Det svenska valsystemet och dess effekter. Fortbildningskurs i Riksdagen 10 april 2014 Ulf Christoffersson

Transkript

1 Det svenska valsystemet och dess effekter Fortbildningskurs i Riksdagen 10 april 2014 Ulf Christoffersson

2 Traditionell indelning Majoritetsval valkretsar med ett eller få mandat Proportionella val flermandatskretsar, listval. Fördelning med hjälp av valkvot eller med divisorsmetod Blandade system både valkkretsar med ett mandat vardera och listval

3 Olika former för majoritetsval i valkretsar med ett mandat En omgång, en röst per väljare, enkel majoritet (FPTP, winner takes it all) En omgång, möjlighet till rangordning av kandidater, absolut majoritet för val i första sammanräkningen Två omgångar, en röst per väljare,kvalificerad majoritet i första omgången, enkel majoritet eller val mellan de två toppkandidaterna i andra omgången

4 Exempel på majoritetsval i valkretsar med mer än ett mandat Högsta röstetalen besätter mandaten Möjlighet att rangordna kandidater. Valkvot bestäms. De som uppnår kvoten redan med hjälp av förstapreferenserna är valda. I andra sammanräkningen fördelas överskottsröster från redan valda på andrapreferenserna, osv.

5 Proportionella system Kvotsystem. En valkvot bestäms. Partierna får inledningsvis så många mandat som svarar mot röstetalet dividerat med kvoten. Olika metoder för fördelning av obesatta mandat. Divisorsmetoder.Fördelning mandat för mandat med hjälp av jämförelsetal.

6 Närmare om divisorsmetoder Heltalsmetoden (d Hondt) Mandaten fördelas mellan listor med hjälp av jämförelsetal som är lika med röstetalet dividerat med antalet mandat plus ett. Används bl.a. vid val inom riksdagen och Europaparlamentet. Uddatalsmetoden. Jämförelsetalet är lika med röstetalet successivt dividerat med 1,3,5,7, etc Jämkad uddatalsmetod. Första jämförelsetalet är som för närvarande i riksdagsvalet 1,4.

7 Blandade system Väljarna avger två röster, dels på kandidater som väljs genom majoritetsval i enmandatskretsar, dels på partilista. Valet till det tyska Bundestag sker genom ett sådant system, där listvalet används som ett utjämningssystem för att nå proportionalitet i Bundestag som helhet.

8 Val till Riksdagen Tvåkammarriksdagen Förmögenhets och inkomstkrav för FK Bostadsband för AK majoritetsval i mestadels enmandatskretsar länen grund för valkretsindelningen, proportionella val, D.Hondts metod

9 Valet till Riksdagen. Enkammarriksdagen fasta valkretsmandat, 39 utjämningsmandat. Antalet fasta mandat för varje valkrets bestäms på grundval av antal röstberättigade. Rösträttsålder gräns för valbarhet. Inget bostadsband. Svensk medborgare. Valsedel ska ha partibeteckning men behöver inte ha kandidatnamn

10 Mandatfördelningen efter valet De fasta mandaten fördelas mellan de partier som klarat 4 % spärren eller nått 12 % i en valkrets. Fördelningen sker med jämkade uddatalsmetoden i varje valkrets för sig. En beräkning görs av partifördelningen om riket var en valkrets. De 39 utjämningsmandaten används för att nå denna fördelning.

11 Överskjutande mandat Det kan inträffa att något eller några partier fått för många mandat redan vid fördelning av de fasta valkretsmandaten. Utjämningsmandaten räcker inte till för att nå riksproportionalitet. De överskjutande mandaten behålls Centerpartiet ett överskjutande mandat 2010 (S) tre och (M) ett överskjutande mandat.

12 Personvalsinslaget i riksdagsvalet Partier med skyddad partibeteckning kan registrera kandidater. Endast dessa kan väljas in som representanter för respektive parti. Partierna bestämmer rangordningen mellan sina kandidater på valsedlarna. Väljarna kan markera preferens för en av kandidaterna. De kandidater som får personkryss av 5 % eller mer av partiets väljare går till topps vid fördelningen av partiets mandat, i övrigt fördelas platserna efter listordningen.

13 Så var det förr Den valordning som ursprungligen gällde för enkammarriksdagen värnade om möjligheten att ända fram till valdagen upprätta så kallade spränglistor. Väljarna kunde under en partibeteckning föra upp vilka namn de ville och i vilken som helst ordning, de kunde också stryka namn från partiernas valsedlar.

14 Småpartispärrar Spärrar mot vad som betraktas som skadlig partisplittring kan utformas på olika sätt, exempelvis genom: Många valkretsar och ingen riksutjämning Spärr för att få delta i fördelningen av mandaten, som i Sverige 4 % i riket eller 12 % i en valkrets.

15 Hur blir det nog efter 2014 En justering görs av valkretsindelningen i Västra Götaland Jämförelsetalet för första mandat ändras från 1.4 till 1.2. gånger röstetalet. Överskjutande mandat återförs till valkretsarna och ges till underrepresenterat parti. Parti och kandidatregistrering görs obligatorisk.

16 Varför har vi så många riksdagsledamöter? Cyniskt svar: Det sammantagna antalet ledamöter i tvåkammarriksdagen var större Valtekniskt svar: Många valkretsar. Man ville att mer än en meningsriktning kunde vara representerad i alla kretsar samtidigt som riksproportionalitet garanterades.

17 Majoritetsval i enmandatskretsar Exemplet Storbritannien. Underhusvalet 2010 Parti Antal mandat % av mandaten % av röster Conservatives Labour LibDem UKIP BNP SNP Green Sinn Fein DUP Plaid Cymru SDLP Övriga