Hållbar välfärdspolitik Vilka utmaningar & möjligheter står den framtida välfärdspolitiken inför? Joakim Palme Uppsala universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar välfärdspolitik Vilka utmaningar & möjligheter står den framtida välfärdspolitiken inför? Joakim Palme Uppsala universitet"

Karolina Lindström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Hållbar välfärdspolitik Vilka utmaningar & möjligheter står den framtida välfärdspolitiken inför? Joakim Palme Uppsala universitet

2 Brundtland Rapporten 1987 Vår gemensamma framtid: Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

3 Fyra utmaningar och en möjlighet

4 Fyra utmaningar Utmaningar 1. Åldrande befolkningar 2. Globaliseringen av ekonomin 3. Ekonomisk kris 4. Politisk handlingsförlamning

5 Fyra utmaningar och en möjlighet Utmaningar 1. Åldrande befolkningar 2. Globaliseringen av ekonomin 3. Ekonomisk kris 4. Politisk handlingsförlamning Möjligheten 1. Sociala investeringar

6 Välfärd Välfärdsstat

7 Välfärd Individers resurser, som gör det möjligt att styra livsvillkoren och öka handlingsutrymmet Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet, politiskt deltagande Lättare enas om vad som är ofärd, än vad som utgör det goda livet

arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet,

8 Välfärdspolitikens medel Stat kommun, marknad, tredje sektorn, familjen Resurs för individen som brukare Försäkring inför framtida behov Investering i framtiden Tillgänglighet och kvalitet i resurser, försäkringar och investeringar avgör värdet

Försäkring inför framtida behov Investering i framtiden

9 Medborgarskapet Två sekels utveckling: Civilt medborgarskap: likhet inför lagen Politiskt medborgarskap: allmän och lika rösträtt Socialt medborgarskap: rätt till en grundläggande försörjning, förutsättning för deltagande i samhället

allmän och lika rösträtt Socialt medborgarskap: rätt till

10 Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet den åldrande befolkningen, med ökat tryck på omfördelning mellan generationerna globaliseringen av ekonomin, med ökad rörlighet för skattebaserna

befolkningen, med ökat tryck på omfördelning mellan

11 Välfärdsstatsmodeller Effektivt sätt att sammanfatta likheter och skillnader mellan länder och över tid Från marginell till institutionell modell Eller parallellspår, olika varianter av vägar för välfärdskapitalismen

Från marginell till institutionell modell Eller

12 Välfärdsstatsmodeller Inkomstprövande modellen Frivilligt statsunderstödd modellen Grundtrygghetsmodellen Statligt korporativ Generell standartrygghetsmodell

13 Familjepolitiska regimer Marknadsmodell Manlig familjeförsörjarmodell Två försörjarmodell Den motsägelsefulla modellen

14 Social trygghet och inkludering Inkomst trygghet Skyddsnät mot fattigdom Belöna arbetskraftsdeltagande Förbättra matchning Makroeconomsk stabilitet Stödja ekonomisk omstrukturering Bidragsberoende i frånvaro av villkor

Förbättra matchning Makroeconomsk stabilitet Stödja

15 Inte bara välfärdsstatsoch familjepolitiska regimer Produktionsregimer Utbildningsregimer Migrationsregimer

16 Lissabon strategin det gemensamma målet Den mest konkurrenskraftiga och dynamisk kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning.

ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling

17 Den öppna koordineringsmetoden OMC Radera ut fattigdom och social exkludering genom att tillförsäkra alla tillgång till resurser, rättigheter och service som behövs för aktivt deltagande i samhället genom att förebygga och motverka exkludering, bekämpa all form av diskriminering som leder till exkludering.

och service som behövs för aktivt deltagande i samhället genom att förebygga

18 EU2020 strategin gör tre prioriteringar Smart tillväxt: kunskaps och innovationsdriven tillväxt. Hållbar tillväxt: mer resurseffektiv, grön och hållbar tillväxt Inkluderande tillväxt: full sysselsättning och social sammanhållning.

Hållbar tillväxt: mer resurseffektiv, grön och hållbar

19 Problem EU 2020 Agenda Fokus på utgiftsminskningar istället för intäkter, kan blockera en social investeringsansats Saknas mål för gymnasie och yrkesutbildning Hållbarhet för sociala trygghetssystem? Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål

Saknas mål för gymnasie och yrkesutbildning Hållbarhet för

20 Den globala finanskrisen går över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser.

21 En humankapitalrespons Hur social och skattepolitik interagerar med fertilitet, utbildning, och arbetskraftsutbud den framtida skattebasen är avgörande Vi behöver reformera systemen för att öka antalet skattebetalare

22 Den sociala investeringsagendan Gå bortom direkta responser på den nuvarande krisen för att undvika upprepa gamla misstag Globala finankrisen ändrar synen på vad som är möjligt Hur kan rethink den europeiska framtiden post-lisbon med en av klimatfrågan förlängd tidshorisont? Humankapital investeringar har inte fått så stort utrymme I debatten

23 sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden

24 Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg

25 Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång

26 Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång Kraven på yrkeskunnande för unga

27 Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång Kraven på yrkeskunnande för unga Den lärande ekonomin företag och anställda behöver ständigt förbättra kompetenser

28 Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag

29 Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag Utan skatter inga offentliga investeringar

30 Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag Utan skatter inga offentliga investeringar Lärande som en komponent i den europeiska integrationen outnyttjad potential

31 Hur ser den ekonomiska livscykeln ut? I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem: Genom familjen och andra sociala nätverk Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar Genom den offentliga sektorn

32 Omfördelningar per capita Nettosparande Inom hushåll Mellan hushåll Genom offentliga sektorn Arbetsinkomster

33 Investeringsrelaterade utgifter - + Utgifter på passiva ersättningar (försäkringar och bidrag) + _ Traditionlla trygghetssystem: Syduropa Den dolda välfärdsstaten USA Sociala investeringar och generös trygghet: Norden Humankapitalinvesteringar men låga förmånsnivåer Storbritannien

34 Hållbara lösningar kräver politiskt mod Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt

35 Ändra räkenskaperna och utvärderingskriterierna bortom ett år bortom inkomst välfärd resurser i flera dimensioner inkludera investeringar behov av nya sociala indikatorer bortom BNP

36 Den politiska agendan Social sammanhållning

37 Den politiska agendan Social sammanhållning Socialt kapital Social inkludering Sociala investeringar Socialt medborgarskap

38 Om vi vill motverka utanförskap måste vi bygga relationer: i familj, bland vänner, i föreningar, på arbetsmarknaden, genom de offentliga institutionerna Och bekämpa riskfaktorerna: låg inkomst, dålig utbildning, dålig hälsa, dåligt boende

39 Svenska modellen för fäfot? Nominella kostnadstak och prisindexering vs. försäkringsprincip Valfrihet vs. segregation, no voice Nödvändiga/önskvärda reformer vs. tillit till stabila institutioner Socialpolitik vs.fiskal och yrkesbaserad välfärdspolitik Lokal autonomi vs. socialt medborgarskap Interessebildningen: vart går medelklassen? Invandrarna? Slut på fullsysselsättningspolitik?

40 Policy Press 2012

Relevanta dokument

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet