Migration, integration och EU. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg

Transkript

1 Ettförändrat Sverige och ettförändrat Europa: Migration, integration och EU MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg

2 Disposition Migration och integration EU som politiskt system EU:s historia EU:s institutioner EU:s beslutsfattande Medlemstaterna i EU EU:s framtidsdebatt

3 Från utvandringsland till invandringsland Under lång tid var Sverige ett utvandringsland, särskilt till USA Under de senaste 30 åren har Sverige dock kommit att bli ett land med en förhållandevis hög nettoinvandring Idag är 13 procent av Sveriges befolkning födda utomlands och ytterligare 10 procent har minst en förälder född utomlands

4 Invandringen till Sverige Under 1960 talet dominerade den så kallade arbetskraftsinvandringen, btk fti di starkt uppmuntrad av svenska myndigheter genom s.k. rekryteringskontor Efter 1972 har nästan ät all invandring i till Sverige utgjorts av flyktinginvandring och anhöriginvandring Sedan början av 1980 talet t har anhöriginvandringen i i i genomsnitt svarat för hälften av all utomnordisk invandring

5 Invandringen till Sverige Under 1950 och 1960 talen kom det många flyktingar från Ungern, Polen och Tjeckoslovakien Den i särklass största invandrargruppen i Sverige utgörs av invandrare från Finland, av vilka många kom under 1960 talet Under 1970 talet kom det många flyktingar från Chile, Mellanöstern samt från flera länder i Afrika Under 1990 talet kom det en stor grupp flyktingar från Balkan Pga Irakkriget har ett stort antal irakier sökt sig till Sverige från och med 2003 (irakier utgör idag den näst största invandrargruppen i Sverige)

6 Svensk invandrar och integrationspolitik Under 1950 och 1960 talen dominerades politiken av s.k. assimilationstänkande Under 1970 talet skedde en omsvängning och de nya ledorden blev jämlikhet, valfrihet och samverkan I mitten av 1980 talet började den svenska flyktingpolitiken att ifrågasättas och 1991 lyckades Ny demokrati, som första högerpopulistiska och främlingsfientliga fi parti, komma in i riksdagen Idag finns det en stark polarisering i den svenska flyktingopinionen och vi har återigen ett förhållandevis starkt främlingsfientligt parti som siktar på att komma in i riksdagen

7 Vem röstar på Sverigedemokraterna? Personer som Bor i traditionella arbetarsamhällen Inte är fackligt organiserade Inte brukar vara politiskt aktiva Har låg utbildning Män Unga och äldre Avskyr politik och politiker Helt enkelt är främlingsfientliga/rasister

8 Invandrares delaktighet i det Lägre valdeltagande svenska samhället Lägre andel på politiska förtroendeposter Lägre föreningsdeltagande Lägre politiskt självförtroende Men samtidigt Minst lika stort politiskt intresse Större förtroende för det svenska politiska systemet

9 Vad är EU? Bedömningen av vad EU är tenderar att variera med betraktarens utgångspunkt: IP forskare har sett EU som en internationell organisation, om än något annorlunda Forskarei förvaltning och jämförande politik har försökt förstå EU genom paralleller med nationell politik och då särskilt med olika federationer

10 EU som ett politiskt system Politiska Politiskt Politiska intressen maskineri beslut

11 Två delegationskedjor Ministerrådet Regeringen Parlamentet Partier Mellanstatlig kedja Kommissionen EU myndigheter Statsförvaltning Folket Europaparlamentet Partigrupper Partier Överstatlig kedja

12 EU:s historia i fördragsform Kol och stålgemenskapen 1951/1952, Paris, första steget EG fördraget och Euratom 1957/1958, Rom, tullunion och gemensam marknad Enhetsakten 1986/ Luxemburg, den inre marknaden, QMV EU fördraget 1991/1993 Maastricht, de tre pelarna, EMU Amsterdamfördraget 1997/1999, ökat medbeslutande och öppenhet Nicefördraget 2000/2003, röstviktning Det konstitutionella fördraget 2004/, Bryssel, federalisering Reformfördraget 2007/2009? Lissabon, effektivitet, demokrati

13 EU:s tre pelare Första pelaren (överstatlig): Inre marknaden Jordbruks, miljö, konkurrens, regional och handelspolitik li ik EMU Andra pelaren (mellanstatlig): Utrikes och säkerhetspolitik Tredje pelaren (mellanstatlig): Polisiärt och straffrättsligt samarbete

14 EU:s institutioner Fördragen reglerar maktbalansen mellan institutionerna Institutionerna formar politiken Kommissionen Parlamentet (EP) Ministerrådet (rådet) EG domstolen Europeiska rådet

15 Kommissionen Överstatlig institution värnar EU:s intressen Uppgifter Lägger förslag till ny lagstiftning Verkställer fattade beslut Administrativa genomförandebeslut (kommittologin) Förvaltning av EU:s budget (särskilt utbetalningar inom CAP) Genomförande av konkurrenspolitiken Extern representation och förhandling Övervakar medlemsstaternas regelefterlevnad

16 Kommissionen Består av 27 kommissionärer (en per medlemsstat) som ansvarar för minst ett politikområde under 5 år Utses av ministerrådet på stats och regeringschefsnivå och ska godkännas av EP

17 Kommissionen Kommissionärerna utgör ett kollegium och har under sig ett kbi kabinett av medarbetare och minst ett direktorat (DG) Vid planeringen av ny lagstiftning har kommissionen hjälp av expertgrupper Vid verkställandet av beslut har kommissionen hjälp av särskilda genomförandekommittéer (kommittologin)

18 Europaparlamentet Direktvalt organ som företräder EU:s medborgare Uppgifter Beslutar om EU lagstiftning Fastställer EU:s budget Granskar den verkställande makten (särskilt kommissionen)

19 Europaparlamentet Direktval sedan 1979 Består idag av 785 MEPs Sverige har idag 19 MEPs Parlamentet är indelat i utskott för olika politikområden (20 ständiga utskott)

20 Ministerrådet (rådet) Medlemsregeringarnas främsta organ i EU Uppgifter Beslutar om EU lagstiftning Samordnar medlemsstaternas politik Växlande ordförandeskap, ett halvår i taget (nu Frankrike, följt av Tjeckien och Sverige) g) Ordförandelandet tar politiska initiativ, samordnar, medlar och representerar EU utåt

21 Ministerrådet (rådet) Består av olika konstellationer för olika frågor: Allmänna frågor och yttre förbindelser Ekonomiska och finansiella frågor Rättsliga och inrikes ik frågor få Sysselsättning, socialpolitik, hälso och sjukvård Konkurrensfrågor (inre marknaden, industri och forskning) Transport, telekommunikation och energi Jordbruk och fiske Miljö Utbildning, ungdom och kultur

22 Ministerrådet (rådet) Beslut fattas antingen enhälligt eller med kvalificerad majoritet (QMV), beroende på ärende Vid QMV fördelas rösterna efter storlek (ex. Tyskland 29 röster, öt Sverige 10 och Mlt Malta 3) QMV innebär 1) att minst hälften av länderna godkänner förslaget, 2) minst 255röster läggs för förslaget (73,9% av rösterna), samt 3) rösterna motsvarar minst 62% av EU:s befolkning

23 Ministerrådet (rådet) Under ministrarna i rådet finns en omfattande diplomatisk i organisation i bestående av arbetsgrupper och kommittéer Den viktigaste är Coreper de ständiga representanternas kommitté Består av medlemsstaternas EU ambassadörer och dess ställföreträdare Förbereder rådets möten Sammanjämkar och träffar kompromisser

24 EG domstolen Överstatlig juridisk instans med stor politisk betydelse Uppgift: Att tolka fördragen (EG rätten) Att avgöra tvister mellan EU:s institutioner, medlemsstaterna och individer

25 EG domstolen EG domstolens inflytande vilar på två doktriner som den själv har skapat: Direkt effekt EG rättens företräde Består av 27 domare (en från varje land) och 8 generaladvokater Väljs för en period på 6 år Domarna är helt oberoende från medlemsstaterna Domstolen fattar enhälliga beslut

26 Europeiska rådet EU:s toppmöten bestående av stats och regeringschefer, samt kommissionens i ordförande d Uppgifter: Drar upp riktlinjer för EU samarbetet Samordnar medlemsstaternas politik Kompromissar i svårlösta frågor Möts vid minst fyra tillfällen per år

27 Europeiska rådet Politiskt organ, inte en juridisk beslutsinstans Överenskommelser träffas enhälligt Är ännu inte erkänd som en av EU:s officiella institutioner, men kommer att bli det när Lissabonfördraget träder i kraft

28 Europeiska rådet Förhandlingsstyrkan i Europeiska rådet beror på medlemsstaternas maktresurser: Strukturell makt (befolkning, ekonomi, militär styrka, politisk stabilitet t och administrativ i ti förmåga) Sakfrågespecifik makt (resurser och engagemang) Institutionell i makt (att utöva hot om veto) Tyskland, Frankrike och Storbritannien tenderar att utöva störst inflytande

29 Europeiska rådet Koalitioner förekommer i form av: Ländergrupperingar (tysk franska axeln, Beneluxländerna, de nordiska länderna etc.) Partinätverk (i huvudsak via ESP och EPP ED, dvs. de två stora partigrupperingarna i EP) Sakfrågekoalitioner

30 EU:s beslutsfattande Gemenskapsmetoden traditionell lagstiftning Grundprincipen är att kommissionen lägger ett förslag som sedan parlamentet och rådet behandlar Rådet fattar sedan beslutet ensamt, eller tillsammans med parlamentet Olikabeslutsprocedurer ger EP olikagrad av inflytande, den vanligaste är medbeslutandeproceduren där EP och rådet beslutar gemensamt

31 EU:s beslutsfattande Samordningsmetoden mjuk lagstiftning Grundprincipen är så kallad öppen samordning inom politikområden som varit exklusivt medlemsstatliga, ex. välfärd och sysselsättning Lissabonstrategin, som ska göraeu till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi, drivs till stor del enligt denna metod

32 EU:s beslutsfattande Kanaler för informellt inflytande i EU:s beslutsfattande Lobbyorganisationer och olika formella och informella nätverk präglar äl det dtpolitiska livet i Bryssel Koalitioner mellan olika intressen, ex. tysk franska axeln Företrädare för det civila samhället deltar ofta i konsultationer och samråd, särskilt med kommissionen

33 EU:s beslutsfattande Exklusiv EU kompetens: Inre marknaden, handel, jordbruk, fiske, tullar och monetär politik (för euroländerna) Delad dkompetens mellan EU och medlemsländerna: lä d Miljö, industri, viss social och ekonomisk politik, regionalpolitik, asyl och migration, bistånd Exklusiv medlemsstatskompetens: hälso och sjukvård, pensioner, utbildning, forskning, kultur

34 EU:s 27 medlemsstater 1951: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland 1973: Danmark, Irland och Storbritannien 1981: Grekland 1986: Portugal och Spanien 1995: Finland, Sverige och Öt Österrike 2004: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Tjeckien, Ungern, Slovakien och Slovenien 2007: Bulgarien och Rumänien Kandidatländer: Kroatien, Makedonien och Turkiet

35 Medlemsstaternas roll i EU EU är både mellanstatligt och överstatligt Medlemsstaterna utgör grund för demokrati, legitimitet och medborgarnas identitet Medlemsstaterna både påverkar och påverkas av EU, Europeisering Medlemsstaterna implementerar beslut och står för merparten av förvaltningen Medlemsstaterna står för huvuddelen av EU:s intäkter via en slags medlemsavgift (1,24% av BNI) EU:s gemensamma budget uppgick 2006 till 1000 miljarder kr (jfr Sveriges statsbudget på ca 785 miljarder kr samma år)

36 Medlemsstaternas roll i EU Regeringarna, främst regeringscheferna, har stärkt sin ställningpå de nationellaparlamentens bekostnad Regeringarna tvingas dock dela verkställande makt med kommissionen och lagstiftande maktmed med EP EG rätten har företräde framför nationell rätt, vilket kan sägasunderminera den nationellaautonominpåautonomin vissa områden 80% av alla regler kring produktion, distribution och utbyte av varor, tjänster, kapital och arbetskraft på den europeiska marknaden beslutas av EU

37 Medlemsstaternas roll i EU De nationella domstolarna ingår i ett hierarkiskt system där EG domstolen befinner sig i toppen (undantaget författningsdomstolar) Nationella domstolar som utgör sista instans måste begära förhandsavgörande vid tveksamhet om hur EG rätten ska tolkas Ett förhandsavgörande av EG domstolen klargör hur rättsakten eller fördragsartikeln ska tolkas

38 EU:s reformprocess Framtidskonventet 2002/2003 Regeringskonferens 2003/2004, beslut i juni 2004 om det konstitutionella fördraget, ratificering i 18 medlemsländer Reflektionsfas sedan Nederländerna och Frankrike röstat nej till fördraget i folkomröstningar 2005

39 EU:s reformprocess Regeringskonferens 2007 Lissabonfördraget undertecknas i december 2007 Planerad ratificering under 2008 Irland var det enda land som behövde genomföra en folkomröstning föratt kunna ratificera fördraget och där blev det nej i juni 2008 Målet är fortfarande att fördraget ska kunna träda i kraft under 2009 men frågan är om det är möjligt

40 Lissabonfördragets innehåll Ingen konstitution ett ändringsfördrag Effektivare beslutsfattande: Färre kommissionärer, färre ledamöter i EP, enklare beslutsregler i rådet, en ordförande för Europeiska rådet, en utrikesminister Pelarstrukturen försvinner, enklare lagstiftningsförfarande, fler områden beslutas med QMV Nationella parlamenten granskar lagförslag, större öppenhet i rådet, ett medborgarinitiativinförs införs

41 EU:s framtid Tre huvudsakliga ståndpunkter: EU har inget demokratiskt underskott det är en internationell organisation som främst reglerar marknaden och den är egentligen mer demokratisk än nödvändigt (Moravscik, Majone) Fortsatt reformism kombinationen av mellanstatligt och överstatligt beslutsfattande är det bästa för att skapa legitimitet för EU (Scharpf) Demokratisera överstaten EU lideravettdemokratiskt ett demokratiskt underskott och lösningen står i ökad politisk kamp på EUnivå med tydligare inslag av vänster högerpolitik (Hix)