Kommunal välfärd. när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven

Transkript

1 Kommunal välfärd när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven Kerstin Johansson och Robert Jonsson, Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS)

2 En notis som kan vara hämtad från vilken kommun som helst!! Här är ett sett att visa på dagens ämne Varför: Brist på undersköterskor Vikarier och kvalificerad övertid (även ett kvalitetsproblem) Dock minskat försörjningsstöd Tack vare låg arbetslöshet och insatser vid arbetsmarknads- och integrationsenheten

3 Ett kommunalt exempel

4 Tabell 1. Kommuners avvikelser inom välfärdsförvaltningar Samtliga resultat står i tkr. Kommuner År Område Budget Utfall Avvikelse Boxholm 2014 Barn och utbildning Boxholm 2014 Behandling och omsorg Boxholm 2014 Individ och familjeomsorg Boxholm 2014 Äldreomsorg 730 Finspång 2014 Barn och ungdom Finspång 2014 Socialomsorg Kinda 2014 Barn och utbildning Kinda 2014 Socialnämnd Linköping 2014 Barn och ungdom Linköping 2014 Socialnämnd Linköping 2014 Vård och omsorg Linköping 2014 Äldrenämnd Mjölby 2014 Social omsorg och stöd Mjölby 2014 Utbildning och skola Motala 2014 Bildningsnämnden Motala 2014 Socialnämnd Norrköping 2014 Arbetsmarknadsnämnd Norrköping 2014 Barn och ungdom Norrköping 2014 Socialnämnd Norrköping 2014 Vård och omsorg Söderköping 2014 Barn och utbildning Söderköping 2014 Socialnämnd Vadstena 2014 Barn och utbildning Vadstena 2014 Socialnämnd Valdemarsvik 2014 Barn och utbildning arbetsmarknad Valdemarsvik 2014 Stöd och omsorg Ydre 2014 Barn och utbildning Ydre 2014 Socialförvaltning Åtvidaberg 2014 Barn och utbildning Åtvidaberg 2014 Vård och omsorg Ödeshög 2014 Barn och utbildning Ödeshög 2014 Socialnämnd

5 Dagens agenda Vad är en kommun igår och idag God ekonomisk hushållning Välfärdsförvaltningar som människobehandlande organisationer Förslag, idéer och diskussion

6 Kommunerna en historisk tillbakablick Den moderna kommunens ursprung (1862 års kommunalförfattningar) Men det var under efterkrigstiden de moderna kommunerna växte fram Från fattigvård till ett socialt investeringsparadigm.. Det kommunala utjämningssystemet, en förändrad syn på de äldre idag den äldre som frisk, vital och i stånd att göra aktiva val. Ökad organiseringsfrihet i början av 1990-talet Idag: Kommunernas självstyre bestäms i samverkan mellan kommun, stat och EU..

7 Kommunerna idag samma övergripande uppgifter men olika organisationsstrukturer Kommunernas övergripande uppgifter: Samhällsaktör Medborgarnas intresseorganisation Myndighet Serviceleverantör

8 God ekonomisk hushållning Vad är god ekonomisk hushållning? När blev det aktuellt med god ekonomisk hushållning för kommunerna? Varför enbart god ekonomisk hushållning på övergripande kommunal nivå fördelar och nackdelar? Vad utgör den största kostnadsposten inom kommunal välfärdsverksamhet?

9 Kommunala välfärdsförvaltningar skola, vård, omsorg, socialtjänst Hur ser det ut i praktiken? Globalt och nationellt En förändrad värld (migration, demografi) Ökande statlig styrning (SKL, SoS) styrda medel Gransknings samhället (IVO) Nya aktörer Privata initiativ civilsamhället Äldre omsorg Förändringsbenägenhet och framförhållning 24 äldreomsorgschefer berättar om resursanpassning och verksamhetsutveckling. Skola, barnomsorg Försörjningsstöd, arbetsmarknadspolitik - Utsatta grupper - Försörjningsstöd ersätter etableringsstöd tidigare

10 Kommunala välfärdsförvaltningar fokus på socialtjänst Hur ser det ut i praktiken? Globalt och nationellt En förändrad värld (migration, demografi) Ökande statlig styrning (SKL, SoS) styrda medel Gransknings samhället (IVO) Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Kunskapen behöver öka om hur arbetssätt, processer, styrning, driftsform och organisation kan främja en kunskapsbaserad och innovativ hälso- och sjukvård och socialtjänst utifrån ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. (Regeringens proposition 2016/17:50 s ) Direktiv 2017:39 En särskild utredare (Margareta Winberg) ska göra en översyn av socialtjänstlagen (2001:453) och vissa av socialtjänstens uppgifter.

11 Kommunala välfärdsförvaltningar skola, vård, omsorg, socialtjänst Hur ser det ut i praktiken? Pilotstudie som visar: olika kommunal organisation med olika nämnder och förvaltningar en mångfald av styrdokument En komplex relation mellan politik förvaltning (Vad Hur, formellt informellt) Kortsiktiga projektlikande satsningar Evidensbaserad praktik (från Evidensbaserad medicin)

12 Kommunala välfärdsförvaltningar som Människobehandlande organisationer Varför ser kommunala välfärdsförvaltningar ut som de gör? Tradition och historia Människobehandlande organisationer skiljer sig från vanliga byråkratiska organisationer då de består av människor som arbetar med (utsatta) människor. De professionella är gräsrotsbyråkrater (street level bureaucrats, Lipsky 1980) Organisations och verksamhetsutveckling (förändringsprocesser) blir inte rationella. Ingen enkel orsak-verkan-process där resultat kan bedömas utifrån givna mål. politiska beslut genomförs inte så som beslutsfattarna avsett (implementeringsproblemet) är handlingsinriktade före strategisk organisering, ledning, chefskap

13 Vad göra, vägar framåt Långsiktiga strategier för ledning, styrning och organisering av kommunala välfärdsförvaltningar satsning på personal. Kompetensförsörjning Inkludera personalen i kunskapsutvecklingen En reflekterande organisation Stärkt samverkan mellan praktik, utbildning forskning ny infrastruktur för socialtjänstens kunskapsutveckling. (FoU) likställ kommunernas socialtjänst med hälsooch sjukvården vad gäller resurser till forskning. (Samverkansdoktorander) SvD debatt Sociala investeringar

14 Pågående forskning Robert och Kerstin om sociala investeringar Behovet av preventivt arbete Hos de tekniska verksamheterna är det institutionaliserat med investeringsbudgetar, men inte inom välfärdsområdet varför!? Vad är fördelarna med sociala investeringar? Vad är nackdelarna med sociala investeringar?

15 Vägar framåt för långsiktigt hållbar kommunal välfärd Vad anser ni?

16 Tack för visat intresse! Kerstin Johansson och Robert Jonsson, Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS)