Kommunsystemens variation och Finland?

Transkript

1 Kommunsystemens variation och Finland? Förvaltningspolitik Svenska social- och kommunalhögskolan

2 Kommunstrukturen påverkas av omvärldsberoende i många riktningar 1. Övernationellt omvärldsberoende EU 1. Regionalisering och regionalpolitik 2. Sektoriell inverkan 2. Nationellt omvärldsberoende 1. De strukturella lösningarna och allmän reglering 2. Statsandelssystemet 3. Lokalt/regionalt omvärldsberoende 1. Samarbete 4. Den kommuninterna organiseringen

3 Omvärldsberoendets konsekvenser Två föreställningar: Kommunen som offer (determinism) Kommunen som självständig aktör (voluntarism) Storlek eller formell struktur avgör inte handlingskapaciteten

4 Det övernationella omvärldsberoendet

5 Mot en enhetligare kommunstruktur i Europa? Beror på: 1. Integrationen 2. Förvaltningspolitiska trender 3. Etniska förhållanden

6 Kommunerna och EU Självstyrelsens konfliktfyllda roll EU:s beslut begränsar inte den kommunala självstyrelsen men Kommunal verksamhet=medlemsstaternas verksamhet EU:s indirekta effekter på kommunernas omvärldsberoende stora: Informella nätverk Tillämpningen av beslut Den ekonomiska politiken EU:s direkta effekter Särskilt regionalpolitiken men gradvis utvidgning inom socialskyddet, sysselsättningspolitiken

7 Välfärdsservicen exempel socialskyddet 1. Lagstiftningen - Primärt nationell angelägenhet - Men gradvis expansion också i lagstiftningen - Lagstiftningsmässig koordinering enligt principen om fri rörlighet - Kommunerna primärt sjukvården 2. Verksamhetsprogram på sociala området - jämlikhet, arbetsskydd på 1970-talet - Åldringsvård, sysselsättning, funktionshindrade etc talet - ESR - Minskade resurser men större samarbetsmöjligheter

8 Forts... Principen om öppen koordinering Nationella rapporter best prctices Politiska riktlinje för EU Ekonomisk politik, sysselsättningspolitik Inre marknaden Expanderar till socialskyddet Fri rörlighet för varor och tjänster står över nationella socialförsäkringar Stor betydelse för kommunerna

9 Europeiska utvecklingstendenser Allmänt: Stabil ställning via konstitutionella garantier Kommunerna ej ifrågasatta Kartan expanderar Integrationen: Ökat omvärldsberoende Partnerskapstanken via EU:s strukturfonder Regionernas Europa Följer av att kommunerna har varierande slagkraft Nice 2000: kompetenskatalog Civilsamhället engageras via partnerskapstanken Byråkratin överspelas?

10 Två viktiga förändringstendenser Integrationssträvandena Nationalstaten försvagas kommunerna och regionerna förstärks Samarbete över nationsgränserna Separatism Instrument för att hantera krav på etniskt självbestämmande Spanien, Belgien, Balkan Identitetssökande

11 Det nationella omvärldsberoendet

12 Kommunen och staten RF och den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd Grundlagen i övrigt: Jämlikhet Kulturella rättigheter Rätt till eget språk och kultur Rätt till social trygghet

13 Staten påverkar via: Allmän reglering och styrformer Strukturen Ekonomin (särskilt statsandelssystemet)

14 Strukturen Kommun- och servicestrukturreformen (KSSR=PARAS) L om en kommun- och servicestrukturreform (ramlagen) (169/2007) i kraft t.o.m Tre uppgifter för kommunerna: Utredning och genomförandeplan (samtliga kommuner) Samarbetsplan (stadsregioner) Tryggande av tjänster (Kommuner i en svår ekonomisk sitiation)

15 Reformstrategi med starka spänningar Centrum-periferimensionen Den mellankommunala Den inomkommunala Normen för befolkningsunderlaget större och större Storstadsdriven reform Stor tveksamhet i små kommuner Förstärkta inomkommunala centrum-periferispänningar

16 Den demografiska försörjningskvoten i Finland index Barn och åldringar per 100 i arbetsför ålder Ålder Över 65 Under 15 v v år Källa: Statistikcentralen och Finlands Kommunförbund 16

17 Befolkningstätheten i Finland Inom hela EU-området är befolkningstätheten ca 114 inv./km 2. I Finland är befolkningstätheten 17,6 inv./km 2. Landskapet Nylands befolkningstäthet på 222,6 inv./km 2 motsvarar den genomsnittliga befolkningstätheten i Tyskland. Helsingfors har en befolkningstäthet på 2730,3 inv./km 2. I de glesast bebodda kommunerna i Finland är befolkningstätheten endast 0,2 inv./km 2. Befolkningstäthet/km Antal invånare % av hela befolkningen Antal km 2 - rutor km 2 -rutornas procentuella andel av hela landets yta , , , , , , , , , , , ,9 Sammanlagt , ,5 17

18 Tillväxtcentrum fram till år 2030 enligt Statistikcentralens prognos Kartan visar de kommuner där antalet invånare enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer att öka under perioden Förändring personer Maarianhamina Vaasa Pori Turku Kokkola Seinäjoki Tampere Hämeenlinna Helsinki Rovaniemi Oulu Jyväskylä Lahti Porvoo Kajaani Kuopio Mikkeli Kotka Joensuu Lappeenranta Kuntarajat: Tilastokeskus Lähde: Tilastokeskus KL/JAH Kommuner med den största befolkningstillväxten förändring Hela landet Helsingfors Esbo Vanda Tammerfors Uleåborg Jyväskylä Kyrkslätt Seinäjoki Ylöjärvi Lahtis Nurmijärvi Nokia Kervo Tavastehus Vichtis Kangasala Tusby Borgå Lempäälä Rovaniemi Källa: Statisticentralen/ Finlands Kommunfförbund

19 Kommunsammanslagningar kommuner år * * * * Källa: Finlands Kommunförbund

20 Nuläget Förändringarna hittills inte tillräckliga inv. inte tillräckligt underlag för att klara av särskilt social- och hälsovårdstjänsterna Tillsvidare närmast en fortsatt differentiering av det kommunala fältet Den kommunala ekonomin: Servicebehoven växer fortsättningsvis snabbare än de tillgängliga resurserna; fortsatta behov av att se över kommunernas skyldigheter, söka kompletterande finansieringskällor, fortsatt starka produktivitetskrav Reformen har endast delvis fångat in ekonomiskt svaga kommuner Konkurrens om skatteinkomster och arbetsplatser fortfarande ett stort hinder för samarbete särskilt i stadsregioner

21 Starka spänningar mellan olika kommunroller bårde i Europa och nationellt Uppfattning om självstyrelsen Den offentliga sektorns roll Kommunens egenvärde Kommunens instrumentella värde Mimimalistisk Interventionistisk Kommunen som lokalsamfund Stor variation i systemen Lokalism Kommunen som arenor Decentralisering Governance Svenska social- och kommunalhögskolan / Godenhjelm, Sjöblom & Andersson Kommunen som beställare av service Managementtänkande Kommuner som serviceproducenter Byråkrati, institutionalism