Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson"

Jonas Åström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Prof. i kulturgeografi, ssk bosättning och bebyggelse Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet För Stockholms stads frukostsamtal Stadsrummets betydelse för social hållbarhet,

2 Stockholmsregionen Låginkomsttagare = 20% med lägst disponibel inkomst Höginkomsttagare = 20% med högst disponibel inkomst Stora förändringar inom och mellan segmenten Halvering av hyresrätterna i innerstaden (från 73 % av de boende till 36 %); Nästan halvering i närförort (fr 61 % till 37 %) Innerstan var socioekonomiskt blandad 1990; nu lik egnahemsområden. Boendesegregationen i regionen Olikhetsindex låg- och höginkomsttagare födda i Sverige (1990, 2000, 2010) Olikhetsindex låg- och höginkomsttagare födda i icke-västliga länder Olikhetsindex låginkomsttagare födda i Sverige och i icke-västliga länder Olikhetsindex höginkomsttagare födda i Sverige och i icke-västliga länder

3 Kort berörs följande i min intro Vad är segregation? Hur skapas den? Vilka konsekvenser får den? Hur kan den motverkas? Vad kan kommuner göra?

4 1. Vad är segregation? Boendesegregation = geografisk särskillnad el. åtskillnad Politiskt en fråga som funnits i bostadspolitiska utredningar och debatter sedan 1970-talet; tog fart under byggandet av det s.k. Miljonprogrammet och än mer under 1990-talet. Med storstadspolitikens lansering 1999 fick Sverige för första gången en form av urbanpolitik, där ett av målen var att bryta segregationen (via de lokala utvecklingsavtalen). Ensidigt fokus på förlorarsidan ; utsatta områden och de som har minst att välja på. Begripligt i ett välfärdsperspektiv men inte om man vill göra något åt de grundläggande sorteringsprocesserna på bostadsmarknaden.

5 Tre typer av segregation Demografi: städerna/kommunerna är segregerade med avseende på hushållssammansättning, de boendes ålder och delvis kön. Social klass: städerna/kommunerna är segregerade med avseende på hushållens betalningsförmåga. Etnicitet: städerna/kommunerna är segregerade med avseende på befolkningens ursprung och/eller utseende. Det vetenskapliga problemet är att avgöra orsakssambanden mellan dessa. Ett etniskt mönster kan ofta förklaras av skillnader i demografi och social klass.

6 2. Vad orsakar segregationen? En viktig orsak är Segmenterade bostadsmarknader efter läge, hustyper och inte minst upplåtelseformer. Men Segmenteringen bidrar till segregationen men förklarar den bara till viss del. Det finns en betydande segregation också inom respektive upplåtelseform.

7 Slutsatser om den svenska segregationen Klasstrukturen är färgad etniskt; en växande andel av låginkomsttagarna är utlandsfödda. Fallande segregationsnivå för invandrade höginkomsttagare från länder utom Europa men inte för låginkomsttagare. Majoritetssvenskarnas undvikande av områden med många invandrade är en viktig orsak till den etniska segregationen. Detta sker oavsett upplåtelseform. Blandade bostadsområden minskar risken för social segregation men inte nödvändigtvis etnisk segregation. Segregationsmönstren är relativt stabila men det har skett en social polarisering inom ramen för dessa mönster. Mönstren är stabila men enskilda individer flyttar. Särskilt snabbt lämnar man s k utsatta områden.

8 3. Vilka konsekvenser får segregationen? Teorier om grannskapseffekter Global, nationell and urban kontext Bostadsområdenas sammansättning av upplåtelseformer, hustyper, kostnader och olika slags kvalitéer (service, natur mm) (1) Bostadsområdenas sociala och etniska sammansättning (2) (3) Social interaktion Effekter på attityder och beteenden (4) Social möjligheter och sociala utfall

9 Anti-segregationspolitikens legitimitet Sorteringen på bostadsmarknaden påverkas av och påverkar sociala utfall (möjligheten till utbildning, arbete, god hälsa mm). Anti-segregationspolitik kan därför betraktas som en del av välfärdspolitiken. En viktig avvägning handlar om valet mellan förebyggande och kompenserande insatser och mellan individ- och områdespolitik.

10 4. Hur kan segregationen motverkas? Några reflektioner kring antisegregationspolitik 1. Politik som påverkar resursfördelningen i samhället 2. Områdesbaserade urbana interventioner (t.ex. Storsstadspolitiken, Lua mm) 3. Sociala och etniska blandningsstrategier 4. Anti-diskrimineringspolitik (etniska förtecken) Av tidsskäl och därför att det är det mest påtagliga arbete som bedrivs i svenska städer idag koncentrerar jag mig på punkt 2.

11 Per capita income (Euro) Områdesbaserade interventioner: en problematisering A2 A1 C2 B C Neighbourhoods Rich areas Poor areas Staden är segregerad, i detta exempel inkomstmässigt. Områdessatsningar görs endast i fattiga områden (B), kanske med förhoppningen att öka inkomsterna något. Att bryta segregationen handlar dock om att förändra lutningen på linjen (A1-A2), vilket inte görs i områdesbaserade program. Programmen riskerar att inte ens nå B eftersom fattigare områden är mindre attraktiva och hela tiden förlorar relativt resursstarka genom utflyttning. In flyttar istället mycket resurssvaga hushåll. Om attraktiviteten förbättras kan möjligen det enskilda området flyttas vänsterut på linjen, inte sällan med följd att ett annat område trillar ned. C1 illustrerar att problem flyttas och C2 att resursstarka hushåll flyttar. Poängen är att en politik för att bryta segregationen måste kompletteras med inslag som långsiktigt minskar lutningen på linjen.

12 Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel igen och vad kan kommuner åstadkomma? Förebyggande politik: Bygg för blandning av hustyper upplåtelseformer och kostnadsvariation och blanda inte bara i områden som har hög koncentration av resurssvaga. Strategisk tillgång: kontroll av mark och kommunägd hyresrätt samt ickediskriminerande förmedling av bostäder. Kompensatorisk politik: Negativa grannskapseffekter kan motverkas genom upprätthållandet av servicenivån i offentliga verksamheter (skola, vård, omsorg). Ju mindre roll bostadsadressen spelar för tillgången till kollektiva nyttigheter (service, omsorg, trygghet, transporter mm), desto svagare impulser till att hushåll som kan välja flyttar bort från ett område.

13 Slutsatser: 1. Politik som påverkar resursfördelningen i samhället 2. Områdesbaserade urbana interventioner (etniska förtecken) 3. Sociala och etniska blandningsstrategier Inget tyder på att den sociala polariseringen kommer att bromsas (reverseras) på politisk väg. Kan ha betydelse lokalt men bryter inte segregationen. Finns legitimitets- och stigmatiseringsproblem. Fokuserar sällan på det stora ensidighetsproblemet (egnahemsområden) och planeringen alltför passiv. Bör i storstadsregioner också bedrivas regionalt och inte bara av enstaka kommuner. 4. Anti-diskrimineringspolitik (etniska förtecken) Mer uppmärksammat numera. Bör vara självklart för organisationer och personal som bekänner sig till idén om mänskliga rättigheter. Statens roll betydande när det gäller 1 och 4. Kommuner har huvudansvar för 2 och 3.

14 Tack för uppmärksamheten!

Relevanta dokument

Sammanfattning från Samfundet S:t Eriks symposium Stadsplanering och Segregation den 10 mars 2011

Sammanfattning från Samfundet S:t Eriks symposium Stadsplanering och Segregation den 10 mars 2011 Vad förmår politik och stadsplanering göra åt segregationens dynamik och konsekvenser? Föreläsare: Roger