Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 3) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet

Transkript

1 Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 3) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet

2 Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3) 2. Sammanflätningen i EU (4, 13-15) 3. Regeringarnas handlingsutrymme (5-6) 4. Hur styrs länderna? (7-9) 5. Politikens aktörer (10-12)

3 Från EU till medlemsstaterna Medlemsstaterna försöker påverka EU men påverkas också av EU Hur kan vi förstå ländernas politik och hur politiken förändras? Vilken är nyckelfaktorn? Spelreglerna: Konstitutioner (Föreläsning 3) Spåren: myndigheter/policy (Föreläsning 4) Aktörerna: Partier m fl (Föreläsning 5) Idéerna: ofta från ekonomisk teori! Jämförelser (likt/olikt) hjälper oss att se

4 Föreläsning 3 Regeringarnas handlingsutrymme Regeringar Parlament

5 Vad vill vi veta? Vilket manöverutrymme har en regering? Vilka faktorer gör regeringen stark eller svag? Hur påverkar det politiken i stort? Hur skiljer sig detta mellan länderna? Hur skiljer sig Sverige från övriga? Vilka konsekvenser får det när vi samarbetar inom EU?

6 Olika spelregler Stora skillnader i styrelseskick President eller parlamentarism Nivåer Varför? Historia, konfliktlinjer eller politiska val? Effekter? Vem är stark eller svag?

7 Vilken betydelse har individen? Politiskt ledarskap 1. Vinna: Strateger ser vägen till mål Taktisk triangulering? Ny retorik? Spelar på motståndarnas misstag 2. Förändra: Ledare ( statsman ) skapar ett nytt mandat Med eller mot opinionen? I opposition eller regeringsställning? Bra och dåliga statsministrar eller goda och dåliga omständigheter?

8 Politiker är olika Sarkozy, Merkel, Berlusconi etc. Leder spelreglerna till att olika typer av personer (stilar) väljs? Spelreglerna ger ledarna olika instrument (makt) Är Merkel starkare än Sarkozy? Tyskland starkare än Frankrike Kanslern svagare position än presidenten

9 Regeringens handlingsutrymme Maktdelning? Starkt parlament? En vs två kammare Enhetsstat vs federalism mm Kommunalt självstyre Majoritetsstyre eller konsensus? Majoritetsval vs proportionellt val (föreläsning 5) Tvåpartisystem vs flerpartisystem Oberoende myndigheter, centralbank (föreläsning 4) Pluralism vs neo-korporatism Lagprövning av domstol? (EU, ekonomiska läget mm)

10 Maktdelning eller inte? Många länder har parlamentarism: parlamentet utser regering (makten är inte delad) Ett land i Europa har presidentstyre: Cypern (makten delad mellan president och parlament, som i USA) Några länder har blandformer (semipresidentialism): Frankrike m fl

11 President eller parlamentarism? Presidentens uppgifter Parlamentets uppgifter Presidentstyre (maktdelning) Direktvald, utser regering Stiftar lag Semipresidentialism (hybrid, maktdelning) Parlamentarism (en makt, men är det parlamentet?) Direktvald Statschefen utses av parlamentet (eller monarki) Parlamentet utser regering, stiftar lag Parlamentet utser regering, stiftar lag

12 En eller två kammare? Parlament med en kammare finns i enhetsstater Vissa enhetsstater har överhus med viss kontrollerande funktion, t ex House of Lords (UK) Vissa enhetsstater har överhus som väljs regionalt: Frankrike, Spanien Federala stater har två kammare som delar makten: Tyskland, (EU)

13 Typer av styrelseskick Presidentstyre Semipresidentialism (Presidentens styrka beror på politisk kultur; jfr Ryssland) Parlamentarism (President utan makt, vald av parlamentet) Parlamentariska monarkier En kammare Cypern Portugal Finland Bulgarien Slovakien Litauen Grekland Lettland Estland Sverige Norge Danmark Luxemburg Två kammare (USA, Latinamerika) Frankrike (co-habitation) Österrike Irland Polen Rumänien Slovenien Tyskland Italien Schweiz Tjeckien Malta UK Belgien Nederländerna Spanien

14 Varför en tabell? Typologier, fyrfältare Kombinerar två frågor, skapar undergrupper Data placeras in i rutorna Hjälper oss att se samband, leta efter bakomliggande orsaker En kvalitativ forskningsmetod Att sortera leder till frågan varför?

15 Maktdelning mellan nivåer? En eller flera nivåer? (föreläsning 4) Federalism: två likställda nivåer (nation och delstater), två kammare och författningsdomstol som löser tvister. Delarna kan sakna beskattningsrätt Enhetsstat: parlamentet står överst, men regioner och kommuner kan ha visst självstyre och beskattningsrätt Den nationella nivån starkare i båda Uppgiftsfördelningen, finansieringen

16 Vilken typ av demokrati? Majoritetsstyre eller samlingsstyre? Majoritetsstyre, Westminstermodellen Majoriteten styr Konsensusdemokrati Samlingsstyre (Även maktdelning är en sorts konsensus) Fyra kombinationer med federalism Många enhetsstater regionaliseras Konsensusmodellen luckras upp Korporatism är också en sorts konsensus

17 Enhetsstat och majoritetsstyre? Federalism och konsensus? Federala eller regionaliserade Enhetsstater Majoritetsstyre UK Spanien Italien Polen Frankrike Irland Malta Grekland Kroatien Portugal Ungern Bulgarien Rumänien Slovakien Slovenien Konsensus Tyskland Österrike Belgien Schweiz Tjeckien Sverige Norge Danmark Finland Island Nederländerna

18 Maktdelning ger förhandling Parlamentarism och regering med stöd av majoritet ger få maktspel Andra system har fler maktspel: Mellan president och parlament Mellan stat och kommun/delstat Mellan två kammare i parlamentet Förhandlingsteori kan användas Amerikanska teorier används om EU

19 Vilka passar bäst i EU? Federala länder liknar EU Vana att hantera flera nivåer Vana vid konsensus/samförstånd Enhetsstater får delad makt Ovana att söka samförstånd Men har ofta lättare att påverka EU Parlamentarismen utmanas av att regeringarna gör upp i Bryssel

20 Regeringens arbetsformer Förutsättningar Ett eller flera partier Gemensamma beslut (veto) eller enskilda beslut Fristående myndigheter (Fristående delstater) (Korporatism) Tre arbetsformer Kollegiala (gemensam beredning) Finland: tvärgående ansvarsområden, kvällsskola Danmark: kommittéer Laget Presidentialiserade (SB som kansli)

21 Tjänstemännen bestämmer? Förhandling, koordinering Konsensus = alla dep har vetorätt Statsministerns kansli Finansdepartementet Tjänstemän bygger också koalitioner Varifrån kommer idéerna? Varifrån kommer personalen? Hur många är politiska?

22 Ministerstyre? Myndigheter ingår i departementen Myndigheter är fristående från departementen Regeringen beslutar kollektivt Nederländerna Sverige Enskild minister beslutar UK, Danmark Finland

23 Regeringarna Minoritetsstyre Sverige, Norge, Spanien m fl Säkert stöd (82-91, 94-10) eller osäkert (91-94, nu) Majoritetsstyre Ett parti UK: elective dictatorship, valsystemet Många MPs och Lords i regeringen Koalition = konsensus? Frankrike, Tyskland m fl (Finland: stor majoritet krävs) Samlingsstyre NL: konsocial modell (-- parlamentets roll?)

24 Konsolidering av demokratin Sydeuropa Östeuropa Tvära kast Korta regeringsperioder Populism, nationalism (Slovakien)

25 Parlamentarism Parlamenten tillkom som balans till absoluta kungar Magna Charta 1215 Kungaförsäkran i Sverige Intresseföreträdare, demokratisering Enhetsstater: Parlamenten är suveräna, men utmanas av EU, internationella avtal och regionalisering

26 Olika roller i det politiska systemet Beslutande, om maktdelning (USA) Paradox: parlamentarism (ansvar för regeringen) leder till svaga parlament. Cementerar majoritet/minoritet Reaktiva parlament Lagstiftning: initiativ, debatt, kontroll Elit: Rekrytering och socialisering Intressen: Artikulering och medverkan

27 Vad bestämmer rollen? Parlamentets roll: maktdelning eller parlamentarism Självständighet mot regeringen, resurser Parlamentets struktur: en eller två kammare (företräder regioner?) Kompromiss, kontroll, veto Valsystemet påverkar antal partier, vilket påverkar konfliktnivån Majoritetsstyre eller konsensus

28 Vem styr vem? Parlamentet Regeringen

29 Ett spel? Agenten (regeringen) gör annat än principalen (riksdagen) vill Riksdagen kontrollerar regeringen men regeringen styr informationen och kan utnyttja utnämningsmakten Fångarnas dilemma? Men partitillhörigheten tar över: minoriteten bråkar, majoriteten är lojal

30 Starka och svaga parlament (Norton) Styrka Länder Starka, reaktiva Sverige, Finland, Nederländerna (?) Medel, reaktiva Svaga, reaktiva UK, Tyskland, Österrike, Danmark, Norge, Italien Schweiz, Belgien, Luxemburg, Frankrike, Irland, Portugal, Spanien, Grekland, Ungern, Polen, Lettland, Litauen, Estland, Bulgarien, Rumänien, Slovenien, Kroatien, Makedonien, Serbien, Montenegro, Albanien

31 Vad avgör styrkan? (Norton) Politisk kultur Konstitutionen: parlamentets roll Utkräver ansvar av ministrar? (UK, ej Sverige) Institutionalisering över tid (Polsby) Specialisering Kontroll över agendan Fasta regler och organisering, resurser Ledamöter som stannar länge Svaghet pga instabila partisystem, stor omsättning av MP, svaga utskott, låga löner ger låg professionalisering

32 Starkare parlament Norden och Nederländerna Talman vs kung Minoritetsregeringar Viss lagprövning Revisionsorgan, JO Stabsresurser Utskottsarbete vs debatt i kammaren EU-nämnd Första kammare för kontroll (Norge) Senaten representerar provinserna (Nederländerna) Ledamöter får ej tillhöra regeringen (Nederländerna, USA) Litet antal bifallna motioner Misstroendevotum

33 Medelstarka parlament UK, Tyskland, Österrike, Belgien, Irland, Italien Regionala parlament, men ej i England Select committees samlar info Frågestund med premiärministern Regeringsledamöterna är MPs Tyskland: personal i valkretsen Förbundsrådet företräder majoriteten i delstaten Veto Misstroendevotum kräver alternativ

34 Svaga parlament Frankrike, Belgien?, Schweiz, Portugal, Spanien, Grekland, Cypern

35 Nya parlament Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien Estland, Lettland, Litauen Bulgarien, Rumänien Kroatien, Serbien, Bosnien- Hercegovina, Makedonien, Montenegro, Albanien

36 Påverkar styrelseskicket politikens innehåll? Ja Maktdelning begränsar politiken Maktdelning uttrycker grundläggande värden Påverkar utgiftsnivån (Persson & Tabellini) Nej Omständigheterna varierar Ekonomiska strukturer/intressen är också viktiga

37 Igen: Hur olika är politiken? Vivien Schmidt (2002), The futures of European capitalism: Varieties of capitalism Marknad och självreglering: UK Karteller och organisationer: Ty, Nord Den starka staten: Frankrike, Syd Förklaras av statens vägval Olika manöverutrymme Bra på olika saker? Frankrike ->Tyskland -> USA?

38 Hur genomförs förändring? Punctuated equilibrium, men hur? Omvärlden förändras Koalitioner driver ny politik Ledarskap, entreprenörskap Idéer, tankemodeller Smygande förändring: undvik kritik Det möjligas konst: muddling through Vad spjärnar emot? Spår, intressen

39 Hur förstå politiken? Jämförelser mellan länder är en metod att ringa in förklaringsfaktorer (Craig Parsons): Kreativa aktörer, entreprenörer, ledare Personliga drivkrafter, information, uthållighet Rationalitet, spelregler Nyttomaximering inom givna ramar (rationalistisk inst.) Idealism, värden Motiv, idéer: Frihet, jämlikhet, miljö etc. Policynätverk, epistemic community Dominans, identitetsskapande (sociologisk inst) Empiriskt Spår och oavsedda effekter (historisk institutionalism)