Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier

Transkript

1 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier

2 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier Rapport 2013:1 ISSN X Omslagsbild: CKS. Linköpings universitet Centrum för kommunstrategiska studier Norrköping Telefon (växel) Tryck: LiU-Tryck, Linköpings universitet 2013

3 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier Inledning 5 Mål och inriktning 5 Verksamhetsfält 6 Lokal politik och kommunledning 7 Välfärd 8 Lokal utveckling och samhällsplanering 8 CKS arbetsformer för kunskapsbildning 10 Forskning, publicering och spridning av forskningsresultat 10 Utbildningar, seminarier och konferenser 11 Nätverk och samverkan 11 Styrning och ledning 13 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier beslutade av styrelsen för CKS den 10 december Dnr ISAK

4

5 Inledning Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett centrum för forskning, utveckling och samverkan vid Linköpings universitet. CKS verkar inom hela Linköpings universitet, men är administrativt knutet till Institution en för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). I detta dokument anges de ramar inom vilka verksamheten vid CKS ska bedrivas under perioden Programperioden kännetecknas av att Linköpings universitet, i samarbete med medlemskommunerna, konsoliderar och stärker CKS som en miljö för forskning och samverkan. Förankringen i universitetet och i kommunerna ska värnas och fördjupas. CKS position i vidare nationella och internationella nätverk ska stärkas. Detta sker bland annat genom att strategiskt arbeta med spridning och utbyte av erfarenheter och forskning Mål och inriktning Det övergripande målet för CKS är att bredda och fördjupa den kommunstrategiskt relevanta kunskapsbildningen, till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Ambitionen är att CKS ska utgöra ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning, och fungera som en vetenskaplig resurs i kommunernas övergripande utvecklingsarbete. CKS målsättning är: att stödja och bedriva forskning som är av såväl kommunstrategisk relevans som av hög vetenskaplig kvalitet; att följa, delta och vara initiativtagare i nationell och internationell forskning inom kommunstrategiskt relevanta områden; att utveckla formerna för lärande och kompetensutveckling för politiker och tjänstemän; att skapa möjligheter för möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och tjänstemän inom kommunal verksamhet; att stödja framväxten av en lokal forskningspolitik. I sin verksamhet ska CKS verka för att mötet mellan universitet och kommuner blir ömsesidigt berikande och kunskapsbyggande. CKS verksamhet bör präglas av stor interaktivitet vad gäller att identifiera forskningsfrågor och samarbetsområden. Det är i mötet mellan universitet och kommunerna i första hand de kommuner som bidrar till finansieringen av CKS som idéer om nya forskningsfrågor och samarbetsområden växer fram. 5

6 Verksamhetsfält Kommunernas förutsättningar för beslutsfattande, planering och implementering har förändrats drastiskt under de senaste decennierna. Den överstatliga nivån har på flera sätt blivit mer närvarande på kommunal nivå. Europeiska unionens gemensamma strategier och ramverk påverkar utvecklingen inom flera av de politikområden som är centrala för kommunerna. Staten har också blivit mer närvarande framförallt genom en ökad tillsyn från statliga myndigheter. Kommunerna har också fått fler och allt mer komplexa uppdrag, som i många fall måste lösas i bred samverkan mellan olika kommunala förvaltningsenheter, och i samarbete med andra aktörer i samhället. Relationen mellan medborgarna och den kommunala organisationen har förändrats i flera avseenden. Tillgången till information, både om vilka beslut som tas, och om vilka verksamheter som bedrivs i kommunal regi, har ökat. Kommunala handlingar finns nu enkelt att tillgå på kommunernas hemsidor. Sociala medier av olika slag används allt oftare för att skapa möjligheter till inblick i kommunala företrädares yrkesmässiga vardag, och omvänt för att ta del av medborgarnas uppfattningar om den kommunala verksamheten. Förutsättningarna för interaktivitet och dialog har därmed blivit bättre. Samtidigt förlorar partierna medlemmar, och de har stora problem att rekrytera kandidater till valsedlar, och till andra uppdrag som fördelas inom en kommunal verksamhet. Den kommunala välfärdssektorn utsätts för en ökande konkurrens. Skolor, vårdinrättningar och annan verksamhet som tidigare sköttes nästan uteslutande i kommunal regi, drivs allt oftare av privata entreprenörer. För de kommunala organisationerna är detta en förhållandevis ny situation, som kan uppfattas både som en utmaning och som en möjlighet. Dessutom ser vi en demografisk förändring präglad av urbanisering, av en åldrande befolkning, av transnationalism, av ökad polarisering, men också av ökad social och geografisk rörlighet som formar såväl de krav som ställs på den kommunala verksamheten, som de strukturella förutsättningar inom vilka kommunerna kan agera. Kommunala aktörer är centrala i arbetet med att finna strategier för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Allt fler kommuner arbetar för en mer effektiv resurshushållning, för mer hållbara transportsystem, och för att på sikt minska kommunens klimatpåverkan. I det här arbetet har kommunerna att förhålla sig till krav och målsättningar som formuleras i mellanstatliga förhandlingar, genom EU, på statlig nivå, och av en lång rad aktörer i det civila samhället. Hållbar utveckling handlar också om ekonomisk och social hållbarhet. Här omfattar kommunernas utmaningar att 6

7 stödja ett förnyat arbetsliv och näringsliv och att förhindra social marginalisering och utanförskap. Det är mot denna bakgrund som CKS ska arbeta för att bredda och fördjupa den kommunstrategiskt relevanta kunskapsbildningen. Under period en kommer CKS fortsätta arbeta inom tre redan etablerade verksamhetsfält: Lokal politik och kommunledning, Välfärd och Lokal utveckling och samhällsplanering. Lokal politik och kommunledning Arbetet inom verksamhetsfältet Lokal politik och kommunledning syftar till att skapa kunskap om och reflektion kring frågor som rör lokal politik och kommunledning. Frågor som rör politiskt deltagande, medborgarinflytande, demokrati och styrning är centrala i varje svensk kommun. Mycket tyder emellertid på att den representativa demokratin befinner sig i en brytningsprocess. Partiorganisationerna har på förhållandevis kort tid förlorat omkring hälften av sina medlemmar, vilket bland annat skapat problem för dem att fylla sina valsedlar med kandidater inför allmänna val. Samtidigt har allt fler nya partier bildats och vuxit i styrka, partier vars främsta fråga inte sällan är missnöje med de etablerade partierna och deras sätt att arbeta. Parallellt med detta har kommuner i allt större omfattning fått krav på sig att integrera och genomföra inte bara lokal och nationell, utan också övernationell politik, vilket ställer kommunledningar inför stora utmaningar vad rör både samordning och styrning. Den utveckling som skisseras ovan finns på varje politisk nivå, men är särskilt tydlig inom kommunpolitiken. Det gör att demokratins utveckling och förutsättningar på lokal nivå är ett mycket angeläget kunskapsområde. Demokratifrågor omfattar allt från bristande engagemang för partipolitiskt arbete till hur arbetssätt och relationer formas på kommunledningsnivå. Omvärldsförändringar gör också att frågor om hur kommunledningar hanterar flernivådemokratins utmaningar behöver utforskas. I en strävan efter ökad demokrati och stärkt handlingskraft och effektivitet, prövar kommunerna nya och olika sätt att organisera sig. Bakgrunden till, och effekterna av kommunernas omorganiseringar är också områden som vi behöver utveckla mer kunskap om. Under verksamhetsperioden prioriteras följande verksamhetsområden inom verksamhetsfältet Lokal politik och kommunledning: Den lokala politikens, förvaltningens och den politiska styrningens villkor, legitimitet och betydelse. Deltagardemokratiska innovationer; olika former av kontakter mellan kommunala företrädare och medborgare som sker parallellt med de traditionella representativa kanalerna. Rättssäkerhet och tillit i kommunpolitiken, samt frågor som rör gransk ning och uppföljning av kommunal verksamhet. 7

8 Välfärd Arbetet inom verksamhetsfältet Välfärd syftar till att skapa kunskap om hur kommunerna organiserar sitt arbete inom välfärdsområdet. Välfärdsområdet är idag ett av kommunernas viktigaste verksamhetsområden och det som tar i särklass störst utrymme i en kommunal budget. Under de senaste decennierna har välfärdsområdet genomgått stora och viktiga förändringar. Mycket tyder på att välfärdsområdet under kommande år kommer att förändras ytterligare, och dessutom möta ökade och till viss del motstridiga krav. Detta samtidigt som det ekonomiska utrymmet för kommunsektorn även fortsättningsvis kommer att vara begränsat. Statens krav på kvalitet och tillgänglighet i den service kommunen levererar kommer sannolikt att öka. Detta syns bland annat genom en skärpt statlig tillsyn inom flera områden av välfärdssektorn. Den enskilda kommunen förväntas därmed i allt högre grad leva upp till mål och kvalitetsstandarder som sätts av andra än de själva. Medborgarnas krav på välfärdsområdet kan också komma att förändras. Den kommunala verksamheten konkurrensutsätts i allt större omfattning, vilket skapar nya förutsättningar. Det senaste decenniet kännetecknas av en snabb tillväxt av nya och alternativa utförare inom välfärdsområdet. Dessa utförare i den privata och ideella sektorn är på samma gång såväl uppdragstagare och komplement, som konkurrenter till kommunen. Flera av de utmaningar som kommunerna står inför på välfärdsområdet involverar flera förvaltningar, och närvaron av samverkans- och nätverksbaserade lösningar är stark. Det innebär att olika förvaltningar och politikområden kan ha olika krav och förväntningar på en verksamhet. Sammantaget innebär detta att kommunerna kommer att möta ökade krav när det gäller att tillhandahålla kvalitet i service och tjänster, samtidigt som kommunernas manöverutrymme i flera avseenden kommer att bli mindre. Under verksamhetsperioden prioriteras följande verksamhetsområden inom verksamhetsfältet Välfärd: Vetenskaplig grund, kunskapsutveckling och en evidensbaserad praktik. Om kommunala strategier för verksamhetsutveckling och lärande inom välfärdsområdet. Medborgare, brukare, klienter och kunder. Om kommuners sätt att få inblick i, förstå och förhålla sig till medborgares krav och behov. Samverkan, styrning och organisering inom välfärdsområdet. Lokal utveckling och samhällsplanering Arbetet inom verksamhetsfältet Lokal utveckling och samhällsplanering syftar till att skapa kunskap om utmaningar och möjligheter för lokalt och kommunalt arbete för hållbar utveckling. Samhällsomvandling i såväl stad som på landsbygd sker i samspel mellan å ena sidan lokala strukturer och processer och å andra sidan vidsträckta, nationella och internationella sådana. Kommunerna har därför att förhålla 8

9 sig till såväl lokala och platsspecifika förutsättningar, som till övergripande ibland globala omvärldsfaktorer, i sitt arbete med att skapa en långsiktigt hållbar utveckling. Kommuner agerar i en situation av flernivåstyrning och där politiska strategier som formuleras på nationell, europeisk och ibland global nivå påverkar kommunernas utvecklingsarbete. Denna tillväxt strategi formulerar tre prioriteringar: smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Ekonomisk och samhällelig omvandling sker geografiskt ojämnt, vilket gör att olika kommuner ställs inför olika utmaningar. Varierande förhållanden vad gäller exempelvis befolkningstäthet och befolkningsstruktur, näringslivsstruktur samt historisk framväxt av den byggda miljön och befintlig infrastruktur innebär att möjligheterna till utveckling ser olika ut. Omställningsprocesser mot ökad hållbarhet tar sig därför olika uttryck i olika kommuner, men också inom olika kommunala verksamheter och på olika nivåer i den kommunala beslutsapparaten. Visionen om hållbar samhällsutveckling rymmer en ambition att beakta såväl ekologiska, sociala och kulturella som ekonomiska aspekter, samt hur dessa samspelar i olika former av beslutsfattande. Kommunernas arbete för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling handlar om att skapa möjligheter till sysselsättning och försörjning för individer och hushåll, och därmed om förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle. Social integration och delaktighet, kulturella resurser och kreativitet är avgörande förutsättningar för samhällsutvecklingen. Kommunernas planering för ett hållbart samhälle möter en rad konkreta utmaningar däribland omvandling av bostäder och förändring av boende strukturer, investeringar i infrastruktur, prioriteringar i markanvändning och klimatanpassning. Dessa utmaningar aktualiserar demokratifrågor dialog och delaktighet, medborgarinflytande och tillgänglighet. Under verksamhetsperioden prioriteras följande områden inom verksamhetsfältet Lokal utveckling och samhällsplanering. Planering, samverkan och dialog rörande byggd miljö, markanvändning och infrastruktur. Lokala och kommunala strategier för integration och sysselsättning, tillväxt och företagande. Det lokala hållbarhetsarbetets olika dimensioner. Om lokala lösningar i en global omvärld. 9

10 CKS arbetsformer för kunskapsbildning Det övergripande målet för CKS är att bredda och fördjupa den kommunstrategiskt relevanta kunskapsbildningen, till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I det arbete som bedrivs för att nå detta mål, utgår CKS ifrån att kommunikation och samverkan, förtroende och förståelse är viktiga förutsättningar för kunskapsbildning. Lärande sker genom reciproka processer, genom dialog och interaktion. Kontinuerlig och återkommande kontakter med kommunerna och andra relevanta organisationer och miljöer är därmed en resurs och förutsättning för ömsesidigt och meningsfullt lärande. Detta är ett sätt för CKS att främja framväxten av en lokal forskningspolitik, där kommunerna aktivt efterfrågar samverkan med olika delar av akademin. Dessutom betonas inom CKS betydelsen av interaktion mellan kunskapsfält och kunskapsformer. Genom CKS egna forskare, nätverk med hela universitet och andra forskare nationellt och internationellt, samt med kommuner och andra organisationer så sker arbetet kontinuerligt i mötet mellan olika perspektiv och erfarenheter. Forskning, publicering och spridning av forskningsresultat CKS bedriver egen forskning, men stödjer också kommunstrategisk forskning vid andra delar av Linköpings universitet. Såväl CKS egna forskare, som de som erhåller projektstöd från CKS, samarbetar med forskare vid andra lärosäten i Sverige och internationellt. Akademisk forskning sker i ökande grad i internationella sammanhang och nätverk. Internationella samarbeten och publicering i internationella tidskrifter eller på internationella förlag innebär kvalitetsgranskning. En sådan granskning är en grundläggande komponent för trovärdighet för såväl enskilda forskare som forskningsinstitut. Denna trovärdighet är i sin tur en resurs vid ansökningar om olika typer av finansiellt forskningsstöd och en förutsättning för att kunna attrahera kompetenta forskare för anställningar och nätverkssamarbeten. Internationella publiceringar och samarbeten utgör också indikatorer som styr resurstilldelning inom och mellan universiteten i Sverige. CKS målsättning är att förstärka sin internationella publicering likväl som sin internationella samverkan. Den omvandling och de utmaningar kommunerna står inför är i hög grad formade av internationella strukturer och processer. Genom omvärldsanalys med internationella utblickar och jämförelser ökar förståelsen för liknande processer på kommunal nivå i Sverige. Internationell publicering och samverkan stärker dessutom CKS tro- 10

11 värdighet och gör det möjligt att utvecklas till ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning. Det är samtidigt viktigt att betona att dokumentationen och spridningen av forskningsresultat vid CKS ska ske med hänsyn till den samverkan forskningen sker i. Det betyder olika publiceringsformer på engelska och på svenska och i kortare eller längre format. En helt central målgrupp för CKS verksamhet är kommunala politiker och tjänstemän. Forsknings- och utredningsresultat kommuniceras löpande till såväl kommuner som till andra aktörer i det omgivande samhället. Genom debattartiklar, populärvetenskapliga publikationer, blogginlägg och genom att aktivt verka för att göra CKS kunskap tillgänglig för media, sprids forskningsresultat av kommunstrategisk relevans till aktörer i det omgivande samhället. Utbildningar, seminarier och konferenser De utbildningar och utbildningstillfällen som arrangeras av CKS syftar till främja den strategiska kompetensen i kommunal verksamhet. De syftar också till att skapa möjligheter för möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och tjänstemän inom kommunal verksamhet. Ett exempel på detta är Ledarskap i kommuner ett utvecklingsprogram för högre chefer inom kommunal förvaltning. Ett annat exempel är den Utvärderingsverkstad som CKS arrangerar tillsammans med andra kommunala aktörer. Seminarier arrangeras och vänder sig till såväl forskare och studenter som till beslutsfattare och tjänstemän inom kommunal verksamhet. CKS kommundag arrangeras varje år i samverkan med någon av CKS medlemskommuner. Vidare medverkar forskare och lektorer på CKS regelbundet i kurser som ges inom utbildningsprogram vid Linköpings universitet. CKS närvaro innebär att studenter får inblick i kommunstrategiskt relevanta frågeställningar. CKS insatser finansieras av respektive utbildningsprogram. CKS ska också ta initiativ till seminarier och konferenser som riktar sig till forskare verksamma på det kommunstrategiska fältet. Nätverk och samverkan Hela CKS verksamhet bygger på samverkan med den kommunala sfären. Forskningsfrågor och utredningsuppdrag formuleras i dialog med kommunerna. CKS är involverat i en rad kommunstrategiskt relevanta nätverk. Vissa av dessa nätverk har byggts upp av CKS. Andra har skapats och byggts upp av andra aktörer. CKS roll i dessa nätverk kan se olika ut. CKS kan ha en roll som observatör i existerande nätverk. Syftet med att finnas med som observatör i ett nätverk är att inhämta information och kunskap om frågor som är av relevans för den verksamhet som CKS bedriver. I dessa fall har CKS inget samordnande eller organisatoriskt ansvar för nätverket. CKS kan också ha en roll som kunskapsförmedlare i nätverk. Represen- 11

12 tanter för CKS bjuds då in till existerande nätverk för att berätta om pågående forskning eller för att dela med sig av forskningsresultat som kan vara av relevans för det aktuella nätverket. Syftet med en sådan närvaro är kunskaps- och forskningsförmedling. Inte heller i dessa fall står CKS som samordnare eller ansvarig för det aktuella nätverket. Vidare kan CKS ha rollen som följeforskare i ett existerande nätverk. Forskare från CKS följer då nätverket, dess medlemmar och de processer de är involverade i under en begränsad tidsperiod. Resultaten av en sådan följeforskning ska presenteras och publiceras, vilket innebär att den aktuella forskaren måste ges tid att analysera de data som hämtats in, och sammanfatta dessa i skriftlig form. Följeforskning är en tids- och resurskrävande arbetsform som ibland kan kräva extern finansiering. Syftet med att följeforska är att skapa ny kunskap med en stor grad av kommunstrategisk relevans. Sist och slutligen kan CKS ha rollen som samordnande och pådrivande kraft i ett nätverk. CKS bidrar då till skapandet av mötesplatser för aktörer som uppfattas som mycket viktiga ur ett kommunstrategiskt perspektiv. Ett exempel på det är den roll som CKS har i de nätverk för lärande och erfarenhetsutbyte som kommunstyrelseordföranden respektive kommunchefer i Östergötland med omnejd bildar sedan drygt tio år. Under hela denna tid har de gett CKS i uppdrag att samordna och driva dem. För CKS innebär detta en möjlighet att etablera och upprätthålla strategiskt viktiga relationer med politiker och tjänste män i den kommunala sfären, samt att bidra till kunskapsutveckling och reflektion genom ett möte mellan deltagare och forskare. Vilka specifika nätverk CKS är involverade i varierar över tid. Den följeforskande och den samordnande rollen kräver emellertid ett mer långsiktigt åtagande och mer omfattande budgetprioriteringar än rollen som observatör och kunskapsförmedlare. 12

13 Styrning och ledning CKS är en centrumbildning för forskning och utveckling vid Linköpings universitet. Centrumet är en särskild arbetsenhet, administrativt placerat vid till Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). CKS ska sträva efter att samverka med hela universitetet och samtliga medlemskommuner. Till grund för verksamheten ligger det samverkansavtal som undertecknats av Linköpings universitet och samtliga medlemskommuner. CKS leds av en styrelse om nio ledamöter och åtta ersättare. Fem av leda möterna och fyra ersättare utses av kommunerna, genom regionförbundet Östsams försorg. Universitetets ledamöter och ersättare utses av rektor vid universitetet. Ordförande ska utses bland de företrädare som utses av kommunerna. Rektor fastställer styrelsen genom särskilt beslut. Styrelsen har fyra ordinarie möten per år, och ledamöterna väljs för en mandatperiod om tre år. Under styrelsen finns en föreståndare, som utses av rektor. Universitetet ansvarar för att det vid CKS är placerad en professor med särskild uppgift att vara vetenskaplig ledare. Styrelsens arbetsformer och föreståndarens ansvar regleras i instruktion fastställd av universitetets rektor. Universitetet anställer personal och tillhandahåller materiella och andra resurser på inom universitetet gängse villkor, allt inom de ekonomiska ramar som finansieringen från kommunerna, universitetet och andra externa finansiärer medger. CKS ska samverka med kommunerna för att säkerställa systematisk spridning av forskningsresultat i medlemsorganisationerna. I samverkansavtalet mellan Linköpings universitet och medlemskommunerna slås det fast att medlemskommunerna varje år ska bjudas in till en Ägardialog, där dessa har rätt att yttra sig över och påverka kommande års verksamhet. 13