Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet

Transkript

1 Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Den 4-7 juni kan ungefär 375 miljoner européer välja sina representanter till Europaparlamentet för en femårsperiod. Den ekonomiska situationen och klimatfrågan är exempel på några av de frågor som det nyvalda parlamentet kommer att hantera. Sverige ska utse 18 av 736 ledamöter. Ledamöterna tillhör vanligtvis en politisk grupp där de sitter med kollegor från andra EU-länder. Valet styrs av medlemsländernas nationella regler. Här följer vanliga frågor och svar om valet till Europaparlamentet, om valdatumet, kandidaterna, informationskampanjen, de politiska grupperna och hur valet går till. I Sverige är valdagen den 7 juni. Förtidsröstningen startade den 20 maj. För mer information om valet i Sverige se Valmyndighetens hemsida ( SV Presstjänsten Direktoratet för medier Direktör - Presstalesman : Jaume DUCH GUILLOT Reference No.: FCS56249 Press switchboard number (32-2) /6

2 Datumet för valdagen Här är exempel på fyra vanliga frågor och svar om datumet för valet till Europaparlamentet. Fråga: Vem bestämmer valdatumet i varje land? Det är ett europeiskt val, men det är upp till varje land att bestämma valdatumet. Som regel gäller dock att valet ska hållas mellan den 4-7 juni. Sverige utser sina 18 ledamöter på söndagen den 7 juni (se länk nedan för information per land). Valresultatet för alla EU-länder blir känt först den 7 juni. Fråga: Sammanfaller något lands valdatum med en nationaldag? Inget land har i år valet på en nationaldag. Fråga: Sammanfaller Europavalet med årsdagen av D-dagen i Frankrike? Frankrike väljer sina ledamöter den 7 juni, och inte på årsdagen av de allierades invasion av Normandie som inleddes den 6 juni Fråga: Äger valet rum samtidigt överallt? Nej. De flesta länder går till val på söndagen den 7 juni. Men i exempelvis Storbritannien och Nederländerna hålls valet på torsdagen den 4 juni, Irland på fredagen den 5 juni, Malta på lördagen den 6 juni och i Italien är valet öppet under två dagar: den 6-7 juni. Men resultaten blir först kända den 7 juni. Majoriteten av frågorna inför Europavalet kom från Frankrike. Enheten för brev från medborgare får tiotusentals förfrågningar varje år. Läs mer om de vanligaste frågorna till Europaparlamentet från Sverige (om alla ämnen) via länken nedan. Vill du veta mer om Europavalet? Se länk nedan till parlamentets valsajt FCS /6

3 Kandidater till Europavalet Fråga: Vad krävs för att ställa upp som kandidat till Europaparlamentet? Reglerna varierar från land till land. Enligt svenska regler ska du vara 18 år och folkbokförd i Sverige. Du måste dessutom tillhöra ett parti. I vissa andra länder kan en kandidat nominera sig själv. Sista dag för de svenska partierna att anmäla kandidaterna till valet 2009 var den 13 mars. Det finns vissa funktioner som inte går att kombinera med uppdraget som Europaparlamentariker. Exempelvis minister eller EU-kommissionär. Det är möjligt att ställa upp och rösta i Europavalet i ett annat land än hemlandet, om du är bosatt där. Ett exempel är finländske Ari Vatanen som är invald för Frankrike. Fråga: Finns det en guide för kandidater? Nej, det finns ingen gemensam guide för kandidater från olika EU-länder. Fråga: Hur kan jag ta reda på vilka som kandiderar? De nationella valmyndigheterna publicerar listor med kandidaterna som ställer upp i valet. Reglerna för hur det går till varierar från land till land. Europaparlamentets informationskontor i medlemsländerna lägger ut länkar till nationella vallistor. I Sverige skickas röstkorten ut i mitten av maj. Vilken som är din vallokal står på röstkortet. Vallokalerna är öppna mellan klockan 8 och 21 under valdagen den 7 juni, men du kan förtidsrösta redan från och med den 20 maj. Du kan förtidsrösta i vilken förtidsröstningslokal som helst i hela landet. Befinner du dig utomlands kan du brevrösta eller rösta på en svensk ambassad eller konsulat. Läs mer om vallagen i de olika EU-länderna på vår Europaparlamentets valsajt. För ytterligare information om svenska regler se Valmyndigheten FCS /6

4 Europaparlamentets politiska grupper Den 4-7 juni kan ungefär 375 miljoner européer välja sina representanter till Europaparlamentet för en femårsperiod. Sverige ska utse 18 av 736 ledamöter. Ledamöterna tillhör vanligtvis en politisk grupp där de sitter med kollegor från andra EUländer. Läs mer om de politiska grupperna i Europaparlamentet. De flesta ledamöter väljs in till parlamentet från nationella politiska partiers listor. De ingår sedan i en politisk grupp i Europaparlamentet utifrån politisk tillhörighet och inte nationalitet. Det innebär att exempelvis svenska socialdemokrater sitter tillsammans med ledamöter med liknande politiska åsikter från andra EU-länder. Du hittar de politiska gruppernas program och prioriteringar via länkarna nedan. För närvarande är parlamentets ledamöter indelade i sju politiska grupper. Gruppens storlek kan variera under mandatperioden. De två största grupperna är: EPP-ED, Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och PES (Socialdemokratiska gruppen). 30 ledamöter tillhör inte någon politisk grupp och kallas då grupplösa.{} Obundet mandat Ledamöterna har ett obundet mandat. Det betyder att de inte får bindas av instruktioner eller uppdrag, exempelvis från deras medlemsland eller en privatperson. Ledamöterna ansvarar inför sina väljare. Reglerna för de politiska grupperna ändrades nyligen. Efter valet i juni 2009 måste en grupp bestå av minst 25 ledamöter från minst 7 medlemsländer. Idag måste en grupp bestå av minst 20 ledamöter från minst 6 medlemsländer. Finansiering Reglerna för finansiering av politiska partier följer nationella lagar. Europaparlamentet har en särskild finansiering för europeiska politiska partier. Ett politiskt parti på europeisk nivå är en organisation som följer ett politiskt program, har nationella partier och enskilda personer som sina medlemmar och finns representerat i flera medlemsstater. Det ska vara representerat i minst en fjärdedel av medlemsländerna, antingen av ledamöter av Europaparlamentet eller i de nationella eller regionala parlamenten eller de regionala församlingarna. Platser mandatperioden I valet den 4-7 juni kommer ungefär 375 miljoner européer i 27 länder att kunna välja sina representanter i Europaparlamentet. Antalet ledamöter har ökat stadigt i takt med EU:s utvidgning. När Rumänien och Bulgarien anslöt 2007 ökades antalet tillfälligt till 785. Sedan 1979 är valen direkta och ledamöterna utses för en femårsperiod. Varje medlemsland har ett visst antal platser proportionellt till folkmängden. Flest platser har för närvarande Tyskland som har 99 platser medan Malta endast har 5 platser. I valet 2009 kommer ledamöterna att minska till 736 (enligt Nicefördraget). Det innebär att Sverige får 18 ledamöter istället för dagens 19. Om Lissabonfördraget träder i kraft kommer antalet att tillfälligt öka, under mandatperioden , till 754 ledamöter. För ytterligare information om valet till Europaparlamentet (exempelvis hur, var, när du röstar och kandidatlistor) se länk nedan till Valmyndigheten ( FCS /6

5 Europaparlamentets informationskampanj om valet "Du väljer" är temat för Europaparlamentets informationskampanj om Europavalet. Mellan den 4 och 7 juni kommer 375 miljoner EU-medborgare från Amsterdam till Aten och från Stockholm till Sofia att kunna rösta i valet till Europaparlamentet. För första gången genomförs en gemensam europeisk informationskampanj. Här svarar vi på frågor som rör informationskampanjen, kandidaterna och valet. Vad gör Europaparlamentet för att uppmuntra valdeltagandet? Parlamentet har sedan de första direktvalen 1979 fått mera makt och inflytande. Och valet 2009 är en möjlighet för européerna att forma politiken för de kommande fem åren. Syftet med informationskampanjen om valet är att öka kunskapen om Europaparlamentarikernas arbete och uppmuntra folk att rösta i valet (4-7 juni beroende på land). Kampanjen är opolitisk och dess tema är "Du väljer". I kampanjen ingår olika delar, bland annat: Affischtavlor och 3D-installationer (eller temaskulpturer) som illustrerar några av de val som väljarna har att göra Interaktiva "valboxar" där väljarna kan uttrycka sina åsikter om EU genom att spela in videomeddelanden (som visas på YouTube och storbildsskärm i Bryssel), i Sverige finns en valbox på Norrmalmstorg i Stockholm TV- och radioreklam Europaparlamentets webbplats med information på 22 språk Sociala nätverk (Facebook, MySpace, Flickr, Twitter, YouTube) För journalister och media finns en pressmapp med information och audiovisuellt material. Parlamentets webbtv, europarltv, har en särskild sektion med program inför valet. Vad kostar informationskampanjen och hur finansieras den? Kampanjen genomförs i alla EU:s 27 medlemsstater och på 23 språk. Den kostar ungefär 18 miljoner euro eller 0,05 euro per väljare (375 miljoner är röstberättigade). Pengarna kommer från Europaparlamentets budgetar för 2008 och 2009, som är del av EU-budgeten. Hur stora utgifterna är per land varierar, men extra resurser läggs ner i länder där valdeltagande i det senaste valet (2004) var särskilt lågt. Var hittar jag kandidatlistor? Varje EU-land företräds av ett visst antal ledamöter, utifrån folkmängd. Sverige ska välja 18 ledamöter (av totalt 736 platser). 27 olika nationella vallagar styr hur valet genomförs och när kandidatlistorna presenteras. På Valmyndighetens sida ( finns listor med de svenska kandidaterna till Europaparlamentet och information om valet. För information om andra EU-länder se länken "27 länder, 1 val". Hur går det till att rösta? Valet äger rum mellan den 4-7 juni i 27 EU-länder. I Sverige är valdagen till Europaparlamentet söndagen den 7 juni. Du kan förtidsrösta från den 20 maj. Röstkort skickas ut i mitten av maj. För ytterligare information om svenska regler se Valmyndighetens information ( FCS /6

6 Hur går valet till? Hur röstar jag i valet till Europaparlamentet? Nationella regler styr valet. I de flesta EU-länder gäller att du måste ha fyllt 18 år för att rösta (i Österrike är rösträttsåldern 16 år) och vara anmäld till röstlängden. Valdagen i Sverige är den 7 juni. Du kan förtidsrösta från den 20 maj. I Sverige röstar du i första hand på ett parti. Om du vill kan du dessutom personrösta på den kandidat du helst vill ska bli vald. Kan jag rösta utomlands? Svenskar som befinner sig utomlands kan antingen brevrösta eller rösta på de ambassader och konsulat som ordnar röstmottagning. Bor du i ett annat EU-land har du som unionsmedborgare rätt att rösta antingen i hemlandet eller där du är bosatt. Exempelvis kan svenska medborgare bosatta i Belgien rösta på svenska eller belgiska kandidater. Man kan dock inte rösta i båda länderna. För ytterligare information om reglerna i det land du bor se länken nedan till vallagar. Du hittar också mer information som svenska regler för valet på Valmyndighetens hemsida. Varför ska jag rösta? De senaste åren har Europaparlamentet fattat beslut om lagstiftning på många olika områden som påverkar din vardag. Från sänkta pristak på mobiltelefonsamtal från utlandet till regler för minskade CO2-utsläpp. Besluten som fattas i Europaparlamentet påverkar på ett eller annat sätt oss alla som bor i EU. Om du vill göra din röst hörd är ett sätt att rösta på det parti eller den kandidat som bäst representerar dina åsikter. Kanske känns Bryssel avlägset. I valet har du möjlighet att lägga din röst på någon som kommer att representera dig där och forma den typ av Europeisk union du vill se. Hur många valomgångar är det? Valdagen varierar från ett land till ett annat, mellan den 4-7 juni, men det är bara en valomgång. Är det möjligt att brevrösta? Ja, i de flesta av medlemsländerna kan du brevrösta från utlandet. För svenska regler se Valmyndigheten FCS /6