Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 5) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 5) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet"

Transkript

1 Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 5) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet

2 Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3) 2. Sammanflätningen i EU (4, 13-15) 3. Regeringarnas handlingsutrymme (5-6) 4. Hur styrs länderna? (7-9) 5. Politikens aktörer (10-12)

3 Föreläsning 5 Politiska aktörer Partier Valsystem och partisystem Intressegrupper

4 Vem bär makten? Är det politiken som styr byråkratin eller tvärtom? Eller samverkar de i järntrianglar? Kamp mellan järntrianglarna? Hur bedrivs politiken i olika länder? Aktörer och spelregler

5 Politiska partier Partisystemen stabila Väljarkåren rörligare, mer diversifierad, ej klassröstning Post-moderna kampanjer Permanent, opinionsundersökningar Amerikanisering Personfokus, sportlikt, negativa kampanjer, experter, reklam, event

6 Partiernas transformering Från kaderpartier till karteller Kaderpartier: styrda av en elit, köper röster Klientelism i länder där partierna fanns innan demokratins genombrott; köper röster för att behålla makten. Jfr folkrörelsepartier som erövrar makten. Rörelsepartier: arbetare/katoliker, nerifrånstyrt Folkpartier: mot mitten (50-talet), elitstyrt Kartellpartier: kampanjmaskin, nära makten Typer av demokratier: kontinuerliga, avbrutna, nya Öst: Kartellpartier direkt, svag identitet Syd: Internationellt stöd, konsolidering Minskat medlemskap, mer kritiska medborgare Offentlig finansiering, korruption

7 Hur väljs kandidater? Provval?

8 Partifamiljer Intressant men för detaljerat! Finns det något mönster? Beror på valsystem och historia? Liberaler: Rättsstat, marknadsekonomi D, CH, NL, B, UK, Norden, Öst Kristdemokrater: Katolska kyrkan, social marknad (EU!) D, I, A, NL, B, Norden, Öst, E Konservativa: pragmatiska, nationalistiska, marknad UK, Norden, G, Öst Socialdemokrater: fackföreningar-> third way UK, IRL, A, S, N, DK, SF, D, CH, NL, B, F, I, E, P, G Kommunister och vänster: Komintern->smågrupper? P, E, F, I, G, D, NL, Norden, (Öst?) Extremhöger: nationalistiska, mot invandring D, UK, F, B, Öst, Norden Populister: mot eliten och förändring, ingen ideologi A, CH, DK, I, NL, Slovakien Gröna: post-materialism, vänster D (fundis-realos), A, NL, B, Norden, Estland, Tjeckien Regionala partier E, UK, I, B, SF!, (D), Öst

9 Avspeglas konfliktlinjer? Rokkans mönster Religionsbaserade Fackföreningsbaserade Marknadsbaserade Miljöbaserade Nationalismbaserade Mönstret = sociala konfliktlinjer? Eller spårbundenhet, frysning? Eller ledare och budskap?

10 Är de lika inom grupperna? Höger-vänster, men också för-mot EU Vänster mer för EU: UK Vänster mindre för EU: Sverige Säger något om nationella traditioner Hur kan de samarbeta i EU?

11 Hur fungerar partierna internt? Toppstyrda och/eller folkrörelser? Ideologiska eller pragmatiska? Kopplade till intresseorganisationer?

12 Hur tar man makten? En vinnande strategi? Utgångsläget: ekonomin Väljarna (valsystemet): mitten Vinnande frågor: härma utmanarna Sunda finanser och valfläsk? Försiktig effektivisering, tredje vägen Ny retorik Konkurrenterna: ta deras frågor

13 Kampanjer Media

14 Valsystem Typer Majoritetsval: UK (starka partier), F (två valomgångar->koalitioner) oproportionerliga resultat Blandade: D (två röster, utjämningsmandat), H (tre röster: enmansvalkretsar med två valomgångar, flermansvalkretsar och en nationell valkrets), LT (ej utjämningsmandat) Proportionella val: I (vinnaren får 55%), NL, Norden, Syd, Öst (olika delningsmetoder: D Hondt m fl) Rangordningar/personval: Irland, Malta, (Sverige) Electoral engineering för att skapa stabilitet (majoritet?) Spärrar men ofta grundmandat i starka valkretsar. Även antalet mandat fungerar som spärr (NL 0,67%) Oproportionerlig fördelning även med prop. metod (Social representativitet: jämställdhet, minoriteter?) Gemensamma valdagar Valdeltagandet: Nord vs Öst (?) (Ekonomiska hinder för nya partier: partistöd mm)

15 Bieffekter av valsystemen Valkretsar med en ledamot: Tydlig koppling till bygden Valfläsk till specifika valkretsar Taktikröstning: rösta på minst dåliga Valkretsar med flera ledamöter: Företräder snarare partiet, kan bo i annan valkrets Valfläsk snarare till viktiga grupper Taktikröstning: kamrat fyra procent

16 Regionala modeller Norden: nedgång (s), nya partier, koalitioner UK: mer pragmatiska, fler partier, devolution Frankrike: koalitioner, små partier men mer bipolärt Germansk: koalitioner, fler partier, konsensus? Schweiz: samlingsregering Irland, Malta: fragmentering/polarisering, personval Benelux: fragmenterade, konsensus, populism Belgien: regionala systerpartier Sydeuropa: Kollaps/konsolidering, bipolärt. Regionala. Östeuropa: H,CZ stabila, SK,PL,SL turbulens populism Balkan: nationalism, nya partier Baltikum: nationalism, populism Sydösteuropa: turbulens och konsolidering

17 Ökad rörlighet Samband med nya värderingar? Materialism, självförverkligande Eller ledarnas förmåga att exploatera en ny situation? Spelar konstitutionen någon roll? Traditioner? Etc.

18 Arenor på flera nivåer Nationella, regionala, lokala val Europaparlamentet Lågt deltagande, protest mot regeringen Proportionella val Sju partigrupper (+ vildar) EPP (Moderaterna, Kristdemokraterna) S&D (Socialdemokraterna) ALDE (Folkpartiet, Centern) ECR (-) De gröna/fria alliansen (Miljö-, Piratpartiet) Enade vänstern/nordisk grön vänster (Vänster) Frihet och demokrati ( nationalister )

19 Intressegrupper Europeisk modell: social dialog Regeringen, näringslivet och facken Civila samhället (Nord och Väst) Fyra modeller Korporatism Pluralism Nya demokratier i Syd och Öst Flera nivåer

20 Vem organiserar sig? Downs (1957) Tydliga vinster eller förluster Andra intressen organiseras ej Leder till obalans i inflytande

21 Neo-korporatismen Katolsk idé om branschvis samverkan (Karteller) Fackföreningar och (s) Organiserade arbetsgivare Uppgörelser på hög nivå, kollektivavtal Konkurrenskraft + skyddsnät Reformer Danmark: flexicurity Sverige: förhandling på lägre nivå, ej i myndighetsstyrelser. AD finns kvar. SF, N, NL, B, A

22 Pluralismen Konkurrens mellan intressegrupper Decentraliserade förhandlingar UK efter 1979 Irland: uppgörelser Frankrike: staten står över, men minskad styrning. Intressegrupper får inflytande via EU. Tyskland: minskad korporatism Schweiz

23 Sydeuropa Svag stat och svaga intressen Minskad klientelism pga EU, men även social dialog

24 Östeuropa Anpassning till EU Slovenien

25 Europeisering Social dialog 1987 EESC Viss Eurokorporatism OMC Europeiska intresseorganisationer Påverkar EU men påverkas också av EU

26 Vad har vi lärt oss? Politikens aktörer Partier, valsystem och intressegrupper Hur länderna styrs Myndigheter, kommuner, domstolar Regeringar och parlament Sammanflätningen i EU Historiska utvecklingslinjer Olika syn på demokratin

Politiska system i jämförande perspektiv

Politiska system i jämförande perspektiv Politiska system i jämförande perspektiv Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (J.Magone kap 1-3) 1 Innehåll kursen Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (JM 1-3) Sammanflätningen

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Medborgare, partier och intressegrupper

Det svenska politiska systemet: Medborgare, partier och intressegrupper Det svenska politiska systemet: Medborgare, partier och intressegrupper Upplägg Valsystem och röstbeteende Partier och partisystem i förändring Intressegrupper, föreningar, det sociala kapitalet Rösträttentten

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 3) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet

Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 3) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 3) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3)

Läs mer

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige

Läs mer

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP Lättläst Guide till det aktiva medborgarskapet Om du är medborgare i ett EU-land är du också EU-medborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.

Läs mer

Politiska system i jämförande perspektiv. Bo Persson, Linköpings universitet

Politiska system i jämförande perspektiv. Bo Persson, Linköpings universitet Politiska system i jämförande perspektiv Bo Persson, Linköpings universitet Varför studera andra länder? Lära av andra, förstå andra, umgås med andra Djupare självförståelse, lägger grund för förändring

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras Vänsterpartiet i EU Fotograf: GUE/NGL Vi i Vänsterpartiet är kritiska till hur Europeiska unionen fungerar idag. Därför kämpar vi för att påverka utvecklingen inom EU till det bättre. Våra tre främsta

Läs mer

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa 8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. Därför EU Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. 2 Ett EU för oss EU kan kännas krångligt och långt borta, men är mer tydligt och nära än du

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! DG COMM, Enheten för besök och seminarier

VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! DG COMM, Enheten för besök och seminarier VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! pernilla.jourde@ep.europarl.eu DG COMM, Enheten för besök och seminarier ETT PARLAMENT PÅ FLERA ORTER 2 EU:S SYFTEN 3 Fred Stabilitet Hållbarhet Rättvisa, frihet och säkerhet

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Om undersökningen Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel 1.151 intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Man pratar ibland om olika politiska ideologier, vilken beskrivning

Läs mer

Project Specification: Analysis of voting algorithms

Project Specification: Analysis of voting algorithms Project Specification: Analysis of voting algorithms Mikael Falgard Jon Nilsson Computer Science Royal Institute of Technology 12 februari 2012 Introduktion Det är av stor betydelse för demokratin hur

Läs mer

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP GUIDE TILL DET AKTIVA MEDBORGARSKAPET Om du är medborgare i ett EU-land är du också automatiskt EUmedborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND GEMENSAMMA REGLER

RÄTTSLIG GRUND GEMENSAMMA REGLER EUROPAPARLAMENTET: VALSYSTEM Valet till Europaparlamentet regleras både av EU:s lagstiftning, som fastställer gemensamma bestämmelser för alla medlemsstater, och av särskilda nationella bestämmelser som

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Välkommen till Europaparlamentet

Välkommen till Europaparlamentet Välkommen till Europaparlamentet Pernilla Jourde pernilla.jourde@ep.europa.eu Enheten för besök och seminarier, GD Kommunikation EU har som mål att främja fred och stabilitet frihet, säkerhet, rättvisa

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Den 4-7 juni kan ungefär 375 miljoner européer välja sina representanter till Europaparlamentet för en femårsperiod. Den ekonomiska situationen och klimatfrågan

Läs mer

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE Nya ledamöter och formering av politiska grupper I valet 2009 kommer antalet ledamöter att minska från dagens 785 till 736. Det innebär att Sverige får 18 ledamöter i stället för 19. Om Lissabonfördraget

Läs mer

Åren var det krig mellan Sverige och

Åren var det krig mellan Sverige och FINLAND Finland har inte alltid varit ett självständigt land. I ungefär 600 år tillhörde vi Sverige. På den tiden var Sveriges kung också vår kung, Sveriges lagar var våra lagar och Stockholm var vår huvudstad.

Läs mer

Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda?

Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda? Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda? Mikaela Järnbert, Jonas Olofsson Johan Wilén & Richard Öhrvall Enheten för demokratistatistik, SCB Almedalen 4 juli Statistikens betydelse

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Valdeltagande vid riksdagsvalen Andel (%) av röstberättigade

Valdeltagande vid riksdagsvalen Andel (%) av röstberättigade Inflytande och makt Valdeltagande vid riksdagsvalen 973 998 Andel (%) av röstberättigade År Samtliga Förstagångsväljare Kvinnor Män Kvinnor Män 973 92 92 85 87 976 94 94 90 89 979 94 93 89 86 982 93 92

Läs mer

Jämförande studie angående konfliktdimensioner och väljarnas partipreferenser i Storbritannien och Finland

Jämförande studie angående konfliktdimensioner och väljarnas partipreferenser i Storbritannien och Finland Jämförande studie angående konfliktdimensioner och väljarnas partipreferenser i Storbritannien och Finland Introduktion En konfliktdimensioner kan tänkas som en vertikal linje som delar in samhället eller

Läs mer

Nordöstra Skåne röstar

Nordöstra Skåne röstar Nordöstra Skåne röstar Europa Direkt Hässleholm En del av EU-kommissionens informationsnätverk på lokal och regional nivå. Informerar om EU:s lagar, politik, program och fonder. Fokusområden för kontoret

Läs mer

Demokrati. Folket bestämmer

Demokrati. Folket bestämmer Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism

Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism Upplägg Valsystem och röstbeteende Det parlamentariska statskicket: riksdag och regering Intressegrupper, föreningar, det sociala kapitalet

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Migration, integration och EU. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg

Migration, integration och EU. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg Ettförändrat Sverige och ettförändrat Europa: Migration, integration och EU MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg Disposition Migration och integration EU som politiskt system EU:s historia

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

JAG TROR PÅ MIN RÖST. i EU-valet

JAG TROR PÅ MIN RÖST. i EU-valet Det är lätt att invagga sig i demokratins självklarhet. Den moderna demokratin i Europa har visserligen bara omkring hundra år på nacken. Ändå har det känts som att den alltid har funnits här och som den

Läs mer

L 165 I officiella tidning

L 165 I officiella tidning Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Demokratipolitiskt program

Demokratipolitiskt program Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör

Läs mer

Bakgrundsfakta till SPF Seniorernas representationskampanj

Bakgrundsfakta till SPF Seniorernas representationskampanj Bakgrundsfakta till SPF Seniorernas representationskampanj 1 Innehåll Om materialet... 3 1. Seniorer är underrepresenterade i förhållande till väljarkåren... 4 1.1. Seniorers andel av väljarkåren... 4

Läs mer

Dagens parti: Vänsterpartiet

Dagens parti: Vänsterpartiet Dagens parti: Vänsterpartiet Medlemmar 2017: 17 4 201: 1 800 201: 17 0 2014: 18 400 2013: 13 900 (högsta antal 20 000, 194) Antalet förtroendevalda 2014-2018 Kommuner: 70 Landsting: 121 Riksdag: 21 Totalt:

Läs mer

Uppdelning av partianhängare

Uppdelning av partianhängare #kantarsifo Uppdelning av partianhängare Frustrerade Bryr sig om att rösta men är missnöjd med existerande partier 7 5 28 Anhängare Stark anknytning till ett parti och identifierar sig med ett visst parti

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

En annan sida av Sverige

En annan sida av Sverige FÖRORD En annan sida av Sverige Under de senaste 20 åren har vi sett en omvälvande förändring av Europas politiska karta. Partier som tidigare betraktades som oseriösa eller obehagliga ekon från 1930-talets

Läs mer

Skillnader mellan olika kommunsystem

Skillnader mellan olika kommunsystem Skillnader mellan olika kommunsystem Förvaltningspolitik 22.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Summa summarum: Kommunerna ett viktigt uttryck för hur det politiska systemet fungerar i stort

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

HUR STÅR DET TILL MED DEMOKRATIN PÅ EU-NIVÅ? RUTGER LINDAHL CENTRUM FÖR EUROPAFORSKNING (CERGU), GÖTEBORGS UNIVERSITET

HUR STÅR DET TILL MED DEMOKRATIN PÅ EU-NIVÅ? RUTGER LINDAHL CENTRUM FÖR EUROPAFORSKNING (CERGU), GÖTEBORGS UNIVERSITET HUR STÅR DET TILL MED DEMOKRATIN PÅ EU-NIVÅ? RUTGER LINDAHL CENTRUM FÖR EUROPAFORSKNING (CERGU), GÖTEBORGS UNIVERSITET Analysen av hur demokratiskt EU och dess institutioner fungerar, bör ske i ett flernivåperspektiv.

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter Övergripande analys

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter Övergripande analys Directorate-General for Communication Public Opinion Monitoring Unit Bryssel den 30 januari 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter 2014 Övergripande analys Täckning: EU28 (27

Läs mer

Resultat. Analys av Sverigedemokraternas valresultat. Timbro

Resultat. Analys av Sverigedemokraternas valresultat. Timbro Resultat Analys av Sverigedemokraternas valresultat Timbro 214-11-18 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var den svenska röstberättigade allmänheten Totalt genomfördes 3888 intervjuer i målgruppen

Läs mer

Och vad anser nu svenska folket om allt detta?

Och vad anser nu svenska folket om allt detta? Och vad anser nu svenska folket om allt detta? Sverigedemokraterna, som överraskande placeras i den politiska mitten i årsbokens opinionsundersökning, bedöms vara nöjda med riksdagsarbetet hittills medan

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen EB71.3 - EU-VALET 2009 24.7.2009 Eftervalsundersökning Första

Läs mer

Allmänna val. General elections

Allmänna val. General elections Allmänna val General elections 116 13:1 Riksdagsval 1998 2010 General elections Röstberättigade 86 843 89 643 93 173 97 346 Röstande 72 815 74 060 78 259 83 631 Valdeltagande, % 83,8 82,6 84,0 85,9 Giltiga

Läs mer

Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 1) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet

Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 1) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 1) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3)

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Europavalet 2009: Ett genombrott för nya kampanjmetoder?

Europavalet 2009: Ett genombrott för nya kampanjmetoder? Europavalet 2009: Ett genombrott för nya kampanjmetoder? Europaval är inte som andra val Betydligt lägre valdeltagande än i riksdagsval 45,5 % valdeltagande mot 37,9 % EUP 2004 Viss ökning i Sverige, trots

Läs mer

SKOP:s EU-barometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

SKOP:s EU-barometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker :s väljarbarometer Får publiceras omedelbart :s EU-barometer kommentar av :s Örjan Hultåker Inför EU-valet - Störst ökning för Sverigedemokraterna i EU-valet - Även Kristdemokraterna och Moderaterna ökar

Läs mer

Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå

Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå 01/06/2004-30/09/2004 Del I. Bakgrundsinformation Land AT - Österrike 9 (4.5) BE - Belgien 13 (6.5) DE

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

(ram) Ersättning till länsstyrelserna (ram)

(ram) Ersättning till länsstyrelserna (ram) Regeringsbeslut III:1 2014-12-11 Ju2014/7585/D Justitiedepartementet Valmyndigheten Box 12191 10225 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslag 6:1 Allmänna val och demokrati Riksdagen

Läs mer

Kan Kristdemokraterna räddas av taktikröster. Kristdemokraternas stöd i valmanskåren

Kan Kristdemokraterna räddas av taktikröster. Kristdemokraternas stöd i valmanskåren I SKOP:s senaste väljarbarometer för maj/juni i år ligger Kristdemokraterna klart under 4-procents spärren till riksdagen. Många spekulerar över vad det betyder inte bara för Kristdemokraterna utan också

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

FRÅGA QK3a OM "RÖSTADE", KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b

FRÅGA QK3a OM RÖSTADE, KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b QK EU-parlamentsvalet hölls den 7 juni. Av en eller annan anledning var det en del i Sverige som inte röstade i detta val. Röstade du själv i EU-parlamentsvalet? Röstade Röstade inte FL Q TREND MODIFIED

Läs mer

Förtroendet för polisen. Stockholm, 19 december Ipsos Ipsos.

Förtroendet för polisen. Stockholm, 19 december Ipsos Ipsos. Förtroendet för polisen Stockholm, 19 december 2016 Ipsos 1 2015 Ipsos. 4 av 10 har förtroende för polisen Har du stort eller litet förtroende för hur polisen sköter sina uppgifter? Mycket stort förtroende

Läs mer

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare

Läs mer

Demokrati medborgardialog och governance

Demokrati medborgardialog och governance Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för konstitutionella frågor 22.1.2013 2012/2309(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INI)) Utskottet för konstitutionella

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Det svenska valsystemet och dess effekter. Fortbildningskurs i Riksdagen 10 april 2014 Ulf Christoffersson

Det svenska valsystemet och dess effekter. Fortbildningskurs i Riksdagen 10 april 2014 Ulf Christoffersson Det svenska valsystemet och dess effekter Fortbildningskurs i Riksdagen 10 april 2014 Ulf Christoffersson Traditionell indelning Majoritetsval valkretsar med ett eller få mandat Proportionella val flermandatskretsar,

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 4) Contemporary European Politics Linköpings universitet

Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 4) Contemporary European Politics Linköpings universitet Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 4) Contemporary European Politics Linköpings universitet Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3) 2. Sammanflätningen

Läs mer

Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON. Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet.

Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON. Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet. Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet Valundersökningar 2014 SCB/Valforskningsprogrammet #26 Europaparlamentsvalundersökningen 2014 #27 Valundersökningen

Läs mer

JOBBET SOM DÖDS- FÄLLA. En rapport om hur farorna i arbetslivet negligeras av extremhögern.

JOBBET SOM DÖDS- FÄLLA. En rapport om hur farorna i arbetslivet negligeras av extremhögern. JOBBET SOM DÖDS- FÄLLA En rapport om hur farorna i arbetslivet negligeras av extremhögern. Arbetsmiljön för vanligt folk En bra arbetsmiljö för alla som arbetar måste vara målet, och en arbetsplats som

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Gissur Ó Erlingsson. Förutsättningar för ansvarsutkrävande i svenska kommuner

Gissur Ó Erlingsson. Förutsättningar för ansvarsutkrävande i svenska kommuner Gissur Ó Erlingsson Förutsättningar för ansvarsutkrävande i svenska kommuner Decentralisering, självstyre, ansvarsutkrävande Teorin: Att decentralisera uppgifter till självstyrande kommuner -> ett sätt

Läs mer

Vi tar striden mot populisterna! - Centerpartiets spurtvecka

Vi tar striden mot populisterna! - Centerpartiets spurtvecka 1 Vi tar striden mot populisterna! - Centerpartiets spurtvecka 2 Inledning Om sex dagar går Sverige till val. Nu inleder Centerpartiet sin valspurt. Vi kommer kampanja för anständigheten tills vallokalerna

Läs mer

Demokratipolitiskt program

Demokratipolitiskt program Demokratipolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör

Läs mer

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL SVERIGE FÖRNYAT ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK -. AV LEIF V ERIXELL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning ii Konstitutionens

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Läs mer

VALSEGER 2019! VALSTRATEGI

VALSEGER 2019! VALSTRATEGI VALSEGER 2019! VALSTRATEGI VALSTRATEGI EU-val signalröstningsval Valdeltagande i EU-val närapå parlamentsval tenderar sjunka Tydligt budskap Högt tempo Bygga vidare på valrörelsen 2018 Små ekonomiska resurser

Läs mer

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE EFS PROGRAM FÖR VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2019 EUROPEAN TRADE UNION CONFEDERATION 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 kommer att

Läs mer

Opinionsmätning om de svenskspråkigas röstningsbeteende inför riksdagsvalet Kaisa Kepsu & Mikko Majander samhällsanalytiker Magma 3.4.

Opinionsmätning om de svenskspråkigas röstningsbeteende inför riksdagsvalet Kaisa Kepsu & Mikko Majander samhällsanalytiker Magma 3.4. 1 Opinionsmätning om de svenskspråkigas röstningsbeteende inför riksdagsvalet 219 Kaisa Kepsu & Mikko Majander samhällsanalytiker Magma 3.4.219 2 Om undersökningen Beställd av Magma och Nyhetsbyrån SPT,

Läs mer