Jämförande studie angående konfliktdimensioner och väljarnas partipreferenser i Storbritannien och Finland
|
|
- Kjell Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jämförande studie angående konfliktdimensioner och väljarnas partipreferenser i Storbritannien och Finland Introduktion En konfliktdimensioner kan tänkas som en vertikal linje som delar in samhället eller väljarna i två olika grupper beroende på om de är för en ska eller representerar vissa värderingar eller inte. Eftersom det ofta i samhället finns många olika konfliktdimensioner så delas väljarna in i många olika grupper. En av de vanligaste konfliktdimensionerna som förekommer är den klassiska höger-vänster skalan, eller klassdimensionen som den också kallas. Andra konfliktdimensioner är centrum-periferin, stad-landsbygd och kyrkan-stat. Enligt samhällsforskarna Seymour Martin Lipset och Stein Rokkan så korresponderar så gott som alla partier i västerländska demokratier till någon av eller blandningar av dessa konfliktdimensioner. 1 Alla frågor som delar väljarna i två klara läger räknas dock inte till konfliktdimensioner fastän de är aktuella inom politiken. För att någonting skall räknas till en konfliktdimension bör tre villkor uppfyllas (enligt Lipset och Rokkan). För det första innehåller en konfliktdimension en social delning, man skall kunna dela in folk i olika grupper beroende på exempelvis: yrke, religion, språk, etnicitet eller status. En delning om en politisk fråga, som exempelvis om man är för eller emot kärnkraft räcker inte. För det andra måste männsikorna som är indelade i grupperna känna en tillhörighet till gruppen, de måste ha en kollektiv identitet. Exepelvis kön anses vanligtvis inte till en av konfliktlinjerna, fastän man lätt kan dela in befolkningen i män respektive kvinnor. En del forskare anser dock att kön är en konfliktlinje, vilket de argumenterar med hjälp av kvinnorörelsen och uppkomsten av feministpartier. För det tredje bör det runt konfliktdimensionen finnas någon sorts organisation. Dessa organisationer kan exempelvis vara fackföreningar, församlingar eller ett politiskt parti. Det intressanta med konfliktdimensionerna är att grunden till dem kan härledas flera sekel bakåt i tiden. Klassdimensionen eller vänster-höger konflikten mellan arbete och kapital härstammar från industriella revolutionen och de motsättningar som växte fram mellan 1 Representative Government in Modern Europe, Institutions, Parties, and Government av Gallagher, Laver och Mair Sidan 1 av 5
2 arbetare och arbetsgivare. Konfliktlinjen mellan stad och landsbygd har funnits sedan medeltiden men den växte under den industriella revolutionen. Konlfiktlinjen har dock försvunnit i de flesta länderna, det är främst i Norden och i en del östeuropeiska länder som den ännu finns. Periferi-centrum dimensionen kan också ses som en dimension mellan den dominerande och andra kulturer. Det kan också handla om en språklig minoritet som vill hålla en del självbestämande rätt eller helt enkelt sitt språk och kultur. Bra exempel är nationalistpartierna i Nordirland, vilka vill att Nordirland skall höra till Irland och inte Storbritannien. Lipset och Rokkan ger ännu en fjärde konfliktdimension, alltså den mellan staten och kyrkan. Denna har sitt ursprung mellan stasbyggare och de som ville att makten skulle förbli hos kyrkan och Vatikanen. En uppgarderad version och av denna kyrka-stat dimension kan man härleda till reformationen på 1500-talet varefter det kristna västeuropa delades i en protestantisk och en katolsk del. Arv från detta kan i dagens partimobilisation synas genom att det finns kraftiga kristdemokratiska partier i länder med en berydande katolsk minoritet, så som i Tyskland och Nederländerna. Konfliktlinjerna i Europa går i kors och alla konfliktlinjer förekommer inte i alla länder. Klassdimensionen finns dock i nästan alla de europeiska länderna medan olika förhållanden i olika länder har gjort att bara vissa av de andra konfliktdimensionerna har uppstått. Avhandling Till staten Storbritannien hör förutom de på ön Storbritannien belägna riksdelarna England, Skottland och Wales också Nordirland. Storbritannien uttrycks ibland som den stat i Europa med det enklaste konfliktdimensionerna. Detta påstående har sitt ursprung i och med att konfliktdimensionen till största del är uppbyggd på den traditionella klassdimensionen och andra dimensioner inte har fått mycket utrymme i politiken. En periferi-centrum konfliktdimension finns också eftersom Storbritannien består av flera olika folk men på huvudön har de skottska och walesiska nationalistpartierna inte på allvar kunnat hota de tre största partierna. Konfliktdimensionen är dock en annan på Nordirland där centrum-periferi dimensionen är den avgörande. Stein Rokkan lade fram en modell av tre poler kring vilka de politiska partierna har sitt ursprung i Norden. Denna triangel består av de två konfliktdimensionerna arbete-kapital och Sidan 2 av 5
3 stad-landsbygd. Basen i triangeln representerar stad medan toppen representerar landsbygd. Konfliktdimensionen mellan basens hörn är klassdimensionen. Denna modell beskriver ännu idag Finlands konfliktdimensioner bra. Storbritannien är kanske det västeuropeiska landet där klasskillnaderna syns bäst, exempelvis genom segregerade bostadsområden och ett differentierat skolsystem. 2 Detta och valsystemets uppbyggnad, med majoritetsval i enmansvalkretsar, har bidragit till att Storbritannien helt domineras av två stora klassbaserade partier, det socialdemokratiska partiet, Labour Party och det konservativa partiet, The Conservative and Unionist Party eller Tories som det också kallas. Det konservativa partiet har sina rötter i Tory-partiet från 1700-talet och fick sitt nuvarande namn i mitten av 1800-talet. Labour däremot har sitt ursprung i arbetarrörelsen och grundades år På 1920-talet växte arbetarpartiet Labour förbi det liberala partiet i Storbritannien, Liberal Party, och efter det har Labour och Tories dominerat politiken och liberalerna hamnat i skymundan. I Finland finns tre dominerande partier, samlingspartiet, socialdemokraterna (SDP) och centern, plus några partier med mindre men inte obetydlig berydelse. I och med att de tre stora partierna är så jämnstarka så behövs det två av dem för att bilda regering. Ofta deltar ännu något eller några av de mindre partierna i regeringen för att man skall få en koalitionsregering med stort stöd. Majoritetsregeringar har varit den vanliga lösningen i Finland. Denna situation där inget parti har möjlighet att få majoritet i parlamentet och således kunnat bilda regering ensam har lett till en så kallad konsensuspolitik där partierna tvingats samarbeta och göra kompromisser. Konfliktdimensionen centrum-periferi finns starkt i Nordirland men den förekommer också i Finland. I Nordirland ligger konfliktlinjen mellan dem som ännu vill behålla unionen med Storbritannien, unionisterna, och de som vill höra till Irland, nationalisterna. Denna konfliktlinje går i princip parallellt mellan protestanter, som oftast är unionister och katoliker, som i sin tur oftast är nationalister. Konflikten i Nordirland har under vissa perioder varit ganska likvärdiga med inbördeskrig och både Storbritanniens och Irlands regeringar har försökt hjälpa till att lösa konflikten. I Finland finns samma konfliktdimension i och med att det finns en liten svenskspråkig minoritet, som är koncentrerad till väst- och sydkusten. Detta 2 Utländska politiska system, redaktör: Rutger Lindahl Sidan 3 av 5
4 plus ett relativt brett stöd oberoende av personlig ideologi har gjort det möjligt för Svenska folkpartiet att överleva. Svenska folkpartiet (SFP) har ett litet stöd och har därför inte så mycket att säga till om. Andra sidan har man deltagit i de flesta regeringskoalitioner sedan en lång tid bakåt och har i egenskap av regeringsparti kunnat utöva en del makt. Skillnaden mellan konfliktlinjen i Finland och Nordirland är dock otroligt stor eftersom SFP inte strävar efter självständighet eller en införlivning med Sverige utan endast värnar om svenskspråkigas intressen medan nationalisterna i Nordirland vill ansluta sig till Irland. Tydliga skiljelinjer i de två stora partiernas politik i Storbritannien har exempelvis varit frågan om statsägda bolag och fackföreningars makt. Här har partiernas linjer helt följt respektive ideologier och man kan väl säga att utvecklingen sedan Thatcher har gått mera i de konservativas riktning. Sambandet mellan klass och röstandet syns bäst i storstäders innerområden och gamla industriområden. Inom arbetarklassen varierar Labours understöd kraftigt om man äger sin bostad eller inte, och om man är fackligt organiserad eller inte. Geografiskt kan man säga att norra England och Skottland och också Wales är områden där Labour vinner över Tories. I Finland har Samlingspartiet sitt stöd i de stora univeritetsstäderna, främst i södra Finland medan socialdemokraterna har sitt i mindre städer och industriorter i hela Finland. Centern är helt dominerande i norra, östra och mellersta Finlands landsbygdskommuner. Detta representerar klar landsbygd-stad dimensionen med södra Finlands befolkningscentran mot den mycket glesbefolkade landsbygden i resterande Finland. Intressant jämfört med Storbritannien och framförallt med kontinentala europeiska länder med proportionella valsystem är varför Finland har ett så stort bonde parti. Att en relativt stor del av befolkningen bor på landsbygden är säkert en delorsak. Docent Ulf Lindström förklarar förekommandet av bondepartier i Norden med att bönderna i Norden alltid varit fria medan de i östra Europa varit livegna och i övriga Europa avlönade lantarbetare. Jorden brukades av jordbruksfamiljer med små ägor i Norden medan den i Västeuropa brukades av avlönade lantarbetare, som jobbade på enorma marker som ägdes av adelsmän. Detta ledde till att lantarbetarna i Europa sympatiserade med socialistiska rörelser medan jordägarna fick en mera konservativ ideologi. Detta, som Lindström kallar det, arktiska arv har hjälpt Norden i den demokratiska processen och lett till att vi ännu idag har ett centerparti i Finland. Sidan 4 av 5
5 Avrundning Storbritanniens system med majoritetsval och enmansvalkretsar kan diskuteras ur demokratisynvinkel. Exempelvis i parlamentsvalet 1992 erhöll liberalerna 18 procent av rösterna men på grund av rösternas utspridning så erhöll partiet endast 3 procent av mandaten. 3 Detta valsystem förknippas med ett tvåpartisystem. Det intressanta är att gallupar för vårens parlamentsval i Storbritannien ger liberalerna ett understöd på 29 procent medan Labour och Tories har 30 respektive 33 procent. 4 Detta skulle kunna ge ett parlamentsammansättning med tre lika stora partier. Detta är förstås beroende på hur rösterna är fördelade och om gallupresultaten motsvarar valresultatet något sånär. Hur som helst så har vi här intressant forskningsmaterial oberoende hur det går. Vad har tagit åt tvåpartisystemet ifall liberalerna skulle få en ansenlig del av mandaten, mera bevis mot Duvergers lag? Om de inte lyckas så vad har de två stora i så fall lyckats åstadkomma de senaste veckorna som ger dem stödet tillbaka? Alternativt vad det är som får väljarna att ändra åsikt så mycket på så kort tid eller vad beror det på att flera oberoende gallupar visar så fel? Liberalernas plötsliga popularitet förklaras av deras partiledare Nick Clenn, som enligt en undersökning 72 procent av britterna godkänner och därmed är den populäraste ledaren sedan Winston Churchill. 5 Ett proportionellt valsystem som i Finland gör det möjligt för flera än två partier att bli relativt stora. Faktum är också att vi har ett klasslöst samhälle i Finland. Men är det vårt klasslösa samhälle som har lett till det valsystem och de partier vi har eller partierna som lett till valsystemet och ett klasslöst samhälle. Detta är en tredimensionell hönan eller ägget fråga som säkert kunde undersökas ännu mera. Andra intressanta forskningobjekt är Centerpartiets förmåga att behålla sina anhängare från att ha varit ett bonde parti till att nu vara ett småbygdsparti, har konfliktdimensionen förendrats från jordbrukare-arbetare till landsbygdstad eller vad förklarar centerpartiets fortsatta popularitet? 3 Utländska politiska system, redaktör: Rutger Lindahl, sid 27 4 Helsingin Sanomat Anssi Miettinen 5 Helsingin Sanomat Anssi Miettinen Sidan 5 av 5
.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett
Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på
Läs merZA5161. European Parliament Election Study 2014, Voter Study, Second Post-Election Survey. Country Questionnaire Finland (Swedish)
ZA European Parliament Election Study 0, Voter Study, Second Post-Election Survey Country Questionnaire Finland (Swedish COUNTRY Land INTER Intervjunummer (löpnummer SPLIT NAT ROTERAS (OBS DETTA STYR VILKA
Läs merDemokrati. Folket bestämmer
Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn
Läs merPartipolitik, partisystem och partifamiljer i Storbritannien, Spanien och Polen
Partipolitik, partisystem och partifamiljer i Storbritannien, Spanien och Polen I alla demokratiska länder representeras befolkningen av flera olika partier, som i sin tur kan analyseras enligt partipolitik,
Läs merÅren var det krig mellan Sverige och
FINLAND Finland har inte alltid varit ett självständigt land. I ungefär 600 år tillhörde vi Sverige. På den tiden var Sveriges kung också vår kung, Sveriges lagar var våra lagar och Stockholm var vår huvudstad.
Läs merFINLANDSSVENSK OPINIONSMÄTNING INFÖR EUROPAPARLAMENTSVALET
FINLANDSSVENSK OPINIONSMÄTNING INFÖR EUROPAPARLAMENTSVALET Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Projektforskare vid Svenska Litteratursällskapet 15.04.09 UNDERSÖKNINGSDESIGN Beställd av
Läs merDEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
Läs merSå styrs Sverige. 8 a och c
Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa
Läs merENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merFrågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?
Frågeformuläret Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA I EN RUTA FÖR VARJE DELFRÅGA (a - f) a) En mamma som
Läs merSamverkan och strid i den parlamentariska demokratin
SNS Demokratirapport 2017 Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin Johannes Lindvall Hanna Bäck Carl Dahlström Elin Naurin Jan Teorell Sammanfattning D en politiska situationen i Sverige har
Läs merMaterial till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt
Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans
Läs merSweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire
Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire 60 Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA
Läs merDemokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag
Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades
Läs merSweden ISSP 2003 National Identity II Questionnaire
Sweden ISSP 2003 National Identity II Questionnaire Fråga 1 Alla tillhör vi olika grupper. Vissa är mer viktiga för oss än andra i vår syn på oss själva. Vilket i följande lista är i allmänhet viktigast
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs merDemokratin i Sverige och valet 2018
Demokratin i Sverige och valet 2018 Ett lektionsmaterial av Göran Svanelid Komplement till Upptäck Samhälle kapitel 5 Politik sid 64 83 Upptäck Samhälle Lärarwebb (47-12810-5) 2018 Göran Svanelid och Liber
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merÅk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
Läs merSpelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg
Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg Inledning Nordisk politik Fyra studier: partiprogram, parlamentsdebatter och två fallstudier
Läs merOPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKAR INFÖR PRESIDENTVALET 2012
OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKAR INFÖR PRESIDENTVALET 2012 Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Akademiforskare vid Finlands Akademi 16.01.2012 Undersökningen Beställd av Magma och
Läs merLäget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.
Läget i Syrien "I Syrien rasar ett inbördeskrig sedan några år. Hur borde det internationella samfundet och Finland enligt er åsikt agera för att en lösning på situationen ska kunna hittas?" Ja Nej Figur
Läs merIdeologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!
Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet
Läs merSå styrs Sverige. #Idas-plugg-akut
Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten
Läs merSamlingspartiet och Nya Moderaterna liknar varandra mycket
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto (förkortad) Samlingspartiet och Nya Moderaterna liknar varandra mycket ADDETO 7 september 2014 Både Nya Moderaterna och Samlingspartiet har under modern tid gått mot
Läs merMotion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Läs merFRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap
FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merSamhällsvetenskapliga perspektiv
Samhällsvetenskapliga perspektiv 1. De politiska partierna två problematiska utvecklingsdrag - partierna som catch all-partier - partiernas interndemokratiska underskott 2. Begreppet socialdemokrati i
Läs merSvenska regeringspartier (våra största partier)
Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merPolitiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 5) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet
Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 5) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3)
Läs merEU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER
EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige
Läs merFaktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige
FÖR PUBLICERING DEN 17 MAJ 2018 Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige FÖR MEDIEFÖRFRÅGNINGAR OCH ÖVRIGT: Amy Mitchell, Director, Journalism Research Katie Simmons, Associate Director,
Läs merFacket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
Läs merDärför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.
Därför EU Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. 2 Ett EU för oss EU kan kännas krångligt och långt borta, men är mer tydligt och nära än du
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merDN/Ipsos: Väljarna om svenska värderingar augusti 2016
DN/Ipsos: Väljarna om svenska värderingar augusti 2016 1 Ipsos: David Ahlin, Björn Benzler Svenska värderingar betyder olika saker för olika människor I samband med augusti månads väljarbarometer ställde
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merPolitiska system i jämförande perspektiv. Bo Persson, Linköpings universitet
Politiska system i jämförande perspektiv Bo Persson, Linköpings universitet Varför studera andra länder? Lära av andra, förstå andra, umgås med andra Djupare självförståelse, lägger grund för förändring
Läs merDN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 Mars Kontakt: David Ahlin,
DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 2017 Kontakt: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com Ipsos. 2014 Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos mars: Moderaternas tapp fortsätter DN/Ipsos
Läs merIdeologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom
Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merDEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns
Läs merDet sociala landskapet. Magnus Nilsson
Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet
Läs merEtt nytt sätt att se världen på
Ett nytt sätt att se världen på. 1650 1800. Medeltiden Kungamakt Med hjälp av städerna. Kyrkan Feodalism Kunskapsmonopol Europeisk organisation Vad händer? Reformationen. Upptäckterna Arméer och länder
Läs mervida att det totala fallet i BNP varit minst, vändpunkten kom tidigast (efter två år) och dagens tillväxt är störst.
POLEN PÅ GOD VÄG ANDERS ÅSLUND Några vinterdagar for jag och en vän runt i bil i sydöstra Polen. Detta brukade vara Polens mest efterblivna område, men idag är den ekonomiska blomstringen imponerande.
Läs merSeminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs merDärför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati
Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör
Läs merFrån val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?
Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet
Läs merPedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning
Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,
Läs merPedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning
Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merDagens begrepp och Dröm om demokrati
Dagens begrepp och Dröm om demokrati Dagens begrepp: https://urskola.se/produkter/205416-drom-om-demokrati-partipolitik I en demokrati får alla vuxna rösta när det är val. Vad du jobbar med eller hur mycket
Läs merArbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Läs merÖppet val eller sluten nominering?
Öppet val eller sluten nominering? Konsten att välja partiledare i Sverige och andra länder Per Hammar Öppet val eller sluten nominering? Konsten att välja partiledare i Sverige och andra länder Per Hammar
Läs merAmerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika
Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs merLEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).
HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver
Läs merDagens parti: Vänsterpartiet
Dagens parti: Vänsterpartiet Medlemmar 2017: 17 4 201: 1 800 201: 17 0 2014: 18 400 2013: 13 900 (högsta antal 20 000, 194) Antalet förtroendevalda 2014-2018 Kommuner: 70 Landsting: 121 Riksdag: 21 Totalt:
Läs merSå svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research
Så svarade Medborgarpanelen LORE Laboratory of Opinion Research 2 april 1 Tack för alla era svar! I denna rapport presenteras resultat från Medborgarpanelen där våra panelmedlemmar har varit med och bidragit
Läs merSammanfattning av programmet UID FutureMap
Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merTräff för nya medlemmar
Träff för nya medlemmar 2014 Upplägg Läget i Vänsterpartiet Organisationen Partiprogrammet Allmänna frågor Fika Vänsterpartiet växer 13 800 medlemmar i jan 2014 Ser ut att växa med ytterligare 3 000 nya
Läs merSvensk flyktingopinion fortsätter att bli allt mer generös. I 2010 års SOMundersökning
Framgång för Sverigedemokraterna trots en allt mer flyktinggenerös opinion Framgång för Sverigedemokraterna trots en allt mer flyktinggenerös opinion Marie Demker Svensk flyktingopinion fortsätter att
Läs merDrömsamhället svenska som andraspråk
Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de
Läs merMedlemsutbildning steg 1 och 2
Medlemsutbildning steg 1 och 2 Medlemsutbildningen bygger huvudsakligen på tre studiematerial - Vår historia, Vår ideologi och Vår organisation. I ett samhälle i ständig förändring, behövs socialdemokratiska
Läs merUTRÄKNING AV RESULTATET VID RIKSDAGSVALET 2007 ENLIGT DET SY- STEM SOM FÖRESLÅS I REGERINGENS PROPOSITION
Bilaga UTRÄKNING AV RESULTATET VID RIKSDAGSVALET 2007 ENLIGT DET SY- STEM SOM FÖRESLÅS I REGERINGENS PROPOSITION I det följande presenteras en uträkning av resultatet vid riksdagsvalet 2007 i enlighet
Läs merEnligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.
Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som
Läs merStudiemallar för grundkurser 2013
Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations
Läs merFebruari DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 20 februari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos
DN/IPSOS JANUARI 2018 DECEMBER POLITISK BAROMETER 20 februari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos 1 Väljarbarometer Partisympatier Moderaternas uppgång bryts och stödet skattas till 21 procent jämfört
Läs merNi ska i er grupp arbeta som om ni vore FN. Alltså hur skulle ni lösa konflikterna.
INTERNATIONELL POLITIK Rollspel. Jag har suttit och spånat fram ett tänkbart område, ni ska använda era kunskaper i internationell politik och lösa ett par uppgifter som ni finner längst bak i häftet.
Läs mer8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa
8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem
Läs merFörsta världskriget
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om
Läs merDemokratipolitiskt program
Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör
Läs merEuropaportalen - EU-valet 2019
Sid 1 Totalt Kön Ålder A-Region ----------- ----------------------- ----------------------------------------------- ----------------------- Sthlm, Gbg övriga Alla Man Kvinna 18-29 år 30-49 år 50-64 år
Läs merOm undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro
Om undersökningen Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel 1.151 intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Man pratar ibland om olika politiska ideologier, vilken beskrivning
Läs merDN/Ipsos väljarbarometer december 2016 Stockholm, 19 december Kontakt: David Ahlin,
DN/Ipsos väljarbarometer Stockholm, 19 Kontakt: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com Ipsos. 2014 Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos väljarbarometer : medvind för Centerpartiet DN/Ipsos mätning
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merINFLYTANDE I UTKANTEN AV EUROPA
UNGDOMSBAROMETERN : INFLYTANDE I UTKANTEN AV EUROPA De unga är alltmer intresserade av politik, men intresset varierar enligt utbildningsnivå. De ungas samhällsaktivitet har ökat och majoriteten av de
Läs merDagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson
15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete
Läs merDet svenska politiska systemet: Medborgare, partier och intressegrupper
Det svenska politiska systemet: Medborgare, partier och intressegrupper Upplägg Valsystem och röstbeteende Partier och partisystem i förändring Intressegrupper, föreningar, det sociala kapitalet Rösträttentten
Läs merMEDLEMSUNDERSÖKNING 2012
MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Medlemsundersökning 2012 S Utgåva 1 2013-01-04 2 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Presentation av resultat från medlemsundersökningen Förord S genomförde vid årsskiftet 2008/2009 en undersökning
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merFörvaltningstraditioner. Karlsson kap 7
Förvaltningstraditioner Karlsson kap 7 1 2 Globalisering New Public Management har spritt sig över hela västvärlden Men det betyder inte att offentlig förvaltning ser likadan ut över hela världen Skillnaderna
Läs merOpinionsmätning om de svenskspråkigas röstningsbeteende inför riksdagsvalet Kaisa Kepsu & Mikko Majander samhällsanalytiker Magma 3.4.
1 Opinionsmätning om de svenskspråkigas röstningsbeteende inför riksdagsvalet 219 Kaisa Kepsu & Mikko Majander samhällsanalytiker Magma 3.4.219 2 Om undersökningen Beställd av Magma och Nyhetsbyrån SPT,
Läs merJanuari DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos
DN/IPSOS Januari JANUARI 2018 DECEMBER POLITISK BAROMETER Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos 1 Fler tror på M-ledd regering Partisympatier januari DN/Ipsos väljarbarometer med intervjuer 11
Läs merArbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merVanliga frågor om valet till Europaparlamentet
Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Den 4-7 juni kan ungefär 375 miljoner européer välja sina representanter till Europaparlamentet för en femårsperiod. Den ekonomiska situationen och klimatfrågan
Läs merTillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen
Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud
Läs merDet svenska valsystemet och dess effekter. Fortbildningskurs i Riksdagen 10 april 2014 Ulf Christoffersson
Det svenska valsystemet och dess effekter Fortbildningskurs i Riksdagen 10 april 2014 Ulf Christoffersson Traditionell indelning Majoritetsval valkretsar med ett eller få mandat Proportionella val flermandatskretsar,
Läs merNovember DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos
DN/IPSOS JANUARI 2017 DECEMBER POLITISK BAROMETER 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos 1 Jämnt mellan blocken, fler tror på M-ledd regering Partisympatier DN/Ipsos väljarbarometer med intervjuer 9 19
Läs merDN/IPSOS VÄLJARBAROMETER
oktober DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER JANUARI 2017 DECEMBER Stockholm 24 oktober David Ahlin, Ipsos 1 DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER OKTOBER 2017 Moderaterna vinner tillbaka väljare DN/Ipsos väljarbarometer med intervjuer
Läs merDN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar
DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar Stockholm, 4 januari 2017 Ipsos: David Ahlin, Björn Benzler 1 2015 Ipsos. Minskat Natomotstånd under de senaste tre åren majoritet vill öka resurserna
Läs merEuropavalet 2009: Ett genombrott för nya kampanjmetoder?
Europavalet 2009: Ett genombrott för nya kampanjmetoder? Europaval är inte som andra val Betydligt lägre valdeltagande än i riksdagsval 45,5 % valdeltagande mot 37,9 % EUP 2004 Viss ökning i Sverige, trots
Läs merFörsta världskriget 1914-1918
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.
Läs mer