Partipolitik, partisystem och partifamiljer i Storbritannien, Spanien och Polen
|
|
- Rasmus Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Partipolitik, partisystem och partifamiljer i Storbritannien, Spanien och Polen I alla demokratiska länder representeras befolkningen av flera olika partier, som i sin tur kan analyseras enligt partipolitik, partisystem och partifamiljer. Ett partisystem kan sägas vara relationerna mellan partierna i ett politiskt system, alltså inte bara antalet partier utan även deras styrkeförhållanden sinsemellan. De flesta av de europeiska partierna kan klassificeras enligt ett mindre antal partifamiljer, som exempel den socialdemokratiska partifamiljen, den liberala partifamiljen osv. Jag har valt att jämföra tre sinsemellan väldigt olika länder, Storbritannien, Spanien och Polen. Storbritannien är en av de äldsta demokratierna i Europa, med ett väldigt stabilt och etablerat politiskt system. Spanien är en av de nya demokratierna i Västeuropa, som uppkom efter de auktoritära staternas fall på 1970 talet och ett ganska typiskt exempel på en sydeuropeisk stat. Polen i sin tur representerar de postkommunistiska staterna i öster, som först under det senaste decenniet har kommit igång med sin demokrati. Partisystem och partipolitik Partisystemet i Storbritannien anses vara det enklaste och klaraste i Europa. Systemet domineras av två stora partier som står emot varandra och är jämställda, Labour Party på ena sidan och The Conservative Party på andra. Labour partiet är ett socialdemokratiskt parti som ursprungligen grundades för att bevaka arbetarklassens intressen, Labour har alltid haft en nära kontakt med den s.k. trade union movement, alltså fackföreningarna. Det konservativa partiets ideologi är för privat ägande, och att staten skall vara med och uppmuntra marknadskrafterna, det står även för en nationalistisk migrationspolitik, stark militär och har på modernare tid blivit känd för sin euroskepticism. De konservativa har vanligen ansetts ha sina anhängare i medel- och överklassen. De konservativa ledde Storbritannien i närmare 20 år oavbrutet, från , 1979 i ledning av Margaret Thatcher. Thatcher satt som premiärminister , och har varit en av de längst sittande och den enda kvinnliga premiärministern i Storbritannien. Vinsterna under åren anses ha berott på ett oproportionerligt first-pass-the-post system, som ledde till att de konservativa fick en majoritet av platserna i parlamentet. P.g.a. de konservativas långa vinstperiod har Storbritannien klassificerats, enligt Giovanni Sartori, till att ha blivit ett predominant party system, dvs. då ett parti har vunnit majoritet under fyra valperioder efter 1
2 varandra. Under denna period försvagade de konservativa fackföreningarnas position, minskade på den offentliga sektorn, och sålde många offentligt ägda företag åt privata aktörer, t.ex. den brittiska järnvägen. Typiskt för brittisk politik är att det parti som vinner valet och har majoriteten av platserna i parlamentet, för ofta fram sin politik starkt utan att behöva vara rädd att den fälls, även om den skulle möta motstånd vann Labour partiet valet, och ett maktskifte var på kommande. Även om den brittiska politiken domineras av två stora partier skall inte vissa mindre glömmas bort. Som ett exempel kan nämnas Liberal Democrats, och på regionala partier kan nämnas Scottish National Party, Welch Nationalist Party. Dessa partier har ändå inte vunnit någon större representation, och i verkligheten nästan ingen möjlighet att påverka. Den s.k. nya Labour leddes av Tony Blair, som även förde Labour till vinst i valen åren 2001 och 2005 (vissa har jämfört denna situation till den som rådde under Margaret Thatcher och John Major). Med Tony Blair i spetsen förnyades Labour under 1990 talet, det blev mera centralt och försökte nå medelklassen. Även om anhängarantalet också ökade, berodde vinsten 1997 mycket på ett nytt sorts valsystem som möjliggjorde vinsten i Westminster. Labour paritet, med Gordon Brown som premiärminister, har majoriteten av platserna än idag, medan det konservativa partiet har i dagens moderna värld svårigheter att hitta sin plats. Fast det brittiska systemet är gammat och stabilt, verkar det nu ganska sårbart. Problemet är, som i många västeuropeiska länder, att nå den vanliga väljaren och ett allt lägre och lägre valdeltagande. Före kommunismens fall i Östeuropa 1989 var Spanien en av Europas yngsta demokratier och den första tiden präglades av nya partiers uppkomst. Valen 1977, två år efter Francos död, var de första demokratiska valen sedan Franco tog makten efter de demokratisk-republikanska styrkornas förlust i inbördeskriget Den första perioden i det nya, demokratiska Spanien leddes av Unión de Centro Democrático (UCD), som var en bred koalition av moderat höger och moderata vänsterinriktade grupper. Deras ledare var Adolfo Suárez, som var en av Francos f.d. ministrar, och det demokratiska Spaniens första premiärminister. Denna regering blev dock kortlivad och svag, den kollapsade Det nya Spanien präglades av stor variation, efter UCD togs makten över av Partido Socialista Obrero Español (PSOE) och efter det 1996 av Partido Popular (PP). PP hade förutspåtts att vinna även i valen 2004, men efter ett långsamt och otillräckligt reagerande på den ekologiska katastrofen då oljetankern Prestige sjönk, och efter att 2
3 de stött USA:s och Storbritanniens invasion av Irak, blev de väldigt impopulära bland folket så det gick inte som planerat. Sista droppen kom efter Madrids tåg bombningar, som ledde till att det amerika-vänliga partiet tappade stödet, och PSOE vann valet. Det spanska partisystemet är väldigt fragmenterat, p.g.a. uppkomsten av många regionala småpartier, t.ex. Andalusien, Galicien, Aragonien, Valencia och Kanarieöarna har alla representanter i det spanska parlamentet, Cortes. Baskien har två partier Partida Nacionalista Vasco (BNV) och Herri Batasuna som är ett radikalt vänsterparti, för självständighet, och har kopplingar till den militanta självständighetsrörelsen ETA. Fast Spanien har ett fragmenterat flerpartisystem, kan vissa paralleller dras till Storbritannien. De har båda två större partier, som ligger på höger respektive väster sida och i båda länderna finns flera mindre regionala partier. Polen är en av de postkommunistiska staterna i Europa, som skiljer sig ganska markant från resten av staterna. Dessa skillnader beror långt på deras historiska bakgrund, och för att Polen är en ung demokrati som ännu är mitt i utvecklingsskedet. Redan år 1956 fick Polen lov av Sovjetunionen att gå en särskild väg inrikespolitiskt, vilket innebar att de hade en väldigt speciell position inom Sovjetblocket. De fick ha en egen jordbrukspolitik och det nästan totalt katolska landet fick även religionsfrihet. Denna lilla frihet vidareutvecklades 1980, då Sovjetunionen godkände den självständiga fackföreningen Solidaritet, med Lech Walesa i ledningen, som senare kom att bli Polens första president efter kommunismen. Vägen bort ifrån kommunismen var ändå inte lätt, 1981 upphävdes den reformistiska policyn och ett undantagstillstånd utropas. Samtidigt arresteras landets ledning och fackföreningen Solidaritet förbjuds. Detta varade bara en kort tid, och redan år 1983 upphävs undantagstillståndet. År 1989 tas igen ett steg framåt, och Polens första relativt fria val hålls, där oppositionen tilläts tävla om 35 % (de resterande 65 % behölls av kommunistpartiet och dess allierade) av underhusets platser i Sejm, och alla platser i senaten. Solidaritet vinner grund, och landets första icke-kommunistiska regering utses, med Tadeusz Mazowiecki som premiärminister. Denna nya regering blir dock inte långvarig. I presidentvalet 1990 ställer både Lech Walesa och Tadeusz Mazowiecki upp som kandidater, och efter Walesas vinst avgår Mazowieckis regering. Det nya valet 1991 medförde en väldigt fragmenterad partipolitik, 111 listor var registrerade och 29 av dem blev representerade i Sejm. 3
4 Liksom i Spanien följde efter det första demokratiska valet en politiskt ostabil tid; den första minoritetsregeringen höll bara 6 månader, expeditionsregeringen stödd av Walesa varade i 33 dagar och efterträddes av Hanna Suchockas minoritetsregering, som höll ända till valen Det polska partisystemet är väldigt odefinierbart, men ändå kan två olika block svagt urskiljas, det socialistiska (ex-kommunistiska) SLD och dess huvudmotståndare PSL, som är en lös gruppering runt det gamla Solidaritet och dess allierade. Ännu efter 20 år är det polska systemet mindre institutionaliserat än det spanska var på 1980 talet, med väldigt lågt valdeltagande och det minst sammansatta systemet inom EU. Dessa tre länder har likheter, olikheter och alla har vissa utmärkande egenskaper gällande sitt politiska system. I Storbritannien hittar man liberala partier både på höger och vänster sida, som är relativt moderata alternativ, och klasskillnaderna utgör den största dimensionen inom politiken. Man kan ganska säkert också säga att i både i Spanien och på den brittiska ön kan vänstern vid behov regera ganska ensam. Storbritannien har ett starkt och strukturerat system, medan Spanien har lösa och fragmenterade allianser som saknar sammanhållning och disciplin. Olikheterna i resten av Västeuropa är lika stora, och därför går det heller inte att tala om ett typiskt västeuropeiskt system, men vissa gemensamma drag kan nog hittas. Höger- vänster axeln har präglat den politiska arenan i nästan hela Västeuropa, kommunismen och socialismen mot den högra sidan. Vänstern har alltid varit ganska långt lika i Europa, medan den högra sidan varierat från land till land. Det är svårt att definiera partisystem i det postkommunistiska Europa, för att de ännu håller på att utformas. Om man skall spekulera varför t.ex. Polen ännu är så ostabilt, kan man se det låga valdeltagandet, som beror på att partilojalitet saknas i en så ung demokrati. För folket kan det nya systemet och de nya institutionerna också ännu verka oklara och ostabiliteten på partiarenan är båda orsaker till detta. Partifamiljer Partier kan sorteras enligt ursprung, enligt egen definition eller enligt policy (problemet att sortera enligt policy är att även on policyn kan vara samma för något parti i ett annat land, kan det vara väldigt olika i praktiken). Det finns nio partifamiljer i Europa, men partifamiljerna i de postkommunistiska staterna är mer oklara än i väst. I de sistnämnda är systemen så fragmenterade att det kan vara svårt att tala om familjer, och dessutom har problemen sitt 4
5 ursprung i den forna kommunismen och därför kan det vara svårt att dra paralleller till väst. Familjerna kan delas in i 4 vänsterfamiljer (Socialdemokraterna, Kommunisterna, Nya vänstern och de Gröna) och 5 center- och högerfamiljer (Kristdemokraterna, Konservativa, Liberala, Agrar- och centerpartier och den extrema högern). Socialdemokratin är en av de äldsta ideologierna i Europa, som ursprungligen grundades för att mobilisera arbetarklassen, och hade ofta ett nära samarbete med fackföreningarna. I Storbritannien grundades det socialdemokratiska partiet faktiskt av fackföreningarna för att representera deras intressen i parlamentet. Socialdemokratin i Storbritannien steg in på partiarenan efter första världskriget och har varit starkt etablerat sedan 1940 talet, men i Spanien först efter den nya demokratiseringen på 1970 talet. Viktigt att minnas om socialdemokraterna är att radikalismen en gång spelat en stor roll, ofta i form av Marxistisk filosofi. Men speciellt efter ryska revolutionen 1917, övergick många av radikalisterna till kommunistpartiet, och efter välfärdsstatens frammarsch började socialdemokratin handla mera om blandekonomi och stöd bland medelklassen. Nästan alla kommunistiska partier i Europa formades efter den ryska revolutionen (1917), och de tänkte att Leninism och revolution skulle leda till socialism. Efter berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning har de kommunistiska partierna stått inför en reform, i vissa länder har de t.o.m. tappat sin ideologi, i vissa försvunnit helt och hållet. I Storbritannien har det inte funnits några kommunistiska partier, och i Spanien har de varit ett litet parti med litet stöd. Den Nya Vänstern har ofta handlat mot en ortodox marxistisk syn, och har ofta skiljt sig från existerande kommunistiska partier, sådana partier hittas varken i Storbritannien, Spanien eller Polen. Den Gröna rörelsen fick sitt uppsving under talen, och är i de flesta länder små partier. Det finns ingen effektiv grön representation i Storbritannien, och de har haft väldigt liten betydelse i de nya demokratierna. Karaktäriserande för Kristdemokraterna är förstås deras religiösa aspekt, och de har uppkommit som parti under efterkrigstiden. Nästan alla europeiska länder har en kristen representation, som undantag Storbritannien, Irland och Polen (utmärkande här är att både i Irland och i Polen är över 90 % katoliker). I de länder i Europa där konservativa partier existerar, brukar de ha god framgång, t.ex. i Spanien 5
6 där de utgör huvudmotståndaren mot det socialdemokratiska partiet. Man kan också märka ett mönster, att i länder där det kristdemokratiska partiet är framgångsrikt går det dåligt för de övriga konservativa, och tvärtom. Präglande tankar för konservativa partier är nationalism och EU skepticism. Liberala partier steg fram under efterkrigstiden, och existerar i nästan alla europeiska länder, men varierar i kraft. Även om det i praktiken bara är två stora partier som tävlar om makten i Storbritannien, fick det liberala partiet över 17 % under 1990 talet, och 52 platser i House of Commons, men har dock aldrig lyckats ta sig med i regeringen. Både agrar- och centerpartier och extrema högerpartier saknar representation i Storbritannien och Spanien. Det är svårt att sammanfatta situationen i de postkommunistiska länderna, men vissa gemensamma drag kan hittas. För det första splittrades ofta de partier som uppstod i den forna oppositionen, som Solidaritet i Polen, de bildade ofta konservativa, liberala eller t.o.m. nationalistiska partier. För det andra finns det partier som är anhängare av den forna kommunismen, som säger sig stöda demokratin, men förhåller sig ändå kritiska mot liberal marknad. För det tredje kan man se ett mönster av gamla satellitpartier, formade under gamla kommunistledare, som ännu finns, t.ex. Polish Peasant Party. I Polen attackerades den gamla regimen nerifrån och förändringen betydde en mobilisering av en stor opposition, som senare delades in i olika partier under det första valet. Det är viktigt att komma ihåg att i Västeuropa är demokratin nedärvd, i öst måste den konstrueras. Ett intressant forskningsobjekt i framtiden skulle kunna vara att studera hur de olika valsystemen i praktiken avgör hur många partier som är verkliga maktpartier. I Storbritannien är det ju helt klart att majoritetsvalsystemet ser till att de två stora partierna är de som turvis har makten. Spanien är inte ett lika renodlat tvåpartiland, men också där finns klara tendenser. Polens valsystem i sin tur tycks leda till en rätt stor splittring. En annan intressant aspekt skulle vara att fundera över hur historien ännu påverkar; Storbritannien har aldrig varit en diktatur, medan däremot både Spaninen och Polen har varit det. I Spanien var Francoregimen en högerdiktatur som tog makten i ett inbördeskrig, i Polen ledde uppdelningen i öst och väst efter kriget till en kommunistisk diktatur under inflytande av Sovjetunionen. 6
7 Gallagher, M. m.fl. (red.), Representative Government in Modern Europe (2006) 7
Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
Läs mer1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Läs merKalla kriget
Kalla kriget 1977-1985 Asien, 1978-1985 Saga HH 1978 - Kulturrevolutionen i Kina upphör och deras ekonomi blir bättre och bättre - Kommunistpartiet i Afghanistan erövrade och tog över makten, försökte
Läs merFörsökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda
Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati
Läs merPartier och intresseorganisationer
Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.
Läs merTHOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016
THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 Nytt politiskt landskap efter historiskt val Partido Popular störst men svårt bilda regering Valet tvingar spanska politiker lära sig kohandla Intervju om
Läs merSvensk parlamentarism anno 2018
Svensk parlamentarism anno 2018 En kaotisk höst Vi har sju partier som vägrar samarbeta med det åttonde och som länge dessutom vägrade samarbeta sinsemellan. Hösten har varit förskräcklig ur demokratisk
Läs merJämförande studie angående konfliktdimensioner och väljarnas partipreferenser i Storbritannien och Finland
Jämförande studie angående konfliktdimensioner och väljarnas partipreferenser i Storbritannien och Finland Introduktion En konfliktdimensioner kan tänkas som en vertikal linje som delar in samhället eller
Läs merKalla kriget 1945-1991
Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade
Läs merVärldskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Läs merMaterial till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt
Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans
Läs merÅren var det krig mellan Sverige och
FINLAND Finland har inte alltid varit ett självständigt land. I ungefär 600 år tillhörde vi Sverige. På den tiden var Sveriges kung också vår kung, Sveriges lagar var våra lagar och Stockholm var vår huvudstad.
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska
Läs merIdeologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!
Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet
Läs merDet kalla kriget
Det kalla kriget 1945-1991 Kalla krigets karaktär Ekonomisk USA liberalism, kapitalism med fria marknader för företag och människor att agera på. Staten ingriper om friheten hotas. Sovjet, kommunism, planekonomi
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merRysslands problem före revolutionen.
Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.
Läs merEfterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG
Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar
Läs merDrömsamhället svenska som andraspråk
Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av
Läs merSverigedemokraterna i Skåne
Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet
Läs merEFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991
EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism
Läs merBilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?
Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober
Läs merKALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13
KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under
Läs mer.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett
Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på
Läs merKort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%
Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%
Läs merIdeologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom
Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs mervida att det totala fallet i BNP varit minst, vändpunkten kom tidigast (efter två år) och dagens tillväxt är störst.
POLEN PÅ GOD VÄG ANDERS ÅSLUND Några vinterdagar for jag och en vän runt i bil i sydöstra Polen. Detta brukade vara Polens mest efterblivna område, men idag är den ekonomiska blomstringen imponerande.
Läs merDet kalla kriget. Freden i Europa förbereds
Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna
Läs merDET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena
DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans
Läs merEuropeisk fascism som ideologi
Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi
Läs merBasfrågor: En delad värld
Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur
Läs merDet svenska politiska systemet: Medborgare, partier och intressegrupper
Det svenska politiska systemet: Medborgare, partier och intressegrupper Upplägg Valsystem och röstbeteende Partier och partisystem i förändring Intressegrupper, föreningar, det sociala kapitalet Rösträttentten
Läs merLektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen
Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär
Läs merKalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!
Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började
Läs merSamverkan och strid i den parlamentariska demokratin
SNS Demokratirapport 2017 Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin Johannes Lindvall Hanna Bäck Carl Dahlström Elin Naurin Jan Teorell Sammanfattning D en politiska situationen i Sverige har
Läs merEU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras
Vänsterpartiet i EU Fotograf: GUE/NGL Vi i Vänsterpartiet är kritiska till hur Europeiska unionen fungerar idag. Därför kämpar vi för att påverka utvecklingen inom EU till det bättre. Våra tre främsta
Läs merDagens parti: Vänsterpartiet
Dagens parti: Vänsterpartiet Medlemmar 2017: 17 4 201: 1 800 201: 17 0 2014: 18 400 2013: 13 900 (högsta antal 20 000, 194) Antalet förtroendevalda 2014-2018 Kommuner: 70 Landsting: 121 Riksdag: 21 Totalt:
Läs merSå styrs Sverige. #Idas-plugg-akut
Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten
Läs merfeminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.
Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den
Läs merParalyserad. Ändå visade sig den irakiska monarkin vara alltigenom rutten. Bara en liten handfull irakier lyfte IRAKS UPPROR 1958
I år är det 50-års jubileum av en revolution i Irak som störtade landets brittisk-stödda kung. Anne Alexander skriver om en revolt som inspirerade arabvärlden. Sent på kvällen den 13 juli 1958, bröt 20:e
Läs merLektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.
Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett
Läs merOch vad anser nu svenska folket om allt detta?
Och vad anser nu svenska folket om allt detta? Sverigedemokraterna, som överraskande placeras i den politiska mitten i årsbokens opinionsundersökning, bedöms vara nöjda med riksdagsarbetet hittills medan
Läs merFörsta världskriget
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merantaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970
VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merPortugal. JS, Juventude Socialista, Socialistiska ungdommen (JS) är Partido Socialistas ungdomsorganisation.
Portugal Partido Socialista, PS, (svenska: Socialistpartiet) är ett socialdemokratiskt politiskt parti i Portugal. Partiet bildades den 19 april 1973 i den tyska staden Bad Münstereifel av medlemmar ur
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Läs merRevolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet
Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet
Läs merSå styrs Sverige. 8 a och c
Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa
Läs merFACIT Instuderingsfrågor första världskriget
FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om
Läs merJA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP
JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP Lättläst Guide till det aktiva medborgarskapet Om du är medborgare i ett EU-land är du också EU-medborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.
Läs merAmerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika
Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir
Läs merInternationella relationer
Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika
Läs merÅk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
Läs merEfterkrigstiden 1945-1991
Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna
Läs merViktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen
Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna
Läs merDet svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag
Det svenska politiska systemet Demokratisering och parlamentarismens genomslag Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten - Centralisering vs decentralisering - Kungamakt vs oligarki vs folkmakt
Läs merDagens begrepp och Dröm om demokrati
Dagens begrepp och Dröm om demokrati Dagens begrepp: https://urskola.se/produkter/205416-drom-om-demokrati-partipolitik I en demokrati får alla vuxna rösta när det är val. Vad du jobbar med eller hur mycket
Läs merFörsta världskriget 1914-1918
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.
Läs merDemokrati. Folket bestämmer
Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn
Läs merIDEOLOGIER OCH PARTIER
IDEOLOGIER OCH PARTIER Innehåll: Ideologier, s. 2 De tre stora ideologierna, s. 2 Ideologiernas kopplingar till svenska riksdagspartier, s. 4 Vänster-högerskalan, s. 4 Ytterligare idéer som ibland kallas
Läs merDrömsamhället svenska som andraspråk
Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de
Läs merKalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR
Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget
Läs merDet är inte ideologier som styr på kåren
Styrelsen. Mikaela Peltz, Zakarias Pante och Katarina Nilsson representerar Socialdemokraterna, Moderaterna och Pedagogerna. Det är inte ideologier som styr på kåren Medier och politiker på riksnivå har
Läs merPartier och fackliga organisationer i Spanien 1976
1 Partier och fackliga organisationer i Spanien 1976 Inledning Året efter Francos död (november 1975) var händelserikt. Det gamla politiska systemet knakade i fogarna, klasskampen skärptes, politiska partier
Läs merPolitiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 5) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet
Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 5) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3)
Läs merBNP = konsumtion + investeringar + export - import
Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merInstuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149
1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merDemokratin i Sverige och valet 2018
Demokratin i Sverige och valet 2018 Ett lektionsmaterial av Göran Svanelid Komplement till Upptäck Samhälle kapitel 5 Politik sid 64 83 Upptäck Samhälle Lärarwebb (47-12810-5) 2018 Göran Svanelid och Liber
Läs merSamlingspartiet och Nya Moderaterna liknar varandra mycket
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto (förkortad) Samlingspartiet och Nya Moderaterna liknar varandra mycket ADDETO 7 september 2014 Både Nya Moderaterna och Samlingspartiet har under modern tid gått mot
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merTräff för nya medlemmar
Träff för nya medlemmar 2014 Upplägg Läget i Vänsterpartiet Organisationen Partiprogrammet Allmänna frågor Fika Vänsterpartiet växer 13 800 medlemmar i jan 2014 Ser ut att växa med ytterligare 3 000 nya
Läs merVäljarkontraktet Karin Nelsson
Väljarkontraktet 2014-06-29 Karin Nelsson Mätning om partisympati? Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets relation till sitt parti med avseende på olika parametrar. Undersökningen
Läs merKalla kriget. Supermakter och terrorbalans
Kalla kriget Supermakter och terrorbalans Efter andra världskriget! 1945 Hitlers Tyskland är besegrat.! Segermakterna var Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen.! De delade upp Tyskland i fyra
Läs merSVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER
Svensk NATO-opinion efter den 11 september SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER ULF BJERELD N eutraliteten fortsätter att väcka starka känslor. I överläggningarna mellan regering och opposition om
Läs merBedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte
Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Elevuppgift Livet före och efter Berlinmurens fall Bakgrund till uppgiften Kalla kriget är en historisk epok som sträcker sig
Läs merHistoria. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Läs merSVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS
SVERIGES HISTORIA 1965-2012 Kjell Östberg Jenny Andersson NORSTEDTS INNEHÅLL HUVUDREDAKTÖRENS FÖRORD 12 FÖRFATTARNAS FÖRORD 13 SVERIGE, SVERIGE - SAMMA LAND 14 Andra berättelser 16 Från centralism till...
Läs merDärför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati
Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör
Läs mer1919 Versaillesfreden Tyskland skyldigt Tyskland betalar skadestånd Tyskland förnedrat Dolkstötslegenden
Ex på orsaker: nationalism, kapprustning, darwinism, allianser, imperialism, misstänksamhet Ex. på konsekvenser: ca 9 miljoner döda och 20 miljoner skadade, kartan ritas om och nya stater uppstår, Tyskland
Läs merIen debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande
DEN SVENSKA NATO-OPINIONEN EN FRÅGA OM SÄKERHETSPOLITISK IDENTITET? ULF BJERELD Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande moderatledaren Carl Bildt en förändring av
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs merRegeringsmakt till varje pris
HAKAN WINBERG: Regeringsmakt till varje pris Den svenska socialdemokratiska regeringen har inte majoritet bland väljarna. Den stöder sig på ett minoritetsparti i riksdagen. För att få igenom regeringsförslag
Läs merNytt läge i väljaropinionen
Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs merkubakrisen.notebook September 21, 2009
KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.
Läs merLågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar
Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar Carl Melin forskningsledare Futurion En majoritet av de svenska arbetstagarna är med i en fackförening samtidigt
Läs merDet svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring
Det svenska politiska systemet Svensk modell i förändring Uppläggning Kärnkraftsfrågan Striden om löntagarfonderna EU-medlemskapet Reformer av välfärdsstaten Kärnkraftsfrågan Kärnkraften central i svensk
Läs merJA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP
JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP GUIDE TILL DET AKTIVA MEDBORGARSKAPET Om du är medborgare i ett EU-land är du också automatiskt EUmedborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merOm undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro
Om undersökningen Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel 1.151 intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Man pratar ibland om olika politiska ideologier, vilken beskrivning
Läs mer