1.3. Ett Europa för medborgarna Prioriteringar Prioriteringar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1.3. Ett Europa för medborgarna Prioriteringar 2016 1.3.1. Prioriteringar"

Transkript

1 1.3. Ett Europa för medborgarna Prioriteringar Prioriteringar Projekten bör utformas i enlighet med de allmänna och särskilda målen för programmet Ett Europa för medborgarna och särskilt inriktas på de prioriteringar som fastställs av Europeiska kommissionen efter samråd med programmets intressenter i gruppen för dialog med civilsamhället och i programkommittén. Hittills har dessa prioriteringar ändrats varje år. Från och med 2016 blir de fleråriga och gäller under resten av programperioden ( ), så att sökande får mer tid att planera och förbereda sina projekt. Detta påverkar inte kommissionens möjlighet att vid behov när som helst se över, anpassa och/eller ändra prioriteringarna, efter samråd med programmets intressenter i gruppen för dialog med civilsamhället och i programkommittén. För perioden har prioriteringarna utformats för att stimulera till debatt om datum av europeisk betydelse och om teman med stark genklang i nutiden (för programområdet Europeisk hågkomst) eller teman som har att göra med den sociala, ekonomiska och politiska situationen i EU (för programområdet Demokratiskt deltagande och medborgarengagemang). Medborgarna uppmanas att delta i dessa reflexioner och debatter genom projekt som är i linje med programmets allmänna inriktning (lika tillträde, gränsöverskridande och lokal dimension, interkulturell dialog och främjande av frivilligarbete) eller genom aktivt deltagande i organisationer som deltar i programmet Ett Europa för medborgarna. Det finns en skillnad mellan de särskilda prioriteringarna för Europeisk hågkomst (programområde 1), och de särskilda prioriteringarna för Demokratiskt deltagande och medborgarengagemang (programområde 2) Särskilda prioriteringar för Europeisk hågkomst (programområde 1) 1. Minneshögtider för viktiga historiska vändpunkter i Europas nutidshistoria Ett av programmets mål är att skapa förutsättningar för en debatt om Europas historia som överbryggar nationella synsätt 1. Syftet med programområde 1 (Europeisk hågkomst) är att främja en gemensam kultur av hågkomst och ömsesidig förståelse mellan medborgare i olika EU-medlemsstater, särskilt genom att stödja projekt om viktiga historiska vändpunkter i Europas 1900-talshistoria och deras betydelse/konsekvenser för dagens Europa. Under perioden kan projekten avse följande minneshögtider, beroende på ansökningsår: Ansökningsår Minneshögtider 1 RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet Ett Europa för medborgarna för perioden (EUT L 115, , sidan 3). 1

2 1936 Början på spanska inbördeskriget Politisk och social mobilisering i Centraleuropa 1991 Början på jugoslaviska krigen 1951 Antagandet av FN:s konvention angående flyktingars rättsliga ställning med hänsyn till flyktingsituationen i Europa efter andra världskriget De sociala och politiska revolutionerna, imperiernas fall och deras inverkan på Europas politik och historia 1957 Romfördraget och början på Europeiska ekonomiska gemenskapen 1918 Första världskrigets slut nationalstaternas uppgång och misslyckandet med att skapa samarbete och fredlig samexistens i Europa 1938/1939 Början på andra världskriget Början på kalla kriget 1948 Haagkongressen och den europeiska integrationen 1968 Protest- och medborgarrättsrörelser, invasionen av Tjeckoslovakien, studentprotester och antisemitisk kampanj i Polen 1979 Europaparlamentsval även 40 år sedan det första direktvalda Europaparlamentet Demokratiska revolutioner i Central- och Östeuropa och Berlinmurens fall år sedan EU:s utvidgning till Central- och Östeuropa 1950 Schumandeklarationen Tysklands återförening 2000 EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna 2. Civilsamhälle och medborgarengagemang under totalitära regimer Under totalitära regimer förlorade demokratiska begrepp som civilsamhälle, social rörelse, deltagande, engagemang, konstitution, frihet och demokrati sin innebörd. En folkdemokrati hade exempelvis mycket lite med folk och demokrati att göra. De politiska ledarna valdes i folkomröstningar (med mer än 80 procent av rösterna), utan någon verklig opposition. Politiska demonstrationer, valkampanjer, offentliga möten och debatter var endast en parodi på demokratiska former. Dessa skulle legitimera de makthavande och var i allmänhet varken spontana eller äkta, utan framtvingade. De utnyttjades för att likrikta och kontrollera befolkningen och för att visa uppslutning kring egenmäktiga politiska riktningar. Ett av de viktigaste uttrycken för demokratiskt deltagande, nämligen medlemskap i ett politiskt parti, 2

3 avleddes också från sitt naturliga ändamål (det vill säga att delta i och påverka samhällslivet). Det tjänade vanligtvis till att visa lojalitet mot ett mäktigt parti och ställa sig bakom den officiella sanningen och utnyttjades huvudsakligen till att få tillträde till vissa befattningar eller tjänster. Även informationen till allmänheten monopoliserades och förvrängdes av officiella organ utan någon oberoende motvikt. Äkta sociala rörelser med rötter i det civila samhället blev däremot ofta utfrysta, hotade eller undertryckta, eftersom den totalitära regimen betraktade dem som opålitliga, förrädiska eller subversiva. De var tvungna att gå under jorden, göra motstånd eller kompromissa. Alla avvikande åsikter som uttrycktes offentligt ansågs vara riktade mot staten. Det fanns ingen yttrandefrihet. Politiska beslut skulle tillämpas utan verklig diskussion eller eftertanke. På ett sätt absorberades och utnyttjades det civila samhället och de demokratiska rörelserna av enpartisystemet i de totalitära regimerna. Sökandena ska med ledning av sin erfarenhet av totalitära regimer begrunda missbruket och övertagandet av demokratiska former, särskilt genom propaganda och officiella medier. De ska rikta in sig på skillnaderna mellan en låtsasdemokrati och en verklig demokrati och betona fördelarna med ett dynamiskt, starkt och oberoende civilt samhälle. Syftet är att visa att det civila samhällets organisationer är en oumbärlig länk mellan medborgarna och myndigheterna, och att de har en viktig funktion i demokratiska samhällen, genom att de når medborgarna och förmedlar och vidarebefordrar deras hjärtefrågor till politisk nivå. Genom sina projekt ska sökandena även begrunda betydelsen av dagens demokratiska landvinningar, exempelvis rättsstaten, medborgerliga friheter och medborgerliga rättigheter, och betona hur bräckliga de medborgerliga friheterna (t.ex. yttrandefrihet och rösträtt) är utan starka motvikter. Målet är också att fundera på konkreta sätt att bevara de medborgerliga friheterna och rättigheterna och trygga dialogen med civilsamhället på europeisk och nationell nivå. 3. Utfrysning och förlust av medborgarskap under totalitära regimer: lärdomar för dagens samhälle De totalitära regimerna under 1900-talet berövade vissa medborgare deras grundläggande rättigheter och uteslöt dem till och med ur samhället: judar under nazismen, politiska avvikare under kommunismen. På grund av sitt ursprung, sin tro eller sina åsikter förhindrades dessa medborgare gradvis från att debattera, rösta, delta i samhällslivet, arbeta, bo och röra sig fritt och få tillgång till kollektiva nyttigheter. De totalitära regimerna använde utfrysning som ett sätt att neutralisera personer som upplevdes som ett hot och genom terror stärka greppet om resten av befolkningen. Dessa regimer kunde dölja massmord eller göra sig av med möjliga motståndare med hänvisning till vilseledande ideologier och med stöd av bedräglig propaganda, orättvis lagstiftning och repressiva strukturer. På grund av dess livsfarliga konsekvenser bör utfrysningen i det förflutna analyseras och debatteras för att bättre kunna förstås. Projekten ska behandla följande teman och frågor: När är en folkgrupp utfryst? Hur känner man igen en syndabock och analyserar det resonemang som leder till isolering och marginalisering? Hur hanterar man politiska resonemang som utnyttjar rädslor, fördomar och hat mot vissa folkgrupper, och hur skapar man en motbild? 3

4 Hur bekämpar man hatpropaganda i sociala medier och på internet? Vilka utbildningsverktyg och rättsliga instrument på europeisk och nationell nivå kan användas för att bekämpa rasism och främlingshat (t.ex. antisemitism, hat mot romer, hat mot muslimer och liknande), samt homofobi och utfrysning av andra minoriteter? 4. Övergång till demokrati och anslutning till Europeiska unionen För många medlemsstater som nyligen har övergått till demokrati spelade EU-anslutningen en viktig roll för att stödja och befästa demokratiseringen. Genom systemet med demokratiska villkor främjade exempelvis föranslutningen politiska förändringar och strukturreformer, ökade den administrativa kapaciteten och stärkte skyddet för minoriteter. Projekt som finansieras av programmet Ett Europa för medborgarna ska analysera hur utsikterna till EU-medlemskap påverkade demokratiska standarder och seder i tidigare diktaturer eller auktoritära regimer. De ska även begrunda EU-medlemskapets roll i demokratiseringsprocessen. Projekten ska särskilt vara inriktade på historiska händelser, vändpunkter eller åtgärder som kännetecknade denna långsamma förändringsprocess, och lyfta fram hur de bidrog till att man kunde lägga det förflutna bakom sig, uppnå slutmålet att åter bli en del av Europa och bygga upp framtiden. Projekten ska belysa de huvudsakliga drivkrafterna i denna process och framhäva de bemästrade eller bestående svårigheterna, särskilt efter avlägsnandet av föranslutningens villkor och anslutningen till EU. Projekten ska bedöma utvidgningarna under de senaste årtiondena och deras resultat ur demokratiseringssynpunkt och inleda en debatt om huruvida det är önskvärt med framtida utvidgningar eller om andra typer av partnerskap med länder i EU:s grannskap Särskilda prioriteringar för Demokratiskt deltagande och medborgarengagemang (programområde 2) 1. Förstå och diskutera euroskepsis Euroskepsisen har vunnit sådan utbredning i medlemsstaterna att de politiska kartorna har fått ritas om och traditionella politiska skiljelinjer har brutits upp. Termen i sig avser mycket olika attityder gentemot det europeiska bygget, från ren kritik av de nuvarande integrationsformerna (eurokritik) till direkt fientlighet mot Europeiska unionen i sig (eurofobi). Euroskepsisen påverkar i allt högre grad politiken i medlemsstaterna och Europaparlamentet och får allt större utbredning bland vissa väljare. Därmed har den blivit en realitet som kräver ytterligare undersökning, debatt och förståelse. Genom att förespråka ett alternativ till en allt fastare sammanslutning utmanar den sättet på vilket man har föreställt sig, lett och genomfört det europeiska bygget från första början. Som ett verkligt demokratiskt offentligt rum bör EU ta hänsyn till denna politiska realitet utan förutfattade meningar och uppmana EU-medborgare som inte är helt övertygade om unionens värde eller som är besvikna över dess resultat/nuvarande inriktning att göra sina röster hörda. Mot denna bakgrund uppmuntras sökandena att utforma projekt som rör förståelsen av euroskepsis och främjar debatt om dess konsekvenser för EU:s framtid. Samtidigt uppmanas de att förklara fördelarna med EU:s politik, erkänna svårigheterna och de kommande utmaningarna och framhäva EU:s insatser och vad det skulle kosta om EU inte fanns. 4

5 I sådana debatter kan följande teman och frågor tas upp: Hur kan euroskepsis definieras? Är det en ny politisk företeelse, som har förvärrats av den finansiella krisen, eller en äldre trend? Varför uppstår euroskepsis? Vad är euroskepsis liktydigt med? Ifrågasätter euroskepsisen den europeiska integrationen i sig eller endast dess nuvarande former? Innebär den en bestående, växande och oåterkallelig brytning mellan medborgarna och EU? Vad får euroskepsisen för konsekvenser för medborgarengagemanget och det demokratiska deltagandet på europeisk och nationell nivå? Är euroskeptiker en homogen grupp, eller finns det olika typer av euroskeptiker? Hur sprider de sina idéer? Vilka faktorer är avgörande för ett starkt stöd/motstånd till den europeiska integrationen (social ställning, inställning till globaliseringen, ekonomiskt intresse, känsla av samhörighet, värderingar, inverkan av politiska kulturer, socialförsäkring osv.)? Kan EU påverka dessa faktorer? I vilken utsträckning bör euroskeptiska EU-medborgares hjärtefrågor tas upp och beaktas i EU:s politik? På vilket sätt skulle detta kunna föra EU och dess medborgare närmare varandra? Vilka är farorna med euroskepsis för den europeiska integrationen och dess framtid? Hur kan kritik mot EU göras till en användbar och positiv drivkraft för det europeiska bygget på lång sikt? 2. Solidaritet i kristider Begreppet solidaritet avser vanligtvis ömsesidigt stöd inom en grupp som förenas av en intressegemenskap eller gemensamma värderingar. Det är nära kopplat till begreppet generositet, men även ömsesidighet och ansvar. Vad innebär solidaritet för en politisk enhet bestående av nationalstater som EU, särskilt i kristider? Vilka är de rättsliga, politiska, ekonomiska och till och med etiska gränserna för den europeiska solidariteten? Frågan om solidaritet kontra ansvar uppstår även allt oftare inom andra politikområden, exempelvis migrationsområdet. På lång sikt kan solidaritetsfrågan äventyra EU:s inre sammanhållning och kräver därför allmän debatt. Projekten ska lyfta fram och bedöma EU:s nuvarande solidaritetsmekanismer. De ska begrunda politikområden där sådana gemensamma mekanismer kan vara användbara och tas fram. De ska även reflektera över andra möjliga kanaler för europeisk solidaritet, som frivilligarbete, donationer, stiftelser, det civila samhällets organisationer, välgörenhetsorganisationer, gräsrotsfinansiering och så vidare. Genom dessa projekt får medborgarna möjlighet att bättre förstå och diskutera mervärdet av EU:s insatser i kristider då de nationella åtgärderna tycks vara otillräckliga, och samtidigt framhäva sådana solidaritetsmekanismers motsvarigheter/begränsningar när det gäller ansvar och ekonomisk kostnad. Genom att främja en ömsesidig förståelse av situationen och skapa forum där gemensamma lösningar kan diskuteras på ett konstruktivt sätt kommer de att bidra till att nationella synsätt på krisen överbryggas. 3. Bekämpa stigmatiseringen av invandrare och skapa motbilder som främjar interkulturell dialog och ömsesidig förståelse I den nuvarande politiska debatten utnyttjar regelbundet extremister eller populistiska rörelser stigmatisering riktad mot andra, främlingar, invandrare eller minoriteter. 5

6 Invandrare görs ansvariga för alla missförhållanden i samhället eller framställs som möjliga hot mot den nationella levnadsstandarden, sociala sammanhållningen och inre säkerheten. Grogrunden är hög arbetslöshet och social otrygghet bland väljarna och rädslan för globalisering och terrorism. Stigmatiseringen sker genom politisk propaganda, hatpropaganda och avsiktligt vilseledande resonemang, som förenar olika begrepp (kris och migration, terrorism och migration) för att ena samhället mot utpekade syndabockar. Sådana politiska resonemang ökar främlingshatet, intoleransen och diskrimineringen och hotar sammanhållningen i det europeiska samhället. De kan leda till att minoriteters grundläggande rättigheter begränsas, nya gränser uppförs, integrationen och den ömsesidiga förståelsen hämmas och lagstiftning antas som strider mot EU:s grundläggande värden. Samtidigt kan de leda till ytterligare marginalisering av de mest utsatta eller utestängda grupperna i det europeiska samhället (sämre lottade och missgynnade grupper, ofta ungdomar och personer från länder utanför EU), och kan i vissa fall även utlösa en radikalisering. Mot denna bakgrund ska programmet Ett Europa för medborgarna finansiera projekt som främjar interkulturell dialog och ömsesidig förståelse genom deltagande av EU-medborgare och eventuellt tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i EU. Projekten ska bidra till att man får bukt med stereotyper om invandrare genom att analysera tidigare och nuvarande stigmatiseringsprocesser. De ska även främja tolerans och respekt för gemensamma värderingar och genom motbilder främja en riktigare syn på tredjelandsmedborgare bland EUmedborgarna. Eftersom integrationen är en dubbelriktad process ska man även begrunda hur medborgarengagemanget bland tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i EU kan främjas. 4. Debatt om Europas framtid Med tanke på att medborgarna inte nödvändigtvis anser att den nuvarande unionen leder till positiva förändringar bör de få yttra sig om hur de vill att Europa ska se ut. Det krävs en långsiktig vision och ett nytt sätt att tänka för Europa som kan vara mer engagerande för särskilt den yngre generationen och som är framåtblickande och positivt. Debatten bör naturligtvis utgå från historiska lärdomar och särskilt de konkreta landvinningarna med EU. Den bör dock även ha nya budskap och ta upp möjliga åtgärder från EU:s sida, både inom unionen för att stärka EU:s sociala, ekonomiska och politiska sammanhållning, och internationellt för att bevara EU:s ledande roll i en alltmer globaliserad värld med globala problem. I sitt meddelande om Europaparlamentsvalet 2014 betonade kommissionen, med tanke på valet 2019, vikten av att hitta sätt att ytterligare stärka den europeiska dimensionen och den demokratiska legitimiteten i EU:s beslutsprocess, och ytterligare undersöka och försöka ta itu med orsakerna till det fortsatt låga valdeltagandet i vissa medlemsstater. Detta tyder på att det finns ett behov av att hitta ytterligare sätt att öka deltagandet i nästa val, särskilt genom lämpligt stöd till nationella, regionala och lokala informationskampanjer 2. I detta sammanhang bör medborgarna även få yttra sig om och debattera konkreta sätt att skapa en mer demokratisk union, så att de på nytt blir engagerade i EU-projektet. Utöver valdeltagande och andra kanaler för representativ demokrati bör särskild uppmärksamhet 2 s. 17 (på engelska). 6

7 ägnas instrument för medborgarengagemang (som EU:s medborgarinitiativ) och innovativa kanaler för deltagande över nätet, som sociala medier och informations- och kommunikationsteknik. Medborgarna uppmanas att delta i denna debatt genom projekt eller genom eget aktivt engagemang i organisationer som deltar i programmet Ett Europa för medborgarna. Debatten bör inte begränsas till personer som redan stöder idén med EU, utan även omfatta medborgare som förkastar eller ifrågasätter EU och dess landvinningar eller struntar i EU. 7

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 27.4.2007 Europeiska unionens officiella tidning L 110/33 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013

Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013 Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013 Strukturellt stöd till organisationer för forskning om europeisk politik (tankesmedjor) och till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå Programmet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Programmet Ett Europa för medborgarna

Programmet Ett Europa för medborgarna Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014 Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och

Läs mer

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Bryssel den 24 juli 2009 EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009 Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 Förslag till betänkande (PE 310.970) Roberta

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15 1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Inledning. ----------- Utmaningarna för EU

Inledning. ----------- Utmaningarna för EU 1 Demokratins dimensioner, bildningens betydelse, Folkbildningsförbundet 30 nov -1 dec 2006, Lena Ag, politisk rådgivare åt EU kommissionär Margot Wallström. Inledning Det kan det vara intressant för er

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina P7_TA(2010)0035 Situationen i Ukraina Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars

Läs mer

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD 1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

P7_TA-PROV(2012)0457 It-säkerhet och försvar

P7_TA-PROV(2012)0457 It-säkerhet och försvar P7_TA-PROV(2012)0457 It-säkerhet och försvar Europaparlamentets resolution av den 22 november 2012 om it-säkerhet och it-försvar (2012/2096(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 20.1.2012 2011/2182(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 Förslag till betänkande Adina-Ioana Vălean (PE473.706v02-00) Rapporten om EU-medborgarskapet 2010:

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2007 SEK(2007) 1425 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslag till rådets rambeslut om ändring av rambeslut 2002/475/RIF om

Läs mer

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15312/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 december 2016 till: Delegationerna MIGR 214 EDUC 419 JEUN 107 SPORT 87 CULT

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

Det internationella samvetsfördraget

Det internationella samvetsfördraget Det internationella samvetsfördraget som stöd för artikel 18 i FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Vanliga frågor F1: Vad är Det internationella samvetsfördraget? S1: Det internationella

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr)

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) PUBLIC 13798/15 LIMITE COAFR 322 CFSP/PESC 728 CSDP/PSDC 591 COHAFA 101 COHOM 106 POLMIL 96 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Kommittén

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet?

HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet? HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet? Dokumentation Bakgrund Det folkliga inflytandet, dess problem och utmaningar för Sverige i EU, var ämnet

Läs mer

Unga på väg: Europa stöder unga människor

Unga på väg: Europa stöder unga människor FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete 1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2009/2205(INI) 1.7.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87 Förslag till betänkande Sirpa Pietikäinen (PE442.890v01-00)

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:

Läs mer

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas P7_TA(2012)0381 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2012 om förslaget till Europaparlamentets och

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 17 november 2011 (23.11) (OR. en) 16709/11 SAN 239 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet RÅDETS MÖTE

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

Vad har EU med vård och omsorg att göra? Vad har EU med vård och omsorg att göra? Varje EU-land bestämmer hur den egna vården, omsorgen och socialtjänsten ska utformas, organiseras och finansieras. Men inom hälso- och sjukvården och på folkhälsoområdet

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2012/2136(INI) 23.1.2013. från utskottet för utveckling. till utskottet för utrikesfrågor

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2012/2136(INI) 23.1.2013. från utskottet för utveckling. till utskottet för utrikesfrågor EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 23.1.2013 2012/2136(INI) YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för utrikesfrågor över den finansiella och ekonomiska krisens följder

Läs mer

Upptäck vad EESK kan göra för dig

Upptäck vad EESK kan göra för dig REG.NO. BE - BXL - 27 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Rue Belliard/Belliardstraat 99 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Ansvarig utgivare: Enheten för besök och publikationer EESC-2015-82-SV

Läs mer

Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor

Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor P7_TA-PROV(203)0056 Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor Europaparlamentets resolution av den 7 februari 203 om juridisk utbildning samordnare vid domstolarna (202/2864(RSP)) Europaparlamentet

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 4.10.2013 B7-0442/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om EU:s och medlemsstaternas

Läs mer

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 PM: Åtgärder för att möta flyktingkrisen Det pågår en humanitär kris i världen. Krig, förtryck, islamistiska terrorgrupper samt förföljelse av

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM

Läs mer

Samhällskunsk ap. Martin Turesson. för grundläggande vuxenutbildning. Capensis förlag AB

Samhällskunsk ap. Martin Turesson. för grundläggande vuxenutbildning. Capensis förlag AB Samhällskunsk ap för grundläggande vuxenutbildning Martin Turesson Capensis förlag AB Språkgranskning Elin Herrmann Capensis förlag AB Falköping www.capensis.se e-postadress: info@capensis.se 2012 Capensis

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Statsrådsberedningen Stockholm 2008-03-25 Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48

Statsrådsberedningen Stockholm 2008-03-25 Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48 Statsrådsberedningen Stockholm 2008-03-25 Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48 Attac Sverige Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm Inledning Attac är en organisation som ser som sin uppgift att kritisera

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande, landstingsnämnder, chefer och personal inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, chefer och personal inom hälso-

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET. Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET. Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2016 COM(2016) 152 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen SV SV Med

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Dialogforum Tullinge

Dialogforum Tullinge 2011-08-23 Dialogforum Tullinge Innehållsförteckning 1. Inledning....1 2. Kritik mot dialogforum Tullinge...2 2.1 Ett konkret exempel - Kulturhus i Tullinge.....4 2.2 Tullingepartiets inställning till

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer