Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015"

Transkript

1 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier

2 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier Rapport 2013:1 ISSN X Omslagsbild: CKS. Linköpings universitet Centrum för kommunstrategiska studier Norrköping Telefon (växel) Tryck: LiU-Tryck, Linköpings universitet 2013

3 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier Inledning 5 Mål och inriktning 5 Verksamhetsfält 6 Lokal politik och kommunledning 7 Välfärd 8 Lokal utveckling och samhällsplanering 8 CKS arbetsformer för kunskapsbildning 10 Forskning, publicering och spridning av forskningsresultat 10 Utbildningar, seminarier och konferenser 11 Nätverk och samverkan 11 Styrning och ledning 13 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier beslutade av styrelsen för CKS den 10 december Dnr ISAK

4

5 Inledning Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett centrum för forskning, utveckling och samverkan vid Linköpings universitet. CKS verkar inom hela Linköpings universitet, men är administrativt knutet till Institution en för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). I detta dokument anges de ramar inom vilka verksamheten vid CKS ska bedrivas under perioden Programperioden kännetecknas av att Linköpings universitet, i samarbete med medlemskommunerna, konsoliderar och stärker CKS som en miljö för forskning och samverkan. Förankringen i universitetet och i kommunerna ska värnas och fördjupas. CKS position i vidare nationella och internationella nätverk ska stärkas. Detta sker bland annat genom att strategiskt arbeta med spridning och utbyte av erfarenheter och forskning Mål och inriktning Det övergripande målet för CKS är att bredda och fördjupa den kommunstrategiskt relevanta kunskapsbildningen, till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Ambitionen är att CKS ska utgöra ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning, och fungera som en vetenskaplig resurs i kommunernas övergripande utvecklingsarbete. CKS målsättning är: att stödja och bedriva forskning som är av såväl kommunstrategisk relevans som av hög vetenskaplig kvalitet; att följa, delta och vara initiativtagare i nationell och internationell forskning inom kommunstrategiskt relevanta områden; att utveckla formerna för lärande och kompetensutveckling för politiker och tjänstemän; att skapa möjligheter för möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och tjänstemän inom kommunal verksamhet; att stödja framväxten av en lokal forskningspolitik. I sin verksamhet ska CKS verka för att mötet mellan universitet och kommuner blir ömsesidigt berikande och kunskapsbyggande. CKS verksamhet bör präglas av stor interaktivitet vad gäller att identifiera forskningsfrågor och samarbetsområden. Det är i mötet mellan universitet och kommunerna i första hand de kommuner som bidrar till finansieringen av CKS som idéer om nya forskningsfrågor och samarbetsområden växer fram. 5

6 Verksamhetsfält Kommunernas förutsättningar för beslutsfattande, planering och implementering har förändrats drastiskt under de senaste decennierna. Den överstatliga nivån har på flera sätt blivit mer närvarande på kommunal nivå. Europeiska unionens gemensamma strategier och ramverk påverkar utvecklingen inom flera av de politikområden som är centrala för kommunerna. Staten har också blivit mer närvarande framförallt genom en ökad tillsyn från statliga myndigheter. Kommunerna har också fått fler och allt mer komplexa uppdrag, som i många fall måste lösas i bred samverkan mellan olika kommunala förvaltningsenheter, och i samarbete med andra aktörer i samhället. Relationen mellan medborgarna och den kommunala organisationen har förändrats i flera avseenden. Tillgången till information, både om vilka beslut som tas, och om vilka verksamheter som bedrivs i kommunal regi, har ökat. Kommunala handlingar finns nu enkelt att tillgå på kommunernas hemsidor. Sociala medier av olika slag används allt oftare för att skapa möjligheter till inblick i kommunala företrädares yrkesmässiga vardag, och omvänt för att ta del av medborgarnas uppfattningar om den kommunala verksamheten. Förutsättningarna för interaktivitet och dialog har därmed blivit bättre. Samtidigt förlorar partierna medlemmar, och de har stora problem att rekrytera kandidater till valsedlar, och till andra uppdrag som fördelas inom en kommunal verksamhet. Den kommunala välfärdssektorn utsätts för en ökande konkurrens. Skolor, vårdinrättningar och annan verksamhet som tidigare sköttes nästan uteslutande i kommunal regi, drivs allt oftare av privata entreprenörer. För de kommunala organisationerna är detta en förhållandevis ny situation, som kan uppfattas både som en utmaning och som en möjlighet. Dessutom ser vi en demografisk förändring präglad av urbanisering, av en åldrande befolkning, av transnationalism, av ökad polarisering, men också av ökad social och geografisk rörlighet som formar såväl de krav som ställs på den kommunala verksamheten, som de strukturella förutsättningar inom vilka kommunerna kan agera. Kommunala aktörer är centrala i arbetet med att finna strategier för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Allt fler kommuner arbetar för en mer effektiv resurshushållning, för mer hållbara transportsystem, och för att på sikt minska kommunens klimatpåverkan. I det här arbetet har kommunerna att förhålla sig till krav och målsättningar som formuleras i mellanstatliga förhandlingar, genom EU, på statlig nivå, och av en lång rad aktörer i det civila samhället. Hållbar utveckling handlar också om ekonomisk och social hållbarhet. Här omfattar kommunernas utmaningar att 6

7 stödja ett förnyat arbetsliv och näringsliv och att förhindra social marginalisering och utanförskap. Det är mot denna bakgrund som CKS ska arbeta för att bredda och fördjupa den kommunstrategiskt relevanta kunskapsbildningen. Under period en kommer CKS fortsätta arbeta inom tre redan etablerade verksamhetsfält: Lokal politik och kommunledning, Välfärd och Lokal utveckling och samhällsplanering. Lokal politik och kommunledning Arbetet inom verksamhetsfältet Lokal politik och kommunledning syftar till att skapa kunskap om och reflektion kring frågor som rör lokal politik och kommunledning. Frågor som rör politiskt deltagande, medborgarinflytande, demokrati och styrning är centrala i varje svensk kommun. Mycket tyder emellertid på att den representativa demokratin befinner sig i en brytningsprocess. Partiorganisationerna har på förhållandevis kort tid förlorat omkring hälften av sina medlemmar, vilket bland annat skapat problem för dem att fylla sina valsedlar med kandidater inför allmänna val. Samtidigt har allt fler nya partier bildats och vuxit i styrka, partier vars främsta fråga inte sällan är missnöje med de etablerade partierna och deras sätt att arbeta. Parallellt med detta har kommuner i allt större omfattning fått krav på sig att integrera och genomföra inte bara lokal och nationell, utan också övernationell politik, vilket ställer kommunledningar inför stora utmaningar vad rör både samordning och styrning. Den utveckling som skisseras ovan finns på varje politisk nivå, men är särskilt tydlig inom kommunpolitiken. Det gör att demokratins utveckling och förutsättningar på lokal nivå är ett mycket angeläget kunskapsområde. Demokratifrågor omfattar allt från bristande engagemang för partipolitiskt arbete till hur arbetssätt och relationer formas på kommunledningsnivå. Omvärldsförändringar gör också att frågor om hur kommunledningar hanterar flernivådemokratins utmaningar behöver utforskas. I en strävan efter ökad demokrati och stärkt handlingskraft och effektivitet, prövar kommunerna nya och olika sätt att organisera sig. Bakgrunden till, och effekterna av kommunernas omorganiseringar är också områden som vi behöver utveckla mer kunskap om. Under verksamhetsperioden prioriteras följande verksamhetsområden inom verksamhetsfältet Lokal politik och kommunledning: Den lokala politikens, förvaltningens och den politiska styrningens villkor, legitimitet och betydelse. Deltagardemokratiska innovationer; olika former av kontakter mellan kommunala företrädare och medborgare som sker parallellt med de traditionella representativa kanalerna. Rättssäkerhet och tillit i kommunpolitiken, samt frågor som rör gransk ning och uppföljning av kommunal verksamhet. 7

8 Välfärd Arbetet inom verksamhetsfältet Välfärd syftar till att skapa kunskap om hur kommunerna organiserar sitt arbete inom välfärdsområdet. Välfärdsområdet är idag ett av kommunernas viktigaste verksamhetsområden och det som tar i särklass störst utrymme i en kommunal budget. Under de senaste decennierna har välfärdsområdet genomgått stora och viktiga förändringar. Mycket tyder på att välfärdsområdet under kommande år kommer att förändras ytterligare, och dessutom möta ökade och till viss del motstridiga krav. Detta samtidigt som det ekonomiska utrymmet för kommunsektorn även fortsättningsvis kommer att vara begränsat. Statens krav på kvalitet och tillgänglighet i den service kommunen levererar kommer sannolikt att öka. Detta syns bland annat genom en skärpt statlig tillsyn inom flera områden av välfärdssektorn. Den enskilda kommunen förväntas därmed i allt högre grad leva upp till mål och kvalitetsstandarder som sätts av andra än de själva. Medborgarnas krav på välfärdsområdet kan också komma att förändras. Den kommunala verksamheten konkurrensutsätts i allt större omfattning, vilket skapar nya förutsättningar. Det senaste decenniet kännetecknas av en snabb tillväxt av nya och alternativa utförare inom välfärdsområdet. Dessa utförare i den privata och ideella sektorn är på samma gång såväl uppdragstagare och komplement, som konkurrenter till kommunen. Flera av de utmaningar som kommunerna står inför på välfärdsområdet involverar flera förvaltningar, och närvaron av samverkans- och nätverksbaserade lösningar är stark. Det innebär att olika förvaltningar och politikområden kan ha olika krav och förväntningar på en verksamhet. Sammantaget innebär detta att kommunerna kommer att möta ökade krav när det gäller att tillhandahålla kvalitet i service och tjänster, samtidigt som kommunernas manöverutrymme i flera avseenden kommer att bli mindre. Under verksamhetsperioden prioriteras följande verksamhetsområden inom verksamhetsfältet Välfärd: Vetenskaplig grund, kunskapsutveckling och en evidensbaserad praktik. Om kommunala strategier för verksamhetsutveckling och lärande inom välfärdsområdet. Medborgare, brukare, klienter och kunder. Om kommuners sätt att få inblick i, förstå och förhålla sig till medborgares krav och behov. Samverkan, styrning och organisering inom välfärdsområdet. Lokal utveckling och samhällsplanering Arbetet inom verksamhetsfältet Lokal utveckling och samhällsplanering syftar till att skapa kunskap om utmaningar och möjligheter för lokalt och kommunalt arbete för hållbar utveckling. Samhällsomvandling i såväl stad som på landsbygd sker i samspel mellan å ena sidan lokala strukturer och processer och å andra sidan vidsträckta, nationella och internationella sådana. Kommunerna har därför att förhålla 8

9 sig till såväl lokala och platsspecifika förutsättningar, som till övergripande ibland globala omvärldsfaktorer, i sitt arbete med att skapa en långsiktigt hållbar utveckling. Kommuner agerar i en situation av flernivåstyrning och där politiska strategier som formuleras på nationell, europeisk och ibland global nivå påverkar kommunernas utvecklingsarbete. Denna tillväxt strategi formulerar tre prioriteringar: smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Ekonomisk och samhällelig omvandling sker geografiskt ojämnt, vilket gör att olika kommuner ställs inför olika utmaningar. Varierande förhållanden vad gäller exempelvis befolkningstäthet och befolkningsstruktur, näringslivsstruktur samt historisk framväxt av den byggda miljön och befintlig infrastruktur innebär att möjligheterna till utveckling ser olika ut. Omställningsprocesser mot ökad hållbarhet tar sig därför olika uttryck i olika kommuner, men också inom olika kommunala verksamheter och på olika nivåer i den kommunala beslutsapparaten. Visionen om hållbar samhällsutveckling rymmer en ambition att beakta såväl ekologiska, sociala och kulturella som ekonomiska aspekter, samt hur dessa samspelar i olika former av beslutsfattande. Kommunernas arbete för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling handlar om att skapa möjligheter till sysselsättning och försörjning för individer och hushåll, och därmed om förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle. Social integration och delaktighet, kulturella resurser och kreativitet är avgörande förutsättningar för samhällsutvecklingen. Kommunernas planering för ett hållbart samhälle möter en rad konkreta utmaningar däribland omvandling av bostäder och förändring av boende strukturer, investeringar i infrastruktur, prioriteringar i markanvändning och klimatanpassning. Dessa utmaningar aktualiserar demokratifrågor dialog och delaktighet, medborgarinflytande och tillgänglighet. Under verksamhetsperioden prioriteras följande områden inom verksamhetsfältet Lokal utveckling och samhällsplanering. Planering, samverkan och dialog rörande byggd miljö, markanvändning och infrastruktur. Lokala och kommunala strategier för integration och sysselsättning, tillväxt och företagande. Det lokala hållbarhetsarbetets olika dimensioner. Om lokala lösningar i en global omvärld. 9

10 CKS arbetsformer för kunskapsbildning Det övergripande målet för CKS är att bredda och fördjupa den kommunstrategiskt relevanta kunskapsbildningen, till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I det arbete som bedrivs för att nå detta mål, utgår CKS ifrån att kommunikation och samverkan, förtroende och förståelse är viktiga förutsättningar för kunskapsbildning. Lärande sker genom reciproka processer, genom dialog och interaktion. Kontinuerlig och återkommande kontakter med kommunerna och andra relevanta organisationer och miljöer är därmed en resurs och förutsättning för ömsesidigt och meningsfullt lärande. Detta är ett sätt för CKS att främja framväxten av en lokal forskningspolitik, där kommunerna aktivt efterfrågar samverkan med olika delar av akademin. Dessutom betonas inom CKS betydelsen av interaktion mellan kunskapsfält och kunskapsformer. Genom CKS egna forskare, nätverk med hela universitet och andra forskare nationellt och internationellt, samt med kommuner och andra organisationer så sker arbetet kontinuerligt i mötet mellan olika perspektiv och erfarenheter. Forskning, publicering och spridning av forskningsresultat CKS bedriver egen forskning, men stödjer också kommunstrategisk forskning vid andra delar av Linköpings universitet. Såväl CKS egna forskare, som de som erhåller projektstöd från CKS, samarbetar med forskare vid andra lärosäten i Sverige och internationellt. Akademisk forskning sker i ökande grad i internationella sammanhang och nätverk. Internationella samarbeten och publicering i internationella tidskrifter eller på internationella förlag innebär kvalitetsgranskning. En sådan granskning är en grundläggande komponent för trovärdighet för såväl enskilda forskare som forskningsinstitut. Denna trovärdighet är i sin tur en resurs vid ansökningar om olika typer av finansiellt forskningsstöd och en förutsättning för att kunna attrahera kompetenta forskare för anställningar och nätverkssamarbeten. Internationella publiceringar och samarbeten utgör också indikatorer som styr resurstilldelning inom och mellan universiteten i Sverige. CKS målsättning är att förstärka sin internationella publicering likväl som sin internationella samverkan. Den omvandling och de utmaningar kommunerna står inför är i hög grad formade av internationella strukturer och processer. Genom omvärldsanalys med internationella utblickar och jämförelser ökar förståelsen för liknande processer på kommunal nivå i Sverige. Internationell publicering och samverkan stärker dessutom CKS tro- 10

11 värdighet och gör det möjligt att utvecklas till ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning. Det är samtidigt viktigt att betona att dokumentationen och spridningen av forskningsresultat vid CKS ska ske med hänsyn till den samverkan forskningen sker i. Det betyder olika publiceringsformer på engelska och på svenska och i kortare eller längre format. En helt central målgrupp för CKS verksamhet är kommunala politiker och tjänstemän. Forsknings- och utredningsresultat kommuniceras löpande till såväl kommuner som till andra aktörer i det omgivande samhället. Genom debattartiklar, populärvetenskapliga publikationer, blogginlägg och genom att aktivt verka för att göra CKS kunskap tillgänglig för media, sprids forskningsresultat av kommunstrategisk relevans till aktörer i det omgivande samhället. Utbildningar, seminarier och konferenser De utbildningar och utbildningstillfällen som arrangeras av CKS syftar till främja den strategiska kompetensen i kommunal verksamhet. De syftar också till att skapa möjligheter för möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och tjänstemän inom kommunal verksamhet. Ett exempel på detta är Ledarskap i kommuner ett utvecklingsprogram för högre chefer inom kommunal förvaltning. Ett annat exempel är den Utvärderingsverkstad som CKS arrangerar tillsammans med andra kommunala aktörer. Seminarier arrangeras och vänder sig till såväl forskare och studenter som till beslutsfattare och tjänstemän inom kommunal verksamhet. CKS kommundag arrangeras varje år i samverkan med någon av CKS medlemskommuner. Vidare medverkar forskare och lektorer på CKS regelbundet i kurser som ges inom utbildningsprogram vid Linköpings universitet. CKS närvaro innebär att studenter får inblick i kommunstrategiskt relevanta frågeställningar. CKS insatser finansieras av respektive utbildningsprogram. CKS ska också ta initiativ till seminarier och konferenser som riktar sig till forskare verksamma på det kommunstrategiska fältet. Nätverk och samverkan Hela CKS verksamhet bygger på samverkan med den kommunala sfären. Forskningsfrågor och utredningsuppdrag formuleras i dialog med kommunerna. CKS är involverat i en rad kommunstrategiskt relevanta nätverk. Vissa av dessa nätverk har byggts upp av CKS. Andra har skapats och byggts upp av andra aktörer. CKS roll i dessa nätverk kan se olika ut. CKS kan ha en roll som observatör i existerande nätverk. Syftet med att finnas med som observatör i ett nätverk är att inhämta information och kunskap om frågor som är av relevans för den verksamhet som CKS bedriver. I dessa fall har CKS inget samordnande eller organisatoriskt ansvar för nätverket. CKS kan också ha en roll som kunskapsförmedlare i nätverk. Represen- 11

12 tanter för CKS bjuds då in till existerande nätverk för att berätta om pågående forskning eller för att dela med sig av forskningsresultat som kan vara av relevans för det aktuella nätverket. Syftet med en sådan närvaro är kunskaps- och forskningsförmedling. Inte heller i dessa fall står CKS som samordnare eller ansvarig för det aktuella nätverket. Vidare kan CKS ha rollen som följeforskare i ett existerande nätverk. Forskare från CKS följer då nätverket, dess medlemmar och de processer de är involverade i under en begränsad tidsperiod. Resultaten av en sådan följeforskning ska presenteras och publiceras, vilket innebär att den aktuella forskaren måste ges tid att analysera de data som hämtats in, och sammanfatta dessa i skriftlig form. Följeforskning är en tids- och resurskrävande arbetsform som ibland kan kräva extern finansiering. Syftet med att följeforska är att skapa ny kunskap med en stor grad av kommunstrategisk relevans. Sist och slutligen kan CKS ha rollen som samordnande och pådrivande kraft i ett nätverk. CKS bidrar då till skapandet av mötesplatser för aktörer som uppfattas som mycket viktiga ur ett kommunstrategiskt perspektiv. Ett exempel på det är den roll som CKS har i de nätverk för lärande och erfarenhetsutbyte som kommunstyrelseordföranden respektive kommunchefer i Östergötland med omnejd bildar sedan drygt tio år. Under hela denna tid har de gett CKS i uppdrag att samordna och driva dem. För CKS innebär detta en möjlighet att etablera och upprätthålla strategiskt viktiga relationer med politiker och tjänste män i den kommunala sfären, samt att bidra till kunskapsutveckling och reflektion genom ett möte mellan deltagare och forskare. Vilka specifika nätverk CKS är involverade i varierar över tid. Den följeforskande och den samordnande rollen kräver emellertid ett mer långsiktigt åtagande och mer omfattande budgetprioriteringar än rollen som observatör och kunskapsförmedlare. 12

13 Styrning och ledning CKS är en centrumbildning för forskning och utveckling vid Linköpings universitet. Centrumet är en särskild arbetsenhet, administrativt placerat vid till Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). CKS ska sträva efter att samverka med hela universitetet och samtliga medlemskommuner. Till grund för verksamheten ligger det samverkansavtal som undertecknats av Linköpings universitet och samtliga medlemskommuner. CKS leds av en styrelse om nio ledamöter och åtta ersättare. Fem av leda möterna och fyra ersättare utses av kommunerna, genom regionförbundet Östsams försorg. Universitetets ledamöter och ersättare utses av rektor vid universitetet. Ordförande ska utses bland de företrädare som utses av kommunerna. Rektor fastställer styrelsen genom särskilt beslut. Styrelsen har fyra ordinarie möten per år, och ledamöterna väljs för en mandatperiod om tre år. Under styrelsen finns en föreståndare, som utses av rektor. Universitetet ansvarar för att det vid CKS är placerad en professor med särskild uppgift att vara vetenskaplig ledare. Styrelsens arbetsformer och föreståndarens ansvar regleras i instruktion fastställd av universitetets rektor. Universitetet anställer personal och tillhandahåller materiella och andra resurser på inom universitetet gängse villkor, allt inom de ekonomiska ramar som finansieringen från kommunerna, universitetet och andra externa finansiärer medger. CKS ska samverka med kommunerna för att säkerställa systematisk spridning av forskningsresultat i medlemsorganisationerna. I samverkansavtalet mellan Linköpings universitet och medlemskommunerna slås det fast att medlemskommunerna varje år ska bjudas in till en Ägardialog, där dessa har rätt att yttra sig över och påverka kommande års verksamhet. 13

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Internationell strategi för Växjö kommun

Internationell strategi för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2013-10-15 Internationell strategi för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Internationell strategi för Växjö kommun

Läs mer

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete Ansökan om medel till en förstudie Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete - För framgångsrik samverkan mellan ideella organisationer och kommuner/landsting/regioner och Sveriges

Läs mer

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng finns framtaget. Inriktningen är att under 2015 fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av Individ

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU

Läs mer

Verksamhets- och budgetplan 2015

Verksamhets- och budgetplan 2015 Verksamhets- och budgetplan 2015 Antagen av förbundsstyrelsen 2014-12-05 INNEHÅLL sida 1. Verksamhet 3 1.1 Ändamål 3 1.2 Medlemmar 3 1.3 Övergripande uppdrag 3 1.4 Årscykel för styrprocess 4 2 Arbetsorganisation

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun

Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform

Läs mer

Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten

Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Björndalsskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Lönepolicy för Umeå universitet

Lönepolicy för Umeå universitet Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015 Bilaga Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015 stockholm.se Juni 2015 Dnr: 171-1405/2015 Utgivare: Stadsledningskontoret Kontaktperson: Johanna Löfvenius 4 (10) Syfte

Läs mer

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan MYH/SUHF 2015-09-17 Dnr (MYH) 2014/3999, (SUHF) 14/052 Rapport (REV) Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan Uppdraget SUHF:s presidium och Myndigheten

Läs mer

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Utmaningar Konkurrens om värdegrunder Konkurrens om helhetstänkande Ingång helheter Tvärsektorialitet Utjämnande

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

2016-01-01 2016-12-31

2016-01-01 2016-12-31 1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Samverkan... 3 Resurser för samverkan... 3 Organisering av samverkan inklusive samlokalisering... 3 Arbete i samverkan... 4

Läs mer

Förutsättningar för innovation

Förutsättningar för innovation Förutsättningar för innovation ENKÄTUNDERSÖKNING OM KOMMUNER OCH LANDSTINGS SYN PÅ INNOVATIONSFRÅGOR Förutsättningar för innovation 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill stimulera nytänkande

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Guide till HELSINGBORG

Guide till HELSINGBORG Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En

Läs mer

Att sätta lön vid lönerevision

Att sätta lön vid lönerevision 1 (7) BESLUT 2012-05-16 Dnr SU 609-1594-12 Personalchefen Att sätta lön vid lönerevision Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A 106 91 Stockholm 2 (7) Innehåll Inledning...

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) 1(8) German Bender Tel: 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) Dnr 15-0024 TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit

Läs mer

Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete

Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete 1(3) 2013-11-25 LiÖ 2012-3713 Landstingsstyrelsen Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete Arbetssätt

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Regionkonferens Luleå 3 feb. Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim

Regionkonferens Luleå 3 feb. Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim Regionkonferens Luleå 3 feb Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim Gösta Bergenheim, M? KSO Varberg 1999-2010 1:e vice ordf kommunalförbundet Region Halland 2003-2010

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Så här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun med systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Mars 2012 1 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 En

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN BOENDE Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-21 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Ett strategiskt program som anger riktningen

Läs mer

Partnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län

Partnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg är ett samarbetsråd för att öka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. För

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling 2015-2016.

Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling 2015-2016. dnr 1001-14 Birgitta Påhlsson Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling 2015-2016. Detta underlag är baserat på Högskolans övergripande måldokumentet för hållbar utveckling och avser aktiviteter

Läs mer

Vuxenutbildning i anstalt

Vuxenutbildning i anstalt Sammanfattning Rapport 2012:6 Vuxenutbildning i anstalt En kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning med fokus på motivationsarbete och anpassning Sammanfattning Kriminalvården, som ansvarar

Läs mer

Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg

Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg Närvarande: Mats Eriksson, Carl-Fredrik Graf, Henrik Erlingsson, Ann Charlotte Stenkil, Eva Borg, Liselott Bensköld Olsson, Per Persson,

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Barn- och utbildningsnämnden

Verksamhetsplan 2015-2017. Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2015-2017 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplanen omfattar de politiska intentionerna som de uttrycks i Vision 2050, riktningar, program, kommunstyrelsen målområden

Läs mer

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som

Läs mer

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015 HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Riktlinjer gällande bisysslor vid Luleå tekniska universitet

Riktlinjer gällande bisysslor vid Luleå tekniska universitet Riktlinjer gällande bisysslor vid Luleå tekniska universitet 1. Inledning I Luleå tekniska universitets (LTU) uppdrag ingår att samverka med såväl näringslivet som samhället i övrigt. Många lärare, forskare

Läs mer

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Dahlmann Christian Datum 2015-11-24 Diarienummer KSN-2015-2171 Kommunstyrelsen Almedalsveckan 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att kommunstyrelsens

Läs mer