EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 7 juni 2013 (18.6) (OR. en) 10222/13 SOC 389 ECOFIN 421 FSTR 53 EDUC 182 SAN 184

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 7 juni 2013 (18.6) (OR. en) 10222/13 SOC 389 ECOFIN 421 FSTR 53 EDUC 182 SAN 184 NOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) Granskning av de nationella reformprogrammen (2013) och genomförande av rådets landsspecifika rekommendationer från 2012 Yttrande från kommittén för socialt skydd För delegationerna bifogas ovannämnda yttrande från kommittén för socialt skydd för godkännande av rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) vid mötet den 20 juni Den fördjupade multilaterala granskningen som gjorts av kommittén för socialt skydd återfinns i dok /13 ADD /13 AL/cs 1

2 Kommittén för socialt skydd Bryssel den 28 maj 2013 Granskning av de nationella reformprogrammen (2013) och genomförande av rådets rekommendationer från 2012 (social trygghet och inkludering) Yttrande till rådet Granskningen av genomförandet av 2012 års rekommendationer från rådet bygger på den översyn som kommittén för socialt skydd gjort av genomförandet av rekommendationerna under januari maj 2013 och på analysen av de nationella reformprogrammen för Under gjorde medlemsstaterna stora insatser för att tillgodose prioriteringarna enligt den årliga tillväxtöversikten och rådets rekommendationer från 2012 om social trygghet och inkludering. Medlemsstaterna arbetar efter olika modeller för att uppnå de politiska målen, men det mest framträdande i de socialpolitiska strukturreformer som nu genomförs är deras omfattning. Nästan alla medlemsstater genomför sådana reformer, oavsett om rådet har lämnat en rekommendation om social trygghet och inkludering eller inte. 2. Cypern, Irland, Grekland och Portugal måste arbeta med sina program för ekonomisk anpassning och genomför grundläggande reformer av sina sociala trygghetssystem för att uppfylla villkoren i dessa program. Ingen rekommendation på pensionsområdet lämnades till Italien för 2012, men landet har ändå genomfört en omfattande allmän pensionsreform. 1 Den fullständiga granskningen av genomförandet av rådets rekommendationer från 2012 finns i dokument 10222/13 ADD /13 AL/cs 2

3 Förbättra de sociala trygghetssystemens funktion och minska fattigdomen 3. Fattigdomen i EU ökar betydligt, vilket inte bara äventyrar förverkligandet av EU:s mål beträffande fattigdom och social inkludering utan även vissa medlemsstaters möjligheter att även fortsättningsvis uppnå goda resultat när det gäller att motverka fattigdom och social utestängning. Under 2011 riskerade 4 miljoner fler människor att bli fattiga eller socialt utestängda i EU. 4. Den ökade fattigdomen kräver brådskande politisk uppmärksamhet, eftersom en fördjupad fattigdom och social utestängning motverkar allmänhetens förtroende för de pågående reformerna, även i de medlemsstater som uppvisar goda resultat. Kommissionens paket om sociala investeringar framhäver de sociala investeringarna som en faktor för att främja tillväxten. 5. Att förbättra de sociala trygghetssystemens funktionssätt och minska fattigdomen ingick som en del i rådets rekommendationer till Bulgarien, Estland, Spanien, Ungern, Litauen, Lettland, Nederländerna, Slovakien, Polen och Storbritannien. Bulgarien har antagit en nationell strategi för att minska fattigdomen och främja den sociala inkluderingen fram till 2020, med en kombination av sådana åtgärder som inkomststöd, tillgång till tjänster och aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Spanien har antagit sin andra nationella strategiska plan för barn och ungdomar ( ), tillkännagett godkännandet av en nationell handlingsplan för social inkludering och vidtagit åtgärder mot hemlöshet. Storbritannien genomför en omfattande socialpolitisk reform inriktad på förmånen "Universal Credit", som inriktas på att utvidga barnomsorgen för familjer med sämre förutsättningar och att ta bort ekonomiska incitament för att inte arbeta. I Polen har antalet barn som deltar i tidig barnomsorg och förskoleverksamhet ökat genom att man säkerställt en stabil finansiering och investering i offentlig infrastruktur, tillhandahållit kvalificerad personal och garanterat tillgång till sådan verksamhet till ett rimligt pris. Bulgarien, Ungern och Slovakien har infört strategier för att främja integreringen av romer. Nationella strategier för integrering av romer har utformats i Bulgarien och Ungern i syfte att samordna politiken på olika områden. Slovakien inriktar sina insatser på att förbättra tillgången till och kvaliteten på undervisningen /13 AL/cs 3

4 För att minska antalet fattiga personer som arbetar har Polen vidtagit både allmänna och mer specifika åtgärder, t.ex. nyligen en höjning av minimimånadslönen med 6,6 %. Litauen har antagit en lag om kontant socialt bistånd för att stärka kopplingen mellan socialt bistånd och aktiveringsåtgärder och för att bättre rikta stödet till de behövande. Lettland har sänkt inkomstskatten för fysiska personer från 25 % till 24 % och avskaffat samfinansiering till kommunerna för den garanterade minimiinkomsten och bostadsbidrag. Den garanterade minimiinkomsten har också sänkts. Estland har gjort förberedelser för en reform av försäkringen vid arbetsoförmåga och infört kompletterande åtgärder för fattiga familjer. Nederländerna har infört inkomstprövade hyreshöjningar som anpassar hyrorna i allmännyttiga bostäder till hushållsinkomsten i syfte att öka den långsiktiga hållbarheten och förbättra målinriktningen för allmännyttiga bostäder. Pensionsreformer 6. Rådet lämnade rekommendationer om pensioner till 17 medlemsstater i juli Nya reformer av pensionssystemen har inletts, med varierande omfattning. Österrike, Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark och Slovenien har ändrat kriterierna för rätt till invaliditetspension och/eller stramat upp möjligheterna till förtida uttag av pension. Cypern och Spanien har gjort det mindre fördelaktigt med tidigt uttag av pension. Spanien har också höjt antalet år med avgiftsinbetalning som krävs för förtida uttag av pension. Finland har höjt minimiåldern för deltidspension och avskaffat vissa förmåner vid förtida uttag av pension. 1 Österrike, Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Danmark, Spanien, Finland, Frankrike, Litauen, Luxemburg, Lettland, Malta, Nederländerna, Polen, Slovenien och Slovakien /13 AL/cs 4

5 Bulgarien har tillkännagett ytterligare åtgärder utöver de lagar som antogs 2011 och höjt den lagstadgade pensionsåldern från 63 år till 65 år för män fr.o.m och från 60 år till 63 år för kvinnor fr.o.m Spanien har också höjt den lagstadgande pensionsåldern till 65 år fr.o.m. 2013, med en successiv höjning till 67 år fram till I Cypern kopplades pensionsåldern till den förväntade livslängden under 2012 och Slovakien har beslutat att göra en sådan koppling Litauen har lagfäst en höjning av pensionsåldern som innebär 65 år för kvinnor och män fr.o.m Luxemburg har infört en koppling mellan tid i arbetslivet och förväntad livslängd, vilket innebär att pensionen blir lägre vid förtida uttag av pension. Nederländerna har lagstiftat om en successiv höjning av pensionsåldern från 65 år 2012 till 67 år fr.o.m och skapat incitament för arbetsgivarna att behålla och anställa äldre arbetstagare. Polen har lagstiftat om en gradvis höjning och utjämning av pensionsåldern för män från 65 år till 67 år fram till 2020 och för kvinnor från 60 år till 67 år fram till Slovenien har beslutat om att höja pensionsåldern till 65 år för både kvinnor och män fram till Frankrike har lagt grunden till en samrådsprocess om en ny pensionsreform som planeras för 2013 och återinfört en möjlighet till pensionering vid 60 års ålder för ett begränsat antal personer med fullständiga avgiftsperioder. Tjeckien har temporärt justerat mekanismen för pensionsindex nedåt. Slovakien har beslutat om ett inflationsbaserat pensionsindex fr.o.m Luxemburg har gjort en ny justeringsmekanism för pensioner. Lettland återställer successivt avgiften till den lagstadgade fonderade pelaren till en nivå på 6 % fram till Slovenien har infört en s.k. bonus/malus-regel för förkortad eller förlängd karriär i arbetslivet. Malta har inte vidtagit några nya pensionspolitiska åtgärder efter rekommendationen i juli 2012, men arbetar vidare med pensionsreformer /13 AL/cs 5

6 7. De allra flesta pensionsreformer genomförs för att förbättra pensionssystemens långsiktiga stabilitet och minska statens budgetunderskott. Om pensionssystemen inte är stabila på lång sikt finns det en risk för att pensionerna inte räcker till i framtiden samtidigt som ett pensionssystem som ger otillräckliga pensionsförmåner i förhållande till tidigare inkomst och avgiftsinbetalningar äventyrar systemets legitimitet och attraktionskraft. Pensionsreformerna måste därför bestå av en intelligent mix av åtgärder som stärker systemets tillräcklighet och ökar dess stabilitet på lång sikt. Att minska dagens ungdomsarbetslöshet är av yttersta vikt för att säkerställa tillräckliga och långsiktigt hållbara pensionsförmåner i framtiden. Att jämna ut skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller pensioner kräver åtgärder som garanterar lika möjligheter på arbetsmarknaden med beaktande av avbrott i karriären för kvinnor. 8. Olika politiska alternativ kan övervägas för att säkerställa långsiktigt stabila statsfinanser mot bakgrund av att befolkningen blir allt äldre. Vissa medlemsstater planerar eller har infört reformer som kopplar pensionsåldern till den förväntade livslängden där denna ökar och/eller andra incitament för att förlänga tiden i arbetslivet. Det krävs dock ett brett politiskt och allmänt stöd för att koppla pensionsåldern till den förväntade livslängden, vilket inte alltid är möjligt att uppnå, i synnerhet inte när pensionsreformerna genomförs tillsammans med andra strukturella reformer som får socialpolitiska konsekvenser. I dagens situation med en allmän konjunkturnedgång i och utanför euroländerna leder enbart en höjning av den lagstadgade pensionsåldern inte automatiskt till mer långsiktigt stabila pensionssystem, på grund av de dämpade arbetsmarknaderna och åtföljande svårigheter för äldre arbetstagare att stanna kvar i arbete. Incitament måste införas för att stimulera arbetsgivarna att anställa och behålla äldre arbetstagare och hinder som begränsar deras möjligheter till arbete måste undanröjas. Arbetsförhållandena måste göra det möjligt för äldre arbetstagare att stanna kvar i arbetslivet under en längre tid samt ge lika möjligheter för kvinnor och män i alla åldersgrupper /13 AL/cs 6

7 Reformer av hälso- och sjukvården och omsorgen 9. Österrike, Bulgarien, Belgien, Cypern, Tyskland och Nederländerna har fått rekommendationer om hälso- och sjukvårds- och omsorgspolitik. Österrike genomför en heltäckande hälso- och sjukvårdsreform som bygger på en målstyrd hälso- och sjukvårdsförvaltning och en plan för åtstramning av hälsooch sjukvårdsutgifter. Belgien har infört en gräns för ökningen av sjukförsäkringsbudgeten, kopplat loss läkarnas arvoden från konsumentprisindex och infört ett obligatoriskt krav på att de flesta läkemedel som ordineras ska ersättas med generiska läkemedel. I Cypern har det fullständiga genomförandet av det nationella hälso- och sjukvårdssystemet fördröjts på grund av de nya villkor som följer av det nya programmet för ekonomisk anpassning. Tyskland har avskaffat sambetalning för vårdtjänster och infört en lagstadgad gräns för höjning av den inkomstrelaterade hälso- och sjukvårdsavgiften. Bulgarien har utarbetat ett utkast till en nationell omsorgsstrategi och fortsatt sina ansträngningar att förbättra tillhandahållandet av närområdesbaserade sociala tjänster för barn och äldre. Nederländerna har ökat andelen vård som ges utanför sjukhus och den finansiering som begärs av vårdmottagarna. Den granskning som kommittén för socialt skydd gjort av genomförandet av rådets rekommendationer från 2012 visade sig ge ett värdefullt bidrag till rådet, eftersom den fördjupar den multilaterala granskningen av de socialpolitiska strukturreformerna i medlemsstaterna. Kommittén kommer att fortsätta med detta arbete under de kommande halvåren /13 AL/cs 7