Skillnader mellan olika kommunsystem

Transkript

1 Skillnader mellan olika kommunsystem Förvaltningspolitik Svenska social- och kommunalhögskolan

2 Summa summarum: Kommunerna ett viktigt uttryck för hur det politiska systemet fungerar i stort

3 Hur förverkligas självstyrelsens ideal? Frågan viktig för att bedöma kvaliteten i det politiska systemet i stort 1. Avvägningen mellan centraliserade och decentraliserade system 2. Det demokratiska systemets utformning

4 1. Centraliserade vs decentraliserade system Ständiga rörelser och många alternativ: Välfärdsstaten Decentralisering inom centralt styrda system Multi-level governance Relativiserar statens roll som väktare av autonomin Nationella gränser flyter Det territoriella blir viktigare Fiskal federalism Kommunernas roll begränsad Invånarna konsumenter

5 2. Demokratins utformning The Oxford Handbook of Local and Regional Democracy in Europe (2011). Indirect (representation) Direct (selfdetermination) Aggregative (majoritarian) Pendulum democracy Voter democracy Integrative (nonmajoritarian) Consensus democracy Participatory democracy

6 Skillnader mellan olika kommunsystem

7 Kriterier för kommunal självstyrelse 1. Verkar inom avgränsat geografiskt område 2. Åtnjuter viss grad av autonomi 3. Auktoritativa befogenheter 4. Direktvalda beslutsfattare

8 Kommunsystem i Europa Nordeuropeiska (Norden) Brittiska (England, Irland) Mellaneuropeiska (federala system) Napoleonska (Sydeuropa) Östeuropeiska Post-sovjetiska

9 Systemen i korthet Nordeuropeiska (Norden) Stor andel av den offentliga verksamheten Förverkligar välfärdspolitiken Stark självstyrelse Hög skattefinansiering Kollektivt beslutsfattande Brittiska system Parlamentets suveränitet Restriktiv hållning till kommunal autonomi Stora kommuner, saknar finansiell tyngd Viktiga delar av välfärdsservicen utanför kommunerna Saknar konstitutionellt skydd, ultra vires

10 Systemen i korthet... Mellaneuropeiska system (Tyskland, Österrike, Schweitz) Federal struktur Starka kommuner Kommunala lagar på delstatsnivå T.ex. Schweiz; 26 olika kommunsystem) Starka inslag av direkt demokrati Napoleonska system Gemensamma rötter i napoleonskt förvaltningssystem Stark centralmakt, detaljerad statlig kontroll Många små kommuner Decentralisering de senaste decennierna (Holland) Individuellt ledarskap

11 Systemen i korthet... Östeuropeiska system Pågående reformer Tidigare traditioner inverkar starkt Balkan; speciella problem p.g.a. Krig och etnisk splittring Post-sovjetiska stater Stark variation Senare frigörelseprocess än i övriga Östeuropa Institutionell tröghet Demokratiseringen i början i Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Moldavien Snabb reformeringstakt i Baltikum, EU-anpassning

12 De europeiska kommunsystemen varierar med hänsyn till: 1. Grundläggande struktur 2. Självstyrelsens reglering 3. Organisation och uppgifter 4. Finansiella förhållanden 5. Demokratisk förankring

13 Grundläggande struktur: Federala stater Tyskland, Österrike, Belgien, Schweiz Olika inomnationella kommunsystem Enhetsstater Ingen enhetsstat har ett renodlat kommunsystem Särskilda arrangemang för storstäder, språkliga minoriteter etc. Flera kommunnivåer Regionaliserade enhetsstater Belgien Staten ger allmän kompetens men regionerna svarar för regleringen

14 Reglering Reglering Konstitutionell reglering i de flesta länder Undantag: England, Norge, Schweiz, Jugoslavien, Lettland Kommunindelning Centraliserad variant: t.ex. Norden, England, Holland Regional variant: t.ex. Österrike, Tyskland, Italien, Spanien Lokal variant (=medgivande): Theckien, Frankrike, Grekland Kompetensregler Obligatoriska uppgifter + allmän kompetens Ultra vires (England)

15 Organisation Beslutande organ Folkvalt fullmäktige Undantag: Schweiz, små kommuner i Island, Spanien, Portugal och tyska delstater Verkställande organ, två modeller: Kollektiva organ (styrelse+nämnder); Nordeuropa, England, Schweiz Borgmästarmodell (individuellt ledarskap) Tyskland, Napoleonska system, östeuropeiska och postsovjetiska system Ledarskapets roll Norden: välfärdsbyråkratin Sydeuropa; mobilisera stöd, stärka territoriell identitet

16 Uppgifter Kärnuppgifter (=finns i alla stater) Byggande och underhåll av skolor, lokala vägar, lokal planering, byggnadstillstånd, avfallshantering Stora skillnader i ansvaret för välfärdspolitiken Längst drivet i Norden Statlig angelägenhet i Irland, Portugal, Grekland Specialkommuner ( enuppgiftskommuner ) finns inte i Europa

17 Uppgifter... Uppgifterna storleksberoende i Spanien, Italien, Grekland och Ungern Kommunalförbund finns i alla stater Vanligast i Frankrike Obligatoriska kommunalförbund Finland (samkommuner) och Italien Regionalekonomisk utveckling allt viktigare uppgift i alla stater

18 Finanser Stora skillnader i kommunernas andel av den offentliga sektorn (nord vs syd) Staten reglerar villkoren för kommunernas inkomster i alla stater Hög skattefinansiering; Sverige, Island, Danmark, Estland Allmänna statsbidrag; Finland, Holland Specialdestinerade statsbidrag; Sverige, Norge Andel av statliga skatter; östeuropeiska system Kommunal inkomstskatt; Norden Fastighetsbeskattning; Holland, England Östeuropa

19 Demokratisk förankring Allmänt: Stark variation i demokratins karaktär Staterna i öst; instabila demokratier Europarådets konvention om kommunalt självstyre Valsystem: Lokala val i alla stater (ifrågasatts i Ryssland, Vitryssland, Ukraina) Proportionella val med starkt inslag av personval vanligast Majoritetsval: England, Slovakien, Ukraina Gemensam valdag bara i Sverige

20 Valsystem forts... Mandatperioder (2-6 år) fyra år vanligast Valen domineras starkt av nationella partier; instabila partisystem i Östeuropa Valdeltagandet i allmänhet lägre i kommunalval; extremt stora skillnader i majoritetsvalssystem Folkomröstningars betydelse varierar; svag i norden och napoleonska system

21 Exempel 1: Storbritannien Kombination av en- och tvånivåsystem Två nivåer: County Councils, District councils En nivå: Unitary councils Stora kommuner: drygt 400 grundkommuner, inv. Reglering: Inga konstitutionella regler Ultra vires; ingen allmän kompetens Flera kontrollsystem hos centralregeringen Systemet med quangos urholkade den kommunala självstyrelsen

22 Storbritannien forts... Organisation Fullmäktige (council) + valfri borgmästarmodell Kärnuppgifter: Skola social service, polis, transport Finanser: Ca 10% av BNP Ca 25% av offentliga utgifter Statsbidrag+fastighetsskatt

23 Exempel 2: Frankrike Struktur: Centraliserad struktur Tre nivåer+kommunalt samarbete Kommuner (37.000) Departement (96st. Prefekter för statlig övervakning) Regioner (22 st.) Reglering Svag konstitutionell reglering Kommunallagar+motsvarighet på övriga nivåer

24 Frankrike forts... Organisation Fullmäktige + borgmästare Kumulativa mandat Uppgifter Kommun: grundskola, vägar polis, brandförsvar, fysisk planering Departement: socialtjänst, gymnasieskolor, statlig övervakning Region: regional planering, ekonomisk utveckling Finanser: Ca 10% av BNP ca 20% av offentliga utgifter Statsbidrag+fastighets- och företagsbeskattning

25 Exempel 3: Schweiz Struktur Starkt decentraliserad samhällsstruktur 26 kantoner, språkliga, religiösa skillnader Ingen parlamentarism, ständig samregering Balanseras av direkt demokrati Större fragmentering än i något annat europeiskt land Reglering Federal lag Allmän kompetens och beskattningsrätt Medborgarinitiativ, beslutande folkomröstning, kommunstämma

26 Schweiz forts... Organisation Två huvudformer Representativt system Kommunstämme-modell Existerar parallellt i 20 kantoner Direkt valt verkställande organ (styrelse) Kärnuppgifter Skolväsende, hälso- och sjukvård, social välfärd, kultur Finanser Ca 30% av offentliga utgifter 50% skatter, 25% avgifter

27 Den nordiska modellen Hegelsk statstradition Organiskt politiskt tänkande Kommunal makt härledd från staten Utvecklar medborgarskapet Komplement: Territoriell (regional) organisering Samma värderingsgrund: demokrati, likhet, effektivitet Sedan 1990-talet: Stark decentralisering för att hantera tillväxtproblemet Tillväxtbetingelser skapas på den regionala nivån

28 Mot en enhetligare kommunstruktur i Europa? Beror på: 1. Integrationen 2. Förvaltningspolitiska trender 3. Etniska förhållanden

29 Kommunerna och EU Självstyrelsens konfliktfyllda roll EU:s beslut begränsar inte den kommunala självstyrelsen men Kommunal verksamhet=medlemsstaternas verksamhet EU:s indirekta effekter på kommunernas omvärldsberoende stora: Informella nätverk Tillämpningen av beslut Den ekonomiska politiken EU:s direkta effekter Särskilt regionalpolitiken men gradvis utvidgning inom socialskyddet, sysselsättningspolitiken

30 Europeiska utvecklingstendenser Allmänt: Stabil ställning via konstitutionella garantier Kommunerna ej ifrågasatta Kartan expanderar Integrationen: Ökat omvärldsberoende Partnerskapstanken via EU:s strukturfonder Regionernas Europa Följer av att kommunerna har varierande slagkraft Nice 2000: kompetenskatalog Civilsamhället engageras via partnerskapstanken Byråkratin överspelas?