Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 1) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet

Transkript

1 Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 1) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet

2 Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3) 2. Sammanflätningen i EU (4, 13-15) 3. Regeringarnas handlingsutrymme (5-6) 4. Hur styrs länderna? (7-9) 5. Politikens aktörer (10-12)

3 Föreläsning 1 Introduktion Varför studera Europa? Hur studera Europa? Historiska utvecklingslinjer Varför är länderna så olika? Förändringsprocesser i modern tid Är länderna på väg att bli mer lika? Vilka faktorer driver utvecklingen?

4 Varför studera europeisk politik? Viktigt att förstå våra grannländer För att lära av varandra För att förstå EU För att bygga teorier (orsaker-effekter) EU och länderna bör studeras tillsammans EU påverkar medlemsstaterna Medlemsstaterna påverkar EU Men stora olikheter! Olika möjligheter att påverka Genomför EU-politiken olika Bör olikheterna/särdragen bevaras?

5 Hur undvika att drunkna i fakta? Målet: förstå Sverige och EU bättre Mönster, kontraster Viktiga begrepp ger oss redskap Teorier om orsaker (historia) Teorier om effekter: vem gör vad? Kriterier för att värdera = återkoppla till vardagsfrågor (se helheten, forskaren studerar detaljer)

6 Kursen följer dimensioner, inte länder (t ex Frankrike) Länder = data (1) Historia, Utmaningar (2) EU:s påverkan (3) Regering och parlament (4) Förvaltning (5) Partier, opinion, val Frankrike - Sarkozy, Chirac och Mitterrand Femte republiken Tappar inflytande President och premiärminister Centralstyrt Turbulens Tyskland Storbritannien Norden Sydeuropa Östeuropa

7 En post-modern politik? Nationalstaterna har styrt politiken från ca 1648 (Westfaliska freden) Nu sker en uppluckring: Beslut flyttas upp till EU, ner till regioner och ut till privata aktörer Värderingar blir mer individualistiska Kulturella skillnader minskar Högre levnadsstandard, vi reser mer Ekonomin blir mer internationell

8 Sju trender Post-sovereign state (Wallace) Regionalisering Schumpeterian workfare state (Jessop), flexicurity World society (Luhman), multicultural Globalisering Regulatory neo-corporatism Neo-medievalism/Global governance

9 Vad är globaliseringen? Ökad rörlighet: produktion, kapital, (arbetskraft) -> attraktionskraft? BRIC: konkurrenter och marknad Skuldfinansierad konsumtion Säkerhetshot/intressepolitik Ekonomiska spelregler otydliga Internationella organisationer viktiga Stater blir regionala handelsblock -> Dåliga beslut eller självgående system?

10 Integration genom EU Från tullunion 1957 till gemensam marknad och valuta: centralbank, gemensamma riktlinjer mm. Allt fler politikområden: jordbruk, regioner, forskning, miljö, bistånd, polissamarbete, utrikespolitik mm. Från enhällighet till kvalificerad majoritet Varför? Externa hot/gemensamma vinster eller nationella intressen? Oplanerat? Euro-skeptisk motreaktion

11 Hur kan vi lära mer? Jämförande metod (Aristoteles) Steg 1: Klassificeringar/mönster Protestantiska-katolska länder Enhetsstater-federala stater Välfärdsmodeller Steg 2: Förstå orsaker: Varför? Starka eller svaga regeringar Vilken politik överförs till EU?

12 Magone: 37 länder i 12 grupper Benelux: Belgien, Nederländerna, Luxemburg Tysktalande (Drei-Sat): Tyskland, Österrike, Schweiz Norden: Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island Brittiska öarna: UK, Irland Sydeuropa: Portugal, Spanien, Italien, Grekland Frankrike Medelhavsöarna: Cypern, Malta Baltikum: Estland, Lettland, Litauen (Öst) Centraleuropa: Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien Östeuropa: Bulgarien, Rumänien Balkan: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Serbien, Makedonien, Montenegro (Kosovo) (Turkiet) BOKEN BESKRIVER DETALJER: FÖRSÖK SE MÖNSTER

13 Metodval i jämförande politik Fallstudier av enskilda länder Jämförande fallstudier: några länder, ringar in orsakssamband (Magone?) Statistiska metoder: många länder men ytligare Metoderna är komplementära och lyfter fram olika saker, men forskaren måste ofta välja

14 Statsbyggande: konstitutioner Olika utvecklingsvägar Långsam utveckling Gradvis frigörelse (från UK): Cypern, Malta Sammanbrott: Syd och Öst Förlorat krig: Tyskland, Frankrike Återgång: Österrike, Lettland Olika grad av centralisering Enhetsstater: centraliserade, decentraliserade och regionaliserade Federala stater (även EU?)

15 Historiens huvuddrag Romarriket: större än EU Kyrkan och staten, feodalismen Tysk-romerska riket 800 (1495) Nationalstater (1648), enväldiga kungar Rättsstat genom revolutioner 1688, 1776, 1789, (1808) Därefter demokrati, nationalism mm Industrialism och välfärdsstat WWII och EU, murens fall Globalisering och post-modern stat?

16 Statsbyggnadsprocesser Charles Tilly (1990), Coercion, capital and European states, AD : Två logiker styr utvecklingen: Krig leder till stat för att beskatta bönder Rika städer sluter sig samman Omständigheterna styr utvecklingen Många blandformer Den bästa blandningen var nationalstaten (Storbritannien, Frankrike) (Individerna mindre viktiga än strukturer)

17 Statsbyggnadsprocesser, 2 Hendrik Spruyt (1994), The sovereign state and its competitors: Nationalstaten (Frankrike) var en starkare, tydligare organisationsform än Feodalismen Katolska kyrkan Tysk-romerska riket Handelsförbundet Hansan Federation av stadsstater (Italien)

18 Rättsstatens framväxt Thomas Ertman (1997), Birth of the Leviathan: Fria bönder i norr, lokala herrar i syd Ledde till olika starka parlament Obunden kungamakt: Latinska Europa Bunden kungamakt: Polen, Ungern Efter 1450: byråkrati som organisation Obunden byråkrati: Tyskland, Danmark Bunden byråkrati: Storbritannien, Sverige Ertman utvecklar detta vidare

19 Rättsstatens framväxt, 2 Scott Gordon (1999), Controlling the state: Blandad styrelse i Aten Rolluppdelning i Rom Vatikankoncilierna, hugenotterna Handelsrepublikerna Venedig och Holland England 1688 och USA 1776 Montesquieu, Madison David Held (1986): Demokratimodeller: (a) Politiken utvecklar människan (b) Politiken som ett instrument att nå givna mål

20 Revolutioner och protester Fredlig demokratisering i Syd och Öst Linde & Ekman Varför revolution i Frankrike och Ryssland men inte Preussen? Theda Skocpol, Todd Landman Andra former av protest? Vem lyssnar på intressegrupper?

21 Byråkratins framväxt Weber: en professionell maskin Shefter: Klientelism uppstår när de styrande partierna är äldre än demokratins genombrott. Nya partier vill styra genom robust byråkrati. Bo Rothstein: Rättsstaten skapar förtroende (socialt kapital), förhindrar korruption. Sverige ca 1850.

22 Socialt kapital Vad får människor att lita på varandra och samarbeta, att gå från anarki till ett samhälle? Thomas Hobbes: kontrakt + Leviathan Robert Putnam: historiska traditioner Bo Rothstein: opartisk byråkrati Douglas North, Avner Greif: handel Elinor Ostrom: upprepat spel

23 Nationsbyggnadsprocesser Nationell identitet, homogenisering Kan skapas av staten och kyrkan, t ex Making peasants into Frenchmen Kan även skapas genom sammanhållning i en större stat, t ex: Norge 1800-talet Men konfliktlinjer är betydelsefulla Kyrkan, demokratin, ekonomin Nya konfliktlinjer: miljön, invandringen?

24 Olika vägar till demokrati Rättsstat, yttrandefrihet Allmän rösträtt införs vid olika tid Olika valsystem Olika konfliktlinjer Olika starka regeringar Stein Rokkan: Konfliktlinjer (grupper) blir partier Partisystemen blir frysta (?) Nya partier och organisationer Partier som valkarteller, amerikanisering

25 Olika syn på demokratin (Lijphart) Majoritetsstyre: Den politiska makten ska användas för att omskapa samhället. Minoriteten förlorar. Inga gränser för folksuveräniteten Tydligt ansvar, tydlig opposition: debatt Men röstning är ett trubbigt instrument för feedback Avspeglas folkviljan eller köper regeringen röster? Frankrike, Storbritannien, Sverige Konsensus: Olika grupper ska samexistera och tillåta varandras livsstil, minoritetsskydd. Samlingsstyre och/eller maktdelning Inbyggd konservatism Bättre beslut (kohandel) bakom slutna dörrar? Otydligt ansvar, otydlig opposition Konsocial demokrati: Nederländerna, (svenska kommuner?) Maktdelning: Tyskland, USA, EU

26 Finns den perfekta demokratin? Majoriteten bestämmer Alla bestämmer tillsammans Tydligt ansvar Majoritetsdemokrati med växlande majoritet (UK) Maktdelning (USA)? Otydligt ansvar Majoritetsdemokrati med samlingsregeringar (Finland)? Konsocial demokrati (NL) Maktdelning (EU)

27 Olika vägar till välfärdssystem Nödhjälp och samarbete Fattigvård Konsumentkooperation, Egna Hem Staten tar över: försäkring och/eller omfördelning? Bismarck (Tyskland, Frankrike, Benelux, Österrike) Beveridge, Keynes (Norden) Anglosaxisk begränsad modell (UK, Schweiz) Sydeuropa (mix) efter 1980

28 Välfärdsstaten Varför? Modernisering, transformering (Polanyi 1944) Vänstermajoritet och röstmaximering? Företagen vill också ha offentliga skyddsnät (Mares 2003) Reformer: arbetslinjen och privata utförare Schumpeter: konkurrenskraft och flexibilitet Östeuropa (mix) efter 1990

29 Olika modeller Gösta Esping-Andersen (1990): Liberala välfärdsregimer: liten omfattning och behovsprövning Kontinentala regimer ( Bismarck ): välfärden tillhandahålls av organisationer som kyrka och fackföreningar Nordiska välfärdsstater ( Beveridge ): generösa och generella, utan behovsprövning

30 Varför integration inom EU? Vad skulle man göra efter WWII? Ockupation och återuppbyggnad Kalla kriget Bretton Woods och brist på dollar Nato, OECD, Europarådet, WEU Kol- och stålunionen 1952 EG vs Efta Idealism och en självgående process? Medlemsstaterna vinner på det?

31 Europa efter 70-talet Ekonomin: industrialismens nedgång Servicesektorn, småföretag, post-fordism Anställbarhet, flexicurity, viss korporatism Påverkar balansen i försäkringssystemen Värderingar: postmaterialism Från materialism till självförverkligande, som Norden Men olika fort: Nord och Väst vs Syd och Öst (Skillnader i levnadsstandard) Klass och religion försvagas, individualisering Klass viktigare i Norden än i Västeuropa Religion viktigare i Syd och Väst än i Nord och Öst (Grekland, Polen, Island, Portugal, Österrike ) Regionala identiteter utvecklas

32 Europa efter 70-talet (2) Samhället Heterogent (anpassning integration - tolerans) Stora skillnader i multikulturalism: Väst och Nord vs Öst och Syd (Norge) Kunskapssamhälle, social mobilitet, fler organisationer Leder till förändringar av politiken Gamla partier försvagas. Nya partier och organisationer Nya strategier: tredje vägen, alliansen (Även nya demokratier i Syd och Öst: inte helt konsoliderade) Fragmenterad stat: regionalisering och komplexa styrformer för att hantera komplexa problem (governance)

33 Vad är länderna bra/dåliga på? Edeltraud Roller (2005) The performance of democracies: Säkerhet, tillväxt, välfärd, miljö Målkonflikter; vem är bra på vad? (Demokratisk lyhördhet och ansvar) Hur mycket beror på styrelseskicket? Japan och Schweiz lika bra som Norden USA och Tyskland förbättrar sina resultat Det beror på partierna och medborgarna

34 Framtiden Post-modern politik? Globaliseringen: hårdare konkurrens Miljöproblemen Utvecklingen i grannländerna Spelregler avgör manöverutrymmet Vad kan regeringar göra? Vad kan EU göra? Är länderna starkare tillsammans?

35 Vad händer i Europa? Bartolini (2005): EU blir en stat Liknar en statsbyggnadsprocess Zielonka (1999): Åter till feodalismen Överlappande rättsordningar, nymedeltida situation (Dåligt?) Beck & Grande (2004): Ett kosmopolitiskt Europa Det är bra med mångfald och hybrider

36 EU-staten: en ny era? Nationalstaten Rättsstat Demokrati Välfärdsstat EU-staten Sverige som delstat i Europa? Gemensamma lösningar Handel, ekonomisk politik, näringspolitik Arbetsrätt, välfärd, miljöpolitik etc. Governance: styrning nerifrån och utifrån