Politiska system i jämförande perspektiv

Transkript

1 Politiska system i jämförande perspektiv Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (J.Magone kap 1-3) 1

2 Innehåll kursen Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (JM 1-3) Sammanflätningen i EU (JM 4, 13-15) Regeringarnas handlingsutrymme (JM 5-6) Hur styrs länderna? (JM 7-9) Politikens aktörer (JM 10-12) Demokratisering I (L&E 1-5) Demokratisering II (L&E 6-9) 2

3 Föreläsning 1 Introduktion och analysredskap Varför studera Europisk politik i ett jämförande perspektiv? Hur studera Europisk politik? Historiska utvecklingslinjer Varför är länderna så olika? Förändringsprocesser i modern tid Vilka faktorer driver utvecklingen? Är länderna på väg att bli mer lika? 3

4 Varför studera Europisk politik i ett jämförande perspektiv? 4

5 Förstå andra och oss själva (likheter och skillnader) Vidgar våra kunskaper och hjälper oss att se det välkända i nytt ljus. Kan ge grund för nya överväganden, slutsatser, och ageranden. Jämförelse ger underlag för kategorisering och generalisering. Förenkla och förtydliga genom att betona likheter och skillnader Stor betydelse vetenskapligt Jämförelse kan leda till hypoteser som ger oss verktyg att studera världen och därmed hjälper oss förstå den. Ex. är demokratiska stater alltid kapitalistiska? Jämförelser som leder till generaliseringar ger grund för förutsägelser. Förstå mönster och samband mellan institutioner och processer Förstå EU Beslutsprocesser, uppbyggnad. 5

6 Förstå EU och dess länder EU och medlemsstaterna bör studeras tillsammans EU påverkar medlemsstaterna Medlemsstaterna påverkar (till olika grad) EU Mer och mer lika? 6

7 Att förenkla, eller: hur undvika att drunkna i fakta? Jämförande perspektiv som analytiskt redskap Gruppera länder i familjer eller typer (Finer, 1974) Varför och hur skillnader och likheter existerar mellan länder eller mellan familjer av länder. Positiva och negativa aspekter Varför det går bättre för vissa länder 7

8 Exempel Politiska system Svaga kontra starka parlament Federala kontra enhetsstater Valsystem Proportionella kontra majoritära valsystem Regionala kluster (Magone) 37 länder i 12 kluster: Benelux, Nordeuropa, Östeuropa, Frankrike, Sydeuropa, osv. 8

9 Kursen följer främst dimensioner (snarare än länder) Länder (1) Historia, Utmaningar (2) EU:s påverkan (3) Regering och parlament (4) Förvaltning (5) Partier, opinion, val Frankrike - Hollande, Sarkozy, Chirac och Mitterrand Femte republiken Tappar inflytande President och premiärminister Centralstyrt Turbulens Tyskland Storbritannien Norden Sydeuropa Östeuropa 9

10 Olika sätt att jämföra. Fallstudier av enskilda länder (jämföra över tid) Jämförande fallstudier: några länder, ringa in orsakssamband (Magone?) Statistiska metoder: många länder men ytligare Metoderna är komplementära och lyfter fram olika saker, men forskaren måste ofta välja. 10

11 Olika tillvägagångssätt för jämförande studier Antal studieobjekt Fall eller variabel? Strategi Fallstudier Ett Fall Fokuserad studie av ett enskilt fall med vidare betydelse Fokuserade jämförelser Ett fåtal Fall Kvalitativ jämförelse av ett fåtal fall Statistisk analys (stora N-studier) Många Variabel Kvantitativ studie av relationen mellan variabler 11

12 Olika typer av fallstudier Definition Exempel Representativa Typisk för kategorin Samarbetsregeringar i Finland Prototypiska Avvikande Arketypiska Kritiska Förväntade att bli typiska för kategorin Undantaget från regeln (den svarta svanen) Skapar kategorin (övergången från fall till teori) Stämmer det här, stämmer det förmodligen överallt USA som demokratisk pionjär (De Tocqueville) Indien som fattigt men ändock demokratiskt land Den franska revolutionen Demokratifrämjande aktiviteter i Irak 12

13 En uppmaning! Boken beskriver detaljer, försök se mönster! Förstå generella begrepp och teorier genom att studera enskilda länder och jämföra dessa Vad utmärker en enhetsstat (t.ex. Frankrike)? Vad utmärker en enhetsstat om man jämför med en federalstat? (t.ex. Frankrike och Tyskland) Varför har vissa länder så många partier? (samband valsystem-partisystem, t.ex. Storbritannien vs. Nederländerna) 13

14 Historiska utvecklingslinjer 14

15 Historiska utvecklingslinjer (1) Europas historia i korthet Romarriket: större än EU Kyrkan och staten, feodalismen Tysk-romerska riket 800 (1495) Nationalstater (1648), enväldiga kungar Rättsstat genom revolutioner 1688, 1776, 1789, (1808) Därefter demokrati, nationalism Industrialism och välfärdsstat WWII och EU, murens fall Globalisering och post-modern stat? 15

16 Att lära av historien för att förstå statsbygge i Europa (I) Freden i Westphalia (1648) Europeiskt mellanstatligt system Nationalstaten den viktigaste aktören Franska revolutionen ( ) Skrivna konstitutioner Modernt partisystem (enligt vänster-höger) Totalitära regimer som följd av revolution 16

17 Att lära av historien (II) Den demokratiska revolutionen (1848) Reaktion mot Concert of Europe (monarkism) Utvidgad rösträtt Olika demokratiska modeller etablerade Den ryska revolution (1917) Första kommunistiska regimen Third Communist International (förlängning av sovjetisk utrikespolitik) 17

18 Att lära av historien (III) Den Europeiska integrationsprocessen Europeiska stål- och kolgemenskapen (1952) Europeiska ekonomiska gemenskapen (1958) Treaty of the Union (1993) Uppluckring av nationalstaten och delegerande av makt till supranationella institutioner 18

19 Att lära av historien (IV) Berlinmurens fall (1989) Järnridån mellan öst och väst föll Återförening av ett delat Tyskland Ny era i världspolitiken (från en bipolär till en unipolär maktordning) Nya era i Europeisk politik (öst närmar sig väst) 19

20 Likriktning? (convergence theory) Håller alla västerländska stater att anpassa sig till den amerikanska liberala marknadsekonomin? Globalisering likriktning? Ökad integration, ömsesidigt beroende Har finanskrisen smutskastat den amerikanska modellen? Fortsatta skillnader världen över 20

21 Att lära av historien (V) Ett enat Europa ( ) EU utdvidgas most Öst- och Centraleuropa medlemsstater i EU Island härnäst Turkiet och Balkan? 21

22 Historiska utvecklingslinjer (2) Konstitutioner och konstitutionalism Grundlägger relationen mellan staten och dess medborgare (grundläggande rättigheter) Begränsar statens maktbefogenheter ( rättsstat ) Identifierar centrala statliga institutioner och relationen mellan dessa (t.ex. lagstiftandeverkställande-rättsliga institutioner) Fångar en gemensam vilja, symbolvärde Inte alla länder har en konstitution, t.ex. England. Konstitutionen kan vara uppdelad, t.ex. Sverige. 22

23 Olika konstitutioner Olika utvecklingsvägar Långsam utveckling (England, Sverige) Gradvis frigörelse (Cypern, Malta) Sammanbrott (Sydeuropa) Förlorat krig/frigörelse (Tyskland, Frankrike, Östeuropa) Återgång (Österrike, Lettland) 23

24 men ändå lika Förord Nationella band Organisatorisk sektion Identifierar de statliga institutionernas maktbefogenheter Individuella rättigheter Tydliggör gränserna för staten Markerar vilka individuella rättigheter som ska säkras Ändringsprocedur Beskrivning om hur konstitutionen kan ändras Finns länder som lägger in betydligt mer! 24

25 Historiska utvecklingslinjer (3) Hur förstå och förklara framväxten av Europeisk politik? Stein Rokkan ( ) 25

26 Stein Rokkans konfliktlinjer Drog samband mellan socio-politiska processer och kritiska händelser i Europas historia Betydelsen av olika konfliktlinjer i framväxten av Europeisk politik: Center-perifiri (opposition mot centralisering) Staten-kyrkan (kontroll över utbildning) Landsbygd-storstad (industriella revolutionen) Arbetare-arbetsgivare (klassfrågan) (Rokkan 1980, Flora 1999) 26

27 Skapandet av partisystem Konfliktlinjer konsolideras i partisystem och skapar stabilitet Huvudroll för politiska partier: Skapa kanaler för integration stabila demokratier Konkurrens mellan partier legitimt system för att konsolidera krav från olika skiljelinjer i samhället 27

28 Freezing hypothesis Ingen skillnad partisystem 1920 eller Partisystem frusna (Lipset & Rokkan 1967) Väljare röstar på samma partier då som nu Förklarar inte: Framväxten nya partier (t.ex. miljöpartier, invandrarfientliga partier) Nya sociala rörelser (t.ex. intressegrupper) Ökad invidualisering luckrar upp gamla subkulturer och partilojaliteter Amerikaniseringen av Europeisk politik (röstning sker instrumentellt) 28

29 Omstrukturering av Europeisk politik 1. Statsbygge (1500 ) 2. Kapitalismens utveckling (1600 ) 3. Skapandet av nationalstaten (1800 ) 4. Demokratisering (1800 ) 5. Välfärdsstatens utveckling ( Europeisk integration (1950 ) (Bartolini 2005) 29

30 Idag då? 30

31 Ökande postmaterialism Välstånd har lett till nya värderingar Materialism självförverkligande (Inglehart & Welzel) De yngre leder vägen Ifrågasättande av auktoriteter Sakfrågor istället för breda ideologier Ovilja att ansluta sig till traditionella politiska partier 31

32 Moderna förändringsprocesser Mot en postmodern politik? Uppluckring av nationalstaten Beslut flyttas upp till EU, ner till regioner och ut till privata aktörer Global ekonomi Individualism Ökad homogenitet men också heterogenitet Högre levnadsstandard Ökad rörlighet 32

33 Sju trender Post-sovereign state (Wallace) Regionalisering Schumpeterian workfare state (Jessop), flexicurity World society (Luhman), multikulturalism Europisering och globalisering Nya former av neo-korporatism Neo-medievalism (Bull)/ Global governance 33

34 Europa efter 1970-talet (I) Politik fragmentering och decentralisering Fragmenterad stat: regionalisering och komplexa styrformer för att hantera komplexa problem (governance) Gamla partier försvagas. Nya partier och organisationer Pluralistiskt politisk deltagande (konventionella och okonventionella) Decentralisering, regionalisering 34

35 Europa efter 1970-talet (II) Ekonomi - industrialismens nedgång Servicesektorn, småföretag, post-fordism Anställbarhet, flexicurity Viss korporatism (ej lika organiserat som tidigare) 35

36 Europa efter 1970-talet (III) Samhälle heterogenitet och postmateriella värderingar Multikulturalism anpassning integration - tolerans Kunskapsbaserat samhälle Ny medelklass Social mobilitet (både upp och ner) Fler intresseorganisationer Individualisering Från materialism till självförverkligande Klass och religion försvagas, individualisering 36

37 Sammanfattningsvis Eller sker en översättningsprocess där internationella trender översätts till nationella/lokala förhållanden? Olika hybridformer Everything the same but everywhere different? Är länderna på väg att bli mer lika? (likriktningsteori) Europisering/Globalisering 37