EFTERVALSUNDERSÖKNING Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys"

Transkript

1 Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Bryssel den 24 juli 2009 EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009 Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys Population: EU 18+ (Österrike 16+) Urval: EU 27 ( invånare i EU) Intervjuperiod: 12 juni 6 juli 2009 TNS Opinion Bakgrund Denna undersökning genomfördes en vecka efter valet till Europaparlamentet 2009 med målet att kasta ljus över vilka motiv som låg bakom väljarnas beslut att rösta eller att avstå från att rösta i valet. Som alltid vid denna typ av undersökningar bör man ha bakgrunden i åtanke, dvs. den internationella kontexten vid tidpunkten för undersökningen: händelseutvecklingen i Iran efter presidentvalet, fängslandet av Aung San Suu Kyi och den fortsatta ekonomiska och finansiella krisen. Som tolkningsmall för denna sammanfattning används först och främst faktorer kopplade till befolkningsstrukturen. Det är i praktiken dessa omständigheter som gör det lättast att förstå väljarens profil (kön, status i samhälls- och yrkesliv samt ålder är avgörande faktorer för hur man röstar). För nationella variationer hänvisas till meddelandet om de första resultaten. Undersökningsgruppen har viktats så att den är representativ såväl på politisk nivå som i fråga om befolkningsstruktur. Huvudtendenser Valdeltagandet uppgår till 43 procent. Detta är dock ett medeltal för EU-27 som måste tolkas i ljuset av resultaten för varje land. Där kan man konstatera en väsentlig ökning av valdeltagandet i åtta länder och en ganska stabil nivå i åtta andra samt en mycket varierande nedgång i de elva övriga länderna. Återigen lägger man i undersökningen märke till stora skiljelinjer mellan de olika väljarprofilerna: kvinnor röstar i mindre utsträckning än män, yngre mindre än äldre,

2 arbetslösa mindre än högre tjänstemän, lågutbildade mindre än personer som studerat vidare samt invånare i storstäder i något mindre utsträckning än landsbygdsbefolkningen. 67 procent av invånarna i EU säger sig ha sett eller läst i medierna om en kampanj som uppmanat dem att gå och rösta. Det går inte att ta reda på om det rör sig om kampanjer till medborgarna på EU-nivå eller nationell nivå, men faktum kvarstår. Samtidigt rapporterar dock en tredjedel av de väljare som deltar i nationella val att de inte röstar i valet till Europaparlamentet. Bör man se detta som ett tecken på att Europavalet fortfarande betraktas som mindre viktigt? Intressant nog förhåller det sig så att en tredjedel av soffliggarna (57 %) väntar med beslutet till sista minuten. De bestämmer sig alltså för att inte gå och rösta några veckor eller dagar före valet, eller till och med på själva valdagen. Den här gruppen är därför den mest lättrörliga och alltså den som i första hand borde övertygas att rösta i förväg. Tvärtemot vad man skulle kunna tro visar det sig också i analysen att en majoritet av dem som avstår från att rösta gör det framför allt för att de inte har något förtroende för politik i allmänhet, och inte för att de saknar förtroende för eller kunskap om EU-institutionerna. Med andra ord: varannan röstskolkare säger sig vara positiv till EU. När det gäller motiven för att gå och rösta är det framför allt, och långt före alla andra, den medborgerliga plikten som nämns. Den europeiska dimensionen ligger bara på fjärde plats; det upplevs som viktigare att stödja ett parti som man känner att man står nära. I. VALDELTAGANDE A. Utvecklingen av valdeltagandet Färre än hälften av européerna begav sig till valurnorna. 43 procent av EU:s invånare gick och röstade i valet i juni procent avstod från att rösta. Förutom de tre länder där det råder röstplikt var valdeltagandet högst i Malta (78,8 %), Italien (65 %) och Danmark (59,5 %). Valdeltagandet var lägst i Slovakien (19,6 %), Litauen (21 %) och Polen (24,5 %). B. En inbromsning av den nedåtgående trenden för valdeltagandet Valdeltagandet sjönk med två procentenheter för hela EU, en minskning som är lägre än vid de föregående valen. EU-snittet bör dessutom kompletteras med uppgifterna från varje medlemsstat. 2/14

3 Uppgifter för hela EU: Valdeltagande 56,67 % 49,51 % 45,47 % 43 % Andel som inte röstade 43,33 % 50,49 % 54,53 % 57 % Uppgifter för de enskilda länderna: Utvecklingen sedan 2004 har gått i följande riktning: En väsentlig ökning av valdeltagandet i åtta medlemsstater (mer än 2,5 procentenheter): Ökning av valdeltagandet, procentenheter i fallande ordning: EE (+17,07), LV (+12,36), DK (+11,65), BG (+9,77), SE (+7,68), PL (+3,66), AT (+3,54) och SK (+2,67). En stabil nivå för valdeltagandet i åtta medlemsstater (förändring på mindre än en procentenhet): - Positiv förändring: FI (+0,87), DE (+0,30) och IE (+0,06). - Negativ förändring: LU ( 0,59), BE ( 0,42), ES ( 0,27), CZ ( 0,10) och SI ( 0,02). Sjunkande valdeltagande i elva medlemsstater: Bland dessa länder varierar omfattningen av minskningen stort: - I fyra länder minskade valdeltagandet med mellan 6 och 27 procentenheter: LT ( 27,40), CY ( 13,10), EL ( 10,61) och IT ( 6,67). - I sju länder minskade valdeltagandet med mindre än 4 procentenheter: UK ( 3,82), MT ( 3,60), NL ( 2,51), HU ( 2,19), FR ( 2,13), PT ( 1,82) och RO ( 1,80). C. Deltagande i nationella val och Europavalet En tredjedel av de väljare som deltar i de nationella valen röstar inte i Europavalet. Man kan konstatera att profilerna för dem som deltar i valen respektive dem som avstår är ganska likartade jämfört med I tabellen nedan ser man att mer än en tredjedel av de tillfrågade säger sig rösta både i nationella val och i Europavalet, medan en tredjedel uppger att de utnyttjar sin rösträtt i de nationella valen men inte i Europavalet. 3/14

4 EU-27 EU-15 (de gamla medlemsstaterna) NMS-12 (de nya medlemsstaterna) Röstar i nationella % % % val och i Europavalet % % % Röstar i nationella % % % val men inte i Europavalet % % % Röstar varken i % % % nationella val eller i Europavalet % % % Röstar inte i nationella val men i Europavalet % % % % % % Det verkar troligt att den största gruppen väljare som potentiellt sett kan mobiliseras för valet till Europaparlamentet återfinns bland dem som röstar i nationella val men inte i Europavalet (de skuggade raderna). Röstar enbart i nationella val Röstar i nationella val och i Europavalet Röstar enbart i Europavalet 33 % 39 % 3 % Personerna i den första kategorin (skuggad kolumn) har en ganska likartad profil, oavsett om de kommer från de gamla eller nya medlemsstaterna. D. Väljarprofiler De sociodemografiska variablerna ringar på ett precist sätt in väljarnas profil. De bekräftar de tendenser som redan observerats i förvalsundersökningarna och i undersökningar från tidigare val till Europaparlamentet. Kön: 44 procent av männen och 42 procent av kvinnorna röstade. Liksom 2004 är det liten skillnad mellan mäns och kvinnors röstbeteende. Ålder: Det är snarare mellan åldersgrupperna som skillnaderna är mest framträdande. Ju högre ålder, desto större valdeltagande: - I gruppen år röstade 29 procent, dvs. 14 procentenheter lägre än EU-snittet och 4 procentenheter lägre än /14

5 - Det skiljer 21 procentenheter mellan gruppen år (29 %) och gruppen 55+, där valdeltagandet var 50 procent. (2004 gick 33 procent av de unga och röstade.) Utbildning: ju högre utbildningsnivå, desto högre valdeltagande: - De av de tillfrågade som har studerat efter 20 års ålder begav sig till valurnorna i störst utsträckning (52 %). - Bland dem som fortfarande studerar röstade 34 procent. Yrkesliv: Det går en kraftig skiljelinje mellan de tillfrågade beroende på kategori på arbetsmarknaden. De tillfrågade kan delas upp i flera kategorier efter yrkesstatus: Kategorier med lägst valdeltagande: - Arbetslösa: 28 % - Studerande: 33,9 % - Arbetare: 35,9 %. Kategorier med högst valdeltagande: - Chefer och företagsledare: 53,5 % - Egenföretagare: 51 % - Av pensionärerna röstade 49 %, vilket bekräftar att de äldre engagerar sig mer i valet, något som också observerades under hela undersökningen. Bostadsort: Valdeltagandet minskar ju större stad man är bosatt i. Mindre landsbygdsorter: 44,1 %; små och medelstora städer: 43 %; storstäder: 41,4 %. Ekonomisk ställning: De personer som uppger att de för det mesta har svårt att betala sina räkningar är också de som i störst utsträckning avstår från att rösta (66,1 % frånvaro). I Eurobarometern 71 om valet från januari 2009 var arbetslösheten den allt överskuggande valfrågan som invånarna i EU ville skulle debatteras under valkampanjen. Detta bekräftar resultatet från undersökningen om den ekonomiska och finansiella krisen (EB 71), där det framgick att EU-invånarna känner mycket stark oro inför den nuvarande och framtida situationen. Samhörighetskänsla med Europa: Tvärtemot vad många trodde strömmade inte EUmotståndarna till vallokalerna. - I själva verket röstade bara en tredjedel (33,5 %) av dem som inte känner någon samhörighet med Europa, vilka utgör 32 procent av befolkningen. De övriga 66,5 procenten utnyttjade inte sin rösträtt för att protestera utan visade sin likgiltighet genom att välja sofflocket. 5/14

6 - Bland de 64 procent av de tillfrågade som sade sig känna samhörighet med Europa gick däremot 49 procent och röstade, medan resterande 51 procent avstod. 6/14

7 II. UPPMÄRKSAMMANDE AV KAMPANJERNA I MEDIERNA Kampanjerna som uppmanade folk att rösta hade stor effekt i EU-invånarnas medvetande. Lade EU:s invånare märke till de kampanjer där de uppmanades att gå och rösta i juni 2009? Ja, en stor majoritet gjorde det. 67 procent av de tillfrågade uppger att de har sett, läst eller hört talas om en sådan kampanj, jämfört med 30 procent som inte säger sig komma ihåg någon sådan. Analys med hänsyn till befolkningsstruktur: Åldern spelar ingen roll för svaret på den här frågan: 66 procent i åldersgruppen år uppmärksammade kampanjen, liksom 67 procent i åldersgruppen 55+. Medietypen har heller ingen betydelse: 71 procent av dem som dagligen använder Internet såg kampanjen, och det gjorde också 68 procent av dem som aldrig gör det. Bland dem som röstade i valet till Europaparlamentet (43 %) uppmärksammade 73 procent kampanjen, medan 25 procent inte gjorde det. Av dem som inte röstade hade 61 procent sett kampanjen, mot 36 procent som inte hade gjort det. III. VALDELTAGARE OCH RÖSTSKOLKARE: PROFIL OCH BETEENDE Deltagarna i undersökningen har fått svara på frågan om när de bestämde sig för att rösta eller inte rösta. A. De röstandes attityder 70 procent bestämde långt i förväg vem de skulle rösta på (frågan ställdes till 43 % av de röstande). Varannan (50 %) röstande väljare säger sig alltid rösta på samma politiska parti eller kandidat. En femtedel (21 %) uppger att de bestämmer sig några månader före valet. Det är alltså en minoritet av väljarna som bestämmer sig veckorna (13 %) och dagarna (9 %) före valet eller på själva valdagen (6 %). Man kan anta att dessa 28 procent av de röstande är de som sannolikt varit mest påverkbara under valkampanjerna, eftersom mediernas uppmärksamhet ökar under dagarna före valet. Analys med hänsyn till befolkningsstruktur: Åldern är den mest avgörande faktorn. 59 procent av de röstande i gruppen 55 år eller äldre uppger att de alltid röstar på samma sätt. Denna siffra minskar proportionerligt med åldern på de tillfrågade: bland de röstande i 7/14

8 gruppen år är det bara 30 procent som alltid röstar på samma parti eller kandidat. Yrkesliv: Den grupp där flest bestämmer sig för att gå och rösta på valdagen är de arbetslösa (12 %). - Det är främst gruppen studerande som bestämmer sig för att rösta några dagar (18 %) eller veckor (20 %) före valet. - De som uppger att de alltid röstar på samma sätt återfinns företrädesvis bland pensionärer (60 %), hemmavarande (57 %) och egenföretagare (52 %). B. De icke-röstandes attityder En tredjedel av dem som inte röstade (57 % av väljarna) beslutade sig för detta i sista stund. Närmare bestämt säger 32 procent av valskolkarna att de bestämde sig för att inte rösta antingen dagarna före valet (16 %) eller på själva valdagen (16 %). Av detta kan man dra slutsatsen att för dem är allt fortfarande öppet ännu en vecka före valet, vilket gör dem till en grupp som potentiellt sett kan lockas till valurnorna. Endast var femte soffliggare (22 %) säger sig aldrig gå och rösta. Frågan om (den bristande) känslan av samhörighet med Europa hos dem som inte röstar kan eventuellt kopplas till frånvaron av en europeisk debatt. Av de icke-röstande (57 %) säger 22 procent att de aldrig röstar. Av dessa känner - 27 procent ingen samhörighet med Europa, medan - 18 procent har en sådan samhörighetskänsla. Varannan soffligare säger sig känna samhörighet med Europa. Av dessa bestämmer sig - 18 procent för att avstå från att rösta på valdagen, och - 18 procent några dagar före valet. De soffliggare som trots allt säger sig vara positiva till EU kan också antas vara en del av väljarkåren som potentiellt kan övertygas att gå och rösta. 8/14

9 III. ATT RÖSTA ELLER INTE RÖSTA I VALET: MOTIV OCH VIKTIGA VALFRÅGOR A. Motiv Att inte rösta hör mer samman med en brist på förtroende för politik i allmänhet. Det viktigaste skälet för 57 procent av dem som avstod från att rösta är framför allt en brist på förtroende för politik i allmänhet, snarare än brist på förtroende för EUinstitutionerna eller okunskap om dessa och Europaparlamentet. Politiska motiv i vid bemärkelse: - Inget förtroende för eller missnöje med politiken i allmänhet (28 %). - Uppfattningen att ens egen röst inte har någon betydelse (17 %). - Ointresse för politik (17 %). Motiv kopplade till EU: - Bristande kunskaper om EU, Europaparlamentet och valet (10 %). - Ointresse för EU-frågor (9 %). - Missnöje med Europaparlamentet som institution (8 %). - Obefintlig valkampanj (6 %). Att man går och röstar motiveras främst med plikten som medborgare, snarare än med valets europeiska dimensioner. Av de skäl som anförs av 43 procent av de röstande är det huvudsakligen den medborgerliga plikten som överskuggar andra, politiska skäl. Röstandet får därmed mer en medborgerlig natur, i stället för att ses som ett sätt att protestera mot eller stödja EU. De så kallade missnöjesrösterna är mycket få. Medborgerlig plikt: - 47 procent av de röstande uppger sig ha röstat av en sådan pliktkänsla procent säger att de röstar för att de alltid har gjort så. Som sett tidigare ökar valdeltagandet med åldern, men när det gäller känslan av medborgerlig plikt har varken ålder eller yrkesstatus någon betydelse. Politiskt stöd: - 24 procent uppger sig ha röstat för att stödja ett politiskt parti som man står nära. - 9 procent har röstat för att stödja landets regering. Missnöjesröster: - 11 procent uppger sig ha röstat för att uttrycka sitt missnöje. 9/14

10 - 5 procent har röstat för att straffa landets regering. Europadimensionen: Den europeiska dimensionen av valet är mindre framträdande i analysen av deltagarnas motiv procent har röstat för att de tror att deras röst i Europavalet kan göra skillnad procent har röstat för att de är för EU procent har röstat för att de känner en europeisk identitet. - 5 procent har röstat för att de säger sig vara mycket intresserade av EU-frågor. - 5 procent har röstat för att den information som de fick under valkampanjen övertygade dem om att gå och rösta. OBS: Eftersom det fanns möjlighet att välja flera alternativ överstiger svarsfrekvensen 100 procent. B. Viktiga valfrågor De valfrågor som har fått väljarna att bege sig till urnorna för att uttrycka sin åsikt är framför allt de ekonomiska. Det var dessa frågor som EU-invånarna enligt de olika förvalsundersökningarna ville se prioriterade i valkampanjen. Viktiga valfrågor Juli 2009 Prioriterade kampanjfrågor Mars % Den ekonomiska tillväxten 52 % Den ekonomiska tillväxten 37 % Arbetslösheten 57 % Arbetslösheten 22 % Framtiden för pensionerna 32 % Framtiden för pensionerna 22 % EU:s roll på den internationella arenan 10/14

11 IV. ÅSIKTER OCH ATTITYDER GENTEMOT EUROPAPARLAMENTET OCH EU A. Europaparlamentet: Majoriteten av de tillfrågade anser att de fick tillräcklig information för att kunna rösta. 53 procent av de tillfrågade anser att de fick tillräckligt mycket information för att kunna välja hur de skulle rösta i valet i juni 2009, mot 42 procent som inte tycker att de fick det. Analys med hänsyn till befolkningsstruktur: Av kvinnorna angav 50 procent att de fick tillräcklig information, kontra 57 procent för männen. De unga var de som oftast (50 %) uppgav att de inte hade fått tillräckligt mycket information. Bland de tillfrågade som säger sig vara positiva till EU var 62 procent tillräckligt informerade, medan 35 procent inte tyckte att de hade fått all nödvändig information för att rösta. 69 procent av de röstande uppgav att de hade fått all nödvändig information för att kunna göra sitt val. 56 procent av de icke-röstande uppgav att de inte hade tillräcklig information för att kunna rösta. Bryr Europaparlamentet sig om vanliga EU-medborgares problem? Reaktionerna är blandade. Av samtliga tillfrågade tycker 46 procent att Europaparlamentet tar hänsyn till deras problem. 41 procent anser motsatsen, medan 13 procent inte har svarat på frågan. Analys med hänsyn till befolkningsstruktur: Hur länge man studerar påverkar röstbeteendet: bland personer som har studerat vidare efter 20 års ålder anser 55 % att parlamentet bryr sig om medborgarnas problem. Bland dem som fortfarande studerar är siffran 60 procent, mot 38 procent av dem som avslutade sina studier före 15 års ålder. Bland dem som uppger sig känna samhörighet med Europa anser 61 procent att Europaparlamentet tar hänsyn till medborgarnas problem, mot 28 procent som anser motsatsen. Personer som uppger att de inte känner samhörighet med Europa anser till 69 procent att Europaparlamentet inte bryr sig om medborgarnas problem. 11/14

12 56 procent av dem som röstade i Europavalet anser att Europaparlamentet bryr sig om medborgarnas problem, kontra 34 procent som anser motsatsen. 48 procent av dem som inte röstade anser att parlamentet inte tar hänsyn till medborgarnas problem. 37 procent anser motsatsen. B. EU i allmänhet: Varannan EU-invånare har förtroende för EU:s institutioner Av samtliga tillfrågade uppger 50 procent att de känner förtroende för EU-institutionerna, medan 40 procent inte gör det. Analys med hänsyn till befolkningsstruktur: Kvinnorna har något lägre förtroende för EU-institutionerna än männen (48 % resp. 53 %). De unga är de som har störst förtroende för EU-institutionerna (54 %). Hur länge man studerar har betydelse: ju längre studier, desto större förtroende för EU:s institutioner. Bland dem som har fortsatt att studera efter 20 års ålder känner 60 procent förtroende för EU-institutionerna, och 69 procent av dem som fortfarande studerar gör också det. Däremot känner bara 43 procent av dem som har avslutat sina studier före 15 års ålder ett sådant förtroende. Analys efter land: De som känner mest förtroende för EU-institutionerna är finländarna (67 %), följt av belgarna, esterna och cyprioterna (samtliga 66 %) och därefter malteserna (65 %). De som känner mest misstroende mot EU-institutionerna är britterna (60 %), följt av letterna (52 %) och tjeckerna (50 %). Fler än sex EU-invånare av tio känner en europeisk identitet. Av samtliga tillfrågade känner sig 64 % som EU-medborgare, jämfört med 32 % som uppger att de inte har någon sådan känsla. Analys med hänsyn till befolkningsstruktur: Det finns ett samband mellan svaret på denna fråga och längden på studierna: ju längre man har studerat, desto mer känner man sig som medborgare i EU: - avslutat studierna före 15 år: 54 % känner sig som EU-medborgare - avslutat studierna efter 20 år: 75 % känner sig som EU-medborgare - fortfarande studerande: 77 % känner sig som EU-medborgare. 12/14

13 Analys över medlemskap i och samhörighetskänsla med EU 69 procent av invånarna i EU anser att EU-medlemskapet är bra för deras land. 22 procent anser att det är dåligt. Frågan har ställts till samtliga tillfrågade i undersökningen. Analys efter land: Luxemburgarna (85 %), nederländarna (84 %) och belgarna (83 %) är mest positiva till EU-medlemskapet. Letterna (49 %), britterna (45 %) och ungrarna (36 %) är mest benägna att betrakta EU-medlemskapet som dåligt för landet. Samhörighetskänslan med det egna landet är större än samhörighetskänslan med EU. Samhörighetskänsla med det egna landet: 91 procent av EU-invånarna känner samhörighet med sitt land, medan 7 procent inte gör det. Av dessa 91 procent uppger 96 procent att de känner samhörighet med EU. Samhörighetskänsla med EU: 64 procent av de tillfrågade känner samhörighet med EU, medan 32 procent inte gör det. Av dessa 64 procent uppger 67 procent att de känner samhörighet med sitt land. 13/14

14 V. BETYDELSEN AV ATT FÅ REDA PÅ VALRESULTATET Undersökningen visar att de tillfrågade personerna i viss grad anser att det har betydelse att de får reda på vilka kandidater som blivit invalda och vilka partier som vunnit. Invalda kandidater: Av samtliga tillfrågade anser 49 procent att det är mycket betydelsefullt att få reda på vilka kandidater som blivit invalda i Europaparlamentet för deras land. 44 procent tycker inte att det har någon betydelse. Bland dem som har röstat i valet till Europaparlamentet (43 % av väljarkåren) anser 68 procent att det är viktigt att få reda på vem som har blivit invald, mot 28 procent som inte tycker att detta är betydelsefullt. Segrande partier: Av samtliga tillfrågade anser 50 procent att det är mycket betydelsefullt att få reda på vilket politiskt parti som tagit flest mandat i Europaparlamentet för deras land. 43 procent tycker inte att det har någon betydelse. Bland dem som har röstat i valet till Europaparlamentet (43 % av väljarkåren) anser 71 procent att det är viktigt att få reda på vilket parti som tagit flest mandat, mot 25 procent som inte tycker att detta är betydelsefullt. Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Fler upplysningar kan fås från Jacques Nancy ( ) Nives Žun Elise Defourny Jonas Trifot ( ) 14/14

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen EB71.3 - EU-VALET 2009 24.7.2009 Eftervalsundersökning Första

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning

Läs mer

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning

Läs mer

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Parlameter 2016 Övergripande analys Europaparlamentets särskilda Eurobarometerundersökning STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Författare: Jacques Nancy, Enheten

Läs mer

Beslut i EU - så här går det till

Beslut i EU - så här går det till Beslut i EU - så här går det till Håkan Björklund 9 februari 2011 Sverige är en del av EU EU är inrikespolitik! 60-75 procent av all lagstiftning som gäller i Sverige är EU-rätt eller utformas på basis

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR OPINIONSUNDERSÖKNINGAR Bryssel, den 30 juni 2008 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning I. Terminologisk

Läs mer

8 mars 20313: Internationella kvinnodagen. Kvinnor och bristande jämställdhet under krisen. Europaparlamentets Flash Eurobarometer (EB flash 371)

8 mars 20313: Internationella kvinnodagen. Kvinnor och bristande jämställdhet under krisen. Europaparlamentets Flash Eurobarometer (EB flash 371) Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel, 26 februari 2013 8 mars 20313: Internationella kvinnodagen Kvinnor och bristande jämställdhet under krisen

Läs mer

Eftervalsundersökning 2009

Eftervalsundersökning 2009 Eurobarometer specialrapport EUROPAPARLAMENTET Europeiska kommissionen 2009 Rapport Intervjuperiod: juni-juli 2009 Offentliggjord: november 2009 Eurobarometer specialrapport 320/ Wave 71.3 TNS opinion

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Sidan 1 av 5 Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Tema: Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Med Stefan Dahlberg, forskare vid Göteborgs universitet

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2010 KOM(2010)364 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV 95/50/EG OM ENHETLIGA

Läs mer

KVALITETSSTUDIE. Kvinnorna och Europeiska unionen efter Europaparlamentsvalet i juni 2009

KVALITETSSTUDIE. Kvinnorna och Europeiska unionen efter Europaparlamentsvalet i juni 2009 Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 2. Utgiven i december 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor)

Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor) Lektion 21 SCIC 28/02/2014 TEMA: KLIMATÅTGÄRDER A. Äta klimatsmart a. Vad handlar det om? 1. Vad äter Maja och hennes barn? 2. Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor)

Läs mer

FRÅGA QK3a OM "RÖSTADE", KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b

FRÅGA QK3a OM RÖSTADE, KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b QK EU-parlamentsvalet hölls den 7 juni. Av en eller annan anledning var det en del i Sverige som inte röstade i detta val. Röstade du själv i EU-parlamentsvalet? Röstade Röstade inte FL Q TREND MODIFIED

Läs mer

SKV 278 utgåva 2. Teknisk beskrivning för redovisning med ADB MERVÄRDESSKATT. Kvartalsredovisning

SKV 278 utgåva 2. Teknisk beskrivning för redovisning med ADB MERVÄRDESSKATT. Kvartalsredovisning SKV 278 utgåva 2 Teknisk beskrivning för redovisning med ADB MERVÄRDESSKATT Kvartalsredovisning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Hur redovisningen görs... 2 2.1 Tidpunkter m.m... 2 2.2 Rättelse

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013 Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre Rapport Mars 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten... 2 Analys... 3 De fem toppkommunerna... 4 De fem bottenkommunerna...

Läs mer

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University Syfte: Analysera länken

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket Maj 2013 Carin Blom Anna Warberg 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE.

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Vad händer i vår omvärld?

Vad händer i vår omvärld? Vad händer i vår omvärld? Vad sker hos våra grannländer och i övriga Europa? Vad påverkar utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata? Christina Wasström, Lantmäteriet Geodataseminarie 2011-11-22

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.1.2014 COM(2013) 938 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 9.11.2010 C 302 A/1 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTLYSNING AV LEDIG TJÄNST Direktör för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao (Spanien) (KOM/2010/10285) (2010/C 302 A/01)

Läs mer

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen Särskild Eurobarometer Europeiska ombudsmannen Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen TNS Opinion & Social Avenue Hermann Debroux, 40 1160 Bryssel Belgien

Läs mer

Regionreformer pågår - eller?

Regionreformer pågår - eller? Sundsvall, 30 maj 2007 Regionreformer pågår - eller? Hallgeir Aalbu, EuroFutures Innehåll Det nordiska timglaset Processer pågår samtidigt men varför just nu? Varför något borde göras argumenten Mer om

Läs mer

RC4-2. Bruksanvisning RC4-2 fjärrkontroll

RC4-2. Bruksanvisning RC4-2 fjärrkontroll RC4-2 Bruksanvisning RC4-2 fjärrkontroll Innehåll Fjärrkontroll och övriga delar som visas i denna bruksanvisning kan se annorlunda ut än de du har. Widex förbehåller sig rätten att göra de ändringar som

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet IP/08/605 Bryssel den 18 april 2008 Rapport från kommissionen visar att över 2 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet Över hälften av EU:s befolkning använder nu Internet regelbundet. 80

Läs mer

Två år före valet till Europaparlamentet 2014 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 77.4)

Två år före valet till Europaparlamentet 2014 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 77.4) Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, den 20 augusti 2012 Två år före valet till Europaparlamentet

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009 Valet i fickformat Europaparlamentet 2009 Valet i fick format Europaparlamentet 2009 1 Val till Europaparlamentet 7 juni 4 Rösta på parti och person använd valsedeln rätt! 6 De som har rösträtt får röstkort

Läs mer

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna: Officiellt meddelande om tillämpningen av IP Translator v1.2, 20 februari 2014 1 Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Statens Folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande

Läs mer

Valet i fickformat. Val till Europaparlamentet 2014

Valet i fickformat. Val till Europaparlamentet 2014 Valet i fickformat Val till Europaparlamentet 2014 Valet i fickformat Val till Europaparlamentet 2014 Val till Europaparlamentet... 2 Din rösträtt... 4 Ditt röstkort... 5 Valsedlar... 6 Rösta på parti

Läs mer

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

Kommissionen samråder om hur EU ska gå i täten för övergången till Web 3.0

Kommissionen samråder om hur EU ska gå i täten för övergången till Web 3.0 IP/08/1422 Bryssel den 29 september 2008 Kommissionen samråder om hur EU ska gå i täten för övergången till Web 3.0 EU har möjlighet att visa vägen in i nästa generation av Internet. Europeiska kommissionen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.1.2016 COM(2015) 685 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om effekten av den reviderade internationella redovisningsstandarden IAS 19 på

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det?

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Stefan Dahlberg Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet stefan.dahlberg@pol.gu.se Svenska valforskningsprogrammet

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 12 mars 2003 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION PRELIMINÄR VERSION 2003/ (AVC) Rev 1 om

Läs mer

INNOVATIONSPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

INNOVATIONSPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA INNOVATIONSPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Europa riskerar att tappa mark II. Vad

Läs mer

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 1. Utgiven i oktober 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2

Läs mer

ADDENDUM TILL UTKAST TILL PROTOKOLL 1 2754:e mötet i Europeiska unionens råd (TRANSPORT, TELEKOMMUNIKATION OCH ENERGI) i Luxemburg den 12 oktober 2006

ADDENDUM TILL UTKAST TILL PROTOKOLL 1 2754:e mötet i Europeiska unionens råd (TRANSPORT, TELEKOMMUNIKATION OCH ENERGI) i Luxemburg den 12 oktober 2006 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 oktober 2006 (11.12) (OR. fr) 13887/06 ADD 1 PV/CONS 56 TRANS 261 TELECOM 95 ENER 233 ADDENDUM TILL UTKAST TILL PROTOKOLL 1 Ärende: 2754:e mötet i Europeiska unionens

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN. Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter

EUROPEISKA UNIONEN. Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter EUROPEISKA UNIONEN Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter Läs noggrant igenom följande upplysningar innan ansökan om bindande klassificeringsbesked fylls i. 1. Närmare vägledning

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! DG COMM, Enheten för besök och seminarier

VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! DG COMM, Enheten för besök och seminarier VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! pernilla.jourde@ep.europarl.eu DG COMM, Enheten för besök och seminarier ETT PARLAMENT PÅ FLERA ORTER 2 EU:S SYFTEN 3 Fred Stabilitet Hållbarhet Rättvisa, frihet och säkerhet

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09.

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09. -research ab oktober/december 2009 SKOP har på uppdrag av Botkyrka kommun intervjuat drygt 2.400 personer som bor i de sex kommundelarna a) Alby, b) Hallunda/Norsborg/Eriksberg, c) Fittja, d) Tullinge,

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle

Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle Centrum för Riskforskning, HHS SKB:s samhällsseminarium Gimo Herrgård, Östhammar 17 november 2006 Disposition Projektets uppläggning Förändring

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10 IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10 IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna: Allmänt meddelande om en gemensam praxis när det gäller de allmänna beteckningarna i Niceklassificeringens klassrubriker v1.2, 1 28 oktober 2015 Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10

Läs mer

Vad känner vi till om ekobrottslingar?

Vad känner vi till om ekobrottslingar? Vad känner vi till om ekobrottslingar? Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottsligheten upplevs som alienerande, dvs det är något som sker över huvudet och som man som medborgare

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Manpower Work Life Drömjobbet 2016

Manpower Work Life Drömjobbet 2016 Manpower Worklife Life Rapport 2016 Manpower Work Life Drömjobbet 2016 Vilket är svenskarnas drömjobb? Det är en fråga som Manpower ställt till svenskarna sedan 2008 i Sveriges största arbetslivspanel

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, 30 november 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Den 4-7 juni kan ungefär 375 miljoner européer välja sina representanter till Europaparlamentet för en femårsperiod. Den ekonomiska situationen och klimatfrågan

Läs mer