RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
|
|
- Per Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2013) 938 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om tillämp av direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi {SWD(2013) 541 final} SV SV
2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om tillämp av direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi INLEDNING Syftet med direktiv 2006/32/EG 1 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (nedan kallat direktivet om energitjänster) är att göra slutanvänd av energi mer ekonomisk och effektiv. Detta ska ske genom att införa vägledande mål, incitament och de institutionella, ekonomiska och rättsliga ramar som behövs för att undanröja marknadshinder och brister som står i vägen för en effektiv slutanvändning av energi. Direktivet syftar även till att skapa förutsättningar för utvecklingen och främjandet av en marknad för energitjänster och för att tillhandahålla energisparprogram och andra åtgärder för en mer effektiv slutanvändning av energi. Direktivet om energitjänster är tillämpligt på energidistribution och försäljning av energi i detaljistledet, genomförande av åtgärder för en mer effektiv slutanvändning av energi, med undantag för verksamhet som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, och, i viss mån, de väpnade styrkorna. Det är inriktat på försäljning i detaljistledet, utbud och distribution av nätbundna energibärare såsom el och naturgas samt andra typer av energi såsom fjärrvärme, eldningsolja, kol och brunkol, energiprodukter från skogs- och jordbruket och transportbränslen. I enlighet med artikel 14.2 i direktivet om energitjänster var medlemsstaterna skyldiga att utarbeta en andra handlingsplan för energieffektivitet och överlämna den till kommissionen senast den 30 juni Kommissionen var enligt artikel 14.5 i direktivet om energitjänster skyldig att utifrån handlingsplanerna bedöma i vilken utsträckning medlemsstaterna hade uppnått sina nationella vägledande energibesparingsmål. Med denna rapport avslutar därför kommissionen sin bedömning och rapportering av den andra handlingsplanen för energieffektivitet i enlighet med sina åligganden enligt artikel 14.5 i direktivet om energitjänster. Rapporten kommer senare än planerat, eftersom alla medlemsstater inte lämnat in sina handlingsplaner inom den tidsfrist som anges i direktivet. Högeffektiv kraftvärme innebär stora möjligheter till energibesparingar i EU, eftersom den värme som framställs vid kraftgenerering inte går till spillo utan också används. Dessa möjligheter har ännu inte utnyttjats fullt ut. Syftet med direktiv 2004/8/EG 3 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi (nedan kallat kraftvärmedirektivet) är att främja installation och drift av kraftvärmeanläggningar för att spara EUT L 114, , s. 64. Kroatien lämnade in en handlingsplan för energieffektivitet i april 2013, trots att man inte var skyldig att göra det enligt direktivet om energitjänster eftersom skyldigheten infördes före Kroatiens anslutning till EU. EUT L 52, , s. 50. SV 2 SV
3 energi och bekämpa klimatförändringen. På kort sikt är kraftvärmedirektivet tänkt att möjliggöra en konsolidering av befintliga kraftvärmeanläggningar och främja nya kraftvärmeverk. På längre sikt är det tänkt att skapa den ram för högeffektiv kraftvärme som behövs för att minska utsläppen. Medlemsstaterna var i enlighet med artikel 10 i kraftvärmedirektivet skyldiga att offentliggöra en rapport med resultaten av de analyser och utvärderingar som utförts beträffande ursprungsgarantier, den nationella potentialen för användning av högeffektiv kraftvärme och gällande lagstiftning och regelverk om kraftvärme. Kommissionen är i enlighet med artikel 11 i kraftvärmedirektivet skyldig att regelbundet rapportera om de framsteg som görs när det gäller att uppnå kraftvärmedirektivets mål. Denna rapport är förenlig med detta krav. Den kommer senare än planerat eftersom alla medlemsstater inte lämnade in sina rapporter inom den tidsfrist som anges i kraftvärmedirektivet. Det bör observeras att direktivet om energitjänster och kraftvärmedirektivet nästan helt kommer att upphävas genom energieffektivitetsdirektivet 4 med verkan från och med den 5 juni Skyldigheten att fastställa ett mål enligt artikel 4 i direktivet om energitjänster kommer dock inte att upphävas förrän den 1 januari Denna rapport åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar (SWD(2013) 541 final), som innehåller närmare information om medlemsstaternas tillämpning av både direktivet om energitjänster och kraftvärmedirektivet, och en utvärdering av de framsteg som görs när det gäller att öka energieffektiviteten i energiförsörj och i slutförbruk av energi. Det innehåller även en ingående analys av varje medlemsstats handlingsplan för energieffektivitet. GENOMFÖRANDET AV DIREKTIV 2006/32/EG OM EFFEKTIV SLUTANVÄNDNING AV ENERGI OCH OM ENERGITJÄNSTER Enligt direktivet om energitjänster var medlemsstaterna skyldiga att fastställa och uppnå ett nationellt vägledande energisbesparingsmål för 2016 på minst 9 den slutliga energiförbruk 5. De flesta av direktivets bestämmelser har ersatts av mer detaljerade bestämmelser i energieffektivitetsdirektivet. Kraven som rör nioprocentsmålet kommer dock inte att upphävas förrän Även om beräkningarna och metoderna är väldigt olika bör målet i direktivet om energitjänster ses som ett steg på vägen mot att nå EU:s ambitiösare mål att minska energiförbruk med 20 % till Enligt direktivet är medlemsstaterna skyldiga att i sina handlingsplaner för energieffektivitet redovisa de viktigaste energieffektivitetsåtgärder som antagits och planerats. Generellt sett höll den andra handlingsplanen för energieffektivitet som medlemsstaterna lämnade inom ramen för direktivet om energitjänster mycket högre kvalitet än den första handlingsplanen som lämnades in Vid den andra inläm var handlingsplanerna mer heltäckande, mer detaljerade i beskriv av nationella åtgärder och omfattade fler viktiga sektorer. Detta återspeglades även i de förväntade energibesparingarna till följd av genomförandet av nya åtgärder i medlemsstaternas andra handlingsplan för energieffektivitet. 4 5 Direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, EUT L 315, , s. 1. Enligt bilaga I till direktivet ska medlemsstaterna hänvisa till sin genomsnittliga årliga inhemska slutförbruk av energi för de fem senaste åren före genomförandet av direktivet för att beräkna sina mål. SV 3 SV
4 Fokus i direktivet om energitjänster ligger på besparingar i slutanvänd av energi och energitjänster, med de undantag som anges i direktivet, dvs. de flesta energieffektivitetsåtgärderna på utbudssidan och åtgärderna för att öka energieffektiviteten hos deltagarna i systemet för handel med utsläppsrätter. Därför innehåller många av handlingsplanerna för energieffektivitet detaljerade uppgifter om åtgärder som vidtagits eller planerats för att öka energieffektiviteten i energiförsörj. I handlingsplanerna för energieffektivitet beskrivs dessutom många olika åtgärder för att öka energieffektiviteten även utanför energitjänsteområdet. Byggnader är det område med störst potential för energibesparingar i EU. Ett prioriterat mål för medlemsstaterna är därför att öka energieffektiviteten i sektorn. Nästan alla medlemsstater redovisade i sin andra handlingsplan för energieffektivitet åtgärder för både nya och befintliga byggnader, samt bostads- och kontorsbyggnader 6. De besparingar som åstadkommits genom byggregler och byggåtgärder utgör en betydande del av de totala nationella besparingarna. En del av dessa omfattar tidiga besparingar till följd av regler som genomförts sedan Precis som under den första rapporteringsperioden är bostadssektorn en viktig del av den andra handlingsplanen för energieffektivitet, och 17 medlemsstater uppgav att de hade omfattande program för renovering av byggnader. Vissa medlemsstater inkluderar i sina beräkningar av energibesparingar effekterna av specifik EU-lagstiftning om energieffektivitet, t.ex. genomförandeförordningar om ekodesign och energimärkning. När det gäller finansieringen av energibesparingsåtgärderna har ett antal medlemsstater uppgett att de använder EU-medel och intäkter från försälj av tilldelade utsläppsenheter enligt Kyotoprotokollet 7. Samtidigt vidtas i hela EU alltfler åtgärder för att öka den privata sektorns deltagande i finansieringen av energieffektivitetsförbättringar. Antalet lovande övergripande åtgärder har ökat från den första till den andra rapporteringsperioden. Det innebär också att kraven på energibesparingar numera är en viktig del i insatserna för att uppmuntra ett snabbare energisparande. Fem medlemsstater uppgav att de redan använde sig av system med vita certifikat 8. Två medlemsstater uppger i sin andra handlingsplan för energieffektivitet att de planerar att införa sådana system. Energitjänstföretagen är fortfarande ett annat viktigt område för finansieringen av energieffektiviteten i EU. Följaktligen anger ett antal medlemsstater att man tillhandahåller standardavtal för energitjänster, inför lagstiftning eller undanröjer rättsliga hinder för att låta energitjänstföretag tillhandahålla energitjänster inom den offentliga sektorn. Samtidigt innehåller många av de rapporterade åtgärderna rörande energitjänstföretag få uppgifter om konkreta åtgärder som ska vidtas, något som konstaterades under den första rapporteringsperioden. De totala slutliga energibesparingarna för 2010 låg enligt medlemsstaterna på runt 59 (miljoner ton oljeekvivalenter). Denna siffra är omkring 35 % högre än summan av de delmål för energibesparingar som de 27 medlemsstaterna angett i sina första handlingsplaner för Se avsnitt 3.2 i det åtföljande arbetsdokumentet SWD(2013) 541 final om lägesrapporten om energieffektiviteten i Europeiska unionen. Se avsnitt 4 i det åtföljande arbetsdokumentet SWD(2013) 541 final. Intyg utfärdade av oberoende certifieringsorgan som bekräftar marknadsaktörernas påståenden om energibesparingar till följd av åtgärder för förbättrad energieffektivitet (artikel 3 s i direktivet om energitjänster). SV 4 SV
5 energieffektivitet som lämnades in De rapporterade mellanliggande besparingarna varierar från 1,8 i Litauen till nästan 9 % i Tyskland och Sverige, där det vägledande målet för 2016 i direktivet om energitjänster uppnåddes i slutet av den mellanliggande perioden. Enligt prognosen för förväntas de totala slutliga energibesparingarna uppgå till omkring 132, vilket är långt över det vägledande nioprocentsmålet på omkring 89. Spanien och Tyskland räknar med att göra störst besparingar, medan fyra medlemsstater räknar med att göra besparingar som ligger under 9 sin ning av energi fram till Vid en jämförelse av medlemsstaternas besparingar är det dock viktigt att ta hänsyn till de metoder som använts för att beräkna besparingarna och inte bara de redovisade och förutspådda besparingarna. Ett antal olika metoder har använts för att beräkna besparingarna. Det innebär att de uppgifter som presenteras i tabell 1 nedan endast kan ses som en grov indikator på EU:s faktiska besparingar. De nationella metoderna undersöks närmare i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. Som framgår av ovanstående översikt över de framsteg som gjorts i fråga om energieffektivitet i EU skedde det en positiv utveckling mellan den första och andra rapporteringsomgången enligt direktivet om energitjänster. Den omfattande använd av kommissionens vägledning och mall har bidragit till att förbättra den övergripande kvaliteten på handlingsplanerna för energieffektivitet. Ett antal medlemsstater skulle dock kunna förbättra sin rapportering ytterligare genom att lämna mer utförliga uppgifter om åtgärder och deras konkreta genomförande, samt genom att klargöra vilka metoder som använts för att beräkna energibesparingarna. Den andra rapporteringsomgången visar att det fortfarande finns utrymme för att förbättra informationen i handlingsplanerna för energieffektivitet för att visa om och hur medlemsstaterna kan nå energibesparingsmålet. Tabell 1: Mål och prognoser för slutliga energibesparingar fram till 2016 och redovisade besparingar fram till 2010 i handlingsplanerna för energieffektivitet Mål för slutliga energibesparingar fram till 2010 (motsvarighet i form av Redovisade slutliga energibesparingar fram till 2010 (motsvarighet i form av Prognos för slutliga energibesparingar fram till 2016 (motsvarighet i form av Medlemsstat Österrike 0,428 2,0 % 1,180 5,5 % 1,874 8,8 % Belgien 0,789 3,0 % 1,301 4,9 % 2,985 11,4 % Bulgarien 10 0,209 3,0 % 0,305 4,4 % 1,066 15,3 % Cypern 11 0,060 3,3 % 0,066 3,6 % 0,191 10,4 % Se avsnitt 4.9 och tabell 10 i det åtföljande arbetsdokumentet SWD(2013) 541 final. Bulgariens uppgifter för 2016 utgör de totala bottom-up-besparingar som anges i handlingsplanen för energieffektivitet. Cypern, Irland och Nederländerna redovisar motsvarande uppgifter i form av primärenergi. Eftersom det inte finns någon exakt definition av primära eller slutliga energibesparingar i direktivet om energitjänster har medlemsstaterna lämnat uppgifter som bygger på deras definitioner. SV 5 SV
6 Mål för slutliga energibesparingar fram till 2010 (motsvarighet i form av Redovisade slutliga energibesparingar fram till 2010 (motsvarighet i form av Prognos för slutliga energibesparingar fram till 2016 (motsvarighet i form av Medlemsstat Tjeckien 12 0,355 1,8 % 0,532 2,7 % 1,596 8,2 % Danmark 0,449 3,0 % 0,664 4,4 % 1,285 8,6 % Estland 0,061 2,3 % 0,079 3,0 % 0,213 8,1 % Finland 0,507 3,0 % 1,040 6,1 % 2,123 12,5 % Frankrike 5,000 3,8 % 5,159 3,9 % 18,000 13,5 % Tyskland 12,181 6,1 % 17,937 9,0 % 33,868 17,1 % Grekland 13 0,439 2,8 % 0,794 5,1 % 1,415 9,0 % Ungern 0,152 1,0 % 0,293 1,9 % 1,371 9,0 % Irland 0,559 4,5 % 0,523 4,2 % 1,576 12,6 % Italien 3,066 2,7 % 4,102 3,6 % 10,880 9,6 % Lettland 0,006 0,2 % 0,294 8,8 % 0,299 9,0 % Litauen 0,054 1,5 % 0,067 1,8 % 0,341 9,4 % Luxemburg 0,045 2,7 % 0,128 7,6 % 0,238 14,1 % Malta 0,011 3,0 % 0,014 3,8 % 0,033 9,0 % Nederländerna 0,978 2,0 % 2,278 4,7 % 6,416 13,1 % Polen 1,021 2,0 % 3,037 5,9 % 5,779 11,3 % Portugal 0,344 1,9 % 0,662 3,6 % 2,240 12,2 % Rumänien 14 0,940 3,0 % 2,222 7,1 % 2,800 9,0 % Slovakien 0,224 3,0 % 0,668 9,0 % 0,671 9,0 % Slovenien 0,102 2,5 % 0,101 2,5 % 0,591 14,5 % Spanien 15 2,179 3,0 % 4,720 6,5 % 13,126 18,1 % Sverige 2,003 6,3 % 2,846 9,0 % 4,626 14,6 % Storbritannien 11,737 9,0 % 8,547 6,6 % 17,816 13,7 % Tjeckien har inte uttryckligen angett uppnådda mellanliggande besparingar. Uppgiften för 2010 ovan är en tredjedel av den beräknade uppgiften för För att ta hänsyn till lågkonjunkturens påverkan justerade Grekland en mycket hög siffra för mellanliggande besparingar som man kommit fram till med hjälp av top-down-metoder för att få ett mer realistiskt intervall för beräknade uppnådda besparingar. Uppgiften för 2010 i tabellen utgör den lägsta siffran i intervallet. Det finns inte någon tydlig prognos för energibesparingar Det värde som visas bygger på antagandet att det vägledande målet på 9 % uppnås. Rumänien har inte lämnat någon besparingsprognos för Uppgiften för 2016 i tabellen utgör det vägledande målet på 9 % enligt direktivet om energitjänster. Spanien har i sin handlingsplan för energieffektivitet inte gjort någon tydlig beräkning av 9-procentsmålet enligt direktivet om energitjänster. SV 6 SV
7 De totala uppnådda och beräknade besparingarna ligger generellt sett högre i den andra handlingsplanen för energieffektivitet än andra indikatorer på ökad energieffektivitet. I den andra handlingsplanen för energieffektivitet redovisar de medlemsstater som främst använder sig av top-down-indikatorer en ökad energieffektivitet på 6,6 % för den treåriga mellanliggande perioden ( ) eller en genomsnittlig årlig förbättring på över 2,1. Detta värde står i motsats till den genomsnittliga årliga förbättringen av den slutliga energiintensiteten på omkring 1,2 % under enligt uppgifter från Odysseeprojektet 16. Den kraftigt ökade årliga förbättringstakten, som framgår av handlingsplanerna för energieffektivitet, beror inte enbart på ökad politisk aktivitet utan även på andra strukturella och statistiska faktorer samt inkonsekventa uppgifter och överlappningar vid en sammanslagning av effekterna av olika nationella åtgärder. De medlemsstater som främst använder sig av bottom-up-metoder eller åtgärdsspecifika metoder för att beräkna sina redovisade besparingar uppvisar besparingar på 5,1 av energi fram till Denna siffra förefaller också hög med tanke på att siffror som bygger på bottom-up-metoder, till skillnad från top-down-metoder, inte bör inkludera oberoende besparingar, även om de omfattar vissa tidiga besparingar. Det finns också en viss risk för dubbelräkning, där flera åtgärder kan ha gett upphov till samma antal sparade kilowattimmar. 16 EU-finansierat projekt om energieffektivitetsindikatorer ( med hjälp av top-down-metoder som liknar de metoder som många medlemsstater har använt i den andra handlingsplanen för energieffektivitet. SV 7 SV
8 Tabell 2: Översikt över åtgärder på utbudssidan i den andra handlingsplanen för energieffektivitet 17 Medlemsstat Åtgärder för att komma till rätta med förluster vid överföring och distribution av el Åtgärder för att främja högeffektiv kraftvärme Åtgärder där man prioriterar andra högeffektiva kraftverk, inklusive vind och solceller Åtgärder för att främja fjärrvärme eller öka dess effektivitet Åtgärder för att främja belastningsstyrning Åtgärder för att främja eller utveckla smarta nät Åtgärder för att effektivisera olje- och gasförsörj Icke-bindande avtal för att främja besparingar på utbudssidan Åtgärder för att främja ökad konkurrens bland leverantörerna AT BE 18 BG CY CZ DK 19 EE FI FR DE 20 GR HU IE IT LT LV LU MT NL PL PT RO SK SI ES SE UK Tabellen är endast beskrivande för att visa att medlemsstaterna har vidtagit olika typer av åtgärder i sin andra handlingsplan för energieffektivitet. Antalet kryss är inte kopplat till åtgärdernas fullständighet eller kvalitet i den andra handlingsplanen för energieffektivitet. Separata åtgärder för Vallonien, Flandern och Brysselregionen. Åtgärd eller strategi nämnd men inte förklarad närmare. De kraftvärmeåtgärder som beskrivs i handlingsplanen för energieffektivitet är främst inriktade på slutanvändning eller mikrokraftvärmeanläggningar. SV 8 SV
9 GENOMFÖRANDET AV DIREKTIV 2004/8/EG OM FRÄMJANDE AV KRAFTVÄRME Högeffektiv kraftvärme (definierad som samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och elenergi och/eller mekanisk energi) har stor potential när det gäller att spara energi. Denna potential är dock till stor del outnyttjad inom EU. Målet med kraftvärmedirektivet är därför att upprätta en öppen gemensam ram för att främja och underlätta anlägg av kraftvärmeverk. På kort sikt ska direktivet göra det möjligt att konsolidera befintliga kraftvärmeanläggningar och främja nya verk. På medellång till lång sikt ska direktivet skapa den ram för högeffektiv kraftvärme som behövs för att minska utsläppen av koldioxid och andra ämnen och bidra till hållbar utveckling. Enligt kraftvärmedirektivet var medlemsstaterna skyldiga att analysera sin nationella potential för högeffektiv kraftvärme, utvärdera hinder och administrativa förfaranden och bedöma ursprungsgarantisystemets tillförlitlighet (artikel 10.1 i kraftvärmedirektivet). Medlemsstaterna skulle vart fjärde år från och med den 21 februari 2007 utvärdera de framsteg som gjorts för att öka andelen högeffektiv kraftvärme i energiförsörj. De skulle offentliggöra en andra nationell lägesrapport senast den 11 oktober Kommissionen är skyldig att granska tillämp av kraftvärmedirektivet baserat på dessa rapporter. Alla medlemsstater fullgjorde skyldigheten att analysera sin nationella potential för kraftvärme och de hinder som stod i vägen för att utnyttja denna potential liksom skyldigheten att utvärdera sina administrativa förfaranden, däribland ursprungsgarantisystemet. Alla medlemsstater har också lämnat sin första och andra lägesrapport enligt kraven i kraftvärmedirektivet, om än med vissa förseningar. För att underlätta rapporteringen och lämna jämförbar information för utvärdering försåg kommissionen medlemsstaterna med icke-bindande mallar och frågeformulär. Alla medlemsstater använde dock inte frågeformulären eller mallarna, alternativt fyllde inte i dem ordentligt. Detta ledde till skillnader i kvalitet, fullständighet och metod. Informationen i de nationella rapporterna om de framsteg som gjorts när det gäller att öka andelen högeffektiv kraftvärme är därför ofta inte jämförbar och varierar i fråga om detaljer och fullständighet. Detta gäller även medlemsstaternas analyser av sin nationella potential. Även om kraftvärmedirektivet har införlivats i den nationella lagstift fanns det 2010 fortfarande vissa medlemsstater som inte fullt ut tillämpade ursprungsgarantisystemet eller beräkningsmetoderna för mängden el från högeffektiv kraftvärme eller som endast i liten utsträckning använde dessa i praktiken. De nationella nätsystemreglerna för anslutning och tillgång till nätet för högeffektiv kraftvärme har genomförts på olika sätt och uppvisar stora skillnader. Även om det har gjorts framsteg när det gäller att fastställa objektiva och tydliga nätregler är anslutningsscheman och avgiftsvillkor fortfarande ofta komplicerade och betungande, särskilt för distribuerad kraftvärme. Medlemsstaterna var även skyldiga att bedöma de hinder som stod i vägen för använd av kraftvärme. Medlemsstaterna kom fram till att de vanligaste hindren för kraftvärme var bränslepriserna, efterfrågan på värme och kylning, lagstifts komplexitet, bristen på främjande åtgärder och reglerna för tillgång till elnäten. Andra viktiga hinder var den ekonomiska risken, den osäkerhet som fanns på grund av systemet för handel med utsläppsrätter, bristen på infrastruktur (för värme) och ekonomiska resurser, bristande medvetenhet och underutvecklad teknik. SV 9 SV
10 I sin andra lägesrapport presenterade de flesta medlemsstaterna information om sina stödsystem för kraftvärme, även om det inte fanns något lagstadgat krav på att göra det. Inmatningspriser, pristillägg eller ett garanterat anskaffningspris för kraftvärme var de vanligaste formerna av stöd under rapporteringsperioden (t.o.m. 2010) och användes i sjutton medlemsstater. Dessa prisstödmekanismer kombinerades med kapitalbidrag i femton medlemsstater. Befrielse från energi- och bolagsskatt samt möjlighet till skattelättnader användes också i många medlemsstater. Vissa medlemsstater kombinerade flera stödmekanismer, t.ex. certifikat kombinerade med kvotsystem (fyra medlemsstater). De nationella stödsystemen varierade kraftigt i fråga om omfattning, villkor och varaktighet. Stödsystemen var ofta inriktade på ett visst kraftvärmesegment, såsom vissa bränsletyper, t.ex. biomassa, eller en viss kapacitet, t.ex. under 10 MW 21. Medlemsstaternas framsteg när det gäller att öka andelen högeffektiv kraftvärme var fortfarande begränsade efter kraftvärmedirektivets ikraftträdande Kraftvärmens andel av den totala elproduktionen i EU-27 ökade från 10,5 % 2004 till 11,2 % I absoluta tal har elproduktionen från kraftvärme ökat med 38 TWh 22 : från 337 TWh 2004 till 375 TWh De nationella rapporter som medlemsstaterna lämnat enligt artikel 10 i kraftvärmedirektivet, och som återspeglar situationen fram till 2010 med fokus på perioden från och med 2008, visar att det finns stora variationer mellan medlemsstaterna när det gäller den generella utvecklingen av elproduktion från högeffektiv kraftvärme. Den totala elproduktionen från kraftvärme minskade något 2009, särskilt inom industrin, troligtvis på grund av den ekonomiska nedgången. Detta följdes av en återhämtning Från 2008 till 2009 har elkapaciteten ökat men elproduktionen minskat, vilket tyder på underutnyttjad kapacitet. Värmeproduktionen från kraftvärme har stabiliserats och ingen nedgång registrerats. Det har överlag skett en stadig tillväxt sedan En måttlig ökning beror främst på ökad fjärrvärmeanvändning inom bostads-, handels- och tjänstesektorn. Kraftvärmens andel av (den termiska) värmeproduktionen varierar från över 30 % Sverige (40 %), Bulgarien (33 %), Tjeckien (33 %) och Estland (31 %) till under 1 % i Grekland, Malta och Cypern. Använd av naturgas som bränsle för kraftvärme har ökat stadigt under denna period från 39 % till 48 %, medan kol och brunkol har minskat från 35 % till 21 %. Biomassa och biogas visar på en uppåtgående trend från 9 % 2005 till 15 % Den vanligaste tekniken är fortfarande kondensturbin med ångavtappning. Den har dock minskat stadigt från 40 % 2005 till 36 % Samtidigt ökar kombicykelteknikens andel (från 23 % 2005 till 29 % 2010). Medan den högeffektiva kraftvärmens andel av elmarknaden har ökat totalt sett är framstegen fortfarande begränsade. Den uppgick till endast 12 elproduktionen i stället för den ekonomiska potential på 21 % som medlemsstaterna identifierat i sina analyser av sin nationella potential 23. SLUTSATS I praktiken har genomförandet av direktivet om energitjänster framförallt resulterat i åtgärder inriktade på slutanvändning av energi, t.ex. program för renovering och upprustning av Megawatt. Terawattimmar. Bilaga till konsekvensbedöm av direktivet om energieffektivitet (SEK(2011) 779 final). SV 10 SV
11 byggnader. Medlemsstaterna anger i sina handlingsplaner för energieffektivitet att man gjort stora slutliga energibesparingar fram till Detta tyder på att de flesta medlemsstater förhållandevis enkelt kommer att överträffa det vägledande målet på 9 % fram till Detta är uppmuntrande och visar att medlemsstaternas åtagande ger resultat i form av energibesparingar. De framsteg som gjorts bör vidmakthållas för att nå EU:s ambitiösa energibesparingsmål på 20 % fram till Det konkreta införlivandet och genomförandet av energieffektivitetsdirektivet är ett viktigt led i arbetet för att uppnå detta mål. När det gäller kraftvärmedirektivet visar den totala utvecklingen av elproduktion från högeffektiv kraftvärme på en måttlig ökning, främst på grund av ök av fjärrvärme i bostads-, handelsoch tjänstesektorerna. Värmeproduktionen från kraftvärme har ökat stadigt sedan Det är i det här läget inte aktuellt att föreslå ytterligare åtgärder eller ändra vare sig direktivet om energitjänster eller kraftvärmedirektivet. Det beror på att de båda direktiven kommer att upphävas och har ersatts av energieffektivitetsdirektivet, som numera innehåller de båda direktivens bestämmelser och skärpta krav på medlemsstaterna. Kommissionen kommer i sin bedömning av energieffektivitetsdirektivet 2014 att undersöka hur framgångsrikt detta blir. SV 11 SV
YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merUwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013
Läs merKvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år
Läs merVarumärken 0 - MEDVERKAN
Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien
Läs merDET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR
DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR I nedanstående tabeller presenteras grundläggande statistik för flera områden som rör den gemensamma fiskeripolitiken: medlemsstaternas fiskeflottor 2014 (tabell 1), sysselsättningssituationen
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
>r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV
Läs merJag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?
SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs merEU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna
IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merVÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT
Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln
Läs merMångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag
Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44
Läs merVALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Läs merNationell webbplats om skatteregistreringsnummer.
SKATTEREGISTRERINGSNUMMER (TIN) Skatteregistreringsnumret efter ämne: Nationell webbplats 1. AT Österrike https://www.bmf.gv.at/steuern/_start.htm 2. BE Belgien http://www.ibz.rrn.fgov.be/fr/registre-national/
Läs merAdministrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt
Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel
Läs merMini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)
* Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 2. Utgiven i december 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2
Läs merEn del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.
Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,
Läs merKOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal
Läs merI. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder
FORMULÄR FÖR (FRIVILLIG) ANVÄNDNING AV DEN BEGÄRANDE MYNDIGHETEN I. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder enligt artikel 4 i direktiv 96/71/EG
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till
Läs merResultattavla för innovationsunionen 2014
Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2010 KOM(2010)364 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV 95/50/EG OM ENHETLIGA
Läs merHUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?
HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark
Läs merSKV 278 utgåva 2. Teknisk beskrivning för redovisning med ADB MERVÄRDESSKATT. Kvartalsredovisning
SKV 278 utgåva 2 Teknisk beskrivning för redovisning med ADB MERVÄRDESSKATT Kvartalsredovisning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Hur redovisningen görs... 2 2.1 Tidpunkter m.m... 2 2.2 Rättelse
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2013 COM(2013) 683 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om genomförandet av rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas
Läs merBILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning. om det europeiska medborgarinitiativet. {SWD(2017) 294 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.9.2017 COM(2017) 482 final ANNEXES 1 to 7 BILAGOR till Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska medborgarinitiativet {SWD(2017) 294
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 29.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2012 COM(2012) 385 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merEuropeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män
IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan
Läs merBILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Läs merOpinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor
Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning
Läs merSamråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå
Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå 01/06/2004-30/09/2004 Del I. Bakgrundsinformation Land AT - Österrike 9 (4.5) BE - Belgien 13 (6.5) DE
Läs merADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Läs merFrivilligarbete och solidaritet mellan generationerna
EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 9.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.6.011 KOM(011) 35 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten
Läs merSocialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror
PM/08/XXX Bryssel, 16 oktober 2008 Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror Europeiska kommissionen publicerar idag sin årliga översikt över sociala tendenser i medlemsstaterna mot
Läs merGeneraldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 EUROPÉERNA OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Eurobarometern (EB 71) Population: EU 15+
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare
Läs merRIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 29 november 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 november 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0291 (COD) 14183/17 ADD 1 REV 1 (sv) FÖRSLAG från: inkom den: 10 november 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende:
Läs merEU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU
IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.3.2015 COM(2015) 138 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om utövande av delegering av befogenheter till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets
Läs merFörordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde
Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt
Läs merBryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2016 COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA Meddelande från kommissionen Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade åtgärderna
Läs merUtmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2018 COM(2018) 475 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos
Läs merFinlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1
Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans
Läs merEUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)
EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER
EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07
Läs merL 165 I officiella tidning
Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937
Läs merDagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt
Rådspromemoria 2010-02-15 Justitiedepartementet Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 25-26 februari 2010 i Bryssel Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Andra rapporten om övervakning av utvecklingen på järnvägsmarknaden {SEK(2009)1687}
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2009 KOM(2009)676 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Andra rapporten om övervakning av utvecklingen på järnvägsmarknaden
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.6.213 C(213) 435 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Rapport för perioden 29 211 om tillämpningen i medlemsstaterna av direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga
Läs merL 314/28 Europeiska unionens officiella tidning (Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk) RÅDET
L 314/28 Europeiska unionens officiella tidning 15.11.2006 II (Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk) RÅDET RÅDETS BESLUT av den 7 november 2006 om att tillåta vissa medlemsstater att tillämpa
Läs merSchengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013
SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)
Läs merInformation från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015
1(5) Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015 Sammanfattning Förslag till förenklingar av vissa rapporteringskrav diskuterades. Röstning om ändringar av förordning 555/2008,
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.3.2016 COM(2016) 105 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Åttonde rapporten
Läs merEnmansbolag med begränsat ansvar
Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) 7143/15 TRANS 88 FÖLJENOT från: inkom den: 11 mars 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens
Läs merFinlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 218 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-218 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 Handelsbalans
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 juli 2011 (18.7) (OR. en) 12987/11 TRANS 216
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 juli 2011 (18.7) (OR. en) 12987/11 TRANS 216 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 14 juli 2011 till: Rådets generalsekretariat Komm. dok. nr: D011724/02
Läs merNy lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil
Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför infördes,
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
Läs merInternationell utblick. Anneli Harlén
Internationell utblick Anneli Harlén anneli.harlen@havochvatten.se 55% av ytvattenförekomster i Europa har mindre än god ekologisk status / potential (rapportering 2010) 2016-03-17 Presentationsnamn Namn
Läs merFinlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 217 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-217 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Handelsbalans
Läs merFinlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 216 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-216 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Handelsbalans
Läs merFinlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 217 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-217 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Handelsbalans
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs i Europeiska unionen 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.8.2018 COM(2018) 595 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Årsrapport om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs i Europeiska unionen 2016 SV SV Innehållsförteckning
Läs merCabotage. Promemoria
Cabotage Promemoria RättsPM 2007:1 Utvecklingscentrum Malmö Februari 2007 2 Innehållsförteckning 1 Vad är cabotage?...3 2 Lagstiftning om cabotage....3 2.1 Centrala EU förordningar.....3 2.2 Förordning
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien
Läs merMini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)
* Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 1. Utgiven i oktober 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2
Läs merSchematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12
Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15992/17 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 14 december 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: AGRI 716 ENV 1087 PHYTOSAN 31 PESTICIDE 6 Jordi AYET
Läs merTIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
Läs merOffentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande
Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en
Läs mer521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1
521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merBILAGA 10-E SEKTORSVISA ÅTAGANDEN FÖR TJÄNSTELEVERANTÖRER SOM TILLHANDAHÅLLER TJÄNSTER PÅ KONTRAKTSBASIS OCH OBEROENDE YRKESUTÖVARE
L 11/290 14.1.2017 BILAGA 10-E SEKTORISA ÅTAGANDEN FÖR TJÄNSTELEVERANTÖRER SOM TILLHANDAHÅLLER TJÄNSTER PÅ KONTRAKTSBASIS OCH OBEROENDE YRKESUTÖVARE 1. Varje part ska i sitt territorium tillåta tillhandahållande
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Fjärde rapporten om övervakning av utvecklingen på järnvägsmarknaden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.6.2014 COM(2014) 353 final PART 2/2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Fjärde rapporten om övervakning av utvecklingen på järnvägsmarknaden
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.12. COM() 597 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om uppgifter om budgetkonsekvenserna av den årliga uppdateringen för av löner och pensioner
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT. om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 75 i rådets direktiv 2006/112/EG
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.4.2012 COM(2012) 185 final 2012/0093 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 75 i rådets
Läs merVad händer i vår omvärld?
Vad händer i vår omvärld? Vad sker hos våra grannländer och i övriga Europa? Vad påverkar utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata? Christina Wasström, Lantmäteriet Geodataseminarie 2011-11-22
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET OM LIVSMEDELSINGREDIENSER SOM BEHANDLATS MED JONISERANDE STRÅLNING FÖR 2012
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.2.2014 COM(2014) 52 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET OM LIVSMEDELSINGREDIENSER SOM BEHANDLATS MED JONISERANDE STRÅLNING FÖR 2012 SV
Läs merPÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR
Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information Fritt för publicering:.2.219 kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR 218 Underskottet i handelsbalansen
Läs mer(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
Läs merRiktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare
Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Utredning av uppehållsrätt och rätt till utbildning för EUmedborgare Riktlinjer
Läs merPolitiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda?
Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda? Mikaela Järnbert, Jonas Olofsson Johan Wilén & Richard Öhrvall Enheten för demokratistatistik, SCB Almedalen 4 juli Statistikens betydelse
Läs mer