Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005"

Transkript

1 Den nationella strategirapporten om rimliga och hållbara pensioner Juli 2005

2 Innehållsförteckning 1. Förord Svenska pensioner Den nya allmänna inkomstpensionen Tjänstepension och privat pensionssparande Grundskyddet Andra förmåner Svenska pensioner och de elva Laekenmålen Rimliga pensioner Solidaritet i det allmänna pensionssystemet Pensionärernas nuvarande och framtida levnadsstandard Finansiell hållbarhet De allmänna pensionsutgifterna och dess finansiering Arbetsmarknaden och de allmänna pensionsutgifternas finansiering Tjänstepensioners och privata pensioners finansiella hållbarhet Modernisering Pensioner och arbetsliv Jämställdhet och gender Transparens i systemet Politisk stabilitet Information Slutsatser Bilagor En sammanfattning av Svenska pensioner utifrån de elva Laekenmålen Det gamla pensionssystemet och övergångsreglerna De största tjänstepensionsavtalen Beräkningarna av ersättningsgrader Statistisk bilaga

3 1. Förord I Sverige inleddes ett arbete under 1990-talet som utmynnade i den pensionsreform som genomfördes med början år Det gamla pensionssystemet var underfinansierat, och med en åldrande befolkning skulle detta ha blivit ett mer påtagligt problem i framtiden. Alternativen var att höja pensionsavgifterna, vilket skulle innebära en besvärlig börda för den arbetande befolkningen, att sänka förmånerna eller att höja pensionsåldern. Prisindexeringen av pensioner och pensionsrätter bidrog också till systemets finansiella instabilitet. Det nya allmänna pensionssystemet som har införts är följsamt mot såväl demografiska som ekonomiska svängningar och också finansiellt stabilt. Det stöds av en stor majoritet i riksdagen. Därmed finns redan ett pensionssystem som är långsiktigt både politiskt och finansiellt hållbart. Mot den bakgrunden är det naturligt att innehållet i Sveriges första strategirapport i allt väsentligt redan tidigare var känt. Av det skälet publicerades inte heller den första rapporten på svenska och har därför inte heller gett något märkbart avtryck i debatten eller i politiken. Den offentliga diskussionen handlar numera främst om effekter på pensionsnivåerna till följd av reformen samt om pensionsutvecklingen för de redan befintliga pensionärerna. I det sammanhanget finns också diskussioner om hur det nya och hållbara systemet kommer att påverka pensionsnivåerna på längre sikt. En politiskt prioriterad fråga är att föra ut kunskap om systemets funktion och effekter så att de försäkrade har möjlighet att göra medvetna val om sådant som påverkar pensionen. Sammantaget bör innehållet i den nya rapporten kunna lämna ett bidrag till debatten om pensionssystemets effekter och det är därför bra att den också publiceras på svenska. Denna rapport utgår från de elva mål som satts upp inom ramen för den öppna samordningsmetoden på pensionsområdet som Europeiska rådet godkände i Laeken i december Medlemsländerna skall utifrån dessa mål lägga fram en nationell strategirapport den 15 juli Denna rapport är Sveriges bidrag. Pensionärsorganisationerna, arbetsmarknadsparter samt vissa myndigheter och organisationer har beretts tillfälle att lämna synpunkter på utformningen av rapporten. Rapporten är disponerad i tre kapitel utifrån de övergripande Laekenmålen om rimliga pensioner, den finansiella hållbarheten av pensionssystemet, samt moderniseringen av systemet. Den inleds med en beskrivning av svenska pensioner. 1 För en övergripande bild av Svenska pensioner och de elva Laekenmålen se Bilaga 5.1 4

4 2. Svenska pensioner Huvudparten av svenska pensionärers inkomster kommer från det allmänna pensionssystemet. Vid sidan av dessa inkomster erhåller nästan alla en tjänstepension. Utöver den allmänna pensionen och tjänstepensionen står det sedan fritt för individen att komplettera dessa försäkringar med privat pensionssparande. För dem som inte själva tjänat ihop till en rimlig inkomstrelaterad pension utbetalas en statligt skattefinansierad garantipension. För dem som inte kvalificerar sig för en tillräcklig stor garantipension finns ett så kallat äldreförsörjningsstöd. Dem som behöver kan också beviljas ett inkomstprövat bostadstillägg. Detta grundskydd syftar till att ge pensionärerna en rimlig levnadsstandard och en konstant köpkraft över tiden. Utöver pensionssystemets förmåner finns dessutom andra offentliga tjänster och förmåner som syftar till att göra det möjligt för de äldre att upprätthålla en god levnadsstandard. 2.1 Den nya allmänna inkomstpensionen Det reformerade allmänna pensionssystemet införs gradvis och speciella övergångsregler finns för vissa åldersgrupper 2. Det nya allmänna inkomstrelaterade pensionssystemet är till största delen ett fördelningssystem, dvs. ett försäkringssystem där de yrkesverksammas inbetalda avgifter betalar samma års pensionsutbetalningar. Samtidigt registreras avgifterna på fiktiva individuella konton. Pensionsrätt tillgodoräknas med 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten under hela livet i enlighet med den så kallade livsinkomstprincipen, där varje inbetald krona i avgift ger en motsvarande pensionsrätt. När en pensionssparare avlider fördelas kvarvarande medel på spararens konto till övriga sparare i form av arvsvinster. Den fasta avgiften om 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten inbetalas till viss del av den försäkrade och till viss del av arbetsgivaren. Den försäkrade betalar en allmän pensionsavgift på 7 procent av bruttoinkomsten upp till ett tak på 8,07 inkomstbasbelopp 3. Den allmänna pensionsavgiften reducerar den pensionsgrundande inkomsten till 93 procent av bruttoinkomsten. Arbetsgivarens avgiftsinbetalning till pensionssystemet, ålderspensionsavgiften, uppgår till 10,21 procent av lönesumman och betalas på inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp. Härtill kommer en skatt på inkomster över 8,07 inkomstbasbelopp. Skatten, som utgår med samma procenttal som pensionsavgiften, går till statsbudgeten och har inget samband med inkomstpensionssystemet. Även i det offentliga pensionssystemet som fanns före reformen fanns ett tak för vilka inkomster som var pensionsgrundande. Det taket har varit prisindexerat mellan åren 1960 och I och med att inkomsterna i genomsnitt ökat snabbare än priserna har prisindexeringen av taket lett till att de inkomster som försäkrats i det allmänna ålderspensionssystemet minskat från omkring 97 procent av inkomstsumman år 1960 till knappt 90 procent år Sedan år 2002 indexeras taket istället med förändringen i genomsnittsinkomsten, vilket gör att den andel av inkomstsumman som försäkras i det allmänna systemet i princip kommer att ligga fast, oavsett inkomstutveckling. Förutom inkomst av förvärvsarbete är även ersättningar för förlorad inkomst vid bl.a. sjukdom, arbetslöshet, och föräldraledighet pensionsgrundande. Motsvarigheten till den avgift som arbetsgivaren skulle ha betalat finansieras av statsbudgeten. Dessutom ger, utöver verkliga inkomster, även vissa fiktiva inkomster pensionsrätt. I ett livsinkomstbaserat pensionssystem 2 För en mer utförlig beskrivning av det gamla pensionssystemet och övergångsreglerna se Bilaga Inkomstbasbeloppet för 2005 är kronor och räknas upp med förändringen av inkomstindex, dvs. den genomsnittliga inkomstutvecklingen. 5

5 finns nämligen behov av särskild kompensation i pensionshänseende för sådan frånvaro från arbetsmarknaden som inte rimligen bör slå igenom som minskad pensionsrätt. Därför tillräknas vissa grupper i samhället en kompletterande pensionsrätt, ett så kallat pensionsgrundande belopp. De pensionsgrundande beloppen utges till fyra grupper: småbarnsföräldrar, värnpliktiga, studerande och personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Dessa belopp finansieras helt med allmänna skattemedel. Avgiftsinbetalningen sker till två olika delar av pensionssystemet vilka tillsammans utgör den allmänna inkomstgrundade pensionen. Merparten, 16 procentenheter av den pensionsgrundande inkomsten, går till fördelningssystemet, dvs. ett försäkringssystem där de yrkesverksammas inbetalda avgifter betalar samma års pensionsutbetalningar, och ger en motsvarande pensionsrätt. De resterande 2,5 procentenheterna fonderas i premiepensionssystemet på ett individuellt premiepensionskonto, i de fonder den försäkrade väljer. De ackumulerade avgifter som inbetalats för att finansiera försäkringen för inkomstpensionen från fördelningssystemet förvaltas i en buffertfond. Buffertfonden ingår bland fördelningssystemets tillgångar och utjämnar svängningar i flödet av pensionsavgifter och pensionsutbetalningar. Den bidrar också till pensionssystemets långsiktiga finansiering. Intjänade pensionsrätter i fördelningssystemet räknas upp med förändringen av genomsnittsinkomsten i samhället. I det tidigare förmånsbestämda systemet var värdet av de intjänade pensionsförmånerna kopplat till utvecklingen av konsumentprisindex. Detta garanterade pensionsförmånernas köpkraft, men genom att den reala inkomstutvecklingen inte följdes, utvecklades inte pensionsrätternas och pensionernas relativa värde i takt med den allmänna standardutvecklingen. Vid pensioneringen beräknas pensionens årsbelopp genom att individens samlade behållning i fördelningssystemet delas med det så kallade delningstalet. Detta grundas på årskullens statistiskt förväntade återstående medellivslängd och en tänkt framtida årlig tillväxt av genomsnittliga löner på 1,6 procent. Den förväntade tillväxten räknas in för att steget från lön till pension inte skall bli så stort. Pensionsbehållningen dividerad med delningstalet ger den årliga inkomstpensionen. Ju senare pensioneringen sker, desto högre blir den årliga pensionen eftersom pensionskapitalet ökar samtidigt som den då återstående förväntade medellivslängden och därmed sjunker delningstalet. För pensionsutbetalningarna tillämpas sedan den så kallade följsamhetsindexeringen, som innebär att pensionen räknas upp i förhållande till genomsnittsinkomstutvecklingen i samhället, med avdrag för tillväxtnormen på 1,6 procentenheter, som redan har räknats in vid pensioneringen. Vid en ogynnsam demografisk eller ekonomisk utveckling kan fördelningssystemets finansiella stabilitet tillfälligt hotas, varför fördelningssystemet även innehåller en automatisk balanseringsmekanism. Genom att dividera systemets tillgångar, nämligen avgiftsinkomster och buffertfonden, med pensionsskulden fås ett mått på fördelningssystemets finansiella ställning, ett så kallat balanstal. Om balanstalet är över ett (1) är tillgångarna större än skulderna. Om balanstalet är mindre än ett, är skulderna större än tillgångarna. Skulle balanstalet tillåtas vara mindre än ett över en längre period kan buffertfonden tömmas och inkomstpensionerna skulle då inte kunna finansieras med en avgift om 16 procent. För att undvika detta kommer indexeringen av pensioner och pensionsbehållningar årligen att räknas om med ett lägre indextal om balanstalet understiger ett. I takt med att den ekonomiska situationen förbättras, återgår man till inkomstindexering. 6

6 Till inkomstpensionen från fördelningssystemet kommer premiepensionen, vars storlek beror på inbetalda avgifter och vilken avkastning de valda fonderna gett. Premiepensionsspararen har möjlighet att placera medlen i upp till fem olika fonder. Det finns nästan 700 fonder med olika riskprofil att välja mellan inom systemet. Det är även möjligt att när som helst byta fonder utan kostnad. Om spararen avstår från att välja fonder, placeras medlen i stället i den statliga Premiesparfonden. Varje år dras även en avgift på f.n. 0,22 procent från tillgodohavandet på varje premiepensionskonto för förvaltningskostnader. Enligt samarbetsavtal med fondförvaltarna har Premiepensionsmyndigheten (PPM) rätt till rabatt på deras avgifter. PPM återför rabatten till premiepensionsspararna. Tillgångarna inom premiepensionssystemet kan endast användas för utbetalning av pension. Vissa möjligheter finns dock att teckna efterlevandeskydd till förmån för en skyddad krets av efterlevande. Vid pensionering kan den försäkrade välja att antingen behålla sitt kapital i de valda fonderna, vilket ger en pension som räknas om varje år med beaktande av hur värdet på fonderna utvecklas, eller att placera kapitalet i en traditionell livränteförsäkring som garanterar livslång utbetalning av ett fast månadsbelopp. Om livräntealternativet väljs övergår den finansiella risken till PPM. I båda försäkringsformerna används i princip metoden att värdet av pensionskontot divideras med ett delningstal som utgår från den beräknade medellivslängden samt att pensionsbehållningen vid pensionering tillgodoräknas en beräknad framtida ränta på 3 procent minus administrationskostnader. Räntan på 3 procent är ett antagande om den framtida avkastningen på pensionskapitalet vid beräkningen av pensionen. Om avkastningen överstiger 3 procent i traditionell försäkring utbetalas ett tilläggsbelopp. I fondförsäkringsalternativet blir tillgodohavandet på premiepensionskontot högre i motsvarade mån och det högre tillgodohavandet läggs till grund för beräkningen av den årliga pensionen. Inkomst- och premiepension kan tas ut tidigast från 61 års ålder. Den årliga pensionens storlek ökar ju senare personen väljer att pensionera sig. Pensionsrätter kan tjänas in hur länge som helst, och någon bestämd pensionsålder finns inte. Enligt lagen om anställningsskydd har en arbetstagare rätt att stanna kvar i sin anställning till fyllda 67 år. Pensionen kan tas ut med 25, 50, 75 eller 100 procent. Om individen fortsätter att arbeta efter att pension börjat lyftas intjänas ny pensionsrätt, oavsett ålder. 2.2 Tjänstepension och privat pensionssparande En mycket stor andel av löntagarna, uppskattningsvis minst 90 procent, omfattas av någon form av tjänstepensionsförsäkring. De fyra största avtalsområdena försäkrar cirka 80 procent av löntagarna. Tjänstepensionsavtal ingås i allmänhet genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, och binder samtliga parter som omfattas av avtalet. Lagstiftningen ställer inte några särskilda krav på pensionsavtalens innehåll. Förmånsbestämda lösningar har tidigare dominerat marknaden, men nu syns en tydlig trend mot avgiftsbestämda tjänstepensioner. För löntagare med inkomster upp till intjänandetaket i socialförsäkringen innebär avtalsförsäkringarna främst en komplettering av den allmänna ålderspensionen, medan den för inkomst delar över intjänandetaket i det allmänna systemet utgör det huvudsakliga försäkringsskyddet. Avtalsförsäkringarna innehåller också, i varierande utsträckning, efterlevandeskydd (dödsfallskapital eller återbetalningsskydd) och sjukförsäkringsförmåner vid långa sjukfall 4. Utöver inkomstpension och tjänstepension är det möjligt att komplettera med privat pensionssparande. Det privata pensionssparandet, i försäkring eller på pensionssparkonto, skiljer sig från 4 För en översikt av de största tjänstepensionsavtalen, se bilaga

7 annat privat sparande genom att det finns en skattemässig avdragsrätt. Avdragsrätten för det privata pensionssparandet underlättar således för den enskilde att jämna ut inkomstskillnaden före och efter pension, och skapar bättre förutsättningar för att komplettera den allmänna pensionen och tjänstepensionen med en privat försäkring. Eftersom egenföretagare, som bedriver verksamhet i enskild firma eller i enkelt bolag, inte har ett anställningsförhållande med sitt företag något som krävs för tjänstepension hänförs reglerna för deras pensionssparande till det privata pensionssparandet. År 2002 pensionssparade 44 procent av kvinnorna och 36 procent av männen i åldrar mellan 22 och 64 år. Avdraget vid privat pensionssparande får uppgå till ett halvt prisbasbelopp samt 5 procent av den del av tjänsteinkomsten som överstiger 10, men inte 20, prisbasbelopp. Beroende på tjänsteinkomstens storlek är högsta tillåtna avdrag därför mellan och kronor år När det gäller enskild näringsverksamhet, får avdrag göras med ett halvt prisbasbelopp samt dessutom med 35 procent av näringsinkomsten. Det sammanlagda avdraget får högst uppgå till 10,5 prisbasbelopp. 2.3 Grundskyddet För den som av olika skäl inte får en tillräcklig stor pension från det allmänna pensionssystemet står staten för ett grundskydd, som betalas ut i form av garantipension eller äldreförsörjningsstöd, ibland kompletterat med bostadstillägg. Till skillnad från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som är avgiftsfinansierat, är grundskyddet skattefinansierat. Därmed kan nivåförändringar till följd av politiska prioriteringar i framtiden bli aktuella. Gemensamt för de olika formerna av grundskydd är att de kan betalas ut tidigast från 65 års ålder. Den som inte själv har tjänat ihop en inkomstpension som når upp till en miniminivå erhåller en utfyllnad med en via statsbudgeten finansierad garantipension. Garantipensionen är fullt beskattad och uppgår till 2,13 prisbasbelopp ( kronor per år 2005) för ensamstående och 1,90 prisbasbelopp ( kronor per år 2005) för gifta 5. Att garantipensionen uttrycks i termer av prisbasbeloppet innebär att den årligen räknas upp med hänsyn till konsumentprisindex. Anledningen till att garantipensionen prisindexeras, istället för att inkomstindexeras som den allmänna inkomstpensionen från fördelningssystemet, är att den är ett grundskydd som alltid skall garantera en viss köpkraft. Garantipensionen räknas av mot annan pension från det svenska ålderspensionssystemet samt mot jämförbar utländsk allmän pension, men reduceras inte av löneinkomster, kapitalinkomster, tjänstepensioner eller privata pensionsförsäkringar. För att få full garantipension krävs 40 bosättningsår i Sverige, räknat från 25 till 65 års ålder. Har den försäkrade 39 bosättningsår beräknas garantipensionen som 39/40-delar av full garantipension. Som huvudregel betalas garantipension endast till personer bosatta i Sverige. Bostadstillägg till pensionärer är ett inkomstprövat tillägg till pensionen som påverkas av bostadskostnaden, inkomsten och förmögenheten. Bostadstillägget uppgår till 91 procent av bostadskostnaden upp till kronor per månad för ensamstående. Bostadskostnaden för en person som är gift eller sambo beräknas till hälften av parets gemensamma bostadskostnad dvs. upp till kronor per månad. Det högsta bostadstillägg som kan betalas ut är således kronor per månad. Bostadstillägget minskas enligt särskilda regler beroende på individens och eventuell makes förmögenhet, pensionsinkomster, kapitalinkomster, eventuella förvärvsinkomster m.m. Beloppet är skattefritt. 5 Prisbasbeloppet för 2005 är kronor. 8

8 Om pensionärens inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en acceptabel levnadsnivå kan särskilt bostadstillägg ges. Förmånen gäller främst för dem med höga bostadskostnader. Skälig bostadskostnad är högst kronor per månad för ensamstående och kronor för en pensionär som är gift eller sambo. Den fastslagna skäliga levnadsnivån efter det att bostadskostnaden är betald motsvarar 1,294 prisbasbelopp (ca kronor år 2005) för den som är ogift och 1,084 prisbasbelopp (ca kronor år 2005) för den som är gift. För den som inte varit bosatt i Sverige tillräckligt lång tid kan endast reducerad garantipension betalas ut. För att inte dessa personer skall bli långsiktigt beroende av socialtjänstens försörjningsstöd finns ett yttersta skyddsnät i form av äldreförsörjningsstödet. Äldreförsörjningsstödet är ett inkomstprövat bidrag som är avsett att garantera en skälig levnadsnivå för personer som är 65 år eller äldre. Stödet är skattefritt, och dess storlek är beroende av den stödberättigades och eventuell makes inkomster och bostadskostnader. Precis som garantipensionen följer äldreförsörjningsstödet prisindex, eftersom stödet skall garantera en viss köpkraft. 2.4 Andra förmåner Det finns andra system och förmåner som bidrar till de äldres välfärd och som är av stor betydelse vid bedömningen av vad som är en rimlig nivå för pensionerna. Det kan vara allt från högkostnadsskydd till pensionärsrabatter på olika produkter och tjänster. Sådana tjänster bidrar också till att svenska pensionärer är aktiva i de flesta delar av samhällslivet och deltar i såväl politisk som kulturell verksamhet. Äldreomsorgen är kraftigt subventionerad och äldreomsorgsmottagare betalar endast en liten del av den verkliga kostnaden. Varje kommun beslutar själv om avgifterna för äldreomsorgen. De flesta kommuner har inkomst- och insatsrelaterade taxor. Den övervägande delen av äldreomsorgen finansieras via skatter. Kommunen erbjuder färdtjänst till dem som p.g.a. funktionshinder inte kan resa med kollektivtrafik. Genom denna service kan personer med funktionshinder resa med taxi eller specialanpassade fordon till priser som ligger på samma nivå som priserna för kollektivtrafiken. Rätten till färdtjänst är behovsprövad. Regionala och nationella resor är också möjliga inom ramen för denna service. För att ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende är kommunen enligt lag skyldig att ge bidrag till bostadsanpassning om detta är nödvändigt för att bostaden skall vara ändamålsenlig för den funktionshindrade. Anpassningen kan t.ex. vara borttagande av trösklar och ombyggnation av badrum. När det gäller hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel finns särskilda högkostnadsskydd som gör att patienten bara betalar avgifter eller kostnader upp till en viss summa. 9

9 3. Svenska pensioner och de elva Laekenmålen 3.1 Rimliga pensioner Det reformerade allmänna pensionssystemet syftar till att skapa rättvisa både inom och mellan generationer samt till att vara följsamt mot den ekonomiska och demografiska utvecklingen. Legitimiteten i ett nationellt pensionssystem stärks om alla oavsett inkomst får en betydande del av sin pension därifrån och får behålla en värdig levnadsstandard efter pensionen. Ett övergripande mål för regeringens ekonomiska äldrepolitik (den skattefinansierade delen av pensionssystemet) är att erbjuda dem med låg eller ingen inkomstrelaterad pension ett värdesäkrat grundskydd. Samtidigt bör kostnaderna för grundskyddet hållas inom samhällsekonomiskt rimliga ramar. En annan strävan har varit att nivån på grundskyddet inte bör ha en negativ påverkan på incitamentet att arbeta. Det är dock bara genom att värdera de allmänna pensionerna tillsammans med kompletterande pensionssystem och andra förmåner inom äldreomsorgen och välfärdssystemet som man kan få en helhetsbild av pensionärernas levnadsstandard. Pensionärernas ekonomiska standard följs upp återkommande i särskilda rapporter Solidaritet i det allmänna pensionssystemet Huvuddelen av det svenska allmänna pensionssystemet har varit och kommer även fortsättningsvis att vara uppbyggt som ett fördelningssystem. Systemet omfördelar samhällets konsumtionsutrymme från den förvärvsarbetande befolkningen till pensionärerna. Bakom denna omfördelning ligger en utfästelse, ett slags kontrakt, mellan flera generationer. Emellertid innebär den svenska pensionsreformen ett rättvisare kontrakt generationerna emellan än det tidigare pensionssystemet. För det första kommer pensionerna i framtiden att i en mycket högre grad än tidigare vara baserade på i vilken omfattning de som uppbär pension har bidragit till systemets finansiering i form av inbetalade avgifter. För det andra kommer den indexering av intjänade pensionsrättigheter och utgående pensioner som sker efter den genomsnittliga löneutvecklingen i samhället att innebära att såväl med- som motgångar delas mellan den förvärvsaktiva befolkningen och pensionärerna och att man uppnår en följsamhet med den samhällsekonomiska utvecklingen. För det tredje är det reformerade pensionssystemet finansiellt stabilt och har en fast avgiftssats vilket gör att pensionsåtagandet inte kan överstiga systemets tillgångar. Detta innebär att kommande generationer inte kommer att åläggas en alltför stor börda grundad på ett socialt kontrakt som beslutats av föregående generationer. En viktig egenskap för ett pensionssystem är att det är utformat på ett sådant sätt att fördelningskonflikter mellan generationer undviks. Med den automatiska balanseringen riskerar inte kostnader för dagens pensioner att vältras över på kommande generationer. Det allmänna pensionssystemet bidrar till en utjämning av inkomster mellan olika grupper genom att vissa av pensionsrätterna är finansierade via transfereringar och skatter. Även garantipensionssystemet bidrar till en utjämning. I pensionssystemet är det dessutom bara inkomster upp till intjänandetaket som är pensionsgrundande. Den del av pensionsavgifterna för inkomster över taket som betalas av arbetsgivarna, betalas dock som en skatt till statsbudgeten och ger inte pensionsrätt. Delningstalen i såväl fördelnings- som premiepensionssystemet beräknas med utgångspunkt från gemensamma livslängdstabeller för män och kvinnor. I och med att kvinnor i genomsnitt lever längre än män, kan kvinnor förväntas få ut mer pension i förhållande till sina inbetalda avgifter än männen. Eftersom kvinnor i genomsnitt har lägre inkomster bidrar därför de könsneutrala delningstalen till att jämna ut inkomstskillnaderna vid pensionering mellan könen. 10

10 3.1.2 Pensionärernas nuvarande och framtida levnadsstandard Studier av pensionernas ekonomiska utveckling under 1990-talet visar att pensionärer med låga pensioner har haft den bästa ekonomiska utvecklingen. Höjda grundskydd och förbättrade skatteregler gjorde att de sämst ställda pensionärerna under perioden fick en viss real förbättring netto. De med högre pensioner fick en viss real försämring, främst beroende på att de prisbasbeloppsanknutna pensionsinkomsterna försämrades realt sett. Under 1990-talet genomfördes en rad förändringar av beräkningssättet för prisbasbeloppet, bland annat på grund av det då mycket ansträngda statsfinansiella läget. Det medförde att basbeloppets utveckling var lägre än konsumentprisindex utveckling. Det har därmed skett en viss utjämning av pensionsinkomsterna. Pensionsreformens genomförande 2003 innebar mycket stora förändringar i pensionssystemet och grundskyddet. För personer som är födda 1937 eller tidigare och som hade ålderspension i december 2002, omvandlades pensionen fr.o.m. den 1 januari Det tidigare grundskyddet, dvs. folkpension, pensionstillskott och det särskilda grundavdraget vid beskattning upphörde och ersattes av en fullt beskattad garantipension. Avsikten var att alla efter omvandlingen skulle få minst lika mycket i pension, sedan skatteavdrag gjorts, som de hade tidigare. I praktiken fick i princip samtliga en höjd nettopension på, i genomsnitt, 250 kronor per månad. I regel var höjningen störst för de med de lägsta pensionerna eftersom grundskyddet justerades upp. I samband med pensionsreformen ändrades även reglerna för bostadstillägg. I huvudsak var förändringarna anpassningar till de reformerade ålderspensionsreglerna. En annan väsentlig förbättring för de allra sämst ställda pensionärerna som infördes den 1 januari 2003 var införandet av äldreförsörjningsstöd. Stödet betalades ut till drygt personer under I och med att inkomstpensionerna från det allmänna systemet följsamhetsindexeras, följer pensionärers inkomstutveckling utvecklingen i ekonomin och därmed även de arbetandes inkomstutveckling. Detta minskar inkomstskillnaderna mellan pensionärer och de förvärvsarbetande. Grundskyddet i form av garantipension och äldreförsörjningsstöd följer prisutvecklingen. I tabell 1 redovisas andelen personer uppdelat i olika åldersgrupper, vars disponibla inkomst ligger under 60 procent respektive 50 procent av medianen för hela befolkningen. Tabell 1 Andel personer med låg ekonomisk standard, procent, 2003 Andel under 60 % av medianinkomsten 1) Andel under 50 % av medianinkomsten Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor Samtliga Åldersgrupp Källa: Statistiska centralbyrån 1) Disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Disponibel inkomst är inkomsten inklusive transfereringar och bidrag efter skatt. Att inkomsten är angiven per konsumtionsenhet innebär att familjernas konsumtion har relaterats till deras sammansättning enligt ett särskilt viktsystem. Det utnyttjas för att kunna göra jämförelser mellan disponibel inkomst mellan olika typer av familjeenheter och hushåll. Ekvivalensskalan mäter den första vuxen (hushållsföreståndaren) likvärdig 1, övriga vuxna och barn (minst 14 år) likvärdig 0,5 och varje barn under 14 års ålder som 0,3. Med 60-procentskriteriet är andelen med låg ekonomisk standard högre bland dem som är 65 år och äldre, än bland de i förvärvsarbetande åldrar mellan 25 och 64 år. Bland pensionärerna har kvinnor- 11

11 na en låg ekonomisk standard i större omfattning än männen. Detta beror på att kvinnor i den generationen hade ett annat arbetsmönster och oftast inte var förvärvsarbetande i samma grad som männen. På individbasis innebär det att fler kvinnor får låga pensioner. Mellan män och kvinnor i förvärvsarbetande ålder är skillnaderna i andel med låg ekonomisk standard mindre, vilket beror på ett förändrat arbetsmönster bland kvinnor något som successivt kommer att avspeglas i pensionen. Äldre pensionärer, över 85 år, är en grupp med en högre andel med låg ekonomisk standard utifrån både 60-procentskriteriet och 50-procentskriteriet. Kvinnornas högre medellivslängd medför att äldre kvinnliga pensionärer, som oftast hade en lägre inkomststandard, dominerar denna åldersgrupp. Grundskyddet i form av full garantipension för en ensamstående innebär en årsinkomst på kronor 2003 vilket är något över 50 procent av medianinkomsten 6. Garantipensionen kompletteras dock med bostadstillägg till pensionärer och särskilt bostadstillägg vilket ger en sammanlagd inkomst som i de flesta fall överstiger 60 procent av medianinkomsten. Nivån för högsta äldreförsörjningsstöd för en ensamstående gav en årsinkomst på kronor 2003 vilket är strax över 30 procent av medianinkomsten. När ersättningen för bostadskostnaden läggs till nås en inkomst närmare 50 procent av medianinkomsten. När det gäller grundskyddet i det allmänna pensionssystemet kan man av flera orsaker utgå från att betydelsen av detta kommer att minska. Prisindexering av grundskydden innebär, vid oförändrade regler och höjda reallöner, att det reala värdet av dessa pensioner kommer att minska i förhållande till löneinkomster och inkomstbaserade pensioner. När ekonomin växer, kommer därigenom allt färre individer ha så låga inkomster att de blir berättigade till garantipension. Genom den ökade kvinnliga förvärvsfrekvensen kommer också allt fler kvinnor att ha rätt till en rimlig inkomstgrundad pension jämfört med idag. Människors ekonomiska situation fångas inte upp fullständigt enbart med hjälp av information om årliga inkomster utan behöver kompletteras med en beskrivning av tillgångar, skulder och utgifter för att ge en rättvisande bild av levnadsstandarden. Ett annat sätt att mäta fattigdomen är att undersöka hur stor andel i olika befolkningsgrupper som kan klara de löpande utgifterna eller som kan få fram en viss summa pengar om detta är nödvändigt. Tabell 2 Svårigheter att klara de löpande utgifter och ordna fram kontanter, procent, 2003 Andel som saknar kontantmarginal 1) Andel som har haft ekonomiska svårigheter 2) Åldersgrupp Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor Samtliga Källa: Statistiska centralbyrån (levnadsnivåundersökningen) 1) Kontantmarginal innebär att man kan få fram kronor inom en vecka. 2) Att man har haft ekonomiska svårigheter innebär att man har haft svårt att klara de löpande utgifterna för hyra, mat, m.m. under se senaste 12 månaderna. Pensionärerna som grupp har mindre svårigheter än gruppen i förvärvsaktiv ålder att visa upp en kontantmarginal. När de enskilda åldersgrupperna studeras finner man att pensionärer överlag har mindre ekonomiska svårigheter än de i förvärvsarbetande åldrar. Skillnaderna är mycket markanta när det gäller problem att klara de löpande utgifterna. En orsak kan vara att pensionärerna har mer förutsägbara utgifter än unga personer och kanske har en annorlunda tolkning av innebörden av 6 Medianinkomsten för 2003 beräknas till kronor. 12

12 svårighet att klara löpande utgifter. Äldre har ofta en större förmögenhet, som till stor del utgörs av bostaden, och en lägre skuldsättning än de i förvärvsarbetande ålder. Kvinnor generellt har en sämre ekonomisk position än män i alla åldrar. Ytterligare ett sätt att jämföra hur pensionärer förhåller sig ekonomiskt till befolkningen i arbetsför ålder är att titta på deras inkomster. I tabell 3 analyseras de äldres medianinkomst i förhållande till medianinkomsten för dem i förvärvsarbetande ålder. Därigenom erhålls en uppfattning om hur inkomsten förändras när en person blir pensionär. Tabell 3 Medianinkomst 1) för pensionärer och förvärvsarbetande, 2003 (kronor) Åldersgrupp Män Kvinnor Samtliga Källa: Statistiska centralbyrån (Undersökning av levnadsförhållanden) 1) Disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Disponibel inkomst är inkomsten inklusive transfereringar och bidrag efter skatt. Att inkomsten är angiven per konsumtionsenhet innebär att familjernas konsumtion har relaterats till deras sammansättning enligt ett särskilt viktsystem. Det utnyttjas för att kunna göra jämförelser mellan disponibel inkomst mellan olika typer av familjeenheter och hushåll. Ekvivalensskalan mäter den första vuxen (hushållsföreståndaren) likvärdig 1, övriga vuxna och barn (minst 14 år) likvärdig 0,5 och varje barn under 14 års ålder som 0,3. Yngre pensionärer har högre inkomster än pensionärsgruppen i stort. Den disponibla inkomsten för samtliga över 65 år i förhållande till de mellan 50 och 64 år är 66 procent. En viss utjämning av inkomsterna sker mellan pensionärer och förvärvsarbetande då låginkomstpensionärer kan få bostadstillägg och särskilt bostadstillägg vilka är skattefria. Skillnaden i disponibel inkomst mellan dem över 65 år och dem i förvärvsarbetande ålder är större inom gruppen kvinnor än gruppen män. Inkomsterna för kvinnor i förvärvsarbetande ålder har ökat på grund av en högre förvärvsfrekvens och en högre utbildning bland kvinnor. Beräkningar av ersättningsgrader visar hur mycket inkomsten förändras när en förvärvsarbetande person blir pensionär. Variabeln jämför årsinkomsten från första pensionsåret med sista inkomsten från förvärvsarbete året innan pension. Det är en indikator på den trygghet som pensionssystemet erbjuder när man lämnar arbetsmarknaden. Framtida ersättningsgrader beräknas utifrån de regler som gäller i pensionssystemen idag. Många system är dock inte alltid finansiellt hållbara i framtiden, särskilt om man tar hänsyn till den åldrande befolkningen som de flesta länder i Europa har. Ett förmånsbestämt system, som det gamla ATP-systemet, skulle visserligen ha givit oförändrade kompensationsgrader över tiden trots stigande medellivslängd, men skulle även ha inneburit en ohållbart växande försörjningsbörda på den krympande arbetande befolkningen samt ett finansiellt ohållbart system. Det avgiftsbestämda reformerade pensionssystemet har istället inneburit en balans mellan den ekonomiska och demografiska utvecklingen och pensionsnivån. Till följd av att systemet är finansiellt hållbart är de ersättningsgrader som redovisas här också verkliga. 13

13 Tabell 4 Ersättningsgrader Konstant inkomst på 100 % APW 1) Konstant inkomst på 66 % APW Fattig pensionär Ökande inkomst från 100 till 200 % APW Pension vid ålder 67 år med 42 arbetsår Bruttoersättningsgrad från det allmänna pensionssystemet Bruttoersättningsgrad från tjänstepension Bruttoersättningsgrad Nettoersättningsgrad Ersättningsgrad av Bostadstillägg till pensionärer Källor: Försäkringskassan och Socialdepartementet Anm.: 2005 refererar till pensionen år 2005 i förhållande till arbetsinkomsten år Följande förutsättningar antas: 40 arbetsår; produktivitets- och löneutveckling: 1,8 procent, inflation: 2 procent, realavkastning: 3 procent 1) En genomsnittlig industriarbetarlön (average production worker, APW) Det allmänna pensionssystemet visar en ersättningsgrad på 53 procent 2005 för ett typfall definierat enligt ramarna beslutade inom Kommittén för Social Trygghets (KST) Indikatorundergrupp (ISG) 7. Det antagna tjänstepensionsavtalet lägger ytterligare 15 procentenheter till ersättningsgraden och totalsumman blir 68 procent före skatt och exklusive andra inkomstprövade förmåner. Nettoersättningsgraden ligger på 71 procent. De med låga inkomster täcks av en garantipension samt får andra förmåner, som t.ex. bostadstillägg. Detta resulterar i att pensionärer med låga inkomster får en ganska hög ersättningsgrad. För dem med inkomster över intjänandetaket och höga slutlöner ersätts en större del av arbetsinkomsterna av inkomster från tjänstepensioner. Tabell 5 Utveckling av ersättningsgrader % av APW 1) 2005 Efter 10 år 2) Bruttoersättningsgrad från det allmänna pensionssystemet Bruttoersättningsgrad från tjänstepension Bruttoersättningsgrad Nettoersättningsgrad Källor: Försäkringskassan och Socialdepartementet Anm.: 2005 refererar till pensionen år 2005 i förhållande till arbetsinkomsten år Följande förutsättningar antas: 40 arbetsår; produktivitets- och löneutveckling: 1,8 procent, inflation: 2 procent, realavkastning: 3 procent 1) En genomsnittlig industriarbetarlön (average production worker, APW) 2) Inkomsten 10 år efter pensionen under år 2005 i förhållande till den prognostiserade genomsnittsinkomsten För en mer utförlig beskrivning av beräkningarna och detaljerade beräkningsresultat se Bilaga

14 De successivt minskande ersättningsgraderna är följden av en fast avgift, en enligt beräkningsförutsättningarna fast pensionsålder och en successivt ökande medellivslängd. Delningstalet i pensionssystemet blir högre ju längre folk lever då pensionsbehållningen måste fördelas över flera år. Ett sätt att kompensera för de sjunkande ersättningsgraderna är att arbeta längre, eftersom de ytterligare levnadsåren till stor del är friska år. 40 år av arbete räcker inte för att försörja ett 90-årigt liv. Beräkningarna visar att yngre kohorter som går i pension 2050 skulle behöva arbeta i 44 år fram till 69 års ålder för att få en ersättningsgrad som är närmare den för personer som går i pension 2005 i det allmänna pensionssystemet. De fyra extra arbetsåren innebär att man samlar ihop en större pensionsbehållning samt att delningstalet blir lägre. När man tittar på inkomsten tio år efter pensioneringstidpunkten ser man att ersättningsgraden sjunker. Normen för framtida inkomsttillväxt på 1,6 procent är inkluderad i delningstalet vid pensionering. Framåt i tiden är pensionen uppskriven med den allmänna lönetillväxten (i enlighet med inkomstindex) minus 1,6 vilket ger en realtillväxt på bara 0,2 procent i dessa beräkningar. Lönetillväxten ökar med de förutsatta 1,8 procenten. I beräkningarna antas att pensionerna inkomstindexeras och att den automatiska balanseringen inte aktiveras. En aktiverad balansering skulle innebära lägre ersättningsgrader från det allmänna systemet, men skulle även kunna ge ett högre resultat när pensionssystemet återhämtar sig och balanstalet stiger. Sammantaget kan man se att inkomsten sjunker vid pensionering. Samtidigt gör inkomstindexeringen att pensionärernas inkomstutveckling kommer att följa de förvärvsarbetandes. Genom grundskydden garanteras dessutom alla en skälig levnadsstandard. Ytterligare faktorer att ta hänsyn till när pensionärernas levnadsstandard analyseras är att pensionärer ofta har mindre skulder och större tillgångar än den arbetande befolkningen, och att deras utgifter ofta är lägre, bland annat till följd av de förmåner och tjänster som riktas till pensionärer. 3.2 Finansiell hållbarhet Ålderspensionssystemet har direkta kopplingar till ekonomin och till medellivslängdens utveckling som, tillsammans med den automatiska balanseringen och den starka kopplingen mellan inbetalda avgifter och utbetalda förmåner, försäkrar den finansiella hållbarheten inom systemet. Systemet är autonomt och påverkas inte av svängningar i statsbudgeten. Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter kan endast utnyttjas för ålderspensionsändamål. Vad gäller den långsiktiga offentligfinansiella hållbarheten har Sverige satt upp ett mål om ett överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande på i genomsnitt 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett sådant överskott skapar en stabil grund inför de utmaningar, utöver pensionerna, som följer av att andelen äldre i befolkningen ökar kraftigt framöver De allmänna pensionsutgifterna och dess finansiering Utbetalningar av de allmänna inkomstrelaterade pensionerna finansieras i första hand med löpande pensionsavgifter på pensionsgrundande inkomster från den aktiva generationen. Pensionsgrundande inkomster utgörs till 83 procent av löne- och egenföretagarinkomster. Vidare ingår olika skattepliktiga socialförsäkrings- och arbetslöshetsersättningar till 11 procent samt pensionsgrundande belopp till 6 procent. Staten betalar årligen till respektive delsystem de avgifter som belöper på sådana inkomster. Pensionen från fördelningssystemet finansieras också med medel från buffertfonderna och dess ränteinkomster. Den ursprungliga buffertfonden inrättades redan 1960 men skapades i dess nuvarande form under 2000 och tillämpar ett nytt regelverk sedan den 1 januari Det nya 15

15 regelverket medger ett ökat utrymme för placeringar i aktier och i utlandet. Ett motiv för att ändra reglerna i dessa avseenden var att förbättra förutsättningarna för att uppnå en högre avkastning, samtidigt som risken kunde begränsas genom ökade möjligheter till diversifiering. Buffertfonden består av fem allmänna pensionsfonder (AP-fonder) fördelade på Första-Fjärde AP-fonderna samt Sjätte AP-fonden. Första-Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta balanserade portföljer av svenska och internationella aktier och obligationer. Sjätte AP-fonden har ett vidgat utrymme att placera fondkapitalet i onoterade bolag, men är begränsad till inhemska investeringar. För närvarande uppgår AP-fonden till 646 miljarder kronor vilket utgör cirka 11 procent av fördelningssystemets tillgångssida, som till största delen består av värdet av framtida avgifter till inkomstpensionen. Inkomstpensionen från fördelningssystemet är indexerad med den genomsnittliga inkomstutvecklingen och har därför ingen direkt koppling till vad som händer med avkastningen på finansiella tillgångar. Däremot har AP-fondens avkastning en viss påverkan på systemets finansiella utveckling, men kommer främst att påverka utbetalade pensioner om fördelningssystemet är underkonsoliderat då den automatiska balanseringen kan aktiveras, t.ex. till följd av en dålig avkastning på AP-fonderna. Den allmänna inkomstrelaterade pensionen administreras av två statliga myndigheter inkomstpensionen från fördelningssystemet av Försäkringskassan och premiepensionen av Premiepensionsmyndigheten. Därutöver finns fem statliga fonder som administrerar buffertfonderna i fördelningssystemet och ett stort antal privata fonder som administrerar de fonder som finns inom premiepensionssystemet. Pensionssystemet är autonomt och bär helt sina egna kostnader. Det innebär att även systemets administrationskostnader finansieras genom avgifter och fondkapital. På motsvarande sätt som i privata system påverkar därmed administrationskostnaderna pensionernas storlek. Administrationskostnaderna för hela den inkomstrelaterade pensionen uppgick till 3 miljarder kronor år 2004, vilket motsvarar 1,9 procent av de årliga utbetalningarna. Kostnaderna har ökat i och med pensionsreformen, vilket till viss del förklaras med stora initiala investeringar. Administrationskostnaderna beräknas minska framöver men en översyn i syfte att minska kostnaderna har också inletts. Det av staten garanterade grundskyddet finansieras av skattemedel och även administrationen av detta grundskydd finansieras genom statsbudgeten. De allmänna pensionsavgifternas andel av BNP kommer att utgöra mellan 8 och 9 procent av BNP under hela perioden fram till I takt med att det gamla ATP-systemet fasas ut och att allt fler omfattas av premiepensionssystemet kommer avgifterna till den allmänna inkomstpensionen från fördelningssystemet minska något medan avgifterna till premiepensionssystemet kommer att öka i ungefär motsvarande grad 8. 8 En utredning har tillsats för att utvärdera framförallt överväga systemets utformning när det gäller fondutbudets omfattning och sammansättning för att underlätte det individuella fondvalet. Utredningen kommer även att utvärdera avgiftskostnader till deltagande fondförvaltare och därtill bedöma konsekvenserna för systemets samlade administrationskostnader. 16

16 Diagram 1 Det allmänna pensionssystemets inkomster och utgifter som andel av BNP, Procent av BNP År Avgfitsinkomster Kapitalinkomster Pensionsutgifter Källa: Finansdepartementet I diagrammet ovan framgår hur avgiftsinkomster och pensionsutgifter förväntas utvecklas fram till Inom några år förväntas skillnaden mellan inkomster och utgifter bli negativ. Under en övergångsperiod, när det nya pensionssystemet införs och det gamla fasas ut, samtidigt som de stora årskullarna födda på 1940-talet går i pension, kommer AP-fonderna att minska. Samtidigt kommer de nya premiepensionsfonderna att växa under uppbyggnadsfasen av detta system. Även om systemet är långsiktigt finansiellt stabilt kommer systemets finansiella sparande mellan olika år att variera. Buffertfondens existens innebär att det är möjligt att finansiera pensionsutgifterna med en fast avgift även under sådana perioder. Balanstalet visar förhållandet mellan systemets beräknade tillgångar och skulder. Tillgångarna utgörs primärt av värdet av avgiftsflödet och, till en mindre del, av tillgångarna i buffertfonden. Värdet av avgiftsflödet beräknas enligt den metod som tagits fram för det nya pensionssystemet och som bygger på en mätning av hur stor pensionsskuld avgiftsflödet skulle kunna finansiera givet mätperiodens demografiska och ekonomiska förhållanden. Inkomstpensionens resultat år 2004 var minus 49 miljarder kronor. Det negativa resultatet har medfört att balanstalet ytterligare har närmat sig den nivå där den automatiska balanseringen aktiveras. Systemets balanserade överskott är 9 miljarder kronor, motsvarande 0,14 procent av systemets pensionsskuld om miljarder kronor. Balanstalets något negativa utveckling de senaste åren beror till viss del på att genomsnittsinkomsten så som denna mäts av inkomstindex ökat något snabbare än summan av inkomster. Skulle balanstalet i nästa års redovisning hamna under ett (1) aktiveras balanseringen. En viktig faktor för om balanseringen kommer att aktiveras eller inte är sysselsättningsutvecklingen. Inkomstsummans ökningstakt beror dels på hur genomsnittsinkomsten utvecklas, dels på antalet personer med pensionsgrundande inkomst. Detta beror, i sin tur, till stor del på hur sysselsättningen utvecklas. Således påverkar sysselsättningsutvecklingen fördelningssystemets finansiella styrka. Minskande sysselsättning medför att systemets tillgångssida försvagas eftersom den växer i takt med summan av inkomsterna och hur många som betalar in avgifter till systemet. Detta kan 17

17 innebära att tillgångssidan tillfälligt kan komma att växa långsammare än skuldsidan som utvecklas i takt med genomsnittsinkomsten. Denna effekt dämpas dock av att även transfereringsinkomster medför pensionsrätter. Däremot innebär ökade transfereringar en ansträngning på statsbudgeten då staten bland annat får ökade utgifter för pensionsavgifter till ålderspensionssystemet. Om balanseringen skulle aktiveras kan det också innebära högre kostnader för grundskyddsförmåner Arbetsmarknaden och de allmänna pensionsutgifternas finansiering Förändringar i sysselsättning, produktivitet eller ändrade demografiska förutsättningar påverkar inte det allmänna inkomstrelaterade pensionssystemets finansiella stabilitet, men har stor betydelse för dess finansiella ställning och pensionernas storlek. En bättre fungerande arbetsmarknad som leder till att en större andel av befolkningen är sysselsatt, är således inte enbart av intresse för den del av befolkningen som är i yrkesaktiv ålder utan i hög grad även för nuvarande och framtida pensionärer. Regeringen har satt det nationella målet för reguljär sysselsättning bland personer i åldern år till 80 procent. I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög sysselsättningsgrad, trots den svaga utvecklingen under mitten av 1990-talet. Det är framförallt en hög sysselsättning bland kvinnor och äldre som medför att den svenska sysselsättningsgraden är bland de högsta inom EU. Under de senaste tre åren har sysselsättningsutvecklingen varit svag trots att den svenska ekonomin har visat en god BNP-utveckling som en följd av en god produktivitetstillväxt. Sysselsättningen har under de senaste åren hållits tillbaka bland annat till följd av att många företag har förbättrat sina resultat genom långtgående kostnadsbesparingar och stor återhållsamhet med nyanställningar. Den höga rationaliseringstakt som har kännetecknat utvecklingen under senare tid bedöms dock inte vara långsiktigt hållbar. Den förväntade sysselsättningsuppgången under de kommande åren understöds av att den inhemska efterfrågan väntas öka genom de inkomstskattesänkningar och höjda statsbidrag till kommunerna som regeringen aviserat. Diagram 2 Reguljär sysselsättningsgrad 1) Andel av befolkningen 78,0 77,5 77,0 76,5 76,0 75,5 75,0 74,5 74,0 73,5 73, År Källa: Eurostat 1) Andelen reguljärt sysselsatta åringar av befolkningen 18

18 Ett ökat utbud av arbetskraft tillsammans med den svaga sysselsättningstillväxten och en tidigare svag internationell konjunktur har medfört att den öppna arbetslösheten har fortsatt att stiga mellan 2003 och Den genomsnittliga öppna arbetslösheten steg till 5,5 procent av arbetskraften 2004, jämfört med 4,9 procent Regeringen prioriterar uppgiften att återställa en låg arbetslöshetsnivå, i ett första steg tillbaka mot 4 procent. Ökningstakten i antalet öppet arbetslösa och i den relativa arbetslöshetsnivån har dock mattats av. Till minskningen bidrar ett ökat antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Diagram 3 Äldreförsörjningskvot antal personer i åldrarna 65 år och äldre genom antalet personer i åldrarna år, Procent Källa: Eurostat År Liksom i många andra EU- och OECD-länder kommer den demografiska utvecklingen i Sverige att innebära att andelen äldre i befolkningen kommer att öka under de första decennierna på 2000-talet. Denna utveckling kommer att ställa högre krav på anpassning av såväl ekonomin som välfärdssystemen. För de svenska pensionerna betyder detta att pensionsåtagandet inte täcks av avgifterna och att fler pensioner skall finansieras av färre avgifter. Arbetsmarknaden måste anpassas till att medelåldern i arbetskraften kommer att vara högre. En ökad andel äldre i befolkningen kommer att ha inverkan på såväl pensionsutbetalningar som efterfrågan på vård och omsorg. Mot denna bakgrund är outnyttjade resurser bland befolkningen i och utanför arbetskraften viktiga att tillvarata. Sådana resurser i arbetskraften utgörs av utrikes födda som idag har en svag anknytning till arbetsmarknaden, men även av ungdomar och personer i åldrarna år som i dagsläget har en låg sysselsättningsgrad i jämförelse med arbetskraften i övrigt. Tabell 6 Arbetskraftsdeltagande, andel av befolkningen i procent, 2003 Ålder Samtliga Män Kvinnor år år år år Källa: Eurostat De äldres arbetsmarknadssituation skiljer sig från befolkningens i övrigt genom ett lägre deltagande i arbetskraften. Om den genomsnittliga medellivslängden ökar måste den enskilde på grund av del- 19

19 ningstalets konstruktion tjäna in ytterligare pensionsrättigheter genom fortsatt arbete för att uppnå en lika stor månatlig pension som om medellivslängden varit oförändrad. Emellertid kan aldrig delningstalen ändras efter 65 års ålder, på så sätt att om den förväntade medellivslängden visar sig öka påverkar inte detta kohorter som är äldre än 65 år. Det allmänna pensionssystemets utformning avser att stimulera äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Den s.k. livsinkomstprincipen är grundläggande. Ju längre man arbetar, desto högre blir pensionen, vilket skapar incitament för arbete. Den flexibla pensionsåldern samt möjlighet till partiellt uttag av pension underlättar en successiv nedtrappning av arbetstiden. Enligt lagstiftningen har man normalt rätt att behålla sin anställning fram till 67 års ålder en regel som tidigare kunde förhandlas bort av kollektivavtal. Sådana förhandlingar ledde till att i princip alla arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden blev avgångsskyldiga vid 65 år. I det reformerade pensionssystemet upphör individen aldrig att tjäna in pensionsrätt, förutsatt att han eller hon har en inkomst som överstiger det intjänandegolv som är gränsen för deklarationsplikt. Om en pensionär som tagit ut sin pension fortsätter att yrkesarbeta kommer hans eller hennes pension att uppdateras två år efter intjänandeåret med hänsyn till den nyintjänade pensionsbehållningen. Det går därmed att påverka sin pension genom fortsatt arbete, även efter pensionering. Grundskyddet i systemet, dvs. garantipension och bostadstillägg, försämrar dock incitamentet för ytterligare förvärvsarbete för personer med låga pensioner. För en person med mycket låg intjänad pensionsrätt behöver ytterligare avgiftsinbetalningar därmed inte nödvändigtvis innebära att den slutliga pensionen kommer att bli annat än marginellt högre. Sannolikheten för att personer med låga pensionsrätter hamnar i garantipensionens avtrappningsintervall kommer att öka då den genom medellivslängden ökar. I sådana fall kommer delningstalet att höjas, vilket gör att inkomstpensionsrätten fördelas på fler år och ger en lägre årlig pension. Antalet garantipensionärer bedöms dock på sikt avta allteftersom inkomsterna kan förväntas öka snabbare än den prisindexerade gränsen för garantipension. Detta kommer att ske om en framtida god tillväxt med hög sysselsättning uppnås. Långsiktigt bedöms antalet ålderspensionärer med bostadstillägg också minska då allt fler har en inkomstgrundad pension och medelpensionen ökar. De förmånsbaserade tjänstepensionerna kan ge incitament att sluta arbeta i förtid för dem med löner över inkomsttaket i det allmänna pensionssystemet. De förmånsbaserade inslagen gör också att det är ofördelaktigt att gå ner i arbetstid eftersom ersättningen baseras på lönen under de sista arbetsåren. Om personen inte orkar arbeta kvar på heltid kan denna konstruktion medföra att det blir ekonomiskt mer fördelaktigt att sluta arbeta helt. Internationellt sett är medelåldern för utträde från arbetsmarknaden hög i Sverige, speciellt för kvinnor. Detta speglar ett annorlunda arbetsmarknadsbeteende hos de kvinnogenerationer som nu är i 60-årsåldern jämfört med tidigare generationer. I äldre generationer hade inte kvinnor en lika väletablerad anknytning till arbetsmarknaden. De började i regel inte förvärvsarbeta förrän barnen vuxit upp, och de slutade ofta tidigt, t.ex. samtidigt som att deras oftast äldre make pensionerades. Att männens pensionsålder också har ökat återspeglar möjligen att män i 60-årsåldern numera är mer högutbildade än tidigare generationer, och att de har en annan yrkesstruktur. Tidigare studier av hur individerna i Sverige finansierar sitt utträde från arbetskraften har visat att sjukskrivning eller perioder med arbetslöshetsersättning i en mycket stor del av fallen är det första stadiet i utträdesprocessen. Under 1990-talet var också försörjning via avtalspensioner (avgångspensioner) en viktig utträdesväg. Färsk statistik indikerar att utträde via långtidssjukskrivningar eller sjuk- och aktivitetsersättning följda av förtida uttag av ålderspension kan ha ökat under senare år. Att lämna arbetslivet direkt via ålderspension är inte den vanligaste vägen. 20

20 Tabell 7 Genomsnittlig ålder för uttag av ålderspension och genomsnittlig ålder för utträde från arbetskraften, 2003 Samtliga Män Kvinnor Genomsnittlig ålder för uttag av 64,7 64,8 64,7 ålderspension 1) Genomsnittlig utträde ur arbetskraften 2) 62,8 63,1 62,6 Källa: Försäkringskassan 1) Genomsnittlig ålder för uttag av ålderspension från det allmänna pensionssystemet. Beräkningen inkluderar även del uttag av ålderspension. 2) Utträde med sjuk- och aktivitetsersättning samt avtalspensionering ingår i beräkningen. Beräkningen görs för individer som arbetade vid 50 års ålder. En väntad framtida brist på arbetskraft gör det dock angeläget att öka arbetskraftsutbudet bland dem i högre åldrar och få dem att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. För att undvika förtida utträden från arbetsmarknaden har regeringen aviserat åtgärder som tar ett samlat grepp på drivkrafterna att arbeta. Åtgärderna bedöms främst ha en mer långsiktig inverkan och förväntas inte ge omedelbara effekter. Regeringen överväger förändringar i skatte- och transfereringssystemen i syfte att underlätta för äldre att delta aktivt i arbetslivet. Vidare anses det vara viktigt att utveckla möjligheterna till karriär- och yrkesväxling för dem som arbetar i psykiskt och fysiskt krävande yrken, där man ofta inte kan arbeta fram till 65 års ålder. Som alternativ till tidigt utträde ur arbetskraften på grund av ohälsa eller oförmåga att arbeta i en viss tjänst bör, enligt regeringen, flexibla arbetsformer utvecklas för äldre 9. Det är också viktigt att skapa incitament för arbetsgivarna till att anställa äldre arbetskraft. Arbetsgivaravgifter uppgår till sammanlagt 32,82 procent av avgiftsunderlaget, som utgörs av bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner, och utgår för en anställd till och med det år denne fyller 65 år. Därefter utgår särskild löneskatt med 24,6 procent av bruttolönen. Premieinbetalningar till tjänstepensioner, som varierar mellan olika avtal, kan dock påverka efterfrågan på äldre arbetskraft. För de förmånsbestämda tjänstepensionerna är premieinbetalningarna väsentligt större för äldre och för inkomster över intjänandetaket, som många i den äldre arbetskraften har. Även den ökande sjukfrånvaron har medfört att allt färre i den medelålders befolkningen håller sig kvar i arbetskraften, vilket gäller särskilt för kvinnodominerade yrken. Sedan 1994 har de samlade antalen sjukfall i åldern år stigit med nästan 50 procent. Många av dessa återvänder aldrig till arbetsmarknaden. De skall alltså försörjas av sjukförsäkringssystemet under flera decennier fram till ålderspensionen och bidrar därmed inte heller till den ekonomiska tillväxten och avgiftsbasen som påverkar framtida pensioner. Efter flera år med kraftigt ökade sjuktal vände dock utvecklingen under 2003 och antalet sjukskrivna har därefter minskat, om än från en hög nivå. Regeringen bedömer att målet om att halvera sjukskrivningarna är inom räckhåll. Antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar har dock ökat kraftigt på senare år vilket är oroväckande. 9 Källa: Sveriges handlingsplan för sysselsättning

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension

Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension Försäkringskassan Sveriges län Snitt Svensson Vägen 1 123 45 Orten Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension Förändringar i pensionsbehållningen för din inkomstpension under 2003 Belopp (kronor)

Läs mer

Efter 65 inte bara pension

Efter 65 inte bara pension Ds 2011:42 Efter 65 inte bara pension En analys av de äldres ekonomiska situation Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv Förord Det finns goda möjligheter att

Läs mer

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA 1 (11) Antagen av kommunfullmäktige den 25 november 2009, 189 Dnr: 1033/09-903 Nr: BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA Sammanfattning Beslutsordning Kommunfullmäktige är pensionsmyndighet för förtroendevalda.

Läs mer

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Kvinnor och pensionen En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Utgiven maj 2013 Riksförbundet PensionärsGemenskap Svenska KommunalPensionärernas Förbund Förord Sverige är stolt över att vara ett av de

Läs mer

Pensionsriktlinjer för anställda

Pensionsriktlinjer för anställda Pensionsriktlinjer för anställda Antagna av kommunstyrelsen 2008-12-04, reviderade 2015-02-04 Lunds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 4 REVIDERING... 4 BESLUTSORDNING... 4 PENSION

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Åldersgränser i inkomstpensionssystemet

Åldersgränser i inkomstpensionssystemet 12 Åldersgränser i inkomstpensionssystemet 12.1 Åldern när inkomstrelaterad ålderspension tidigast kan lämnas höjs Utredningens förslag: Åldern när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas ska

Läs mer

Hur stor blir den allmänna pensionen?

Hur stor blir den allmänna pensionen? Ole Settergren 2006-08-13 UTKAST Hur stor blir den allmänna pensionen? Sammanfattning I artikeln beskrivs några olika metoder att prognostisera den genomsnittliga ersättningsnivån i Sveriges allmänna pensionssystem.

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-12-18, reviderade 2015-02-26 Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT... 2 REVIDERING... 2 BESLUTSORDNING... 2 PENSION TILL FÖRTROENDEVALDA...

Läs mer

Det handlar om din pension. Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd Innehållsförteckning Välkommen till KPA Pension... 3 Din allmänna pension... 4 Din tjänstepension - ålderspension...

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Vad blev det för pension?

Vad blev det för pension? Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna

En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna Ds 2015:6 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon:

Läs mer

Traditionell försäkring för ITP1, ITPK, Livsarbetstidspension och ITPK-PP

Traditionell försäkring för ITP1, ITPK, Livsarbetstidspension och ITPK-PP Traditionell försäkring för ITP1, ITPK, Livsarbetstidspension och ITPK-PP Omfattas du av ITP1, ITPK, Livsarbetstidspension eller ITPK-PP? Vill du ha en garanterad pension? möjlighet att anpassa pensionssparandet

Läs mer

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda

Läs mer

1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0

1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0 1 (10) användarmanual 2 (10) Innehåll Pensionsmyndighetens typfallsmodell för pensionsberäkningar... 3 Installation... 3 Start av modellen... 3 Verktygsfält... 4 Välja språk... 4 Ingångsvärden till modellen...

Läs mer

15 Tjänstepensionskostnader för äldre arbetskraft

15 Tjänstepensionskostnader för äldre arbetskraft 15 Tjänstepensionskostnader för äldre arbetskraft I ett förmånsbestämt system är den anställde garanterad en viss livsvarig förmån, som vanligtvis är uträknad som andel av pensionsunderlaget multiplicerat

Läs mer

Fondförsäkring för Avtalspension SAF-LO och Livsarbetstidspension

Fondförsäkring för Avtalspension SAF-LO och Livsarbetstidspension Förköpsinformation Fondförsäkring för Avtalspension SAF-LO och Livsarbetstidspension Gäller från och med 2015-07-01 för försäkringar tecknade från och med 2014-01-01. Folksam LO Pension Omfattas du av

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område

Läs mer

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU13

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU13 Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU13 Pensionssystemet Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2005 om pensionssystemet. Motionerna

Läs mer

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM PM59100 PM59009 2.1 1.0 2 (12) Sammanfattning De allmänna pensionsfonderna (utom den Sjunde AP-fonden) är tillsammans en buffertfond i ett så kallat fördelningssystem. Tidigare ingick de i ATP-systemet,

Läs mer

Din tjänstepension Gamla PA-KFS. för dig som är född 1953 eller tidigare

Din tjänstepension Gamla PA-KFS. för dig som är född 1953 eller tidigare Din tjänstepension Gamla PA-KFS för dig som är född 1953 eller tidigare Kort presentation av broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som är född 1953 eller tidigare och anställd på ett KFS-anslutet

Läs mer

En signifikativ, till synes orättvis och uppenbarligen förbisedd omfördelning av disponibel inkomst 1

En signifikativ, till synes orättvis och uppenbarligen förbisedd omfördelning av disponibel inkomst 1 JON DUTRIEUX ANDERSON AP-fonden och statsbudgeten En signifikativ, till synes orättvis och uppenbarligen förbisedd omfördelning av disponibel inkomst 1 Som en del av pensionsreformen förs ett belopp motsvarande

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

Dina pengar. med och utan kollektivavtal

Dina pengar. med och utan kollektivavtal Dina pengar med och utan kollektivavtal Kollektivavtal din försäkring genom hela karriären Den här skriften är för dig som är akademiker och som vill veta mer om vad ett kollektivavtal är och vad det kan

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:202

Regeringens proposition 2008/09:202 Regeringens proposition 2008/09:202 Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Prop. 2008/09:202 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Cristina

Läs mer

Allmänna villkor år 2006. TryggPlan. (Uppdaterade per 2015-04-01)

Allmänna villkor år 2006. TryggPlan. (Uppdaterade per 2015-04-01) Allmänna villkor år 2006 TryggPlan (Uppdaterade per 2015-04-01) 0. Översikt Inledning Dessa villkor gäller i tillämpliga delar för livförsäkring tecknad i SEB Pension och Försäkring AB, 516401-8243, ("Pension

Läs mer

Allmänna villkor år 2006. TryggPlan Total. (Uppdaterade per 2016-03-01)

Allmänna villkor år 2006. TryggPlan Total. (Uppdaterade per 2016-03-01) Allmänna villkor år 2006 TryggPlan Total (Uppdaterade per 2016-03-01) 0. Översikt Inledning Dessa villkor gäller i tillämpliga delar för livförsäkring tecknad i SEB Pension och Försäkring AB, 516401-8243,

Läs mer

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Pensionsutveckling, statistik & utvärdering Stefan Granbom, 1-454 2423 21-11-11 Effekt av balansering 211 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Rapport 2015-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Fondförsäkring. Gäller från och med 2014-01-01.

Fondförsäkring. Gäller från och med 2014-01-01. Förköpsinformation 1/6 Fondförsäkring Pensionsplan för ombudsmän/funktionärer 1. Du kan själv påverka förvaltningen av din tjänstepension. Gäller från och med 2014-01-01. Kortfattad information Fondförsäkring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.; SFS 2001:761 Utkom från trycket den 13 november 2001 utfärdad den 1 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 2007:1 Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 I det reformerade pensionssystemet bestäms indexeringen av pensionsskulden av genomsnittsinkomstens utveckling. Vid viss demografisk och ekonomisk utveckling

Läs mer

Tjänstepension enligt PA 03 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl.

Tjänstepension enligt PA 03 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. 1 (9) PM Datum HR-avdelningen 2008-10-20 Cajsa Linder Tjänstepension enligt PA 03 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. Här ges en översiktlig bild av den statliga tjänstepensionen: Tjänstepensionen

Läs mer

Allmänna villkor. TryggPlan Total. avtal träffade före 2003-06-01. (Uppdaterade per 2015-04-01)

Allmänna villkor. TryggPlan Total. avtal träffade före 2003-06-01. (Uppdaterade per 2015-04-01) Allmänna villkor TryggPlan Total avtal träffade före 2003-06-01 (Uppdaterade per 2015-04-01) 0. Översikt Inledning Dessa villkor gäller i tillämpliga delar för livförsäkring tecknad före 2003-06-01 i SEB

Läs mer

Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda

Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda 2015-07-02 Sid 1/20 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Bilaga 3 - Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda enligt OPF-KL 1 Tillämpningsområde Bestämmelser

Läs mer

Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd. KPA SmartPension. produktinformation

Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd. KPA SmartPension. produktinformation Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd KPA SmartPension produktinformation vem är försäkringsgivare? Försäkringsgivare är KPA Pensionsförsäkring AB (publ), nedan kallat

Läs mer

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering 1 . 2 Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2009:996 Utkom från trycket den 3 november 2009 utfärdad den 22 oktober 2009. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

(Finansdepartementet)

(Finansdepartementet) Lagrådsremiss Utkast Ändringar i premiepensionssystemet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den xx xx 2009 (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Premiepensionssystemet

Läs mer

Pensioner från början till slut

Pensioner från början till slut Pensioner från början till slut Privat sparande Tjänstepension Allmän pension (inkomst- och premiepension) 2 2015 AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR. FOTO SID 1: COLOURBOX. TRYCK: KST INFOSERVICE, KALMAR, DECEMBER

Läs mer

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 reflex livränta FÖRKÖPSINFORMATION Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 Så fungerar Reflex Livränta Reflex Livränta är en engångsbetald kapitalförsäkring som du kan komplettera med ett återbetalningsskydd.

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. 1 Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:106

Regeringens proposition 1997/98:106 Regeringens proposition 1997/98:106 Pensionsrättigheter och bodelning Prop. 1997/98:106 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 5 mars 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

ITP 1, ITPK, ITPK PP och Livsarbetstidspension

ITP 1, ITPK, ITPK PP och Livsarbetstidspension Försäkringsvillkor for traditionell försäkring ITP 1, ITPK, ITPK PP och Livsarbetstidspension Gäller från och med 2016-01-01 för försäkringsavtal tecknade 2013-07-01 eller senare. 584.015 15 09 1 FÖRSÄKRINGSAVTALET

Läs mer

Den traditionella försäkringen inom premiepensionssystemet

Den traditionella försäkringen inom premiepensionssystemet Oktober 2012 Finansmarknadskommitténs Rapport nr 11 Daniel Barr Den traditionella försäkringen inom premiepensionssystemet Daniel Barr är chef för bankstödsavdelningen på Riksgälden. Han har en lång bakgrund

Läs mer

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Vissa premiepensionsfrågor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 februari 2004 Bosse Ringholm Johan Lundström (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Pensionspolicy för Västerviks kommun

Pensionspolicy för Västerviks kommun Pensionspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-14, 283 att gälla från 1 januari 2016. Bakgrund I och med tillkomsten av KAP-KL samt AKAP-KL har det tillkommit en del områden

Läs mer

också efter uttag av pension och utan övre åldersgräns. Premiepension skall beräknas lika för män och kvinnor.

också efter uttag av pension och utan övre åldersgräns. Premiepension skall beräknas lika för män och kvinnor. Läkarförbundsnytt PENSIONSVALET Reformerad allmän pension En nyhet i det allmänna pensionssystemet är att man får göra individuella placeringar av de avsättningar som görs. Individuell avsättning premiereserv

Läs mer

För- och nackdelar med pensionsstiftelse. Nackdelar. För- och nackdelar med försäkringslösning. Nackdelar

För- och nackdelar med pensionsstiftelse. Nackdelar. För- och nackdelar med försäkringslösning. Nackdelar SPP 2007-06-01 1 (7) Svar från SPP på frågor beträffande avtal om pensionsförsäkring med fortlöpande premieinbetalning och om partiell inlösen av pensionsutfästelse Omfattning av försäkringsavtalen 1.

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

ANALYSERAR 2001:7. Flexibel pensionsålder

ANALYSERAR 2001:7. Flexibel pensionsålder ANALYSERAR 2001:7 Flexibel pensionsålder I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och forskningsarbete uppföljnings- och konferensverksamhet

Läs mer

4 & RORD Ds 1998:7. Stockholm i februari 1998. 3TEFAN!CKERBY Departementsråd

4 & RORD Ds 1998:7. Stockholm i februari 1998. 3TEFAN!CKERBY Departementsråd Ds 1998:7 3 Förord Riksdagen fattade i juni 1994 beslut om principer och riktlinjer för en reformering av det allmänna ålderspensionssystemet (prop.1993/94:250, bet. 1993/94:SfU 24, rskr. 1993/94:439).

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:45

Regeringens skrivelse 2013/14:45 Regeringens skrivelse 2013/14:45 Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd till pensionärer når förmånerna fram? Skr. 2013/14:45 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:461 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL)

BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) INNEHÅLL Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda...

Läs mer

Inkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen

Inkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen Ålderspension försäkringsanalys Inkomstpension, premiepension och garantipension den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges

Läs mer

Var fjärde pensionskrona. En lägesrapport om tjänstepensionerna Juni, 2016

Var fjärde pensionskrona. En lägesrapport om tjänstepensionerna Juni, 2016 Var fjärde pensionskrona En lägesrapport om tjänstepensionerna Juni, 2016 Innehåll Några begrepp 3 Om SEB och pensioner 4 Förord 5 Kännedom och uppskattning av tjänstepensionen 6 Var fjärde pensionskrona

Läs mer

16. Komplettering av riktlinjer för pension för förtroendevalda Dnr 2015/483-003

16. Komplettering av riktlinjer för pension för förtroendevalda Dnr 2015/483-003 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 32 (42) 2016-03-21 Kf 16. Komplettering av riktlinjer för pension för förtroendevalda Dnr 2015/483-003 Kommunfullmäktige beslutade 2015-12-14, 283, om att anta ny

Läs mer

Riktlinje för pension och omställning 1 (12)

Riktlinje för pension och omställning 1 (12) Riktlinje för pension och omställning 1 (12) 2 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Bakgrund och syfte... 3 Uppdatering... 3 Finansiering... 3 Beslutsordning... 3 Pension till anställda... 4 Särskild avtalspension

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv

Åtgärder för ett längre arbetsliv Åtgärder för ett längre arbetsliv Slutbetänkande av Pensionsåldersutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:25 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

AMF Tjänstepension. Försäkringsvillkor för traditionell försäkring och fondförsäkring 1 FÖRSÄKRINGSAVTALET. 1.4 Tiden för AMFs ansvar

AMF Tjänstepension. Försäkringsvillkor för traditionell försäkring och fondförsäkring 1 FÖRSÄKRINGSAVTALET. 1.4 Tiden för AMFs ansvar Försäkringsvillkor för traditionell försäkring och fondförsäkring AMF Tjänstepension Gäller från och med 2016-01-01 för försäkringsavtal tecknade 2014-01-01 eller senare. För tidigare försäkringsavtal

Läs mer

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten

Läs mer

Anvisningar för löneväxling, pension och omställning

Anvisningar för löneväxling, pension och omställning Anvisningar för löneväxling, pension och omställning Anställda och förtroendevalda i Arboga kommun Antagen av kommunstyrelsen den 10 maj 2016, 91. Innehåll 1 Pension till anställda 5 1.1 Löneväxling...

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Genomsnittlig allmän pension 2013

Genomsnittlig allmän pension 2013 Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör

Läs mer

Individuellt utformade tjänstepensioner för dina anställda. SPPs Arbetsgivarplan

Individuellt utformade tjänstepensioner för dina anställda. SPPs Arbetsgivarplan Individuellt utformade tjänstepensioner för dina anställda. SPPs Arbetsgivarplan Enkel pensionshantering med många möjligheter. SPPs Arbetsgivarplan är en flexibel tjänstepensionsplan som kompletterar

Läs mer

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa 1 Sveriges pensioner Premier Förvaltat kapital Utbetalningar Allmän pension 237 1 309 222 Tjänstepension 128 1 509 65 15 423 16 380 3 240 303 Privat pension Summa 2 1 En utgångspunkt och ett förslag i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:214 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad den 25 april 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Din tjänstepension PFA

Din tjänstepension PFA Din tjänstepension PFA Din pension består av olika delar allmän pension Allmän pension kommer från staten. Varje år får du information om den allmänna pensionen i ett orange kuvert. Du har rätt till allmän

Läs mer

Den svenska ålderspensionen

Den svenska ålderspensionen Den svenska ålderspensionen 2005 Den svenska ålderspensionen 2005 Innehåll Sveriges ålderspensionssystem-sammanfattning 4 Vilka omfattas av det svenska pensionssystemet? 4 Livsinkomstprincipen, pensionsavgifter

Läs mer

KPA Traditionell Pensionsförsäkring. Allmänna försäkringsvillkor för avgiftsbestämd ålderspension KAP-KL/AKAP-KL

KPA Traditionell Pensionsförsäkring. Allmänna försäkringsvillkor för avgiftsbestämd ålderspension KAP-KL/AKAP-KL KPA Traditionell Pensionsförsäkring Allmänna försäkringsvillkor för avgiftsbestämd ålderspension KAP-KL/AKAP-KL Innehåll Sidan 1. Försäkringsavtalet... 3 2. Så bestäms pensionen... 6 3. I försäkringen

Läs mer

Pensionsmyndigheten och dess verksamhet

Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Socialförsäkringsutskottets betänkande 2009/10:SfU3 Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:202 Pensionsmyndigheten och

Läs mer

Sysselsättning och pensionssystemet

Sysselsättning och pensionssystemet 1 (5) PM -06-13 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Sysselsättning och pensionssystemet Hur påverkas inkomstpensionssystemet av att sysselsättningsgraden ökar? Sysselsättningsgraden

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Fondförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL

Fondförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Fondförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Försäkringsvillkor 556 Folksam LO Fondförsäkringsaktiebolag Gäller från och med 1 januari 2014 S 11454 14-03 2/7 Innehåll Försäkringsavtalet...3 Försäkringens ikraftträdande...3

Läs mer

Redogörelse för ändringar i överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) m.m.

Redogörelse för ändringar i överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) m.m. 2013-12-20 Redogörelse för ändringar i överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) m.m. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta har den 17

Läs mer

KPA Traditionell Pensionsförsäkring. Allmänna försäkringsvillkor för ITPK

KPA Traditionell Pensionsförsäkring. Allmänna försäkringsvillkor för ITPK KPA Traditionell Pensionsförsäkring Allmänna försäkringsvillkor för ITPK Innehållsförteckning Sidan 1. Försäkringsavtalet... 3 2. Så bestäms pensionen... 5 3. I försäkringen ingår ålderspension med eller

Läs mer

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension. Förändring av inkomstpension 2014 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2014: Real inkomstutveckling, medel... +1,7 Prisförändring... 0,1 Korrigering av tidigare prognoser

Läs mer

Avtalspension SAF-LO och Livsarbetstidspension

Avtalspension SAF-LO och Livsarbetstidspension Försäkringsvillkor för fondförsäkring Avtalspension SAF-LO och Livsarbetstidspension Gäller från och med 2016-01-01 för försäkringsavtal tecknade 2014-01-01 eller senare. 1 FÖRSÄKRINGSAVTALET Premiebestämd

Läs mer

Information om. alternativ ITP (10-taggarlösning) till dig som tjänar över 10 inkomstbasbelopp om året och är född 1978 eller tidigare

Information om. alternativ ITP (10-taggarlösning) till dig som tjänar över 10 inkomstbasbelopp om året och är född 1978 eller tidigare Information om alternativ ITP (10-taggarlösning) till dig som tjänar över 10 inkomstbasbelopp om året och är född 1978 eller tidigare 10 2016 Innehåll Vad är en tiotaggare? 4 Du är försäkrad på flera sätt

Läs mer

Regeringens skrivelse 2014/15:130

Regeringens skrivelse 2014/15:130 Regeringens skrivelse 2014/15:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014 Skr. 2014/15:130 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 21 maj 2015 Stefan Löfven Magdalena

Läs mer

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2006 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...

Läs mer