Religionens roll i Sverige : kontinuitet och förändring

Transkript

1 The role of religion in the public sphere. A comparative study of the five Nordic countries (NOREL) Religionens roll i Sverige : kontinuitet och förändring Resultat från NOREL-studien CRS seminarium 15 april 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet

2 NOREL studien: en översikt The role of religion in the public sphere. A comparative study of the five Nordic countries (NOREL) Danmark, Finland, Norge, Island, Sverige 1988, 1998, 2008 Stat, politik, medier, civilsamhälle Utgångspunkt i studie (Gustafsson 1985)

3 Gemensamma frågor Religionens nya synlighet i samhället Globalisering, migration och avreglering Från religiös och kulturell homogenitet till ökad mångfald? Religion och sekularitet? Privatisering eller de-privatisering? Religiösa majoriteter och minoriteter?

4 Per Pettersson RELIGION OCH STAT

5 Sverige Anses vara ett mycket sekulariserat land med en sekulär stat Fortfarande är en majoritet av befolkningen medlemmar i Svenska kyrkan, 68% och totalt 75% är medlemmar eller betjänade (SST)(2012) Ökande religiös pluralism, särskilt observerbar genom den offentliga synligheten av den förhållandevis lilla andelen muslimer (1% betjänade) Den historiska nationella lutherska Svenska kyrkan separerades (nästan) från staten 1:a januari 2000 Staten och offentliga myndigheter och institutioner ska vara sekulära och religiöst neutrala Men är den svenska staten i praktiken verkligen så sekulär och religiöst neutral som den officiellt ska vara?

6 Religiös tillhörighet i Sverige (2012) Befolkning 9,5 miljoner Svenska kyrkan (medlemmar) % Betjänade (enligt SST): Equmeniakyrkan ,4% Ortodoxa/österländska kyrkor ,3% Pingströrelsen ,3% Muslimska församlingar ,2% Romersk-katolska kyrkan ,1% Mindre kristna samfund ,6% Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) ,4% Andra (Jehovas V., Buddhism, Judiska, Mormer) 0,5% 75,8%

7 NOREL Tema 1: Religion och stat A. Lag-reglering av religion Tre områden i fokus: B. Religion i offentliga institutioner C. Offentliga myndigheter och deras represententers officiella användning av religion

8 Stat-religion reformen 1:a januari avreglering och nyreglering - två nya lagar Lag om trossamfund (SFS 1998:1593) Ger trossamfund i Sverige en jämställd juridisk ställning, samtidigt som Svenska kyrkans särställning bevaras genom en särskild lag Lag om Svenska kyrkan (SFS 1998:1591)

9 Tendenser i statens/regeringens policy rörande trossamfund En tendens att fokusera på ekonomiska relationer: de som tar emot ekonomiskt stöd behöver kontrolleras, och uppmärksammas därmed En tendens att fokusera på de trossamfund som uppfattas som potentiella problem för integration, orsak till värderingskonflikter etc. Därigenom granskas och utvärderas de små trossamfunden (som är de som får ekonomiska bidrag), vilket innebär en utveckling av dessa mot en närmare relation till staten Medan Svenska kyrkan tenderar att falla utanför statens aktiva intresse - och därmed utveckla en svagare relation till staten Efter år 2000 utvecklas en omvänd stat-religion dynamik jämfört med tidigare: Minoritetsreligion får starkare band till staten och blir mer ekonomiskt beroende (och därmed indirekt kontrollerade) av staten Majoritetsreligionen (Svenska kyrkan) tenderar att marginaliseras i den officiella diskursen om religionens roll i samhället

10 Trossamfunden en god kraft i samhället (Regeringskansliet, 2014, 12 sidor)

11 Stefan Stefan Attefall med Haider Ibrahim, Islamiska samarbetsrådet, och Fadila Jasarevic, Bosniakiska islamiska samarbetsrådet (s.8).

12 Syrisk ortodoxa kyrkans ärkebiskop i Sverige Dioscoros Benyamin Atas, grekisk-ortodoxa biskopen Demetrios Charbak, syrisk-ortodoxa biskopen Jean Kawak och den syriska, protestantiska prästen Riad Jarjour informerar Stefan Attefall om situationen för de kristna i Syrien (s.9)

13 Jan-Erik Levy, styrelseordförande vid Föreningen Judiska hemmet i Stockholm, Samuel Borg, vd vid Immanuelskyrkans vård AB, Stefan Attefall, Maria Larsson och Gustaf Carlsson, vd vid Södermalmskyrkans Vård och omsorg (s.10).

14 Rabbinen David Lazar vid Stockholms synagoga visar torarulle för samfundsminister Stefan Attefall (s.12)

15 Svenska kyrkans samhällsroll nämns bara en gång i broschyren som ansvarig för begravningsverksamhet (och inte alls som en religiös eller social aktör) (s.11) Staten har övergripande ansvar för att begravningsverksamheten fungerar. Ansvaret omfattar alla som är folkbokförda i Sverige. På de flesta orter är Svenska kyrkan ansvarig för begravningsverksamheten. Det handlar bland annat om att se till att det finns tillräckligt antal gravplatser, att ta emot stoft för förvaring och visning samt att sköta gravsättning och kremering. Svenska kyrkan eller kommunen i de orter där kommunen är ansvarig för begravningsverksamheten ska kunna anvisa och hålla med lokaler som lämpar sig för begravningsceremoni.

16 Regeringens broschyr väcker frågor om: Uppfattningen av Svenska kyrkan som trossamfund, och dess relation till andra trossamfund efter stat-kyrka reformen 2000 Regeringens/statens definition av begreppen Trossamfund och Religion

17 B. Religion i offentliga institutioner Religiösa service-funktioner integrerade i svenska offentliga institutioner: Fyra exempel 1. Sjukhus sjukhuspräster/pastorer 2. Kriminalvården präster/pastorer/imamer 3. Försvaret - 37 präster 4. Offentliga (kommunala) skolor - t.ex. skolavslutningar i kyrkor

18 Skolavslutning i Hällekis kyrka. Kyrkan var fylld till sista bänk med elevernas anhöriga och vänner. Programmet innehöll musik och sång av elever från olika årskurser. Som det ska vara inleddes allt med psalmen Den blomstertid nu kommer" och "Idas sommarvisa, som man måste räkna som tradition på en skolavslutning.

19 Skolavslutningar i kyrkobyggnader Traditionen praktiseras i 50% av alla skolor och på 90% av alla lokala orter (Kyrkans Tidning, maj 2011, 60% svarsfrekvens) Undersökning bland 720 rektorer % har skolavslutningar i kyrkan 8 av 10 rektorer tror att traditionen kommer fortsätta Undersökning bland 1467 geografiska församlingar inom Svenska kyrkan 90% har skolavslutningar i kyrkan Mest frekvent i den nioåriga grundskolan

20 C. Offentliga myndigheters och deras representanters officiella användning av religion. Indikatorer: 1. Förekomst och form av religiös ceremoni vid riksdagens öppnande 1988, 1998, Användning av religiös retorik i tal av statsöverhuvud (statsminister/president/ kunglighet) 1988, 1998, Religiös närvaro och ritual vid officiella firanden och minneshögtider (t.ex. i samband med kris och katastrof) 4. Närvaro av representanter för offentliga myndigheter vid religiösa ritualer och ceremonier (t.ex. i samband med kris och katastrof)

21 Förekomst och form av religiös ceremoni vid riksdagens öppnande 1988, 1998, 2008 Gudstjänst i Storkyrkan vid riksdagens öppnande Biskop Eva Brunne predikar mot främlingsfientlighet och rasism. (SvD )

22 Interreligiös gudstjänst i Storkyrkan i samband med riksdagens öppnande Miljöminister Andreas Carlgren, finansminister Anders Borg, utbildningsminister Jan Björklund och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. (SvD )

23 2. Användning av religiös retorik i tal av statsöverhuvud (statsminister/president/ kunglighet) 1988, 1998, 2008 Ingen användning av religion i retorik/tal av statsministern, kungen eller annan kunglighet (men det har hänt att religionens plats i officiella offentliga sammanhang har försvarats av regeringsrepresentanter. T.ex. har utbildningsminister Jan Björklund och civilminister Stefan Attefall under de senaste åren officiellt uttalat stöd för religiösa inslag i samband med skolavslutningar)

24 3. Religiös närvaro och ritual vid officiella ceremonier och minneshögtider En ökande religiös närvaro och ritualer i officiella ceremonier i samband med kriser och katastrofer Mordet på Olof Palme M/s Estonia katastrofen Diskotekbranden i Göteborg Mordet på utrikesminister Anna Lindh Asien tsunamin

25 m/s Estonia katastrofen 1994 Landshövdingen i Uppsala län tog initiativ att be Svenska kyrkan att arrangera en sorgegudstjänst i Uppsala Domkyrka redan samma dag som katastrofen inträffade Kungen och drottningen deltog i sorgegudstjänsten, som även direktsändes i radio En officiell nationell minnesgudstjänst arrangerades följande söndag. Statsministern, kungen och drottningen deltog i den.

26 Asien Tsunamin 2004 Svenska kyrkan var en integrerad del i statens krishantering i Thailand Officiell minnesgudstjänst i alla 13 domkyrkor på samma klockslag lördag kl 18 en vecka efter Tsunamin En minister från regeringen var närvarande i varje domkyrka. Regeringen annonserade på sin websida vilken minister som deltog i gudstjänsten i respektive domkyrka kungafamiljen delade också upp sig för att vara representerade i olika domkyrkor runt om i landet

27 4. Närvaro av representanter för offentliga myndigheter vid religiösa ritualer och ceremonier Svenska kyrkans kyrkomöte: Kungen och drottningen är närvarande varje år vid kyrkomötets öppnande Biskopsvigningar Begravningar av speciella personer. T.ex. Fadime Sahindals begravningsgudstjänst 2002, minister Mona Sahlin var närvarande som representant för regeringen Sorge- och minnesgudstjänster i samband med kris och katastrof

28 Vigning av biskopar Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia var närvarande vid vigningen av biskop Eva Brunne och biskop Tuulikki Koivunen Bylund, 8 november 2009

29 Stat-religion relationer Två olika svenska religiösa normaliteter 1. Det finns en sekulär offentlig religiös normalitet under normalt vardagliga förhållanden, att behålla religion inom den privata sfären och att hålla den utanför det offentliga området 2. Det finns en annorlunda religiös offentlig normalitet under speciella förhållanden och situationer Inom särskilda områden där religion/religiösa aktörer är en nästan integrerad del av offentliga myndigheter/institutioner I traditionella kulturella kontexter som skolavslutningar I kris- och katastrofsituationer 3. Det finns accepterade områden för, och växlingar mellan, dessa normaliteter

30 Svensk religiös normalitet i den offentliga sfären i vardagen och i speciella situationer Det som betraktas som religiöst onormalt i normalt vardagsliv, uppfattas som religiös normalitet i onormala situationer

31 Men religionens plats i den Svenska offentliga sfären är under omförhandling Kommer acceptansen av de två olika religiösa normaliteterna att försvinna? Som en konsekvens av Ökande religiös mångfald Separationen mellan staten och Svenska kyrkan Ökande influens av internationell restriktiv policy beträffande officiell religiös närvaro i offentliga sammanhang med hänvisning till religionsfrihet

32 Jonas Lindberg RELIGION OCH POLITIK

33 Religion och politik 1988, 1998, 2008 Partiprogram Riksdagsdebatter Fallstudie om debatterna kring samkönade äktenskap Sammanfattning

34 Partiprogram Långsiktig ideologi Förändring över tid? Religiösa skiljelinjen (Lipset och Rokkan 1967)? Metod

35 Partiprogram: Slutsatser Förändring över tid: Minskning: partiidentitet Ökning: globalisering och totalt antal relaterade områden Den religiösa skiljelinjen kvarstår, men mer komplex

36 Riksdagsdebatter Realpolitik Politisk profilering Politisering Metod

37 Riksdagsdebatter: Vad religion relateras till Andel av anföranden med referenser till religion 1988/ / /09 51% 47% 38% 33% 34% 33% 36% 22% 13% Organiserad religion Globalisering Mänskliga rättigheter

38 Riksdagsdebatter: Problematiserad religion Andel av anföranden med referenser till religion 1988/ / /09 26% 10% 14% Problematisering

39 Riksdagsdebatter: Partifördelning Andel av anföranden med referenser till religion M C MP S V(PK) KD(S) FP 25% 12% 26% 17% 5% 18% 6% 15% 23% 1988/ / /09

40 Riksdagsdebatter: Slutsatser Relativt konstant antal anföranden med referenser till religion Ökat debatt om mångreligiositet Vanligast i relation till organiserad religion, men ökande om globalisering och mänskliga rättigheter Ökad problematisering KD mest och MP minst

41 Fallstudie: Samkönade äktenskap Nordiska länderna pionjärer Parallella system Parlamentsdebatter 1994 och 2009 Majoritetskyrkans roll? Metod

42 Fallstudie: Slutsatser Majoritetskyrkans roll utmanad Båda sidor använder majoritetskyrkan som auktoritet Båda sidor understryker vikten av valfrihet för religiösa samfund Obligatoriskt civiläktenskap får inget stöd Utdragen process i Norden mellan registrerat partnerskap och samkönade äktenskap =omförhandling av majoritetskyrkornas roll

43 Sammanfattning Förändring genom ökad religiös mångfald och ökade referenser till mänskliga rättigheter och ökad problematisering av religion Kontinuitet och omförhandling i kyrka/stat-relationen

44 Mia Lövheim RELIGION OCH MEDIER

45 Mediesamhället Tidningsläsande: minskande med fortfarande över 67% Tv och radio: från monopol till ökat utbud Internet: stark ökning Starkt medieförtroende: 67% (DN, SR/SVT)

46 Religion i dagspress Fyra tidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Göteborgs-Posten Fyra två-veckors perioder: före påsk, Ramanda, jul samt en vanlig period Sökord: islam, judendom, kristendom, hinduism, buddhism, andlighet, sekularisering Religion som huvudnyhet/notis, genre, religiös tradition 4900 artiklar (Sverige 720)

47 Resultat: religion i dagspress Ökning av artiklar där religion är huvudtema: Sverige 24% (1988) 38% (2008) Kristendom (Svenska kyrkan) dominerar men minskar (55% % 2008) Islam ökar (2% % 2008) Minskning av krönikor och nyheter ökning av ledare och debattartiklar fr a om mångkultur, integration

48 Religion i film och livsstilsmagasin Ökad skildring av religion som problem för samhälle/individ Ökad representation av religiösa minoriteter samt alternativ andlighet Religion som norm skildras som problem Religion som individuell resurs skildras positivt

49 Religiös media: tv, radio och internet Religiösa program (gudstjänster) minskar men har fortsatt starkt stöd ( ?) Ökad användning av digitala medier inom majoritetskyrkorna praktik och retorik Religiöst medieinnehåll brukas mest av redan religiöst aktiva

50 Mediebilder av religion Ökad rapportering - fr a Ökad mångfald/heterogenitet i mediebevakningen Islam - koppling till internationella konflikter och sociala problem och spänningar i Sverige Individualisering Ny synlighet på mediernas villkor

51 Medialisering: generella tendenser Mediernas logik genomsyrar alltmer andra institutioner och former av kommunikation i samhället Medier blir den främsta arenan för information om religion Medier formar religion utifrån nyhetsvärdering, polarisering, underhållning Journalistik om religion

52 Medialisering: nya frågor Religiösa medier: religiösa organisationer och individer lär sig och använder mediernas logik Medieanvändarens makt: region, historia, tolkningssammanhang Religion på mediernas agenda Digitala medier: nya berättelser, auktoriteter och plattformar

53 Annette Leis-Peters RELIGION OCH CIVILSAMHÄLLE

54 Civilsamhället och religion Ett nytt perspektiv i Norel (inte - med i Gustafsson) Mycket tid och arbete gick åt att - definiera vad som är uppgiften -

55 Vad är civilsamhälle? (Zimmer & Simsa 2014) Används mest i statsvetenskap och sociologi - Civilsamhälle som summa av aktörer och handlingar som har (et minimum av) autonomi från marknad och stat - syftar på att forma politiska processer och sociala förutsättningar - som äger rum som ett slags kollektivt handlande - inkluderar både frivilliga organisationer och frivilliga Fokus på - Egenorganisering - medlemsbaserad organisation (föreningar) - orientering samfund och samhälle - medlingsfunktion mellan individ och samhälle - skydd mot hierarki

56 Är civilsamhällsdiskussionen ett nytt fenomen i Sverige? - Hur relaterar folkrörelsediskussionen (arbetarrörelsen, kvinnorörelsen, frikyrkorörelsen) civilsamhällsdiskussionen? - Fördelning mellan uppgifter (cf. Välfärdsområdet) - Från röst till service, från bidrag till ersättningar, från förening till stiftelse och bolag och från medlemsavgifter till gåvor och köp av tjänster? (Lundström & Wijkström 2014)

57

58 Stat-kyrkoutredning 1968/1972 service argumentet, dvs. statens förpliktelse att möta medborgarna behov inklusive religiösa och kulturella behov; demokratiargumentet, dvs. att en mångfald av religion och livsåskådningar är nödvändig för en vital demokrati; värderingsargumentet, dvs. att religioner och livsåskådningar bygger på en värderingsgrund som är viktig för demokratin SOU 1968:11, SOU 1972:36

59 5 9 Ideelle organisationer i välfärden i Norden Siffror Sivesind 2014 Danmark Sverige Norge utbildning 24 % 5 % 6 % hälsa - 1 % 10 % Sociala tjänster 9 % 3 % 6 %

60 Vad landande vi på? Visa att religiös pluralisering pågår i Sverige Visa majoritetsreligionen Svenska kyrkan krymper Kartlägga ekumenisk och interreligiös dialog/samarbete Se på vilka tema trossamfunden tar upp i den offentliga debatten De på trossamfundens verksamhet för migranter

61 Membership in registered faith and worldview communities in Sweden, Source: Church of Sweden statistics; Swedish Commission for Government Support to Faith Communities Lutheran majority church Other Christian faith communities Registered faith communities outside Christianity Registered worldview communities Number % Number % Number % Number % Non-affiliated Total (Total Swedish population) ( ) (98) ( ) (93,1) ( ) (80,1) ( ) (75.3)

62 Deltagande i kyrkliga handlingar i Svenska kyrkan Year Baptisms Confirmations Weddings Funerals Number % of all born Number % of all aged 15 number % of all marriag es Number % of all decease d , , ,0 89,226 93, , , ,9 82,518 88, , , ,1 75,607 82, , , , ,0

63 Utträden ur Svenska kyrkan Total Disaffiliation New (adult) members Actual loss

64 1988 % 1998 % 2008 % 2012 % Change in % Andra kristna trossamfund Mission Convenant Equmenia Church Bapist Methodist Pentecosta l Swedish Alliance Mission Salvation Army Adventist Evangelical Lutheran Roman Catholic Orthodox

65 Övriga trossamfund 1988 % 1998 % 2008 % 2012 % Change in % Muslim Jewish ,2-7 Buddhist Hindu Sikh Other Total

66 Påskuppropet

67

68 Vad saknas? Hybridorganisationer

69 För information om publikationer, andra projekt m.m: NOREL: Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS): Forskningsprogrammet The Impact of Religion: