Centrum för kommunstrategiska studier. Ramar för verksamheten

Transkript

1 Centrum för kommunstrategiska studier Ramar för verksamheten

2 Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet Norrköping Tryck: LiU-Tryck Linköpings universitet

3 Centrum för kommunstrategiska studier Ramar för verksamheten Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier antogs av CKS styrelse den 2 december Dnr ISAK

4 Inledning Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett centrum för forskning och samverkan vid Linköpings universitet. CKS målsättning är: Att följa, delta och vara initiativtagare i nationell och internationell forskning inom kommunstrategiskt relevanta områden. Att stödja och bedriva forskning med kommunstrategisk relevans och hög vetenskaplig kvalitet. Att skapa möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och tjänstemän inom kommunal verksamhet. CKS ska utgöra ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning, och fungera som en vetenskaplig resurs i kommunernas övergripande utvecklingsarbete. Målet för CKS är att utveckla och fördjupa kommunstrategiskt relevant kunskap till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Forskning och lärande CKS ska vara en mötesplats för kommunforskare och kommunala företrädare. Utgångspunkten är att möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och tjänstemän stärker och berikar den kommunala verksamheten likväl som kommunforskningen. Ambitionen att vara ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning är därför nära förbunden med ambitionen att fungera som en mötesplats för lärande, och som en vetenskaplig resurs i kommunernas utvecklingsarbete. En interaktiv ansats Den forskning som bedrivs vid CKS ska vara av betydelse för planering, beslutsfattande och implementering på kommunal nivå. Samtidigt ska den vara teoretiskt förankrad och hålla en hög vetenskaplig kvalitet. För att möta båda dessa krav har forskare vid CKS utvecklat och fördjupat en kritiskt interaktiv metodansats, där arbetet med att identifiera kunskapsbehov och forskningsfrågor sker i interaktion mellan forskare och kommunföreträdare. Den interaktiva ansatsen bidrar till att göra forskningen samhällsrelevant. Interaktionen ökar också förutsättningarna för att forskningsresultat kommer till nytta. Samtidigt bygger den interaktiva ansatsen på en respekt för forskarens rätt till vetenskaplig integritet och oberoende vad gäller analys och slutsatser. Forskarens teoretiska förankring och kritiska förmåga ses som en tillgång i arbetet med att utveckla och fördjupa kommunstrategiskt relevant kunskap, till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. 4

5 En interaktiv ansats Formulera Samla 1 forskningsfråga 2 data Analysera 3 data Dra 4 slutsatser Sprida 5 resultat Kommun Forskare 5 Forskare vid CKS har utvecklat och fördjupat en kritiskt interaktiv metodansats, där arbetet med att identifiera kunskapsbehov och forskningsfrågor sker i interaktion mellan forskare och kommunföreträdare. Den interaktiva ansatsen bidrar till att göra forskningen samhällsrelevant. Interaktionen ökar också förutsättningarna för att forskningsresultat kommer till nytta.

6 CKS Forskning I CKS övergripande målsättningar ingår att följa, delta och vara initiativtagare i nationell och internationell forskning inom kommunstrategiskt relevanta områden. I målsättningarna ingår också att stödja och bedriva forskning som är kommunstrategiskt relevant och av hög vetenskaplig kvalitet. CKS bedriver kommunstrategisk forskning i egen regi och genom olika former av samarbeten. Samarbetet sker med forskare vid olika delar av Linköpings universitet och med forskare vid andra universitet i Sverige och internationellt. CKS viker varje år en del av sina intäkter till CKS forskningsstöd. CKS forskningsstöd består dels av mer omfattande bidrag som fördelas via utlysning av forskningsmedel, dels av mindre omfattande bidrag som kan sökas löpande. Syftet med CKS forskningsstöd är att stödja relevant kommunforskning vid Linköpings universitet. Forskningsstödet skapar förutsättningar för fördjupad samverkan mellan CKS och andra forskare och forskargrupper vid LiU. Därmed bidrar det till att stärka CKS position som nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning. Beslut om forskningsstöd fattas av CKS styrelse eller dess arbetsutskott. Samverkan och närhet Forskningen som CKS bedriver och stödjer karakteriseras av samverkan med och närhet till 6 politikens villkor ledning lärande sociala investeringar URBANISERING lokal politik Ostlänken KRYMPANDE KOMMUNER REGIONER partier KORRUPTION samverkan hållbar destinationsutveckling

7 det kommunala fältet. Det ställer krav på förtroendefulla relationer mellan forskare och fält, på en utvecklad forskningsetik, och på respekt för forskarens rätt till vetenskaplig integritet. Granskning för trovärdighet CKS forskning publiceras och sprids genom olika kanaler; nationellt och internationellt. Publicering i vetenskapliga tidskrifter och förlag innebär att forskningen utsätts för kvalitetsgranskning. En sådan granskning är en förutsättning för trovärdighet för enskilda forskare och forskningsmiljöer. Denna trovärdighet är i sin tur en resurs vid ansökningar om olika typer av forskningsstöd och en förutsättning för att kunna attrahera kompetenta forskare för anställningar och samarbeten. Vetenskapliga publiceringar, externt forskningsstöd och samarbeten utgör också indikatorer som styr resurstilldelning inom och mellan universiteten i Sverige. CKS målsättning är därför att förstärka sin nationella och internationella vetenskapliga publicering likväl som sin samverkan med andra forskningsmiljöer. Det är samtidigt viktigt att resultaten av den forskning som CKS bedriver och stödjer får en god spridning i svenska kommuner. En helt central målgrupp för CKS verksamhet är kommunala politiker och tjänstemän. Genom CKS Rapportserie, populärvetenskapliga publikationer och genom att aktivt verka för att göra CKS kunskap tillgänglig för media, sprids forskningsresultat av kommunstrategisk relevans till aktörer i det omgivande samhället. kommunforskning LEDARES ARBETE välfärd demokrati STYRNING 7 små kommuner och stora företag lokal utveckling samhällsplanering medborgardialoger organisering

8 CKS Lärande I CKS övergripande målsättningar ingår att skapa möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och tjänstemän inom kommunal verksamhet. Inom ramen för CKS Lärande arrangeras utbildningstillfällen, som i första hand riktar sig till CKS medlemskommuner. Denna verksamhet ger forskare, politiker och tjänstemän möjlighet till kunskapsutbyte och reflektion. Därigenom bidrar CKS till att främja den strategiska kompetensen hos kommunala politiker och tjänstemän, men också till att kommunrelevant forskning kan bedrivas. Seminarier och kommundag Ett exempel på mötesplats för politiker, tjänstemän och forskare är de seminarier som arrangeras, ofta i samverkan med kommunerna. Ett annat exempel är CKS kommundag, som arrangeras varje år i samverkan med någon av CKS medlemskommuner. Ett tredje exempel är Ledarskap i kommuner, som är en utbildning riktad till högre chefer inom kommunal förvaltning och som CKS ger i samverkan med regionens kommunchefer. Utöver dessa aktiviteter är CKS involverat i en rad kommunstrategiskt relevanta nätverk. Medverkan i dessa nätverk ger CKS stora möjligheter att vara en vetenskaplig resurs i kommunernas övergripande utvecklingsarbete och att identifiera och svara på kommunrelevanta forskningsfrågor. I dialog med nätverkens deltagare kan CKS dels förmedla forskningsbaserad kunskap, dels inhämta information och ta del av perspektiv som bidrar till att utveckla den forskning som bedrivs på CKS. Centrala nätverk Vilka specifika nätverk CKS är involverat i varierar över tid. Här ges några exempel på nätverk som CKS medverkar i: Nätverk med kommunstyrelseordförande i Östergötland med omnejd. Nätverk med kommunchefer i Östergötland med omnejd. Nätverk med ekonomichefer i Östergötland. Nätverk med kvalitetsansvariga i kommunerna (Qvalitet Öst). 8

9 9 Foto: Anna Valentinsson

10 Kunskapsfält Kommunernas förutsättningar för planering, beslutsfattande och implementering har förändrats under de senaste decennierna. Den överstatliga nivån har på flera sätt blivit mer närvarande på kommunal nivå. Europeiska unionens gemensamma strategier och ramverk påverkar utvecklingen inom flera av de politikområden som är centrala för kommunerna. Staten har också blivit mer närvarande framförallt genom en ökad tillsyn från statliga myndigheter. Kommunerna har också fått fler och allt mer komplexa uppdrag, som i många fall måste lösas i bred samverkan mellan olika delar av kommunen, mellanolika kommuner, och i samarbete med andra aktörer i samhället. Förändrade förutsättningar Relationen mellan medborgarna och den kommunala organisationen har förändrats i flera avseenden. Tillgången till information, både om vilka beslut som tas, och om vilka verksamheter som bedrivs i kommunal regi, har ökat. Kommunala handlingar finns nu enkelt att tillgå på kommunernas hemsidor. Sociala medier av olika slag används allt oftare för att skapa möjligheter till inblick i kommunala företrädares yrkesmässiga vardag, och omvänt för att ta del av medborgarnas uppfattningar om den kommunala verksamheten. Förutsättningarna för interaktivitet och dialog har därmed blivit bättre. Samtidigt förlorar partierna medlemmar, och har stora problem att rekrytera kandidater till uppdrag som fördelas inom en kommunal verksamhet. Välfärden är central Den demografiska förändringen präglad av ökad migration, urbanisering, åldrande befolkning och transnationalism formar de krav som ställs på den kommunala verksamheten och de strukturella förutsättningar inom vilka kommunerna kan agera. Medborgarens välfärd är ett centralt område för kommunerna. Välfärdsområdet inkluderar tjänster, stöd och service inom en rad områden så som skola, vård och omsorg. Målet är att erbjuda alla medborgare en god livskvalité genom livet. I dag ställs det kommunala välfärdsområdet inför allt större utmaningar, bland annat vad gäller att möta enskilda medborgares utsatthet och behov av kvalificerat stöd, om ökande krav på kvalité och kunskapsutveckling och därmed krav på effektivitet, styrning och uppföljning. Dessutom utsätts den kommunala välfärdssektorn för ök- 10

11 Lokal politik och demokrati Lokal ledning, styrning och organisering Lokal utveckling och samhällsplanering 11

12 ande konkurrens. Skolor, vårdinrättningar och annan verksamhet som tidigare sköttes nästan uteslutande i kommunal regi, drivs allt oftare av privata entreprenörer. För de kommunala organisationerna är detta en förhållandevis ny situation, som kan uppfattas både som en utmaning och som en möjlighet. Långsiktigt hållbar utveckling Kommunala aktörer är centrala i arbetet med att finna strategier för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Allt fler kommuner arbetar för en mer effektiv resurshushållning, för mer hållbara transportsystem, och för att på sikt minska kommunens klimatpåverkan. I det här arbetet har kommunerna att förhålla sig till krav och målsättningar som formuleras i mellanstatliga förhandlingar, genom EU, på statlig nivå, och av en lång rad aktörer i det civila samhället. Hållbar utveckling handlar också om ekonomisk och social hållbarhet. Här ingår kommunernas arbete med att stödja ett förnyat arbetsliv och näringsliv och att förhindra marginalisering och utanförskap. Här ingår också kommuners förmåga att hantera kriser. Det är mot denna bakgrund som CKS ska utveckla och fördjupa kommunstrategiskt relevant kunskap. Under perioden kommer CKS arbeta inom tre kunskapsfält: Lokal politik och demokrati, Lokal ledning, styrning och organisering, Lokal utveckling och samhällsplanering. Lokal politik och demokrati Arbetet inom kunskapsfältet Lokal politik och demokrati syftar till att fördjupa kunskapen omfrågor som rör lokal politik och demokrati. Frågor som rör politiskt deltagande, medborgarinflytande, förtroendevaldas villkor och demokrati är centrala i varje svensk kommun. Mycket tyder emellertid på att den representativa demokratin under en längre tid befunnit sig i en brytningsprocess. Partiorganisationerna har på förhållandevis kort tid förlorat omkring hälften av sina medlemmar, vilket bland annat skapat problem för dem att fylla sina valsedlar med kandidater inför kommunala val. Samtidigt har allt fler nya partier bildats och vuxit i styrka, partier vars främsta argument gentemot väljarna inte sällan är missnöje med de etablerade partierna och deras sätt att arbeta. Detta har bland annat medfört en drastisk förändring i de parlamentariska balansförhållandena i många kommuner med en kraftig ökning av antalet blocköverskridande styren och minoritetsstyren vilket också förändrar förutsättningarna för den kommunala demokratin. Förtroende och kunskap Till detta ska läggas att undersökningar visat att medborgarnas förtroende är lägre för kommunpolitiker än för förtroendevalda på andra nivåer. Samtidigt är medborgarnas kunskap om vilka det är som styr, och vad kommuner egentligen ansvarar för, ofta begränsad. Bristande kunska- 12

13 per kring vem som styr samt inte minst kring de politiska beslutsfattarnas fundamentala uppgift att prioritera mellan olika förväntningar och krav, inte minst inom välfärdsområdet, utgör en demokratisk framtidsutmaning. Till detta ska läggas att de förtroendevaldas möjligheter att prioritera i stigande grad påverkas av statliga regleringar och andra förändringar i det kommunala självstyret. Den utveckling som skisseras ovan finns på varje politisk nivå, men får särskilt tydliga uttryck på kommunal nivå. Det gör att demokratins utveckling och förutsättningar på lokal nivå är ett mycket angeläget kunskapsområde. Demokratifrågor omfattar allt från bristande engagemang för partipolitiskt arbete till hur de förtroendevaldas villkor för att fullgöra sitt uppdrag ser ut, samt i vilken utsträckning en koncentration av makt och uppdrag ser ut lokalt. Hit hör också medias roll i den lokala demokratin, bland annat som granskare och som agendasättare. Prioriterade tematiker Under verksamhetsperioden prioriteras följande tematiker inom kunskapsfältet Lokal politik och demokrati: Frågor om politiskt deltagande, i synnerhet deltagardemokratiska innovationer; olika former av kontakter mellan kommunala företrädare och medborgare som sker parallellt med de traditionella representativa kanalerna. Förtroendevaldas villkor och förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag, liksom de politiska partiernas interna arbetssätt. Politikens betydelse inom och för det kommunala välfärdsområdet, t.ex. hur politiska ambitioner och prioriteringar men också styrfilosofier påverkar den kommunala välfärdsverksamheten. Rättssäkerhet och tillit i kommunpolitiken, samt frågor som rör granskning och uppföljning av kommunal verksamhet. Lokal ledning, styrning och organisering Arbetet inom kunskapsfältet Lokal ledning, styrning och organisering syftar till att fördjupa kunskapen om hur kommunerna leder, styr och organiserar sitt arbete. Den kommunala organisationen studeras ur flera perspektiv och på flera nivåer från kommunledning och förvaltningar till enskilda verksamheter inom det kommunala området. Kommuner lägger stor vikt vid frågor som rör kommunal ledning, styrning och organisering. Därigenom vill de både stärka sin förmåga att utveckla en socialt och ekonomiskt långsiktigt hållbar verksamhet, och hantera att de fortlöpande ställs inför nya krav och förväntningar från medborgare, stat, myndigheter och olika samhällsaktörer. Styrande villkor för kommunernas arbete såsom konkurrensutsättning eller en ansträngd kommunal ekonomi ställer krav på organisationsformer som är effektiva, ändamålsenliga och som levererar hög kvalitet. 13

14 Kommuner är komplexa organisationer. I varje kommun finns två organisatoriska logiker den politiska logiken och förvaltningslogiken med olika utgångspunkter och uppdrag. Att få dessa två logiker att samspela är centralt i kommunerna, men är inte sällan en utmaning. Respektive del har sina ledare, vilket innebär att den kommunala organisationen leds av såväl politiker som av tjänstemän. Hur denna dubbla ledning fungerar får konsekvenser för den kommunala organisationen och ytterst för om kommunerna kan fungera som serviceleverantör, myndighet, intresseorganisation för medborgarna och samhällsaktör. I dag ställs allt högre krav på att kommunerna ska bedriva en verksamhet av god kvalitet, samtidigt som man också ska uppvisa en god ekonomisk hushållning på både kort och lång sikt. Inom exempelvis välfärdsområdet har kraven på insyn, granskning, utvärdering och kvalitetssäkring ökat. Detta syns bland annat genom en skärpt statlig tillsyn. Kraven på balans mellan verksamhetens kvalitet och ekonomi gör att kommunens förmåga att leda, styra och organisera verksamheter blir helt central. I en strävan efter stärkt handlingskraft och effektivitet, prövar kommunerna nya sätt att leda, styra och organisera sig. Till exempel har samverkans- och nätverksbaserade lösningar blivit allt vanligare. Sociala investeringar utgör ett annat exempel på hur kommuner kan utveckla strategier avseende ledning, styrning och organisering. Arbetet med att utveckla strategier för långsiktigt hållbar samhällsutveckling såväl ekonomiskt som socialt är centrala utmaningar för landets kommuner. Det gör att kunskapsfältet Lokal ledning, styrning och organisering utgör ett viktigt kunskapsfält. Prioriterade tematiker Under verksamhetsperioden prioriteras följande tematiker inom kunskapsfältet Lokal ledning, styrning och organisering: Utmaningar för ledare i den kommunala organisationen. Villkoren och formerna för samarbete mellan politiska ledare och chefstjänstemän, samt dessa ledares roller, arbete och samarbete i den kommunala organisationen. Frågor om hur kommuner styr och organiserar sig för att uppnå balans mellan verksamhet och ekonomi på kort och lång sikt. Frågor om kunskapsutveckling, ledning, styrning och organisering av välfärdsområdet för att möta ökande och förändrade behov och krav. Hur bemöts och hanteras dessa av ledning och personal? Vilka konsekvenser får det i sin tur för och i olika verksamheter? 14

15 Kommuner agerar i en situation av flernivåstyrning där politiska strategier som formuleras på nationell, europeisk och ibland global nivå påverkar kommunernas utvecklingsarbete. Lokal utveckling och samhällsplanering Arbetet inom kunskapsfältet Lokal utveckling och samhällsplanering syftar till att fördjupa kunskapen om utmaningar och möjligheter för lokalt och kommunalt arbete för hållbar utveckling. I sitt arbete med att skapa en långsiktigt hållbar utveckling har kommunerna att förhålla sig till såväl lokala och platsspecifika förutsättningar, som till övergripande ibland globala omvärldsfaktorer. Kommuner agerar i en situation av flernivåstyrning där politiska strategier som formuleras på nationell, europeisk och ibland global nivå påverkar kommunernas utvecklingsarbete. Infrastruktursatsningar såsom höghastighetsjärnvägen Ostlänken är ett exempel på ett projekt med bakgrund i prioriteringar och insatser på överstatlig och statlig nivå som har stor betydelse för lokal utveckling i Östergötland. Ekonomisk och samhällelig omvandling sker geografiskt ojämnt, vilket gör att olika kommuner ställs inför olika utmaningar. Varierande förhållanden vad gäller exempelvis befolkning, näringsliv och arbetsmarknad, den byggda miljön och befintlig infrastruktur innebär att de lokala förutsättningarna för att främja utveckling ser olika ut. Hur kan lokala aktörer och resurser mobiliseras i sektorsövergripande samarbeten, och vilka intressen är det som kommer till uttryck här? Hållbarhet som samspelar Visionen om hållbar samhällsutveckling rymmer en ambition att beakta såväl ekologiska, sociala och kulturella som ekonomiska aspek- 15

16 ter. Hur påverkar denna ambition den lokala planeringen, och hur samspelar olika aspekter av hållbarhet i kommunalt beslutsfattande? Lokalt arbete för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling handlar om att skapa möjligheter till försörjning för individer och hushåll, och därmed om förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle. En polariserad arbetsmarknad och hög arbetslöshet är en av samtidens stora samhällsutmaningar. Samtidigt står kommunerna inför stora rekryteringsbehov. Ökad migration och förändrade åldersstrukturer innebär förändrade förutsättningar för arbetsmarknaden. Detta skapar både möjligheter och utmaningar för kommunerna. Delaktighet och kreativitet Kommunernas planering för ett hållbart samhälle möter en rad konkreta utmaningar som rör bostäder och boendestrukturer, investeringar i infrastruktur, markanvändning och klimatanpassning. Dessa utmaningar aktualiserar demokratifrågor, medborgarinflytande och tillgänglighet. Delaktighet, kulturella resurser och kreativitet är också avgörande förutsättningar för samhällsutvecklingen. Genom olika teoretiska perspektiv däribland institutionell teori om process, stigberoende och förändringsmöjligheter samt begrepp som beskriver olika former av nätverk och socialt kapital skapas en fördjupad kunskap om lokal utveckling och samhällsplanering. Det geografiska perspektivet ger en förståelse för ojämn utveckling och för att det råder olika förutsättningar för olika kommuner. Prioriterade tematiker Under verksamhetsperioden prioriteras följande tematiker inom kunskapsfältet Lokal utveckling och samhällsplanering. Kommuners planering för att hantera demografisk förändring; i städer och på landsbygden. Integrering av fysisk och strategisk kommunal planering för lokal utveckling. Lokala partnerskap och initiativ samt sociala innovationer för välfärd, sysselsättning och företagande. Kommuners planering, samverkan och insatser för hållbar utveckling med ekologiska frågor i fokus. 16

17 Om CKS Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Centrum för kommun - stratetgiska studier bildades 1997 då Linköpings universitet och de östgötska kommunerna ingick ett avtal som formaliserade det samarbete som funnits sedan början av 1990-talet. CKS har i dag 14 medlemskommuner och ytterligare ett antal samarbetskommuner i regionen. Boxholm Ydre Kinda Vimmerby Åtvidaberg Valdemarsvik 17

18 Styrning och ledning CKS leds av en styrelse om nio ledamöter och åtta ersättare. Fem av ledamöterna och fyra ersättare företräder CKS medlemskommuner. Dessa utses av Linköpings universitets rektor på förslag av CKS Ägarforum. Universitetets ledamöter och ersättare utses av rektor vid universitetet. Ordförande ska utses bland företrädarna för kommunerna. Styrelsen har fyra ordinarie möten per år, och ledamöterna väljs för en mandatperiod om tre år. Under styrelsen finns en föreståndare, som utses av rektor. Universitetet ansvarar för att det vid CKS är placerad en professor med särskild uppgift att vara vetenskaplig ledare. Styrelsens arbetsformer och föreståndarens ansvar regleras i instruktion fastställd av universitetets rektor. Universitetet anställer personal och tillhandahåller materiella och andra resurser på inom universitetet gängse villkor, allt inom de ekonomiska ramar som finansieringen från kommunerna, universitetet och andra externa finansiärer medger. CKS ska samverka med kommunerna för att säkerställa systematisk spridning av forskningsresultat i medlemsorganisationerna. I samverkansavtalet mellan Linköpings universitet och medlemskommunerna slås det fast att CKS föreståndare årligen ska föra en dialog med CKS Ägarforum rörande CKS verksamhet och långsiktiga utveckling. Till CKS Ägarforum kallas rektor, samt kommunstyrelsens ordförande i de kommuner som ingår i CKS. Föreståndaren bjuder också in till verksamhetsdialog med kommunchefer och kommundirektörer i de kommuner som bidrar till CKS långsiktiga finansiering. Genom dessa verksamhetsdialoger förankras CKS verksamhet och långsiktiga utveckling i kommunernas tjänstemannaorganisation. 18

19 Foto: Thor Balkhed19

20 Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett centrum för forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Till grund för verksamheten ligger det samverkansavtal som undertecknats av Linköpings universitet och samtliga medlemskommuner. I detta dokument beskrivs ramarna för CKS verksamhet under perioden De kunskapsfält och de kommunala utmaningar som här beskrivs som särskilt angelägna, ska prioriteras i den forskning som CKS bedriver och stödjer, och i de lärandeaktiviteter som CKS bjuder in till. Programperioden kännetecknas av att Linköpings universitet och de kommuner som bidrar till CKS långsiktiga finansiering tillsammans stärker CKS som en miljö för kommunstrategiskt relevant forskning och samverkan. Förankringen i kommunerna ska värnas och fördjupas. CKS position på Linköpings universitet och i vidare nationella och internationella nätverk ska stärkas. Detta sker bland annat genom att strategiskt arbeta med regional, nationell och internationell spridning och utbyte av erfarenheter och forskning. 20