Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet

Transkript

1 Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet

2 När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb, om det finns mat om det är drägligt där dom bor, finns det får och kor och vatten och luft? Kan dom sola sig gratis, finns det blommor och blad? Har dom fläsk och potatis, kan dom ta sig ett bad? Framtiden verkar dyster när man grubblar över ett glas öl men man hoppas att barna ändå får ett glas öl. Hasseåtage

3 Välfärdsstatsmodeller Effektivt sätt att sammanfatta likheter och skillnader mellan länder och över tid Från marginell till institutionell modell Eller parallellspår, olika varianter av vägar för välfärdskapitalism

4 Vad är den Nordiska modellen för något? Samhällets institutioner Jämlikhet Modernisering

5 Brytningstider i socialpolitiken Universalismens genombrott 1930-talets kris och befolkningsfrågan Socialt medborgarskap efter kriget Inkomstrelaterad socialförsäkring Modern familjepolitik Efter krisen med åldrande befolkningar? Varje skede har präglats av politisk mobilisering, strategiskt handlande och koalitionsbildning som svar på strukturförändring

6 Universella förmåner Inkomstrelaterad socialförsäkring Riktade bidrag till låginkomsttagare Den nordiska modellen Välfärdstjänster -decentraliserade -separerade från kontanta förmåner Individuella sociala rättigheter Skatter Arbetsgivaravgifter Statlig/kommunal skatt Kommunal skatt med statliga subventioner Tvåförsörjar-familjen är modellen

7 Livscykelprofiler av de lagstadgade trygghetssystemen i tre socialpolitiska modeller Barn Arbetsliv Ålderdom 80 Nordisk Korporativ Grundtrygghet Procent av industriarbetarlön

8 Omfördelningsparadoxen Paradoxalt nog så verkar det som att ju mer vi riktar bidragen exklusivt till de sämst ställda, desto sämre blir vi på att faktikskt lyfta dem ur fattigdomen Låt inte de fattiga stå ensamma!

9 Familjepolitiska modeller Grundtrygghet Statligt korporativ = Manlig familjeförsörjarmodell Nordisk = Tvåförsörjarmodell

10 Procent 20 Fattigdom bland barn 0-5 år i olika familjepolitiska modeller Grundtrygghetsmodell Manlig familjeförsörjar-modell Två-försörjarmodell Fattigdomsgränsen 50 procent av av ekvivalerad disponibel medianinkomst

11 Genomsnittlig total fertilitet i olika familjepolitiska modeller Total fertilitet 2,8 2,6 2,4 2,2 2,0 1,8 Två-försörjarmodell Grundtrygghetsmodell Manlig försörjarmodell 1,6 1,4 1,2 1,

12 Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor i fertil ålder (20-44) i olika familjepolitiska modeller Procent Två-försörjarmodell Grundtrygghetsmodell Manlig försörjarmodell

13 Jämlikhet och effektivitet Generella system minskar fattigdomsfällor Transaktionskostnader låga med universella system Portabilitet bra för flexibilitet på arbetsmarknaden Investeringar i hälsa och utbildning ger produktiv arbetskraft Stabila institutioner är tillväxtvänliga Programdesign avgör, inte utgiftsnivåerna i sig

14 Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för de europeiska välfärdssystemen den åldrande befolkningen, med ökat tryck på omfördelning mellan generationerna globaliseringen av ekonomin, med ökad rörlighet för skattebaserna

15 Detta reser frågor för omfördelningens politiska ekonomi Vilken roll skall lagstadgade system spela för hur vi försäkrar olika risker över livscykeln? Vilka konsekvenser får institutionella val för arbetsutbudet, inkomstfördelningen, genusordningen och normbildningen i samhället? Hur samspelar skattesystemet med andra samhällsinstitutioner?

16 Socialpolitik för åldrande samhällen Debatten har fått ett ensidigt fokus på pensionsreformer och sparande Hur socialpolitiken interagerar med fertilitet, utbildning och arbetsutbud (den framtida skattebasen) är av avgörande betydelse Vi behöver reformera de sociala trygghetssystemen så att de blir ekonomiskt, socialt och politiskt hållbara

17 Välfärdsstatsregimer Produktionsregimer Utbildningsregimer Migrationsregimer

18 Brundtland Rapporten 1987 Vår gemensamma framtid: Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

19 Framgångsrik välfärdspolitik måste inte bara vara ekologiskt, utan också ekonomiskt, socialt, och politiskt hållbar

20 Ekonomiskt hållbar strategi: Incitament; universella förmåner och inkomstrelaterade socialförsäkringar Humankapital; investeringar i utbildning, livslångt lärande Välfärdstjänster som infrastruktur; barnomsorg, äldreomsorg Sysselsättningsmöjligheter; prioriteringar i makroekonomisk politik

21 Joseph Schumpeter Kapitalismens konstruktiva destruktion - Gamla ineffektiva strukturer bryts ner och ersätts av mer effektiva och välståndsskapande sätt att producera. Den Nordiska modellen som ett socialt och politiskt svar: - Gör också förlorarna till vinnare.

22 Vad är problemet med den Nordiska modellen? Samhällets institutioner Jämlikhet Modernisering

23 Rowntrees fattigdomscykel år sedan Fattigdom låg - hög 10 0 Barndom Ungdom Familj Tomt i huset Ålderdomen

24 Vår tids fattigdomscykel Fattigdom låg - hög 10 0 Barndom Ungdom Familj Tomt i huset Ålderdomen

25 Sverige: Andelen barn och ungdomar med ogynnsam utveckling Källa: Socialmedicinska databasen, EpC/Socialstyrelsen

26 Fattigdom och sociala problem under uppväxten får negativa effekter på arbetsmarknadsanknytning långt in i framtiden De påverkar faktorer som utbildningsprestationer, hälsa och avvikande beteenden. Effekterna av både utbildningsframgångar och riskexponering i vuxen ålder är starkare för dem som en gång gått in i en negativ karriär Utbildningsframgångar är avgörande för möjligheterna att lämna en exkluderad position. Den möjligheten står öppen över hela livet

27 Om vi vill motverka utanförskap måste vi bygga relationer: i familj, bland vänner, i föreningar och på arbetsmarknaden Och bekämpa riskfaktorerna: låg inkomst, dålig utbildning, dålig hälsa, dåligt boende

28 100+ år 90 år 80 år 70 år Sveriges befolkning år 2006 fördelad på ålder och kön Män Kv 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 0 år

29 Storstadsregion Män Kv Män Kv

30 10 Medianregioner Män Kv Män Kv

31 10 Svagaste regioner Män Kv Män Kv

32 Föryngring av arbetsmarknaden 40-talister kvinnor män kvinnor män Baby boom 86-95

33 Den globala finanskrisen går över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser.

34 Fyra hot och en möjlighet

35 Fyra hot och en möjlighet Hoten 1. Åldrande befolkningar 2. Globaliseringen av ekonomin 3. Ekonomisk kris 4. Politisk handlingsförlamning

36 Fyra hot och en möjlighet Hoten 1. Åldrande befolkningar 2. Globaliseringen av ekonomin 3. Ekonomisk kris 4. Politisk handlingsförlamning Möjligheten 1. Sociala investeringar

37 Det gemensamma målet för EU Den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning. Lissabon strategin 2000

38 EU2020 strategin gör tre prioriteringar Smart tillväxt: kunskaps- och innovationsdriven tillväxt. Hållbar tillväxt: mer resurseffektiv, grön och hållbar tillväxt Inkluderande tillväxt: full sysselsättning och social sammanhållning.

39 Problem EU 2020 Agenda Fokus på utgiftsminskningar istället för intäkter, kan blockera en social investeringsansats Saknas mål för gymnasie- och yrkesutbildning Hållbarhet för sociala trygghetssystem? Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål

40 Hållbara lösningar kräver politiskt mod Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt

41 En humankapitalrespons Hur social- och skattepolitik interagerar med fertilitet, utbildning, och arbetskraftsutbud - den framtida skattebasen är avgörande Vi behöver reformera systemen för att öka antalet skattebetalare

42 sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden

43 Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg

44 Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång

45 Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång Kraven på yrkeskunnande för unga

46 Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång Kraven på yrkeskunnande för unga Den lärande ekonomin - företag och anställda behöver ständigt förbättra kompetenser

47 Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag

48 Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag Utan skatter inga offentliga investeringar

49 Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag Utan skatter inga offentliga investeringar Lärande som en komponent i den europeiska integrationen outnyttjad potential

50 Social trygghet och inkludering Inkomst trygghet Skyddsnät mot fattigdom Belöna arbetskraftsdeltagande Förbättra matchning Makroeconomsk stabilitet Stödja ekonomisk omstrukturering Bidragsberoende i frånvaro av villkor

51 Hur ser den ekonomiska livscykeln ut? I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem: Genom familjen och andra sociala nätverk Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar Genom den offentliga sektorn

52 Omfördelningar per capita Nettosparande Inom hushåll Mellan hushåll Genom offentliga sektorn Arbetsinkomster

53 För fäfot? Nominella kostnadstak och prisindexering vs. försäkringsprincip Valfrihet vs. segregation, no voice Nödvändiga/önskvärda reformer vs. tillit till stabila institutioner Socialpolitik vs.fiskal och yrkesbaserad välfärdspolitik Lokal autonomi vs. socialt medborgarskap Interessebildningen: vart går medelklassen? Invandrarna? Slut på fullsysselsättningspolitik?

54 Den politiska agendan Socialt medborgarskap Sociala investeringar Social inkludering Socialt kapital Social sammanhållning

55 Hållbara lösningar kräver politiskt mod Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt

56 Verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras. Vi behöver ständigt förbättra kunskapsunderlaget om de begränsningar som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden. Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns.

57 Slutsats Vägen till helvetet är asfalterad med god vilja. Det är detaljerna som avgör var vi hamnar

58 Vad bjuder oss uppriktigt Afrika?

59 Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika?

60 Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien?

61 Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa?

62 Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa? Jag trotsar öppet alltihopa.

63 Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa? Jag trotsar öppet alltihopa. Men Skandinavien det är alladar!

64 Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa? Jag trotsar öppet alltihopa. Men Skandinavien det är alladar! Blott Norden nordisk välfärd har.

65 Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa? Jag trotsar öppet alltihopa. Men Skandinavien det är alladar! Blott Norden nordisk välfärd har.