Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt"

Transkript

1 Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet

2 Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft arbetskraftsdeltagande och pensionering Svenskarnas inställning till pensionstidpunkt Konsekvenser av förtida pension

3 Bakgrund Låg fertilitet Åldrande samhälle Behov att öka arbetskraftsdeltagande bland äldre Ökad livslängd

4 Andel över 65 och över 80 år ,1 2,7 17,3 5,0 21,4 5,7 25,1 8,6

5 I absoluta tal antalet från 1,5-1,9 miljoner Antalet personer över 80 Idag Försörjningskvoten Sedan 1950-talet mellan 0,65 och 0, cirka 0,85

6 Pensionsålder och medellivslängd i Sverige Pensionsålde r Medellivslängd Kvinnor Män Flexibel 82 78

7 Genomsnittlig tid i pension i Sverige och inom OECD Män Kvinnor Sverige 11,9 17,8 14,9 22,9 OECD 11,0 18,0 14,0 22,5

8 Early Exit-trend Startade i tider av höga arbetslöshetsnivåer under 1970-talet Flora av olika försörjningsalternativ (ftp, avtalspensioner) Intermediära system (pathways)= växer fram En externaliseringspraktik Fördjupning av välfärden Man har förtjänat en rätt att sluta tidigt Yngre får jobb Utbredd konsensus runt detta Svårt att hitta universella lösningar

9 Ålder för utträde ur arbetsmarknaden. Källa: LU Uttädesålder Män Kvinnor

10 Konsekvenser Stora påfrestningar på välfärdsstaten Ekonomiska konsekvenser av åldrande i sig, vård, omsorg, pensioner, efterfrågan på välfärdstjänster ökar Generationskontraktet utmanas färre i arbete ska försörja ökande antal som står utanför Arbetskraftsbrist, minskande arbetskraft fallande produktivitet, krympande skatteintäkter sjunkande ekonomisk tillväxt Ökad fertilitet, produktivitet, invandring räcker inte Stort behov att öka antalet sysselsatta, och sysselsättningsgraden bland äldre. Nya pensionssystem

11 Konsekvenser Utan tillskott i form av arbetskraftsinvandring måste den faktiska pensionsåldern i EU-området ligga på drygt 75 år i mitten av 2000-talet om nuvarande balans mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande ska kunna upprätthållas (SOU 2002:29:109)

12 Teoretiska perspektiv på vad som påverkar arbetslivets längd Protection/Pull - pensions- och socialförsäkringssystemens utformning Production/Push - strukturella egenskaper på arbetsmarknad och i arbetsliv. Diskriminering Jump Värderingsmönster. Har önskan om fritid blivit viktigare än plikten att arbeta? Early Exit kultur Stay positiva egenskaper arbetet

13 PSAE Panel Study of Ageing and the Elderly Ingen övre åldersgräns, samtliga 55+ utgör panel 2002/2003, 2010/ tilläggsfrågor om äldre Urvalsförstärkning av äldre (55+). Ingen övre åldersgräns, samtliga 55+ utgör panel Olika delprojekt Äldre och arbete Äldre och hälsa Äldre och ekonomiska resurser Äldre och sociala relationer

14 Fråga om önskad pensionsålder till förvärvsaktiva 55+ i ULF 2002/03 och 2010/11 Idag har man vissa möjligheter att själv välja när man vill bli pensionerad. Det kan vara både före och efter 65 år. Om du tar hänsyn till hälsa, din ekonomi, ditt arbete och nuvarande pensionsregler, vid vilken ålder vill du då gå i pension(helt och hållet)?

15 Önskad egen pensionsålder bland förvärvsaktiva år / / Vet ej

16 Andel som anger olika skäl att lämna arbetsmarknaden före 65 års ålder Män Kvinnor

17 Andel som anger olika skäl att lämna arbetsmarknaden efter 65 års ålder Män Kvinnor

18 Vad påverkar synen på pensionstidpunkten? Ojusterade effekter Justerat för ålder och hälsa Män Kvinnor Män Kvinnor Ålder *** 0.264*** Subjektiv hälsa *** *** *** *** Antal diagnoser ** *** *** ** Utbildning 0.673*** *** 0.302*** Psykosocialt välbefinnande *** *** Social klass *** * *** ***

19 Arbetsmiljö och syn på pensionstidpunkten Ojusterade effekter Justerat för ålder och hälsa Män Kvinnor Män Kvinnor Fysisk arbetsbelastning *** *** ** *** Kvantitativa krav Kvalitativa krav Monotont arbete *** *** *** Inflytande arbetet *** ***

20 Arbetsmiljö och syn på pensionstidpunkten Ojusterade effekter Justerat för ålder och hälsa Män Kvinnor Män Kvinnor Emotionellt socialt stöd (kollegor) *** Instrumentellt socialt stöd (chef) *** * Emotionellt socialt stöd (chef) ** *** * Kommer överens med chef ** *** *** Fysisk arbetsförmåga *** ***

21 Slutsatser Jump Fritid viktigt skäl till en tidig önskad pensionsålder=tecken på Early Exit kultur Push Krävande arbetsmiljö sänker önskad pensionsålder Stay Positiva egenskaper i arbetet viktiga för en önskan att jobba länge

22 Är det farligt att förtidspensioneras? Studier pekat på negativa hälsoeffekter av förtidspension ökad dödlighet Förtidspension (disability pension/benefit) Mål=skapa rimliga levnadsförhållanden för människor med reducerad arbetsförmåga En välfärdsframgång Dock vissa problem Varför??? Post retirement health - Omfattande forskningsfält oklara resultat

23 Teoretiska perspektiv vad som påverkar Post Retirement Health Roll teori (diskontinuitet) -Roll expansion - Många roller (förälder, anställd, partner) en buffert -Roll stress - olika roller överbelastning. Förlust av en roll minskar bördan Kontinuitet - människor tar med sig livsstil, självbild, preferenser efter pensioneringen Life course Olikheter i Post Retirement Health en konsekvens av kvardröjande olikheter under hela livscykeln

24 Vår studie Timing of retirement and mortality - A cohort study of Swedish construction workers. Social Science and Medicine. 70 (2010) Panel med > deltagare Möjlighet att kontrollera för viktiga bakgrundsfaktorer -kön, födelsekohort, -yrkesgrupp, yrkesposition -pensionsålder -ohälsa före pensionen, diagnoser, konsumtion av slutenvård

25 Dödlighet olika diagnoser

26 Ojusterad överlevnad under studieperioden

27 Risk att dö mellan 65 and 72. (ref.grp: ålderspensionärer) FTP 1,25*** Hazard ratio Ojusterad Hel och del Ålder, generation Ålder, generation, slutenvård. FTP hel 1,28*** 1,13** 1,11 FTP partiell 0,93 0, FTP-ålder 0,72*** 1,02 Generation 0,84*** 0.85***

28 4 slutsatser Inga tecken på skillnader i dödlighet kopplat till förtidspension i sig. Det (dåvarande) förtidspensionssystemet förefaller fungera som i linje med dess syften då programmen fångar upp dem som är mest sjuka Att utvärdera effekterna av socialförsäkringssystem som förtidspension kräver robust kontroll för hälsoselektion I linje med social gerontologisk forskning om post retirement health, fler studier som granskar specifika yrkesgrupper är viktiga

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

Kapitel 3 - Pensionspreferenser och arbets- villkor bland den äldre arbetskraften i Sverige

Kapitel 3 - Pensionspreferenser och arbets- villkor bland den äldre arbetskraften i Sverige Äldres levnadsförhållanden Pensionspreferenser Kapitel 3 - Pensionspreferenser och arbets- villkor bland den äldre arbetskraften i Sverige Av Mikael Stattin En majoritet av den äldre svenska arbetskraften

Läs mer

De äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

De äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Innehåll 1. Långa trender på arbetsmarknaden 2. Institutionella förändringar mellan 1960

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Early retirement and post-retirement health Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Population structure by major age groups, EU-27, 2011-2060 (% of total population)

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige

Läs mer

Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper

Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper 2009-06-08/TF/JK Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper Detta är en förenklad översikt av scenkonstpensionsutredningens förslag (SOU 2009:50). Det finns många detaljer

Läs mer

Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring

Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring 7 Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandring och den framtida försörjningsbördan har debatterats på senare tid. I denna rapport diskuteras försörjningsbördans utveckling

Läs mer

Hur länge ska du jobba egentligen?

Hur länge ska du jobba egentligen? Hur länge ska du jobba egentligen? Beställning av rapporten Tel 020-31 32 30, Fax 020-32 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se/publikationer Pris: 1 ex 100 kr 5 ex 70 kr per st 10 ex 50 kr per st 20

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014. Carina Blomberg Dan Adolphson

Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014. Carina Blomberg Dan Adolphson Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014 Carina Blomberg Dan Adolphson Pensionsrapporten fyller 5 år Statistik, aktuella frågor, trender och framtidsspaningar. Hur kan det bli bättre för spararna?

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

EN KARTLÄGGNING AV ARBETSGIVARES ATTITYD TILL DEN DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGEN OCH TILL 55-65 ÅRIGA ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN.

EN KARTLÄGGNING AV ARBETSGIVARES ATTITYD TILL DEN DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGEN OCH TILL 55-65 ÅRIGA ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN. EN KARTLÄGGNING AV ARBETSGIVARES ATTITYD TILL DEN DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGEN OCH TILL 55-65 ÅRIGA ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN Av Jon Landström UTREDNING Mitt syfte var att kartlägga och problematisera företags

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder REDOVISAR 2004:11 Medelpensioneringsålder Enheten för analys 2004-12-17 Upplysningar: Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karlsson@rfv.sfa.se I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket kortare

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Konsten att förskjuta ålderspensionen

Konsten att förskjuta ålderspensionen Konsten att förskjuta ålderspensionen en kvalitativ studie om hur Umeå kommun kan få sjuksköterskorna att förskjuta pensionstidpunkten Fredrik Granström Joakim Södermark 2013 Examensarbete i sociologi,

Läs mer

Utblick Sverige i en internationell jämförelse

Utblick Sverige i en internationell jämförelse Utblick Sverige i en internationell jämförelse I dagens globaliserade värld spelar jämförelser mellan länder en allt mer framträdande roll. Vad är det till exempel som gör att människor i vissa länder

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Funktionshinder, livslopp och åldrande Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2011

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2011 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2011 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Pensionsutveckling 2012-05-03 Hans Karlsson och Hans Olsson 1 (10) Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt

Läs mer

Pensionssystem och pensionering

Pensionssystem och pensionering Pensionssystem och pensionering nr 4 2004 årgång 32 I artikeln analyseras två relaterade frågeställningar. Dels undersökes hur individerna finansierar sitt utträde från arbetskraften. Vi finner att de

Läs mer

Arbete, Hälsa och Ålder

Arbete, Hälsa och Ålder Arbete, Hälsa och Ålder Rapport till Pensionsåldersutredningen Eva Vingård och Christer Hogstedt 2012-03-07 Definition av åldrande Hög ålder är inte nödvändigtvis ett tillstånd med funktionsnedsättning

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Du gamla, du fria. Vägen mot ett äldre och multikulturellt Sverige KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Hur ser Sverige ut idag? Och hur kom vi hit? Fokus på

Läs mer

Arbetsvillkorens betydelse för en välfungerande social barn-och ungdomsvård

Arbetsvillkorens betydelse för en välfungerande social barn-och ungdomsvård Arbetsvillkorens betydelse för en välfungerande social barn-och ungdomsvård Wanja Astvik, docent i psykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och Akademin för hälsa, vård och välfärd,

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

Kapitel 4 Pensionering och välbefinnande betydelsen av pensionsorsak och inflytande

Kapitel 4 Pensionering och välbefinnande betydelsen av pensionsorsak och inflytande Äldres levnadsförhållanden Pensionering och välbefinnande Kapitel 4 Pensionering och välbefinnande betydelsen av pensionsorsak och inflytande av Mikael Nordenmark och Mikael Stattin Nästan var tredje pensionär

Läs mer

Arbetspensionsskolan 2016

Arbetspensionsskolan 2016 Arbetspensionsskolan 2016 Pensionsreformen 2017: utgångspunkter Finansiering Pensionsavgifter Finansiella hållbarheten Finansiering av offentlig sektorns pensioner Pensionsskyddets innehåll Pensionsåldrar

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2010

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2010 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2010 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Pensionsutveckling 2011-05-05 Hans Karlsson och Hans Olsson Rapport Dok.bet. Version 2011-05-05 Dnr/ref. VER 2010-434

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen

Läs mer

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Ulf Tynelius Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Sverker Lindblad, Näringsdepartementet - projektledning Wolfgang Pichler, Tillväxtanalys regional utveckling till 2040 Ulf Tynelius, Tillväxtanalys

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009 Välfärdsbarometern 29 En rapport från SEB Trygg Liv, september 29 Välfärd i brytningstid Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handla om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karsson 010-116 95 52 hans.karlsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

2006:8. Medelpensioneringsålder ISSN

2006:8. Medelpensioneringsålder ISSN 2006:8 Medelpensioneringsålder ISSN 653-3259 Sammanfattning Det finns flera olika sätt att definiera och beräkna det mått som ofta brukar benämnas genomsnittlig eller faktisk pensionsålder. När detta mått

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Längre liv, längre arbetsliv

Längre liv, längre arbetsliv Längre liv, längre arbetsliv Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen Stockholm 2012 SOU 2012:28 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För

Läs mer

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv Om inte pensionsbeteendet ändras

Läs mer

Arbete och social förändring

Arbete och social förändring Arbete och social förändring Om unga vuxnas livschanser ett forskarperspektiv arbetsvetenskap Gunnar Gillberg Institutionen för sociologi och Göteborgs universitet Unga vuxna? Faran med att generalisera

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Invandrare och pensioner

Invandrare och pensioner Invandrare och pensioner Ålderpension för invandrare från länder utanför OECD-området, Lennart Flood & Andrea Mitrut, SOU 2010:105 http://www.sou.gov.se/socialaradet/rapporter.htm Umeå 19 januari 2012

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har: Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Remissvar Åtgärder för ett längre arbetsliv SOU 2013:25

Remissvar Åtgärder för ett längre arbetsliv SOU 2013:25 2013-09-16 Sid 1 (6) Socialdepartementet Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) är en uppdragsstyrd förhandlings och serviceorganisation för 14 fackliga organisationer inom offentlig sektor, dvs. stat,

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Färre skall försörja fler

Färre skall försörja fler Färre skall försörja fler Fler äldre kommer att vara i behov av vård och omsorg Samtidigt som vi får problem att rekrytera medarbetare Arbeta för att öka attraktiviteten för vård och omsorgsyrken Utnyttja

Läs mer

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar

Läs mer

te, psykisk ohälsa och sjukskrivning*

te, psykisk ohälsa och sjukskrivning* VINGÅRD te, psykisk ohälsa och sjukskrivning* om begreppen arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning kan se ut på många olika sätt, och hur vi upplever arbetet beror på vilka vi är sam aktorer i arbetet,

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Anders Forslund IFAU och Uppsala Universitet SNS, 13 februari 2013 1 Inledning Hög ungdomsarbetslöshet Samtidigt diskussion om hur förmå äldre att arbeta

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål Ekonomihögskolan EKHA70, Ekonomisk historia: Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 högskolepoäng Economic History: Labour Market and Working Life, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

Samhällsutvecklingen och dess betydelse för skolan

Samhällsutvecklingen och dess betydelse för skolan Samhällsutvecklingen och dess betydelse för skolan AnnSofi Persson-Stenborg Utredare och analytiker, tidigare undervisningsråd vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling Skola och utbildning utformas

Läs mer

Pensioneringsåldern år Jari Kannisto

Pensioneringsåldern år Jari Kannisto Pensioneringsåldern år 2016 Jari Kannisto 15.2.2017 Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete 2 Målet att senarelägga pensioneringarna

Läs mer