Framtidens samhälle. program för framtidsstudier

Transkript

1 Joakim Palme Framtidens samhälle program för framtidsstudier Medborgare, opinionsbildare och politiker har sina värderingsgrundade uppfattningar om hur det goda samhället bör gestalta sig i framtiden. Här är alla lika goda experter, varje individ har sin självklara rätt att vara visionär. Men verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras. Vi behöver ständigt förbättra kunskapsunderlaget om de begränsningar som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden. Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns. Ambitionen med forskningsprogrammet Framtidens samhälle är att bedriva studier kring centrala samhällsinstitutioner för att man i den allmänna debatten ska kunna identifiera och värdera olika handlingsalternativ. Programmet sträcker sig över åren och är det femte i ordningen vid Institutet för Framtidsstudier (IF). För att kunna värdera olika handlingsalternativ behöver vi fördjupa våra kunskaper om vad som faktiskt sker med våra samhällsinstitutioner och vad det har för konsekvenser. Hur påverkar strukturförändringar och reformer människors välfärd? Hur påverkas resursfördelning och handlingsutrymmen? Hur påverkas effektivitet och ekonomisk utveckling? Genom att också jämföra Sverige med andra länder kan vi bättre se och värdera handlingsalternativen. En stor satsning i det nya programmet görs kring sociala marginaliseringsprocesser och de långsiktiga konsekvenserna av människors uppväxtvillkor. Forskningen ur befolkningsperspektiv som inleddes fortsätter men med ny temaindelning och ökad betoning på relationen mellan övergripande strukturella processer och institutionell förändring. Forskningen om regionernas omvandling fortsätter i flera nya projekt. Framtidens samhälle är summan av alla individuella och kollektiva handlingar. Institutioner som marknad, stat och familj påverkar människors handlande via en blandning av resursfördelning, incitament, normer och vanor. Att Sverige påverkas av förändringar i vår omvärld behöver knappast påpekas. Det internationellt jämförande perspektivet ska ges stor betydelse. Den europeiska integrationen och de globala migrationsfrågorna är exempel på viktiga processer i vår omvärld som ska uppmärksammas. En grundläggande reflektion när det gäller framtidsstudier är att samhällen inte låter sig prognostiseras. Det beror bara delvis på att samhällsvetenskaplig forskning inte genererar tillräckligt starka samband för att kunna göra 4 Framtider 1/2005

2 FOTO: CHRISTINA SJÖGREN/PRESSENS BILD. Begreppet åldrande får sannolikt nya innebörder 2023 när den stora gruppen fyrtiotalister befinner sig runt år. säkra förutsägelser. Delvis påverkar den också sitt forskningsobjekt. Människor är handlande varelser som reagerar på och omformar samhället. Några förhållanden vet vi dock mer om än andra. Ett är att vår befolkningsstruktur kommer att generera ett åldrande samhälle. Ett annat är att förändringarna i samhället i väsentliga avseenden påverkas av dagens institutionella förhållanden och regelverk. Det finns ändå områden där det framstår som särskilt angeläget med någorlunda säkra förutsägelser. Det gäller våra offentliga och privata samhällsinstitutioner, som pensionssystemen, skattesystemet och sjukvården. Lagstiftningen på äganderättens område är ett annat exempel. Medborgarnas individuella välfärd är beroende av att de kan fatta beslut i en omvärld där regelverk går att förutsäga. Därför är det viktigt att kunna fatta långsiktiga politiska beslut. H Ä R E R B J U D E R O C K S Å institutionell teori ett bra komplement till den demografiska forskningen. Dessutom är spänningsfältet mellan befolkningsstruktur och institutioner en betydelsefull framtidsfråga, där systematiska studier kan klargöra vägvalen i debatten. Det åldrande samhället aktualiserar några problemställningar. En nyckelfråga är relationen mellan demografi och resursfördelning, samt kraven på ökad omfördelning när befolkningen blir allt äldre. Detta oavsett om man vill lösa omfördelningen via marknaden, staten, den tredje sektorn eller familjen. Hur framtidens samhälle utformar sina institutioner får betydelse för dels den sociala jämlikheten, dels den ekonomiska effektiviteten och tillväxten. Framtider 1/2005 5

3 Det institutionella perspektivet har på senare år vuxit sig allt starkare inom särskilt sociologi, nationalekonomi och statsvetenskap men också inom ekonomisk historia och geografi. Begreppet används olika i olika discipliner. De flesta forskare är dock överens om att betrakta institutioner som en uppsättning lagar och normer som syftar till att organisera social verksamhet. Det kan gälla offentliga och privata pensionssystem, sjukvårdssektorn eller regler som ramar in den ekonomiska verksamheten. För framtidsstudier är institutionella perspektiv fruktbara eftersom institutioner i sig skapar tröghet. De påverkar vad som uppfattas som möjligt att göra, och inte. Samhällsvetare brukar tala om institutionellt spårberoende : beslut fattade i det förflutna sätter systematiskt restriktioner för framtida valmöjligheter. I så mening kan man säga att vår framtid i väsentliga avseenden finns inskriven i samhällsinstitutioners historia. Begreppet regimer används allt flitigare inom samhällsvetenskapen. Det sammanfattar institutionsbildningen på större områden. Inom socialpolitiken talas om välfärdsregimer, på arbetsmarknaden brukas ordet produktionsregimer. Regimer kan etableras på såväl nationell som internationell nivå. Internationellt kan det handla om regionala exempelvis europeiska och globala regimer. Vidare kan regimer omfatta flera nivåer av regelverk, vilket skapar problem när nivåerna inte är samordnade (se migrationsfrågan nedan). EU:s utvidgning är en formidabel utmaning för samhällsforskningen. Enligt gällande tidtabell blir Rumänien, ett land med hög arbetslöshet och problem med korruption, medlem av EU YTTERST HANDLAR regimperspektivet om hur vi organiserar marknadsekonomin och samhällets institutioner. Produktionsregimer handlar om hur vi organiserar arbetsmarknaden samt varu- och tjänsteproduktionen. När det gäller välfärdsstaten är det omfördelning av produktionsresultaten som står i centrum men också villkoren för humankapitalbildning och hur mänskliga resurser utnyttjas i produktion och reproduktion. Forskningen hittills har i allmänhet begränsats till regimer på ett område. Man har antingen sysslat med välfärdsstat, utbildningssystem, migrationspolitik eller arbetsmarknad. En mål- FOTO: ROBERT GHEMENT/EPA PRESSENS BILD. I väntan på doktorn i Burundi. Länder söder om Sahara åderlåts kraftigt när läkare och sjuksköterskor emigrerar. Enligt en artikel i New York Times (juli 2004) fanns vid Malawis största sjukhus, med tusen bäddar, 30 sjuksköterskor varav 26 sade sig vilja arbeta utomlands. Framför allt Storbritannien satsar på att importera utbildad sjukvårdspersonal från Afrika. FOTO: IAN BERRY/MAGNUM IBL 6 Framtider 1/2005

4 sättning i det nya forsningsprogrammet är att integrera dessa perspektiv. Det är en stor utmaning men genom de studier som redan pågår vid IF finns goda förutsättningar att göra det på ett meningsfullt sätt. Det är angeläget att undersöka hur både specifika institutioner och övergripande regimer förändras. Erfarenheterna talar för att bristen på överblick kring såväl gemensamma trender som olikheter mellan områden försvårar bedömningen också av enskilda system. Vi måste också lära oss mer om förändringarnas drivkrafter och bromshjul. En stor kunskapslucka i sammanhanget är bristen på analyser av förändringens konsekvenser för den ekonomiska tillväxten, för det demokratiska beslutsfattandet och för människors välfärd. ALLT FLER OMRÅDEN tjänar på att sättas in i ett europeiskt sammanhang. Det gäller även hur idéer och strategier sprids från ett land till ett annat. EU:s utvidgning är en annan formidabel utmaning för samhällsforskningen. Migrationsfrågor spänner över flera internationella regelverk samtidigt. Det finns en stark koppling mellan de internationella reglerna och problemen med exempelvis bristande integration och marginaliseringsprocesser som dyker upp på nationell och lokal nivå. Migrationsfrågan uppenbarar också att våra analyser av samhällsförändring bör utvidgas i både öst västlig och nord sydlig riktning. Förhållandet mellan befolkningsutveckling och samhällsinstitutionernas förändring är den röda tråden som löper genom samtliga forskningsteman. Det fortsatta arbetet syftar till att tillvarata och utveckla kompetens som byggts upp de senaste åren. De nya projekt som initierats på senare tid utnyttjar mer systematiskt ett institutionellt perspektiv. Förhållandet Programmets fem övergripande teman Medborgarskap och välfärdsinstitutionernas omvandling handlar om den pågående omvandlingen av samhällets institutioner, och har fokus på såväl medborgarskapets legala grundvalar som den europeiska integrationen. Ett projekt undersöker de individuella rättigheterna i svensk samhällsutveckling under två århundraden detta mot bakgrund av att individen haft en jämförelsevis svag ställning i samhällsordningen. I temat studeras förändringar i samhällsinstitutioner som är direkt kopplade till den åldrande befolkningen, som de offentliga och privata pensionsförsäkringarna, äldreomsorgen och sjukvården. Eftersom utbildningssystemet har så stor relevans ur ett framtidsperspektiv ska det uppmärksammas. Tre trender har på senare tid gjort sig gällande på det offentligt finansierade välfärdsområdet: privatisering av utförandet; decentralisering av huvudmannaskapet och ökad brukarfinansiering. Det finns stora kunskapsluckor kring konsekvenserna av detta. Marginaliseringsprocesser och uppväxtvillkor tar fasta på att barns uppväxtvillkor inbjuder till ett dynamiskt framtidsperspektiv. Barns uppväxtvillkor kan ses som en spegling av framtiden eftersom vi vet att förhållandena under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet, både genom direkta avtryck och genom de val som vi gör som unga. Här behöver vi öka kunskapen om olika marginaliseringsprocesser, hur de fungerar över människors livscykel och hur social exkludering och utslagning kan motverkas. Vi bör lära oss mer om långvarigt socialbidragstagande, långa sjukskrivningar och förtidspensioneringar, samt konsekvenserna av den ökade boendesegregationen. För att kunna studera uppväxtvillkor och marginalisering är det angeläget att identifiera de sociala faktorer som strukturerar människors livschanser. Det gäller konsekvenserna av såväl social klass som kön och etnicitet. Regioner i förändring innehåller fördjupade studier av hur Sveriges regioner och kommuner omvandlas. Systematiska institutionella studier kombineras med ny kunskap om hur den demografiska strukturen utvecklas. En fördjupning handlar om att beskriva Sveriges befolkning 2025 geografiskt. När det gäller samhällsorganisationens förändring koncentreras intresset i första hand på statens roll och hur kommunerna orienterar sig för att klara krav på effektivisering och nya verksamheter. Studier av de nya former som den lokala välfärdsstaten tar, i termer av nätverksstyrning och vad som i statsteori kallas konkurrensstaten, är viktiga för att förstå den pågående förändringen av samhället. Framväxten av ett nytt kommunsystem och statens förhållande till kommunerna är andra angelägna områden att belysa. Demografiskt baserade framtidsstudier tar fasta på att ingen del av samhällsvetenskapen kommit så långt som demografin när det gäller analysen av framtida utvecklingstrender. De senaste tio åren har insikten vuxit att dessa befolkningsprognoser utgör en viktig informationskälla också för sociala och ekonomiska trender. Man kan tala om ett genombrott när det gäller förståelsen för hur förändringar i dödlighet, fertilitet, migration och ålderssammansättning påverkar samhället. En central fråga rör miljökonsekvenserna av den snabba globala inkomsttillväxten de närmaste decennierna. Mot bakgrund av den stora fattigdomen och hiv/aidsepidemin är Afrika ett prioriterat område för demografiska framtidsstudier. Institutets inriktning på migrationsfrågor är särskilt intressant i en tid när det globala regelsystemet för att hantera internationell migration behöver reformeras. Ekonomisk utveckling och fördelning i det åldrande samhället har västvärldens åldrande befolkning som utgångspunkt. Vad innebär detta för omfördelningen av resurser mellan unga, förvärvsaktiva vuxna och pensionerade äldre? Det är ett vitalt samhällsekonomiskt problem. Avsikten är att bättre förstå hur privata och offentliga välfärdssystem interagerar med fördelning och tillväxt då befolkningens åldersstruktur förändras. Samhället måste göra nya avvägningar mellan investeringar i den framtida arbetskraften och dess utbildning och kraven som en växande äldre befolkning medför. Arbetsmarknadens anpassning till nya efterfrågemönster och socialförsäkringarna som incitament för arbetskraftsdeltagande är viktiga komponenter. De måste avvägas mot den långsiktiga befolkningsutvecklingen och invandringen. Framtider 1/2005 7

5 FOTO: TONY CRADDOCK/SCIENCE PHOTO LIBRARY IBL. Energifrågan ett område där samhälls- och naturvetenskaperna möts. Solkraftverk i södra Frankrike vars 63 reflektorspeglar automatiskt följer solens rörelser. mellan demografisk utveckling och makroekonomisk politik är ett projekt, socialpolitikens betydelse för reproduktionen (barnafödandet och fostran) ur ett genusperspektiv ett annat. Det projekt om hållbar socialpolitik som IF bedrivit i samarbete med EU-kommissionen och arbetet med de globala migrationsfrågorna kan ses som testfall på hur fruktbart det är att föra samman studier av övergripande strukturella processer med analyser av institutionella reformbehov. Forskningsprogrammet anger fem övergripande teman som beskrivs i faktarutan på sidan 7. Kring dessa teman arbetar forskargrupper i ett antal konkreta projekt. Olika samarbeten har inletts både internt och med andra forskningsmiljöer. I F K A N S J Ä L V K L A R T I N T E täcka alla framtidsfrågor i sin kärnverksamhet. För att säkerställa bredden ska vi samarbeta med externa forskare med framför allt teknisk och naturvetenskaplig inriktning. En strävan är att hitta direkta kopplingar mellan natur och samhällsinstitutioner. Projektet Oväntade framtider är ett exempel som år 2005 ska resultera i ett temanummer av Framtider och flera Framtidsfokus den typ av halvdagskonferenser som vi arbetar med. Människors beteenden och miljöpåverkan är ett område där samhälls- och naturvetenskaperna möts. Det gäller också den humana genetiska forskningen. Ett annat exempel är den genetiska forskningen kring växter som kan få konsekvenser för energiproduktionen och därmed för klimatfrågan. IF:s uppgift är ytterst att stimulera den svenska debatten kring långsiktiga framtidsfrågor. Grunden för vårt arbete är väldokumenterade vetenskapliga studier. Vi sprider resultaten till en bred allmänhet genom Framtider, vår hemsida och våra Framtidsfokus. Vi arbetar också med föredrag, artiklar och intervjuer riktade till såväl allmänheten som experter och opinionsbildare. Min förhoppning är att det personliga engagemang som IF:s forskare har kring olika kunskapsfrågor ska ge en extra skjuts åt debatten. Joakim Palme är VD för Institutet för Framtidsstudier. 8 Framtider 1/2005