feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor."

Transkript

1 Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den liberale filosofen John Stuart Mill som skrev "Förtrycket av kvinnorna" och blev en av de första att hävda att kvinnor borde ha samma rättigheter som män, och t o m i det brittiska parlamentet så tidigt som 1867 lade fram ett förslag om kvinnlig rösträtt. Det första stora genomslaget för dessa idéer om kvinnans frigörelse (emancipation) och lika rättigheter kom dock i samband med den bredare kampen för allmän rösträtt i slu tet av 1800-talet och början av 1900-talet. I samband med ryska revolutionen tog kvinnokampen nya steg framåt. Utöver kvinnlig rösträtt byggde man daghem för att ge kvinnor samma rätt till arbete som män, och de fick också - i varje fall formellt - rätt till lika lön. Feminismen i modern tid har gradvis förändrats från att ha varit en del av en huvudsakligen socialistisk idé, där 81

2 feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor. Kvinnorna led, menade man, under samma klassförtryck som arbetarklassens män, men dessutom under ett könsförtryck som utövas även av just dessa arbetarklassens män. Numera har olika varianter av feminism slagit igenom både i borgerliga, främst liberala, och socialistiska organisationer, men på senare tid också format sina egna politiska partier. En viktig fråga för feminismen har alltid varit fredsfrågan. Krig har varit männens angelägenhet, men kvinnor och barn har fått lida, menade man, och många suffragetter engage rade sig också i kampen mot första världskriget. Efter andra världskriget gick många kvinnoorganisationer, i Sverige inte minst det socialdemokratiska kvinnoförbundet, i spetsen för nedrustningskampen, särskilt kampen mot kärnvapen. En annan stridsfråga sedan suffragetternas tid, som har levt långt in i vår tid, handlar om själva synen på könen. Många tidiga suffragetter menade att det kvinnliga könet var moraliskt överlägset, och att det var männens våldsamma natur som var orsaken till krig, förtryck och annat elände. Liknande teser kritiserades Gudrun Schyman för i vänster partiet, bl a efter sitt beryktade taliban-tal, där hon hävdade att det egentligen inte var någon skillnad på kvinnoförtryck et i talibanernas Afghanistan och i Sverige - det var mest en fråga om grader i helvetet. Denna moderna feminism har ofta också gjort gemensam sak med olika sexuella minoriteter, t e x om s k HBT-personers rättigheter (HBT = homo-, bi- och transsexuella). Andra menade att många suffragetter snarare försökte efterlikna männen och få chansen att leva ett likadant liv som de. 82

3 Denna debatt kom igång på allvar under 1950-talet i och med den franska författarinnan Simone De Beauvoirs bok "Det andra könet". Hon menade att grundproblemet är att samhället alltid utgår från det manliga som normaltillstån det, och så kommer kvinnan i andra hand. Kvinnan defi nieras i förhållande till mannen, som svagare osv, och blir därmed fast i en annan roll, den kvinnliga könsrollen (genus) - istället för att definieras som ett eget självständigt kön med egna karaktärsdrag, lika goda som mäns. Många feminister menar att det moraliskt och politiskt inte är någon skillnad på könen, utan att det är könsrollerna som så ofta har format män till förtryckare. Befriade från dessa roller skulle män och kvinnor kunna vara jämställda och spela en lika positiv roll, oavsett sitt biologiska kön. Vad alla feminister dock är överens om är att samhäl let över hela världen har byggts upp på ett sätt som utgår från männen som norm och som diskriminerar och un derordnar kvinnor. Detta kallas ibland patriarkat, ibland könsmaktsordning, och måste förändras på många fronter. Huvudfrågor som praktiskt taget alla feminister brukar kunna enas om är; lika lön och lika ekonomiska rättigheter, lika rätt till arbete och utbildning, vilket bl a kräver utbyggd barn- och äldreomsorg, rätt till familjeplanering, tillgång till preventivmedel och rätt till fri abort, kamp mot pornografi och andra former av sexuellt utnyttjande, kamp mot våld mot kvinnor. 83

4 Ledande personligheter. Systrarna Pankhurst. Systrarna Emmeline och Christabel Pankhurst ledde de brittiska suffragetterna, dvs förkäm parna för kvinnlig rösträtt. Deras rörelse spred sig över stora delar av Europa och USA. Först med kvinnlig rösträtt blev Nya Zeeland i Sverige dröjde det till Alexandra Kollontaj. Minister i Lenins första Sovjetregering 1917, som genomdrev byggandet av barnhem, kvinnlig rösträtt och likalöneprincipen (fast det var si och så med genom slaget) i det socialistiska Sovjetunionen. Hon var under andra världskriget Sovjets ambassadör i Sverige. Hon ville inte kalla sig feminist, eftersom begreppet då mest förknippades med liberaler, men utvecklade mycket av det som sedan blev de socialistiska feministernas dagordning. Simone De Beauvoir. Fransk författarinna och filosof, som tidigt reagerade mot sin borgerliga och katolska uppväxt miljö, och blev ateist med en ytterst kritisk syn på äktenskap och moderskap. Hennes mest berömda bok "Det andra kö net" är än idag en av feminismens viktigaste. Hon skrev på senare år också mycket om förtrycket mot de äldre. 84

5 Gudrun Schyman. Den f d partiledaren för vänsterpartiet gick i spetsen för feminismens starka genomslag i Sverige under 2000-talet, då även socialdemokratin och några av de borgerliga partierna anammade begreppet feminism. Schyman ansåg dock att vänsterpartiet inte kunde spela den roll som behövdes för att få fullt genomslag för feminismen, som inte skulle få begränsas av traditionella partilinjer, utan tog initiativ till bildandet av FI, Feministiskt Initiativ. FI var dock inte först på plan. Isländska Kvinnolistan (Kvennalistinn) bildades redan 1983 och kom då också in i det isländska parlamentet (Alltinget). 85

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Ideologier. Olika typer av bullar

Ideologier. Olika typer av bullar Ideologier Olika typer av bullar Konservatism! Vill bevara ordningen som råder i samhället. Den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet. Historiemedvetenhet viktigt man behöver veta varifrån

Läs mer

68))5$*(77(5. 0DULH5nGDKO0 'DJIRONK JVNRODQ 7UROOKlWWDQ YLQWHUQ

68))5$*(77(5. 0DULH5nGDKO0 'DJIRONK JVNRODQ 7UROOKlWWDQ YLQWHUQ 68))5$*(77(5 0DULH5nGDKO0 'DJIRONK JVNRODQ 7UROOKlWWDQ YLQWHUQ INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad betyder suffragett?...2 Emmeline Pankhurst...2 Metoder...3 Hungerstrejk...4 Katt och råtta lagen...4 Svarta fredagen...4

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del I Laura Carlson 2016 Feministiska rättsteorier Feminism ett paraply Feministiska rättsteorier (liberal och radikal) Nordisk

Läs mer

Feministisk etik en introduktion. Borgholm 17 april 2013 Goldina Smirthwaite

Feministisk etik en introduktion. Borgholm 17 april 2013 Goldina Smirthwaite Feministisk etik en introduktion Borgholm 17 april 2013 Goldina Smirthwaite Innehåll Vad är feministisk etik? Olika feminismer Fem sätt som den traditionella etiken svikit kvinnor på Feministiska alternativ

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Lektion 3 Livsåskådningar. Feminismen

Lektion 3 Livsåskådningar. Feminismen Lektion 3 Livsåskådningar Feminismen Vad tror ni feminism är och hur tror ni att en feminist är? Grunna på på frågorna och skriv några stödord. Några frivilliga får ge sig på att svara på frågorna. Emma

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se)

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Alexandra Milton, 29 Bor i Stockholm Yrkesofficer i Flygvapnet sedan 1996 Lunds universitet - statskunskap 2 år i RFSL:s förbundsstyrelse

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Revolutionära socialistiska kvinnor

Revolutionära socialistiska kvinnor Revolutionära socialistiska kvinnor Sylvia Pankhurst Clara Zetkin Alexandra Kollontaj Internationell kommunistisk kvinnokongress i Moskva 1921 (Kollontaj och Zetkin till vänster om mitten). Arbetarmakt

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk AV-nr 10024 tv2 sas Sammanfattning Drömsamhället svenska som andraspråk Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Handledning av Elisabeth Åman-Davis och Christina Aronsson Den här handledningen

Läs mer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Laura Carlson 2016 Radikal rättsfeminism En av de feministiska rättsteorier under tredje vågen.

Läs mer

Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever. Juli 2012

Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever. Juli 2012 ! Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever Juli 2012 Vad tycker väljarna? Varje månad frågar vi de som deltar i någon av YouGovs undersökningar vad de

Läs mer

Arbetsbiens kärlek i Sverige

Arbetsbiens kärlek i Sverige Arbetsbiens kärlek i Sverige Alexandra Kollontaj i svensk debatt under mellankrigstiden Tove Fraurud Ämne: Svenska 4 Poäng: 15 hp Ventilerad: HT 2011 Handledare: Anna Bohlin/Ola Nordenfors Litteraturvetenskapliga

Läs mer

Resultatet av ett oförberett faktaprov i historia på gymnasiet

Resultatet av ett oförberett faktaprov i historia på gymnasiet Resultatet av ett oförberett faktaprov i historia på gymnasiet Henrik Svensson, 2006-09-19 Den här texten är hämtad ifrån: http://welcome.to/henrik.svensson 1 Introduktion I början av första lektionen

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

FEMINISTISK SAMTALSGRUPP FÖR MÄN

FEMINISTISK SAMTALSGRUPP FÖR MÄN FEMINISTISK SAMTALSGRUPP FÖR MÄN Författare: Elis Larsson Välkommen till samtalet! Vi är många som vill delta i ett samtal om manlighet, maskuliniteter och hur olika sätt att se på att vara man påverkar

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

KVInnornAS SITUATIon I AFGHAnISTAn

KVInnornAS SITUATIon I AFGHAnISTAn KVInnornAS SITUATIon I AFGHAnISTAn Bilder Framsida Titel: Angiza, 18 år Fotograf/Källa:Jenny Matthews/ActionAid Creative Commons erkännande http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/actionaid/image/view/angiza-18-aar-95025

Läs mer

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

Twitter en röst i ankdammen?

Twitter en röst i ankdammen? Twitter en röst i ankdammen? Marie Grusell Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Att kommunicera med väljarna Traditionella kanaler: valaffischer, valannonsering och torgmöten etc. Mediemedverkan

Läs mer

FEMINISTISK STADSVANDRING

FEMINISTISK STADSVANDRING FEMINISTISK STADSVANDRING Betydelsefulla årtal för Uppsala 1477 Universitetet grundas. 1872 Som första kvinnliga student skrivs Betty Pettersson in vid universitetet. 1883 Ellen Fries blir Sveriges första

Läs mer

Yvonne Hirdman läser Olof Palme: Olof Palme, 45 år gammal (1927-1986), SAP:s ordförande och Sveriges statsminister

Yvonne Hirdman läser Olof Palme: Olof Palme, 45 år gammal (1927-1986), SAP:s ordförande och Sveriges statsminister Yvonne Hirdman läser Olof Palme: Olof, Hulda och jag en tvåstegsanalys Personer: Olof Palme, 45 år gammal (1927-1986), SAP:s ordförande och Sveriges statsminister sedan 1969. Hulda Flood, död sedan fyra

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män, för män och om män (Susan

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Daniel Sjöman Politisk Teori

Daniel Sjöman Politisk Teori :Politisk teori 2 Daniel Sjöman 2014-03-10 930423-9719 PM Del 1 egen fråga Tes Min tes är att den så kallade omsorgsetiken skulle brytas ned i ett kommunistiskt samhälle. Analys och förklaring av tesen

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Feministisk politisk filosofi Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män,

Läs mer

PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p

PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV Lärare: Niklas Juth Syfte: Att ge en inblick i den politisk-filosofiska diskussionen om jämställdhet, framför allt

Läs mer

IDEOLOGIER OCH PARTIER

IDEOLOGIER OCH PARTIER IDEOLOGIER OCH PARTIER Innehåll: Ideologier, s. 2 De tre stora ideologierna, s. 2 Ideologiernas kopplingar till svenska riksdagspartier, s. 4 Vänster-högerskalan, s. 4 Ytterligare idéer som ibland kallas

Läs mer

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden: 1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Moderniseringens kris

Moderniseringens kris Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

(fi) (fp) (j) (kd) (m) (mp) (s) (v)

(fi) (fp) (j) (kd) (m) (mp) (s) (v) (1) Frågor ÖVERGRIPANDE - Vilka hbt-frågor vill ni prioritera under den kommande mandatperioden och varför? 1. Bekämpa vardagshomofobin. Man ska bemötas med respekt på sin arbetsplats 2. Könsneutral äktenskapslagstiftning

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Bråka med Normen aktivt jämställdhetsarbete genom sagor

Bråka med Normen aktivt jämställdhetsarbete genom sagor Bråka med Normen aktivt jämställdhetsarbete genom sagor Johan Theodorsson Berättare, Dramapedagog och Genusvetare Bråka med normen Fångad/ Fri - normer Rödluvan som exempel Att jobba med sagor Prinsessprovet

Läs mer

Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV

Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV VÄRDEGRUND, JÄMSTÄLLDHET OCH GENUSVETENSKAP HT03 Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV Lärare: Niklas Juth Syfte: Att ge en inblick i den politisk-filosofiska diskussionen om jämställdhet, framför allt utifrån

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Feminism för alla. Feministiskt initiativ - Valplattform riksdag 2014

Feminism för alla. Feministiskt initiativ - Valplattform riksdag 2014 Feminism för alla Det är nu det händer var med och skriv historia Feministiskt initiativ vidgar demokratin med en genomgripande politik mot alla former av diskriminering. Vi är den öppna handen som är

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014 SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet Sveriges Televisions vallokalsundersökning bygger på enkätsvar från väljare vid vallokaler och förtida röstningslokaler. Resultaten är ovägda. Valu är SVT:s återkommande

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro. December 2016

Väljaropinion i samarbete med Metro. December 2016 Väljaropinion i samarbete med Metro ember Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med november 24, 24, 24, 19,0% 22, 21, 10% 0% 8, 7, 7, 8,0% 4,9% 5,9% 4, 3, 3, 3, 2, 2, 1,1% M C

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

C apensis Förlag AB. 6. Sexualitet och relationer. Naturkunskap 1b. Sexualitet och relationer

C apensis Förlag AB. 6. Sexualitet och relationer. Naturkunskap 1b. Sexualitet och relationer Senast uppdaterad 2012-12-09 65 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Sexualitet och relationer C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle

Läs mer

Att kvotera eller inte kvotera

Att kvotera eller inte kvotera Umeå Universitet Statsvetenskapliga institutionen Att kvotera eller inte kvotera - Debatten i riksdagen Uppsats för C-seminariet i Statsvetenskap vid Umeå Universitet Höstterminen 2015 Maneli Heidari Abstract

Läs mer

en god vän och prästfru som till skillnad från henne själv ansåg att det fanns teologiska skäl att vara mot kvinnors prästvigning. Nu är de båda döda

en god vän och prästfru som till skillnad från henne själv ansåg att det fanns teologiska skäl att vara mot kvinnors prästvigning. Nu är de båda döda Förord Ester Lutteman är troligen ett okänt namn för de flesta i vårt land idag, även bland de kyrkligt aktiva. Kvinnors namn försvinner som vi vet alltför lätt ur historien. Att jag har ett förhållande

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Är könet kallare än kapitalet?

Är könet kallare än kapitalet? Är könet kallare än kapitalet? Feminismens uppgång och fall i Sverige Tiina Rosenberg Protest är när jag säger att det och det inte passar mig. Motstånd är det när jag ser till att det som inte passar

Läs mer

Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933

Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 1917 7 nov (25 okt): Ryska revolutionen 1918 12 Jan: det självständiga Ukrainska folkets republik utropas 20 Jan: Ryska ortodoxa kyrkan skiljs formellt

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten?

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Chloé Avril, doktorand i engelska En politisk genre Den utopiska genren är från början politisk. Avsikten är oftast att skildra en alternativ värld

Läs mer

Starka Kvinnor. QvinnoUniversitetet FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865)

Starka Kvinnor. QvinnoUniversitetet FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865) Fredrika Bremer föddes den 17 augusti 1801 i Åbo, Finland. Tre år senare flyttade familjen till Stockholm. Fadern köpte Årsta Slott där de bodde på somrarna, på vintern i Stockholm.

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Läse- och samtalscirkel utifrån boken Feminism och kyrkan på spaning efter jämställdheten Författare: Annika Ahlefelt, Ninna Edgardh, Malin Emmoth, Ulla Marie Gunner,

Läs mer

Lärarhandledning och innehåll Kort om serien

Lärarhandledning och innehåll Kort om serien AV-nummer 51541 tv 1-7 Lärarhandledning och innehåll Kort om serien DRÖMSAMHÄLLET handlar om politiska idéer och reder ut vilka frågor som de olika politiska ideologierna anser är viktiga. Följ med programledaren

Läs mer

Lena Sommestad ny ordförande för S- kvinnor

Lena Sommestad ny ordförande för S- kvinnor Lena Sommestad ny ordförande för S- kvinnor Lördagen den 27 augusti valdes Lena Sommestad till ny ordförande för S- kvinnor. Läs hennes tacktal och slutanförande vid förbundsmötet. TACKTAL Systrar, kamrater

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Det digitala valet. juni 2014. Följ 2014 års digitala valrörelser med Notified och Springtime. Valrapport juni 2014

Det digitala valet. juni 2014. Följ 2014 års digitala valrörelser med Notified och Springtime. Valrapport juni 2014 Det digitala valet juni 2014 Följ 2014 års digitala valrörelser med Notified och Springtime. Valrapport juni 2014 Kungsgatan 37 PO Box 3295 SE-103 65 Stockholm +46 8 50 60 17 00 info@springtime.nu www.springtime.nu

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 Skaffa mamma jobb och göra pappa med barn Roger Klinth, Göra pappa med barn. Den svenska pappapolitiken 1960 95, Diss, Tema Barn, Linköpings Universitet, Boréa,

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors mål Den 7 juni går vi till valurnorna för att rösta till Europaparlamentet, det är inget oviktigt val eller

Läs mer

Jämställt jamstallt.se

Jämställt jamstallt.se Jämställdhetspussel Hur gör vi? Klipp ut alla lappar med händelser och blanda dem väl. Uppdraget är sen att lägga in lapparna under rätt årtionden. Under varje årtionde står det hur många lappar som ska

Läs mer

Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar:

Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar: 1. Läget efter det första världskriget Europa har precis avslutat sin (hittills) värsta period i sitt långa liv, nämligen det första världskriget. Många människor har dött, många människor har lidit och

Läs mer

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014 KONGRESSBLADET 13 juni 2014 Sveriges näste statsminister besökte kongressen Under fredagseftermiddagen kom Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven till Byggnads kongress. Han talade om arbetsrätt

Läs mer

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7 Förvaltningstraditioner Karlsson kap 7 1 2 Globalisering New Public Management har spritt sig över hela västvärlden Men det betyder inte att offentlig förvaltning ser likadan ut över hela världen Skillnaderna

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

När hände det? Likabehandlingspussel

När hände det? Likabehandlingspussel När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i

Läs mer

De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter

De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter 1 V I Lenin De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter Förord till andra upplagan Denna broschyr skrevs i början av april 1917, redan innan koalitionsregeringen hade bildats. Sedan

Läs mer

Härligt att vara i Lund - Röda fanor som smattar i vinden, tonerna av Internationalen, sommarkappan på och ett och annat skoskav

Härligt att vara i Lund - Röda fanor som smattar i vinden, tonerna av Internationalen, sommarkappan på och ett och annat skoskav TAL 1:a Maj 2016, Lund Heléne Fritzon DET TALADE ORDET GÄLLER! Mötesdeltagare! Härligt att vara i Lund - Röda fanor som smattar i vinden, tonerna av Internationalen, sommarkappan på och ett och annat skoskav

Läs mer

Jämställdhet. Detta vill IF Metall på arbetsplatsen, i organisationen och i samhället.

Jämställdhet. Detta vill IF Metall på arbetsplatsen, i organisationen och i samhället. Detta vill IF Metall på arbetsplatsen, i organisationen och i samhället. 2 Aha! Detta vill IF Metall Alla har ansvar för jämställdheten IF Metall arbetar för jämställda arbetsplatser 3 IF Metall arbetar

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Karin Nelsson. Svenskarnas missnöje med olika samhällsproblem

Karin Nelsson. Svenskarnas missnöje med olika samhällsproblem 2014-05-23 Karin Nelsson Svenskarnas missnöje med olika samhällsproblem Mätning om politiskt missnöje Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets missnöje med olika samhällsproblem.

Läs mer