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken... 4

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa 1 Sveriges pensioner Premier Förvaltat kapital Utbetalningar Allmän pension 237 1 309 222 Tjänstepension 128 1 509 65 15 423 16 380 3 240 303 Privat pension Summa 2 1 En utgångspunkt och ett förslag i

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Bilaga till pensionspolicy

Bilaga till pensionspolicy Bilaga till pensionspolicy 2012 Innehållsförteckning 1 BESKRIVNING AV DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET... 3 1.2 ALLMÄN PENSION... 3 1.3 TJÄNSTEPENSION... 3 1.4 PRIVAT PENSIONSSPARANDE... 3 2 BESKRIVNING AV

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Din avtalspension är knuten till din anställning.

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-12-18, reviderade 2015-02-26 Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT... 2 REVIDERING... 2 BESLUTSORDNING... 2 PENSION TILL FÖRTROENDEVALDA...

Läs mer

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION.

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION. K A P-KL D IT T NYA PE N SI O N SAVTA L VI KTI G I N F O R M ATI O N F Ö R D I G SO M Ä R A N STÄ L L D I KO M MUN, L A N D STI N G E L L E R R E G I O N. Din framtida pension Anställda i kommun, landsting

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta premiebestämd tjänstepension, itp1 Din tjänstepension i Alecta I den här broschyren kan du läsa om hur det fungerar att ha en premiebestämd tjänstepension itp 1 i Alecta. Innehåll Din tjänstepension är

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:202

Regeringens proposition 2008/09:202 Regeringens proposition 2008/09:202 Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Prop. 2008/09:202 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Cristina

Läs mer

PM Dok.bet. PID Reviderad

PM Dok.bet. PID Reviderad 1 (6) PM 2013-04-25 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Reviderad 2013-09-19 Avgiftsväxling från premie- till inkomstpension Pensionsmyndigheten har tidigare fått en fråga från Riksdagen

Läs mer

Sjunde AP-fonden förvaltar ickevalsalternativet i Premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fonden förvaltar ickevalsalternativet i Premiepensionssystemet. Populärordlista 1 2 Administrationsavgift Administrationsavgiften dras från premien och/eller ditt pensionskapital och ska täcka kostnaderna för drift och förvaltning av pensionen. Avgiften tas ut av den

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Bilaga till Pensionsriktlinjer

Bilaga till Pensionsriktlinjer Bilaga till Pensionsriktlinjer Innehållsförteckning BESKRIVNING AV DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET... 3 SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING OCH ALLMÄN PENSION... 4 TJÄNSTEPENSION KAP-KL... 7 BESKRIVNING AV PBF

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

ORANGE RAPPORT PENSIONSSYSTEMETS ÅRSREDOVISNING

ORANGE RAPPORT PENSIONSSYSTEMETS ÅRSREDOVISNING ORANGE RAPPORT PENSIONSSYSTEMETS ÅRSREDOVISNING 211 Innehåll Allmän pension, tjänstepension och privat pension i Sverige 2 Visste du att 3 Så fungerar den allmänna pensionen 4 Administrations- och kapitalförvaltningskostnader

Läs mer