Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp"

Transkript

1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m Bok elev A.indb :06

2 2 Äp9 Hi 13 Bok elev A.indb :06

3 Delprov A Vid varje uppgift i provet finns en symbol där vita rutor beskriver vilka belägg för kunskap uppgiften ger dig möjlighet att visa. Du ska inte själv skriva något i rutorna. Referens Källor Användning Begrepp. E C A Första raden (Referens) handlar om förmågan att använda en historisk referensram. Andra raden (Källor) handlar om förmågan att granska, tolka och värdera källor. Tredje raden (Användning) handlar om förmågan att reflektera över sin egen och andras användning av historia. Fjärde raden (Begrepp) handlar om förmågan att använda historiska begrepp. Provtid: 120 minuter Äp9 Hi 13 3 Bok elev A.indb :06

4 uppgift 1 Demokratin i det antika Athen Pnyx platsen i Athen där folkförsamlingens möten hölls Uppgift: Vilka fick rösträtt när demokrati infördes i det antika Athen? Kryssa för ett alternativ. Kvinnliga slavar över 20 år. Manliga slavar under 20 år. Kvinnliga medborgare under 20 år. Manliga medborgare över 20 år. 4 Äp9 Hi 13 Bok elev A.indb :06

5 Uppgift 2 Orsaker till första världskrigets utbrott Som orsaker till första världskrigets utbrott brukar man bland annat nämna dessa två: 1. Redan innan första världskriget bröt ut fanns det två stora allianser av europeiska länder. Länderna inom de två allianserna lovade att hjälpa varandra om det blev krig. 2. Den 28 juni 1914 blev den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand skjuten i Sarajevo. Detta kallas skotten i Sarajevo. Uppgift: Resonera om hur skotten i Sarajevo och allianssystemet i Europa bidrog till första världskriget. Tänk på att: använd historiska exempel när du förklarar varför kriget bröt ut. orsakerna kan hänga ihop och påverka varandra. Äp9 Hi 13 5 Bok elev A.indb :06

6 UPPGIFT 3 Orsaker till kolonialismen Det finns hjälpmeningar till uppgiften i Texthäftet. Kartan visar Afrika i slutet av 1800-talet. Kartan visar hur europeiska länder delade upp Afrika mellan sig. De områden som Afrika delades in i kallades kolonier. Att länder hade kolonier var inget ovanligt vid den här tiden. Uppdelningen av Afrika är ett exempel på det som vi idag kallar för kolonialismen. Uppgift: Resonera om orsakerna till kolonialismen. Tänk på att: orsakerna kan handla om ekonomiska, militära, politiska och ideologiska förhållanden. förklara med hjälp av historiska exempel. några orsaker kan hänga ihop och förstärka varandra. 6 Äp9 Hi 13 Bok elev A.indb :06

7 Äp9 Hi 13 7 Bok elev A.indb :06

8 UPPGIFT 4 Rosettestenen som källa Rosettestenen Texten på stenen är skriven 196 f. Kr. Delar av texten saknas. Texten handlar om ett antal präster som beslutade att utse kung Ptolemaios till en gud. Texten beskriver även hur framgångsrikt kung Ptolemaios hade styrt Egypten. År 1822 lyckades man tolka vad det stod på stenen. Stenen finns idag på British Museum. Historikern Anita Bengtsson drar med hjälp av texten på Rosettestenen denna slutsats: Präster hade stor makt i Egypten vid den tid då Ptolemaios levde. Uppgift: Sätt ett kryss för det alternativ som stödjer Anitas slutsats. Anita kunde dra sin slutsats eftersom: texten berättar hur framgångsrik Ptolemaios var. texten berättar att Ptolemaios var kung i Egypten. delar av texten saknas. texten berättar att ett antal präster utsåg Ptolemaios till en gud. 8 Äp9 Hi 13 Bok elev A.indb :06

9 UPPGIFT 5 En källa från franska revolutionen Marie Gouze var en fransk författare som levde i Frankrike under franska revolutionen. År 1791 skrev hon Deklarationen om de kvinnliga rättigheterna. Källa: Så här inleds Deklarationen om de kvinnliga rättigheterna: Mammor, döttrar och systrar, vi kräver att få vara med i nationalförsamlingen. Uppgift: Kryssa för den slutsats som du tycker stöds av inledningen i Deklarationen om de kvinnliga rättigheterna. 1. I Frankrike fick vissa grupper inte vara med och bestämma politiskt 2. I Frankrike fick alla grupper vara med och bestämma politiskt 3. I Frankrike fick bönderna vara med och bestämma politiskt 4. I Frankrike fick bönderna inte vara med och bestämma politiskt Avsluta meningarna nedanför. Jag tycker att inledningen i Deklarationen om de kvinnliga rättigheterna stöder påstående nummer eftersom: Tänk på att använda källkritiska begrepp.ur källkritisk synpunkt är Deklarationen om de kvinnliga rättigheterna dessutom trovärdig eftersom: Äp9 Hi 13 9 Bok elev A.indb :06

10 UPPGIFT 6 Källor om slavhandeln över Atlanten Det finns material och hjälpmeningar till uppgiften i Texthäftet. Titta på de fyra källorna som hör till uppgift 6 i Texthäftet. Med hjälp av källorna drar historikern Anita Bengtsson följande slutsatser: 1. På en del slavskepp hade slavarna väldigt lite utrymme. 2. Vissa människor ansåg under denna tid att slavar var en handelsvara. Uppgift: Resonera och argumentera källkritiskt om vilka av källorna som Anita Bengtsson kan ha använt för att dra de två slutsatserna. Tänk på att: vara noga med att ange vilka källor du resonerar om. Använd de nummer som står på källan (1-4). använda källkritiska begrepp när du resonerar källkritiskt olika källor kan stödja varandra 10 Äp9 Hi 13 Bok elev A.indb :06

11 Äp9 Hi Bok elev A.indb :06

12 UPPGIFT 7 Är det bra eller dåligt att kalla ett pris för Leninpriset? År 2008 började ett förening i Sverige att dela ut ett litterärt pris som heter Leninpriset och det delas ut till en författare eller konstnär som i sitt arbete uppfattats som samhällskritisk och upprorisk. Det finns olika uppfattningar om att använda Lenins namn på priset. Vissa tycker att namnet på priset är bra och vissa tycker att namnet på priset är dåligt. Uppgift: Till höger ser du två personer som har olika uppfattningar om namnet på priset. Visa genom att fortsätta meningarna i pratbubblorna hur de kan motivera sina olika uppfattningar. Tänk på att: personerna använder historiska exempel i sina motiveringar. 12 Äp9 Hi 13 Bok elev A.indb :06

13 Jag tycker att det är bra att använda Lenins namn på ett pris därför att Jag tycker inte att det är bra att använda Lenins namn på ett pris därför att Äp9 Hi Bok elev A.indb :06

14 UPPGIFT 8 Nazistpartiet tar makten Det finns hjälpmeningar till uppgiften i Texthäftet. I det tyska valet år 1932 fick det nazistiska partiet nästan 40 procent av rösterna. År 1933 blev Hitler rikskansler i Tyskland. Kort därefter avskaffade nazisterna demokratin och införde diktatur i Tyskland. Uppgift: Resonera kring orsakerna till att nazistpartiet kunde ta makten i Tyskland. Följande punkter kan hjälpa dig att komma igång: den politiska och ekonomiska situationen i Tyskland under och 30-talen. Hitlers egenskaper och beslut. idéer och värderingar som fanns i det tyska samhället. Tänk på att: du måste förklara med hjälp av historiska exempel. vissa orsaker kan kopplas ihop eftersom de har med varandra att göra. vissa orsaker kan även förstärka varandra. 14 Äp9 Hi 13 Bok elev A.indb :06

15 Äp9 Hi Bok elev A.indb :06

16 UPPGIFT 9 Kristallnatten - att använda historia Det finns material och hjälpmeningar till uppgiften i Texthäftet. Titta på materialet till uppgift 9 i Texthäftet. På affischen jämför man händelserna under kristallnatten år 1938 i nazityskland med det som hände på ön Utöya i Norge i juli Uppgift: Resonera om varför de som gjort affischen jämför kristallnatten med händelserna på Utöya. Tänk på att: beskriva vilka likheter de som gjort affischen vill att vi skall se mellan kristallnatten och händelserna på Utöya. förklara varför de som gjort affischen vill att vi ska se de likheterna. använda exempel. göra en värdering av hur de som gjort affischen använder historia. 16 Äp9 Hi 13 Bok elev A.indb :06

17 Äp9 Hi Bok elev A.indb :06

18 UPPGIFT 10 Historiska tidsbegrepp Uppgift: Placera tidsbegreppen A-C i rätt ordning på tidslinjen. Det som ligger längst tillbaka i tiden till vänster och det som ligger närmast i tiden längst till höger. A. Mellankrigstiden B. Antiken C. Kalla kriget D. Forntiden D 18 Äp9 Hi 13 Bok elev A.indb :06

19 UPPGIFT 11 Förklaringar till industrialiseringen i Storbritannien Läs texterna som hör till uppgift 11 i Texthäftet. Uppgift: Vilken av texterna i Texthäftet är en historisk förklaring till industrialiseringen i Storbritannien? Svara med bokstaven som står framför texten. Följande text är en historisk förklaring: Motivera nu varför den text du valt är en förklaring. Motivera också varför de andra inte är det. Tänk på att: i din motivering jämföra de olika texterna med varandra. använda begreppet förklaring Äp9 Hi Bok elev A.indb :06

20 UPPGIFT 12 Fabriksskorstenar som något bra Från industrialiseringen och fram till mitten av 1900-talet var rykande fabriksskorstenar något att vara stolt över. Idag tycker vi inte att rykande skorstenar självklart är något att vara stolta över. En polsk sedel från Motivet är fabriker med skorstenar det ryker ur. Uppgift: Förklara kort hur man tidigare kunde tycka att rykande skorstenar var något bra. Tänk på att: förklara hur människor då kan ha tänkt om rykande skorstenar. förklara varför de kan ha tänkt så. 20 Äp9 Hi 13 Bok elev A.indb :06

21 Bildförteckning Sid 4 Foto: A. D. White Architectural Photographs, Cornell University Library (Wikimedia commons). Sid 6 Sid 8 Sid 13 Sid 20 Karta: Wigh & Wahss digitala läromedel AB. Foto: British Museum (Wikimedia commons). Foto: Fredrik Björk (Malmö högskola). Foto: Per Eliasson (Malmö högskola). ÖVRIGA KÄLLOR Citat sid 9: Marika Hedin & Robert Sandberg, Historien pågår. Almqvist & Wiksell, Äp9 Hi Bok elev A.indb :06

22 22 Äp9 Hi 13 Bok elev A.indb :06

23 Äp9 Hi Bok elev A.indb :06

24 Skolverket Institutionen för individ och samhälle Bok elev A.indb :06

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Texthäfte till delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Texthäfte till delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Bedömningsanvisningar Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30.

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Källor och tolkningar Döden spelar schack med en man. En kyrkomålning från 1400-talet kan fungera som en källa till

Läs mer

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte Bedömningsstöd Historia 1b Elevhäfte kursprov i gymnasieskolan Historia 1b Delprov 2 Information Delprov 2 består av två uppgifter. Skrivtiden är 80 minuter. Börja med att bläddra igenom provet så att

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Planering historia tillval

Planering historia tillval Planering historia tillval Perioden 1871-1945 Vi skall arbeta med perioden 1871 till 1945. Vi kommer dela upp perioden i fyra block. Block 1- Imperialismen 1871-1914 Block 2 Första världskriget 1914-1918

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Texthäfte till delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Texthäfte till delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta

Läs mer

Samhällskunskap Civics

Samhällskunskap Civics 1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov A2 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Mattias Magnussons elevexempel. i ämnet historia

Mattias Magnussons elevexempel. i ämnet historia Mattias Magnussons elevexempel i ämnet historia använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Den europeiska

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Samhällskunskap Civics

Samhällskunskap Civics 1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov A1 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt

Läs mer

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder

Läs mer

Resultatet av ett oförberett faktaprov i historia på gymnasiet

Resultatet av ett oförberett faktaprov i historia på gymnasiet Resultatet av ett oförberett faktaprov i historia på gymnasiet Henrik Svensson, 2006-09-19 Den här texten är hämtad ifrån: http://welcome.to/henrik.svensson 1 Introduktion I början av första lektionen

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA

UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA Uppgiftsformulering rätt svar 8a Förklara varför tavlan inte kan användas som källa. 8b Vilken av följande slutsatser kan du dra med kläderna som enda

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42716 / T42816 Ämnen: Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

Ideologier. Olika typer av bullar

Ideologier. Olika typer av bullar Ideologier Olika typer av bullar Konservatism! Vill bevara ordningen som råder i samhället. Den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet. Historiemedvetenhet viktigt man behöver veta varifrån

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2016/2017 Fysik Delprov A2 Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

3.13 Historia. Centralt innehåll

3.13 Historia. Centralt innehåll 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Matematik Delprov D Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en

Läs mer

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisning i historia vid Centrina Lindholmen i Göteborg

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisning i historia vid Centrina Lindholmen i Göteborg rn Bilaga 1 Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisning i historia vid Centrina Lindholmen i Göteborg 1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Centrina Lindholmen Resultat Syfte och

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen Amerikanska revolutionen 1776 1783 Amerikanska revolutionen Eller amerikanska frihetskriget - Storbritannien hade kolonialiserat USA på 1600- talet - Sammanlagt 13 kolonier på Östkusten - Britter som flytt

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer

MR 8 ALLTID-IBLAND-ALDRIG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 8 ALLTID-IBLAND-ALDRIG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Matematik Delprov D Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

HISTORIA 3.13 HISTORIA

HISTORIA 3.13 HISTORIA 3.13 STORIA Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Södervångskolans mål i SO

Södervångskolans mål i SO Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några

Läs mer

EXAMENSARBETE. Nationella prov som budskapsförmedlare

EXAMENSARBETE. Nationella prov som budskapsförmedlare Examensarbete i historia, ämne 3, för ämneslärare åk 7-9, 15 hp EXAMENSARBETE Nationella prov som budskapsförmedlare En studie om det nationella provets roll som budskapsförmedlare av historieämnets innehåll

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Att leva tillsammans

Att leva tillsammans Remissversion av kursplan i historia i grundskolan Historia Syfte Det förfl utna påverkar våra liv i dag och våra val inför framtiden. Vår förståelse av det förfl utna är infl ätad i våra föreställningar

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Lärarinformation Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30.

Läs mer

Diskussionsfrågor till Fröken Europa, Kerstin Gavander

Diskussionsfrågor till Fröken Europa, Kerstin Gavander Diskussionsfrågor till Fröken Europa, Kerstin Gavander ISBN 91-47-07120-6, www.liber.se Kapitel 1 Ett nytt läsår 1. Hur beskrivs fröken Eva? 2. I vilken årskurs går den som berättar? 3. Hur blev Tobbe

Läs mer

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 Arkiv som läromedel Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 En till en satsning startade år 2007 - Lärardatorer PIM - Elevdatorer Fronter, Smartboard Ca. 2 000 elever http://publicdomainreview.org/2012/06/30/france-in-the-year-2000-1899-1910/

Läs mer

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010... 5 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation och division... 7 Likheter,

Läs mer

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Basfakta första världskriget År: 1914-1918 Inblandade länder: Tyskland, Österrike Ungern, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, USA, Italien,

Läs mer