Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg"

Transkript

1 Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg

2 Inledning Nordisk politik Fyra studier: partiprogram, parlamentsdebatter och två fallstudier Sammanfattning Teoretisk modell Frågor och diskussion 2

3 Inledning Bakgrund (Gustafsson 1985, Riis 1985) Empiriska studier 1988, 1998 och 2008 (NOREL) Religiös förändring (Berger 1967, Dobbelaere 1981) Globalisering/glokalisering (Beyer 2007) Gränsdragningsproblem (Beckford 1999) Den religiösa skiljelinjen (Lipset och Rokkan 1967) Politisering (Kingdon 2011) 3

4 Nordisk politik Kulturellt och institutionellt lika länder Majoritetskyrkor i särställning Ökande religiös mångfald Ökande politisk konkurrens Högerpopulistiska partier (Mudde 2007) 4

5 Partiprogram Långsiktig ideologi Förändring över tid? Religiösa skiljelinjen? Metod 5

6 Partiprogram: Nationell identitet 6

7 Partiprogram: Nationell identitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 6

8 Partiprogram: Nationell identitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

9 Partiprogram: Nationell identitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

10 Partiprogram: Nationell identitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

11 Partiprogram: Partiidentitet 7

12 Partiprogram: Partiidentitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 7

13 Partiprogram: Partiidentitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

14 Partiprogram: Partiidentitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

15 Partiprogram: Partiidentitet Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

16 Partiprogram: Organiserad religion 8

17 Partiprogram: Organiserad religion Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 8

18 Partiprogram: Organiserad religion Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

19 Partiprogram: Organiserad religion Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

20 Partiprogram: Organiserad religion Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

21 Partiprogram: Globalisering/religiös mångfald 9

22 Partiprogram: Globalisering/religiös mångfald Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 9

23 Partiprogram: Globalisering/religiös mångfald Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

24 Partiprogram: Globalisering/religiös mångfald Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

25 Partiprogram: Globalisering/religiös mångfald Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

26 Partiprogram: Mänskliga rättigheter 10

27 Partiprogram: Mänskliga rättigheter Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater 10

28 Partiprogram: Mänskliga rättigheter Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

29 Partiprogram: Mänskliga rättigheter Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

30 Partiprogram: Mänskliga rättigheter Högerpopulister Andra partier Kristdemokrater Socialdemokrater

31 Partiprogram: Slutsatser Förändring över tid: Socialdemokrater Kristdemokrater Högerpopulister Den religiösa skiljelinjen kvarstår, men mer komplex 11

32 Parlamentsdebatter Realpolitik Politisk profilering Politisering Metod 12

33 Parlamentsdebatter: Religion? Antal anföranden med referenser till religion 1988/ / / Danmark Finland Island Norge Sverige 13

34 Parlamentsdebatter: Islam Andel av anföranden med referenser till religion 1988/ / /09 47 % 27 % 22 % 10 % 9 % 10 % 8 % 5 % 6 % 2 % 2 % 3 % 5 % Danmark Finland Island Norge Sverige 14

35 Parlamentsdebatter: Nationell identitet Andel av anföranden med referenser till religion 1988/ / /09 29 % 17 % 17 % 17 % 10 % 8 % 12 % 9 % 10 % 5 % 5 % 2 % 2 % 3 % Danmark Finland Island Norge Sverige 15

36 Parlamentsdebatter: Organiserad religion Andel av anföranden med referenser till religion 1988/ / / % 90 % 64 % 57 % 53 % 54 % 50 % 51 % 48 % 44 % 41 % 29 % 26 % 22 % 38 % Danmark Finland Island Norge Sverige 16

37 Parlamentsdebatter: Globalisering/mångfald Andel av anföranden med referenser till religion 1988/ / /09 67 % 41 % 34 % 28 % 36 % 31 % 38 % 22 % 20 % 9 % 5 % 2 % 4 % Denmark Finland Iceland Norway Sweden 17

38 Parlamentsdebatter: Mänskliga rättigheter Andel av anföranden med referenser till religion 1988/ / /09 33 % 36 % 24 % 26 % 12 % 14 % 10 % 15 % 10 % 13 % 5 % 5 % 1 % 3 % 3 % Danmark Finland Island Norge Sverige 18

39 Parlamentsdebatter: Partifördelning Andel av anföranden med referenser till religion Högerpopulister Kristdemokrater Socialdemokrater 2008/09 26 % 13 % 31 % 9 % 17 % 17 % 11 % 25 % 18 % 21 % 12 % Danmark Finland Island Norge Sverige 19

40 Parlamentsdebatter: Slutsatser Ökat antal anföranden med referenser till religion Ökat antal områden, som religion associeras till Minskning i förhållande till nationell identitet Vanligast i relation till organiserad religion, men minskande Ökande i relation till globalisering och mångfald Högerpopulister refererar oftare till religion =ökad politisering av religion 20

41 Fallstudie 1: Samkönade äktenskap Nordiska länderna pionjärer Parallella system Parlamentsdebatter Majoritetskyrkornas roll? Metod 21

42 Fallstudie 1: Slutsatser Majoritetskyrkornas roll utmanad Båda sidor använder majoritetskyrkorna som auktoriteter Båda sidor understryker vikten av kyrkornas valfrihet Obligatoriskt civiläktenskap får inget stöd Utdragen process i Norden mellan registrerat partnerskap och samkönade äktenskap =omförhandling av majoritetskyrkornas roll 22

43 Fallstudie 2: Slöjor bland domare/poliser Den heliga berättelsen om sekulära framsteg (Woodhead) Parlamentsdebatter i Danmark och Norge 2009 Värderingar: moral och känslor, ofta förknippade med symboler Metod 23

44 Fallstudie 2: Slutsatser Ställer religionsfrihet på sin spets: Lagens och statens trovärdighet Värderingar som det sekulära framsteget och neutralitet dominerar Värderingar som jämlikhet är mindre vanliga =värderingskonflikt mellan sekulärt/religion, modernt/ traditionellt 24

45 Empiriska slutsatser: Sammanfattning Kontinuitet och omförhandling i kyrka/stat-relationer Förändring genom ökad religiös mångfald och ökade referenser till mänskliga rättigheter Högerpopulistiska partier politiserar immigrationsfrågorna genom att använda sig av sekulära värderingar och kulturell kristendom 25

46 Analytisk modell: Bakgrund Varför finns religionen över huvud taget med i politiken? 1. Demokrati behöver ett demos 2. Religion kan användas för politisk legitimitet, uttrycka kollektiva värden och skapa normativitet Hur förhåller sig detta till homogenitet, mångfald och olika nivåer av politisk konflikt (politisering)? 26

47 Analytisk modell Religion Mindre politiserad Mer politiserad Homogenitet Civilreligion Nationalism Mångfald Privatiserad religion Mänskliga rättigheter 27

48 Analytisk modell Religion Mindre politiserad Mer politiserad Homogenitet Civilreligion Nationalism Mångfald Privatiserad religion Mänskliga rättigheter 27

49 Analytisk modell Religion Mindre politiserad Mer politiserad Homogenitet Civilreligion Nationalism Mångfald Privatiserad religion Mänskliga rättigheter 27

50 Analytisk modell Religion Mindre politiserad Mer politiserad Homogenitet Civilreligion Nationalism Mångfald Privatiserad religion Mänskliga rättigheter 27

51 Analytisk modell Religion Mindre politiserad Mer politiserad Homogenitet Civilreligion Nationalism Mångfald Privatiserad religion Mänskliga rättigheter 27

52 Diskussion

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Religionens roll i Sverige 1980-2009: kontinuitet och förändring

Religionens roll i Sverige 1980-2009: kontinuitet och förändring The role of religion in the public sphere. A comparative study of the five Nordic countries (NOREL) Religionens roll i Sverige 1980-2009: kontinuitet och förändring Resultat från NOREL-studien CRS seminarium

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

LPP i religion vt. 2016

LPP i religion vt. 2016 LPP i religion vt. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 1.Vi ser på film Världsreligionerna Vi antecknar

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Södervångskolans mål i SO

Södervångskolans mål i SO Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några

Läs mer

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten

Läs mer

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Block 4 Tematiska tvärsnitt

Block 4 Tematiska tvärsnitt B4 97 4:1 Religion i samhället 4:2 Nya religiösa rörelser 4:3 Livets skeden 4:4 Heliga texter och urkunder 4:5 Religion och vetenskap 4:6 Etik i praktiken 98 UPPGIFTER OCH DISKUSSIONSFRÅGOR B4.1 Sverige

Läs mer

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Våra värderingar - politik och religion

Våra värderingar - politik och religion september 2008 Våra värderingar - politik och religion En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna RÅDSLAG VÅR VÄRLD Innehållsförteckning Våra värderingar i en global värld 3 Politik och religion 4 Rapporten

Läs mer

Utrikespolitiken som slagfält

Utrikespolitiken som slagfält Utrikespolitiken som slagfält De svenska partierna och utrikesfrågorna Ulf Bjereld & Marie Demlcer NFRFNIUS&SAIMTF.RUS FÖRLAG Innehåll Förord 11 1. Partistrategier och det nationella intresset. Inrikespolitiska

Läs mer

Politiska system i jämförande perspektiv

Politiska system i jämförande perspektiv Politiska system i jämförande perspektiv Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (J.Magone kap 1-3) 1 Innehåll kursen Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (JM 1-3) Sammanflätningen

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Liberal distributiv rättvisa Rawls två principer: 1. Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande

Läs mer

Hur ser Ditt parti på kyrkors och religiösa samfunds frihet från statlig och politisk påverkan i deras trosutövning

Hur ser Ditt parti på kyrkors och religiösa samfunds frihet från statlig och politisk påverkan i deras trosutövning Sker det för många aborter i Sverige? Om det sker för många aborter i Sverige, hur anser ditt parti att dessa bör minska? (OBS! Möjlighet att välja flera svarsalternativ) tankarna att införa dödshjälp

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1 TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började

Läs mer

DEMOKRATI 4 DEMOKRATI OCH NATIONALISM

DEMOKRATI 4 DEMOKRATI OCH NATIONALISM SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion VT 2015 Veckomål vecka 15 Man ska ha läst sidan 186-195 Svarat på frågor s. 195 fråga 1-15. Veckomål vecka 16 Tisdag genomgång frågorna sidan

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL SVERIGE FÖRNYAT ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK -. AV LEIF V ERIXELL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning ii Konstitutionens

Läs mer

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, SE-901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Kursplan 2011-10-24 Sid 1 (5) Sociology of churches,

Läs mer

Strategi för barn och unga i Norden

Strategi för barn och unga i Norden 2 3 NORDISK MILJØMÆRKNING Strategi för barn och unga i Norden Strategi for børn og unge i Norden ANP 2010:710 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2010 ISBN 978-92-893-2012-2 Layout: Jette Koefoed Fotos:

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

3.13 Historia. Centralt innehåll

3.13 Historia. Centralt innehåll 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

HISTORIA 3.13 HISTORIA

HISTORIA 3.13 HISTORIA 3.13 STORIA Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner Bedömningsfrågor Abrahamitiska religioner Frågor som främst bedömer kunskapskravet kring kunskaper om de centrala tankegångarna och urkunderna kopplade till konkreta handlingar och uttryck i de olika religionerna.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGAR RELIGION OCH VÄRDERINGAR I EN INVANDRARGRUPP

LIVSÅSKÅDNINGAR RELIGION OCH VÄRDERINGAR I EN INVANDRARGRUPP LIVSÅSKÅDNINGAR RELIGION OCH VÄRDERINGAR I EN INVANDRARGRUPP En studie av sverigeungrare EVA M HAMBERG INNEHÅLL 1. Invandrares livsåskådningar: långsiktighet eller förändring? i Teoretisk bakgrund i Begreppet»livsåskådning«-

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012)

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Innehåll 1. SKR:s programråd för kyrka-skola 2. Föreläsningserbjudanen! 3. Kyrkornas globala vecka 4. Skolforum i Skövde 5. En liten sammanfattning

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig

Läs mer

Att studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat

Att studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat Religionshistoria? Att studera religion - Olika svar på livets stora frågor: mytologier, livsåskådningar - Förståelse för olika kulturers traditioner och tankesätt - Förstå hur religion interagerar med

Läs mer

Mårten Johansson, ordf marten.johansson@akeri.se Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr johan.granlund@vv.se Vägverket Konsult

Mårten Johansson, ordf marten.johansson@akeri.se Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr johan.granlund@vv.se Vägverket Konsult Mårten Johansson, ordf marten.johansson@akeri.se Sveriges Åkeriföretag Johan Granlund, sekr johan.granlund@vv.se Vägverket Konsult NVF utmaning Mobilitet -Personer -Gods Betalningsvilja Kostnader 2008

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Innehåll. Förord... 11

Innehåll. Förord... 11 Innehåll Förord................................................................... 11 Inledning................................................................ 15 Mediesport som forskningsfält..........................................

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Fråga 1: Tycker du själv att du har god kännedom om vilka politiker som sitter i valda församlingar idag?

Fråga 1: Tycker du själv att du har god kännedom om vilka politiker som sitter i valda församlingar idag? Rapport Novus inför seminarium okända politiker Undersökningen genomfördes i Novus sverigepanel med 1000 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18-79 år under perioden 13 juni - 19 juni 2013

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Religiös förändring på nationell och lokal nivå

Religiös förändring på nationell och lokal nivå Avslutade delprojekt: Religionens roll i norra Europa Detta delprojekt syftade till att utveckla den teoretiska diskussionen kring religionens roll i Sverige och Norden med utgångspunkt i de resultat som

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Interkulturella läroprocesser och integrering

Interkulturella läroprocesser och integrering Interkulturella läroprocesser och integrering Föreläsning på konferensen om Lärande och interkulturella möten på MDH Den 24 mars 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Innehåll: Överblick över mångkulturalism

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer