Parlameter - november 2012 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)

Transkript

1 Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 14 februari 2013 Parlameter - november Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2) SAMMANFATTANDE ANALYS Omfattning: Befolkning: Metod: Undersökn.period: EU 27 ( EU-medborgare) EU-medborgare 15 år och äldre Datorassisterade personliga intervjuer den 17 nov. 2 dec., utförd av TNS opinion INLEDNING... 3 A. INTRESSE FÖR EU OCH FÖR EUROPAPARLAMENTET B. INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET C. MEDIERNAS RAPPORTERING OM EUROPAPARLAMENTET DE INFORMATIONSKÄLLOR SOM FÖREDRAS AV MEDBORGARNA ÄMNESOMRÅDEN ELLER POLITISKA OMRÅDEN SOM EUROPÉERNA VILL HA MER INFORMATION OM BILDEN AV EUROPAPARLAMENTET D. DEN ALLMÄNNA BILDEN AV EUROPAPARLAMENTET UTMÄRKANDE DRAG HOS BILDEN AV EUROPAPARLAMENTET KUNSKAP OM EUROPAPARLAMENTET E. KUNSKAP OM HUR EUROPAPARLAMENTET FUNGERAR KUNSKAP OM BESLUSTSPROCESSEN INOM EUROPAPARLAMENTET EUROPAPARLAMENTETS ROLL F. LÄGESRAPPORT UPPFATTNINGAR (TIDIGARE UTVECKLING) ÖNSKEMÅL (FRAMTIDA UTVECKLING) EUROPAPARLAMENTET I DAG OCH I MORGON: PRIORITERADE POLITIKOMRÅDEN OCH VÄRDERINGAR PRIORITERADE POLITIKOMRÅDEN VÄRDERINGAR SOM BÖR FÖRSVARAS... 48

2 Eurobarometerundersökningar som har använts för tendensanalysen: EB 77.4 Två år kvar till valet till Europaparlamentet 2014 Undersökningsperiod: 2 17 juni (TNS opinion) Omfattning: personliga intervjuer med EU-medborgare Befolkning: EU-medborgare 15 år och äldre EB 76.3 Parlameter Undersökningsperiod: Omfattning: Befolkning: 3 20 november (TNS opinion) personliga intervjuer EU-medborgare 15 år och äldre Parlameter Undersökningsperiod: Omfattning: Befolkning: 16 januari 22 februari 2009 (TNS opinion) personliga intervjuer EU-medborgare 15 år och äldre Parlameter Undersökningsperiod: Omfattning: Befolkning: 22 september 3 november 2007 (TNS opinion) personliga intervjuer EU-medborgare 15 år och äldre EB 71.1 EB 68.1 EB 66.1 Standard Europeiska kommissionen Undersökningsperiod: 6 september 10 oktober 2006 (TNS opinion) Omfattning: personliga intervjuer Befolkning: EU-medborgare 15 år och äldre Det är viktigt att komma ihåg att resultaten av opinionsundersökningar är uppskattningar, vilkas exakthet när förutsättningarna är lika beror på urvalsstorlek och observerade procentandelar. För ett urval på omkring intervjuer (den urvalsstorlek som vanligtvis används i medlemsstaterna) varierar den verkliga procentandelen, dvs. om hela befolkningen hade intervjuats, mellan följande konfidensintervall: Observerade procentandelar 10 % el. 90 % Konfidensgränser ±1,9 procentenheter 20 % el. 80 % ±2,5 procentenheter 2 30 % el. 70 % ±2,7 procentenheter 40 % el. 60 % ±3,0 procentenheter ±3,1 procentenheter

3 INLEDNING Denna Parlameterundersökning, den sjunde i raden, utfördes av TNS Opinion & Social mellan den 17 november och den 2 december och inbegrep EU-medborgare från 27 EU-medlemsstater. Analysen av resultatens utveckling genomfördes i samband med den föregående Parlameterundersökningen i november. I vissa fall noterades tendenserna dock mycket tidigare, hösten I dessa fall är målsättningen att jämföra de senaste resultaten, från ett och ett halvt år före valet till Europaparlamentet 2014, med samma frågor som ställdes cirka ett och ett halvt år före valet till Europaparlamentet Vad som är viktigt att komma ihåg för den här typen av undersökning är att det europeiska genomsnittet är viktat och att de sex folkrikaste medlemsstaterna utgör ungefär 70 procent av detta genomsnitt. Slutligen bör man komma ihåg att alla opinionsundersökningar är uppskattningar, vars exakthet beror på urvalsstorleken. Det finns alltid en beräknad felmarginal som utgör en indikation på resultatets tillförlitlighet1. Bakgrund Liksom när det gäller alla undersökningar påverkas intervjusvaren av det sammanhang i vilket undersökningen genomförs. På det ekonomiska området hölls eller förbereddes ett flertal möten inom EU-institutionerna (Ekofinrådet, Europeiska rådet), och viktiga resultat förväntades uppnås beträffande en rad frågor såsom bankövervakning, tillväxtpakten, bankunionen och rekapitaliseringen av banker etc. Det rådde stor osäkerhet i fråga om dessa områden och resultatet av diskussionerna om översynen av långsiktiga finansiella prognoser. På det politiska området hölls val i ett antal medlemsstater före, under eller efter det att undersökningen genomfördes: Det hölls presidentval i Slovenien, parlamentsval i Rumänien, i oktober hölls regionala och lokala val i Belgien, Spanien, Italien, Tjeckien och Finland. Samtliga karakteriserades av mycket livliga debatter. Vid en analys av resultatens utveckling måste hänsyn tas till de händelser som ägt rum under tiden mellan de båda undersökningarna (november och november december ), i synnerhet de olika kristoppmöten som hölls, presidentvalet i Finland och Frankrike samt andra val som hölls i ett flertal medlemsstater. Slutligen bör man komma ihåg omständigheterna kring års Parlameterundersökning, den undersökning med vilken de aktuella undersökningsresultaten jämförs: I Grekland fanns förslag om en folkomröstning om euron och en ny premiärminister hade tillsatts, i Italien hade en ny premiärminister tillsatts och i många av euroområdets länder hade statsobligationsräntorna stigit. 1 För tekniska detaljer, se sid. 2. 3

4 De viktigaste resultaten De viktigaste resultaten av denna undersökning kan sammanfattas som följer: En nettoökning av allmänhetens intresse för EU-frågor har skett sedan Den ekonomiska krisen har varit en viktig fråga för européer sedan 2008, och detta kan självklart förklaras av den europeisering som skedde av den politiska debatten under de senaste nationella valen. Sedan hösten 2007 (ungefär ett och ett halvt år före valet till Europaparlamentet 2009) har Europaparlamentets medieexponering hos medborgarna ökat med 22 procentenheter. Medieexponeringen har dock minskat något sedan. Européernas bild av Europaparlamentet har varit mer eller mindre oförändrad under det senaste året. En relativ majoritet har en neutral bild av Europaparlamentet, medan lite drygt en fjärdedel av européerna har en positiv eller negativ bild. Tre frågor fokuserade på hur viktig européerna uppfattar parlamentets roll för att EU ska fungera: - Tre av fyra européer anser att parlamentet spelar en viktig roll i dag. - En majoritet av dem skulle vilja att parlamentet spelar en mer framträdande roll i framtiden. - Över en tredjedel av européerna anser slutligen att parlamentets roll har förstärkts under de senaste tio åren. Denna andel har dock minskat avsevärt sedan Det har skett en tydlig förändring i vilka informationskällor som européerna konsulterar. För första gången i historien för denna fråga har internet blivit den näst vanligast angivna källan som används för att söka efter information om Europaparlamentet. Internet kommer fortfarande långt efter tv, som förblir den huvudsakliga informationskällan. Internet ligger dock numera 10 procentenheter före pressen. Liksom tidigare anser en absolut majoritet av européerna att Europaparlamentet bör föra en politik där fattigdomsbekämpning prioriteras. Samordning av den ekonomiska politiken kommer på andra plats enligt mer än en tredjedel av de utfrågade, följt av bättre konsument- och folkhälsoskydd, som anges av en tredjedel. Skyddet för mänskliga rättigheter värderas fortfarande högst av européerna. Solidaritet mellan EU:s medlemsstater kommer på andra plats och anges av mer än en tredjedel av de utfrågade, vilket innebär att jämställdhet halkar ned till en delad tredjeplats tillsammans med yttrandefrihet. *** 4

5 Ytterligare analyser Utöver denna sammanfattande analys finns fyra ytterligare, specifika analyser. Var och en av dessa syftar till att ge en ingående analys av resultaten av denna Parlameter ur en viss synvinkel, och på så sätt komplettera de viktigaste resultaten. De fyra ytterligare analyserna avser 1) 2) 3) 4) skillnaderna mellan resultaten i, respektive utanför euroområdet, skillnaderna mellan kvinnor och män, skillnaderna mellan olika åldersgrupper, skillnaderna mellan olika yrkeskategorier. 5

6 A. Intresse för EU-frågor Européerna är betydligt mer intresserade av EU-frågor nu än de var 2006, då de senast fick den frågan. uppgav 51 procent (+ 7) av européerna att de var intresserade av EU-frågor, medan 48 procent () inte var intresserade. Detta resultat beror förmodligen på att EU-frågorna mer än någonsin tidigare står i centrum för den nationella politiska debatten, särskilt i samband med de parlaments- och presidentval som har ägt runt sedan Den mest markanta ökningen sågs i Sverige (65 procent, 6), Nederländerna (73 procent, 1) och Storbritannien (50 procent, 8). De mest markanta minskningarna sågs i Tjeckien (25 procent, 9), Polen (57 procent, 4), Slovakien (40 procent, 2) och Grekland (50 procent, 2). När man tittar på utvecklingen på en karta ser man en mycket tydlig geografisk tendens i öst respektive väst, det vill säga ökningar i väst och minskningar i öst. Den sistnämnda tendensen bör ses mot bakgrund av den situation som rådde 2006, som kan ha bidragit till att intresset för EU-frågor var större då än i dag i de nya medlemsstater som anslöt sig till EU 2004 och i de två dåvarande kandidatländerna. Situationen bestod bland annat i att - nya medlemsstater nyligen hade anslutit sig, Europaparlamentet hade tagit emot 53 observatörer från Bulgarien och Rumänien i januari 2006, EU 25 hade nått en överenskommelse i fråga om tjänstedirektivet (den 29 maj 2006). B. Information om Europaparlamentet 1) Mediernas rapportering om Europaparlamentet Nästan två tredjedelar av européerna säger att de nyligen har hört något om Europaparlamentet i medierna (64 procent, procentenheter sedan november ). Då måste vi komma ihåg att för ett år sedan hade krisen nått sin kulmen och mediernas rapportering var därför mycket omfattande. Vid en jämförelse med motsvarande period före valet till Europaparlamentet 2009 är resultatet dock ytterst avslöjande: i dag är medierapporteringen 22 procentenheter högre (64 procent) än hösten 2007 (42 procent). 6

7 2) De informationskällor som föredras av medborgarna För att hitta information om Europaparlamentet kommer internet numera på andra plats när det gäller de informationskällor som föredras av européerna (43 procent, 0 sedan november ), efter tv (64 procent, ) och före pressen (33 procent, ). Därefter kommer radio på fjärde plats, som anges av 15 procent (). I synnerhet föredras Europaparlamentets webbplatser av allt fler, och uppvisar en ökning från 12 procent till 17 procent på bara ett år (). De sociodemografiska kategorier som är mest benägna att ange internet är de svarande som är yngre än 35 år, de mest högutbildade och studenterna. 3) Ämnesområden eller politiska områden som européerna vill ha mer information om Föga överraskande är den EU-fråga som oftast anges den som rör EU:s lösningar för att hantera krisen (34 procent), tätt följt av en investeringsplan för att skapa nya arbetstillfällen, däribland för unga (33 procent). 28 procent av européerna skulle helst vilja ha information om sina rättigheter som EUmedborgare, medan 20 procent skulle vilja ha information om konsumentskydd och 19 procent vill ha information om den framtida energianvändningen i EU. I länderna utanför euroområdet är en investeringsplan för att skapa nya arbetstillfällen, däribland för unga populärast (35 procent), före dina rättigheter som EU-medborgare (28 procent) och lösningar för att hantera krisen (27 procent). I euroområdet är lösningar för att hantera krisen det vanligaste svaret (37 procent) detta svar ges av en majoritet av de svarande i 13 av medlemsstaterna i EU 17. Här vill vi påminna om resultatet av en fråga i den föregående undersökningen med titeln Två år kvar till valet till Europaparlamentet , som offentliggjordes den 6 september. De svarande tillfrågades vilket politiskt område som de ansåg borde prioriteras, med tanke på den ekonomiska krisen. Arbete och arbetslöshetsbekämpning var populärast med 72 procent, följd av minskning av EU-medlemsstaternas statsskulder (37 procent). På en delad tredje plats hamnade köpkraft och inflationsbekämpning och främjande av tillväxt (35 procent). C. Bilden av Europaparlamentet 1) Den allmänna bilden av Europaparlamentet Bilden av Europaparlamentet har i stort sett varit densamma sedan undersökningen i november. Fortfarande har 43 procent () av européerna en neutral bild av institutionen. Andelen européer som har en positiv bild av Europaparlamentet har ökat något under det senaste året, från 26 procent till 27 procent, vilket även gäller andelen svarande som har en negativ bild, som ökat från 26 procent till 28 procent. 2 EB/EP Undersökningsperiod: den 2 17 juni. 7

8 Sedan hösten 2007 (det vill säga lite drygt ett och ett halvt år före valet till Europaparlamentet 2009) har den positiva bilden förlorat mark: vid den tidpunkten hade 39 procent av européerna en positiv bild av Europaparlamentet (2 procentenheter ). På nationell nivå har en majoritet av de svarande i fyra länder en positiv bild av Europaparlamentet (Bulgarien, Malta, Rumänien och Italien), medan en majoritet av de svarande i tre länder har en negativ bild (Storbritannien, Grekland och Portugal). I de övriga 20 länderna har en majoritet av de svarande en neutral bild av Europaparlamentet. Ur sociodemografisk synvinkel är det flest unga som har en positiv bild av Europaparlamentet, vilket är en bestående tendens i de olika undersökningarna. Vad gäller de svarandes sysselsättning är det fler chefer och direktörer, tjänstemän och studenter som har en positiv bild än vad det är som har en negativ bild av institutionen, vilket även gäller de svarande som vill att Europaparlamentet ska spela en viktigare roll. Vad gäller de svarandes ålder har svarande som är äldre än 40 år den mest negativa bilden av Europaparlamentet, vilket även gäller arbetslösa, egenföretagare och pensionärer samt de svarande som vill att Europaparlamentet ska spela en mindre viktig roll. D. Kunskaper om Europaparlamentet Vad vet européerna om hur Europaparlamentet fungerar och om dess beslutsprocess? Tydligt är att debatten kommer att vara alltmer politiserad inför valet till Europaparlamentet 2014, inte minst tack vare att EU-medborgarna indirekt kommer att välja kommissionens ordförande. Svaren visar en medvetenhet om de unika egenskaper som präglar ett parlament som väljs genom allmänna direkta val både ur nationell och ur politisk synvinkel. 1) Kunskaper om hur Europaparlamentet fungerar På frågan om hur ledamöternas placering i Europaparlamentet bestäms svarade 44 procent att det bestäms av deras politiska tillhörighet (1 sedan hösten 2007). Emellertid tror fortfarande 36 procent (-8) att ledamöternas placering bestäms av deras nationalitet. 2) Kunskaper om beslutsprocessen Svaren är jämnt fördelade mellan de två föreslagna beslutsmetoderna. 37 procent (2 sedan hösten 2007) tror att beslut fattas utifrån parlamentsledamöternas politiska tillhörighet, medan 37 procent () svarar att beslut fattas utifrån parlamentsledamöternas nationella intressen. 13 procent () svarade spontant både och, och 13 procent svarade vet ej (). 8

9 E. Europaparlamentets roll De svarande fick svara på tre frågor om vad de anser om Europaparlamentets roll. Svaren presenteras nedan. Det är intressant att fundera över den logiska grunden till de svar som ges i de länder i euroområdet som är hårdast drabbade av den ekonomiska krisen. I dessa medlemsstater tenderade de svarande att tro att Europaparlamentets roll hade försvagats under de senaste tio åren, samtidigt som de, i vissa fall i betydande grad, önskade att institutionen skulle spela en viktigare roll i framtiden. 1) Det aktuella läget 75 procent ( sedan november ) av européerna anser fortfarande att Europaparlamentet har en viktig roll i driften av EU. En lika stor andel gav detta svar ) Uppfattningar (tidigare utveckling) Fråga: Skulle du säga att Europaparlamentets roll inom Europeiska unionen de senaste 10 åren har stärkts, försvagats eller varit densamma? Resultaten visar att liksom i januari 2009, då frågan senast ställdes, är det fortfarande flest européer som tror att Europaparlamentets roll inom EU har stärkts (35 procent, -7). Det är dock fler svarande i dag som tror att Europaparlamentets roll har försvagats: den procentuella andelen har här stigit från 11 procent i januari 2009 till 24 procent i november 2009 (3). Som tidigare nämnts är detta intryck särskilt vanligt i de medlemsstater som är hårdast drabbade av krisen. 47 procent av de svarande i Spanien (5) tror att Europaparlamentets roll har försvagats, vilket även gäller för 42 procent i Portugal (9), 44 procent i Grekland (5) och 31 procent i Irland (1). 3) Önskemål (framtida utveckling) I dag skulle 54 procent av européerna vilja att Europaparlamentet fick spela en viktigare roll i framtiden: det är 9 procentenheter mer än i november. För motsvarande period hösten 2007 uppgick denna andel till endast 48 procent. I samtliga euroländer som är hårdast drabbade av krisen hoppas de svarande att Europaparlamentet ska spela en viktigare roll i framtiden: Cypern (79 procent, ), Spanien (68 procent, ), Grekland (66 procent, +9), Irland (51 procent, 1) och Italien (49 procent, ). De största förändringarna noterades i Storbritannien (44 procent, 0), Bulgarien (61 procent, 7) och Polen (63 procent, 5). Trots ökningen med 20 procentenheter i Storbritannien är det fortfarande här som den minsta andelen svarande ger detta svar. 9

10 I bara tre medlemsstater var det färre svarande nu som ville att Europaparlamentet skulle spela en viktigare roll i framtiden: Nederländerna (47 procent, ), Österrike (35 procent, ) och Slovakien (56 procent, ). F. Europaparlamentet i dag och i morgon: värderingar och prioriterade politikområden Det fenomen som noterats sedan krisens början fortsätter att bli allt tydligare. Européerna vill att Europaparlamentet framför allt ska arbeta med de politikområden i EU som löser de frågor som européerna står inför i sitt vardagsliv. 1) Prioriterade politikområden: Bekämpa fattigdom är fortfarande det politikområde som flest européer vill att Europaparlamentet ska prioritera; 53 procent av de svarade gav detta svar ( sedan november ). I euroområdet är detta det vanligast angivna politikområdet (54 procent) i 15 länder; de enda undantagen är Malta och Italien. Det är också det vanligast nämnda politikområdet i länderna utanför euroområdet (52 procent), med undantag för Litauen. Samordna ekonomisk politik, budget- och skattepolitik är det som hamnar på andra plats bland prioriterade politikområden det anges av 35 procent av de svarande (). I detta fall är skillnaden stor mellan euroområdet (39 procent) och länderna utanför euroområdet (28 procent). 2) Värderingar som bör prioriteras Liksom i de föregående undersökningarna är skydd av mänskliga rättigheter (56 procent, ingen förändring) den värdering som överlägset flest européer vill att Europaparlamentet ska prioritera. Därefter, på andra plats, kommer solidaritet mellan EU:s medlemsstater (35 procent, ). Yttrandefrihet ligger fortfarande på tredje plats med 32 procent, och där finns nu även jämställdhet mellan män och kvinnor (32 procent, ). Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Jacques Nancy EPEurobarometer@europarl.europa.eu 10

11 A. INTRESSE FÖR EU OCH FÖR EUROPAPARLAMENTET a) Genomsnittet i EU 11

12 b) Nationella resultat 12

13 c) Nationella resultat: utveckling QP13a Skulle du säga att du är mycket intresserad, ganska intresserad, inte särskilt intresserad eller inte alls intresserad av EU-frågor? Totalt 'Intresserad' Totalt 'Inte intresserad' Vet ej EB66.1* EB66.1* EB66.1* Diff. Diff. Diff. Sept.-Okt. Sept.-Okt. Sept.-Okt EU27 (EU25*) EUROLÄNDER 5-8 EJ EUROOMRÅDET SE NL UK BE LV 4 1 IT CY DK DE FR EE ES LT 6-8 HU 5-7 IE PT LU MT AT 5 FI BG 5 SI 6 2 RO EL SK PL CZ

14 B. INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET 1. MEDIERNAS RAPPORTERING OM EUROPAPARLAMENTET a) Genomsnittet i EU QP1 Har du den senaste tiden läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet i tidningar, på Internet, radio eller TV? Ja 5 4 EB68.1 Hösten 2007 EB70.1 Hösten 2008 Nej 6 Vet ej EB76.3 EB71.1 EB73.1 EB74.3 Jan.-Feb Jan.-Feb

15 b) Nationella resultat 15

16 c) Nationella resultat: utveckling QP1 Har du den senaste tiden läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet i tidningar, på Internet, radio eller TV? Ja Nej Vet ej EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. EU EUROLÄNDER EJ EUROOMRÅDET MT CY LV RO DK HU ES 7 7 BE 7 7 SI 8 8 PT LT PL 5 4 EE LU BG SE DE NL FI CZ 6 4 UK EL IT SK FR AT IE

17 2. DE INFORMATIONSKÄLLOR SOM FÖREDRAS AV MEDBORGARNA a) Genomsnittet i EU

18 b) Nationella resultat 18

19 c) Nationella resultat: utveckling QP12 Vilka av följande källor skulle du använda, om du skulle söka information om Europaparlamentet? Totalt 'TV' Totalt 'Internet' Totalt 'Press' Radio EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. EU EUROLÄNDER EJ EUROOMRÅDET 6 5 IE CY ES UK DE BE MT EE IT LU 5 2 PT FR PL EL LT DK CZ BG LV HU AT FI NL SE SI SK RO

20 QP12 Analys av svaret 'Internet': QP12 Vilka av följande källor skulle du använda, om du skulle söka information om Europaparlamentet? Nyhetswebbplatser Europaparlamentets webbplatser Sociala nätverk Bloggar EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. EU27 3 IT IE PT 1 DE 2 ES UK 4 LU BE CZ FI -9 1 EE BG DK EL CY PL 1 MT HU 2 2 FR 1 1 SI 4 4 SE 5 LT AT 1 1 RO 1 1 SK LV NL 3 20

21 3. ÄMNESOMRÅDEN ELLER POLITISKA OMRÅDEN SOM EUROPÉERNA VILL HA MER INFORMATION OM a) Genomsnittet i EU 21

22 Nationella resultat 22

23 b) Nationella resultat: samtliga svar QP11T Vilket ämne eller politikområde som debatteras inom Europaparlamentet, eller vilket annat ämne som rör EU, skulle du vilja ha mer information om? I första hand? Några andra? (FLERA SVAR MÖJLIGA) EU-lösningar för att hantera krisen (delad skuldbörda, euroobligationer, skatt på finansiella transaktioner etc.) En europeisk investeringsplan för att skapa nya arbetstillfällen, däribland arbetstillfällen för unga människor Dina rättigheter som EU-medborgare EU EUROLÄNDER 3 EJ EUROOMRÅDET NL 5 3 CY BG 4 SI LU 4 SK 4 3 DK 3 IT 4 CZ 4 3 EL 3 ES AT 3 3 FI 3 RO FR 3 2 BE DE 3 3 IE 3 4 SE 3 LT 3 3 HU PL 3 EE 3 3 PT 2 2 LV 2 3 MT 3 UK 1 Viktigaste frågorna per land av de 3 viktigaste frågorna på EU-nivå 23

24 C. BILDEN AV EUROPAPARLAMENTET 1. DEN ALLMÄNNA BILDEN AV EUROPAPARLAMENTET a) Genomsnittet i EU QP3 Har du rent allmänt en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild av Europaparlamentet? Totalt 'Positiv' Neutral Totalt 'Negativ' 4 Vet ej 3 1 EB68.1 Hösten 2007 EB70.1 Hösten 2008 EB76.3 b) Bilden av Europaparlamentet utifrån intresset för EU-frågor QP3 Har du rent allmänt en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild av Europaparlamentet? Totalt 'Positiv' Neutral Totalt 'Negativ' Vet ej Intresserad 2 Inte intresserad 1 3 EU27 Intresse för EU-frågor 24

25 c) Nationella resultat 25

26 d) Nationella resultat: utveckling QP3 Har du rent allmänt en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild av Europaparlamentet? Totalt 'Positiv' Neutral Totalt 'Negativ' Vet ej EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. EU27 EUROLÄNDER EJ EUROOMRÅDET 4 4 MT DE 2 2 AT UK 1 LV 2 6 BE IE 3 3 FR 2 NL SK DK 2 HU EE LU 4 1 IT PT BG LT 1 1 PL SE 5 2 SI FI RO 3 1 EL CZ 2 2 CY ES

27 2. UTMÄRKANDE DRAG HOS BILDEN AV EUROPAPARLAMENTET a) Genomsnittet i EU QP2 Ange för vart och ett av följande ord/uttryck om det stämmer med din uppfattning om Europaparlamentet mycket väl, ganska väl, ganska dåligt eller mycket dåligt. - Beskriver väl Dynamiskt 6 Demokratiskt 6 Lyssnar på EU:s medborgare 6 6 Inte välkänt Ineffektivt EB68.1 Hösten EB70.1 Hösten 2008 EB73.1 Jan.-Feb EB EB

28 b) Nationella resultat: utveckling QP2 Ange för vart och ett av följande ord/uttryck om det stämmer med din uppfattning om Europaparlamentet mycket väl, ganska väl, ganska dåligt eller mycket dåligt. Dynamiskt Demokratiskt Lyssnar på EU:s medborgare Totalt 'Stämmer väl' Totalt 'Stämmer väl' Totalt 'Stämmer väl' EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. EU EUROLÄNDER EJ EUROOMRÅDET AT NL BE EE LV MT UK DE IT DK 7 7 IE PL LT 5 6 HU 7 6 SE LU 7 7 SK FI 5 4 RO SI BG PT FR CY 5 3 CZ EL -7 2 ES

29 QP2 Ange för vart och ett av följande ord/uttryck om det stämmer med din uppfattning om Europaparlamentet mycket väl, ganska väl, ganska dåligt eller mycket dåligt. Inte välkänt Ineffektivt Totalt 'Stämmer väl' Totalt 'Stämmer väl' EB76.3 Diff. EB76.3 Diff. EU27 4 EUROLÄNDER 4 EJ EUROOMRÅDET 4 ES EL PT CY MT RO 4 2 SI BG 1 SK LU 4 SE IE FR 5 4 DK 1 5 IT FI HU PL UK 5 5 CZ 4 LT 2 5 BE -9 NL AT 4 LV 4 DE 5 0 EE

30 D. KUNSKAP OM EUROPAPARLAMENTET 1. KUNSKAP OM HUR EUROPAPARLAMENTET FUNGERAR a) Genomsnittet i EU QP4 Tror du att ledamöternas placering i Europaparlamentet bestäms av? Deras nationalitet Deras politiska tillhörighet Vet ej EB68.1 Hösten 2007 EB71.1 EB73.1 EB74.3 Jan.-Feb Jan.-Feb EB76.3 b) Kunskap om hur Europaparlamentet fungerar, utifrån intresset för EU-frågor QP4 Tror du att ledamöternas placering i Europaparlamentet bestäms av? Deras politiska tillhörighet Deras nationalitet Vet ej 2 Intresserad 4 1 Inte intresserad 4 3 EU27 Intresse för EU-frågor 30

31 c) Nationella resultat 31

32 d) Nationella resultat: utveckling QP4 Tror du att ledamöternas placering i Europaparlamentet bestäms av? Deras nationalitet EB76.3 Deras politiska tillhörighet Diff. - EB76.3 Vet ej Diff. - EB76.3 Diff. EU EUROLÄNDER 2 2 EJ EUROOMRÅDET PT MT IE 2 CY LV RO 5 2 IT 3 2 UK 4 2 EL 1 1 BG AT 1 LU DE CZ ES 3 2 NL SK FR 3 3 PL SI DK HU SE EE FI 3 5 BE 6 LT

33 2. KUNSKAP OM BESLUSTSPROCESSEN INOM EUROPAPARLAMENTET a) Genomsnittet i EU QP5 Skulle du säga att Europaparlamentets beslut antas i första hand? Utifrån parlamentsledamöternas nationella intressen Utifrån parlamentsledamöternas politiska tillhörighet Både och (SPONTANT) Vet ej EB76.3 EB68.1 Hösten 2007 EB70.1 Hösten

34 b) Nationella resultat 34

35 c) Nationella resultat: utveckling QP5 Skulle du säga att Europaparlamentets beslut antas i första hand? Utifrån parlamentsledamöternas nationella intressen Utifrån parlamentsledamöternas politiska tillhörighet Både och (SPONTANT) Vet ej EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff EU27 EUROLÄNDER EJ EUROOMRÅDET 4 BG LU RO MT PT FI 1 ES 2 2 EL SK 1 CY DE IE IT PL 1 1 LT FR EE HU CZ AT SI LV UK SE 4 DK NL 4 1 BE

36 E. EUROPAPARLAMENTETS ROLL 1. LÄGESRAPPORT a) Genomsnittet i EU QP6 Enligt din åsikt, är Europaparlamentets roll i driften av EU...? Totalt 'Viktig' 7 1 Totalt 'Inte viktigt' EB68.1 Hösten 2007 EB70.1 Hösten 2008 Vet ej 7 2 EB76.3 EB77.4 Juni

37 b) Nationella resultat 37

38 c) Nationella resultat: utveckling QP6 Enligt din åsikt, är Europaparlamentets roll i driften av EU...? Totalt 'Viktigt' Totalt 'Inte viktigt' Vet ej Diff. EB76.3 EU EUROLÄNDER EJ EUROOMRÅDET 7 7 AT PT LT UK BE EE DE Diff. EB76.3 Diff. EB76.3 IE 7 7 IT 7 7 MT 8 8 RO 7 7 NL FI BG CZ 8 7 DK PL FR SK HU LU SI SE ES CY LV EL

39 2. UPPFATTNINGAR (TIDIGARE UTVECKLING) a) Genomsnittet i EU QP7 Skulle du säga att Europaparlamentets roll inom Europeiska unionen de senaste 10 åren har? Stärkts Försvagats Varit densamma Vet ej 4 2 EB68.1 Hösten EB71.1 Jan.-Feb

40 b) Nationella resultat 40

41 c) Nationella resultat: utveckling QP7 Skulle du säga att Europaparlamentets roll inom Europeiska unionen de senaste 10 åren har? Stärkts Försvagats Varit densamma Vet ej EB71.1 EB71.1 EB71.1 EB71.1 Diff. Diff. Diff. Diff. Jan.-Feb. Jan.-Feb. Jan.-Feb. Jan.-Feb EU EUROLÄNDER EJ EUROOMRÅDET BG PL LV DE 1 FR IT BE +9 HU IE NL RO EE MT FI AT DK LT EL UK PT LU SK SE ES SI CY CZ

42 3. ÖNSKEMÅL (FRAMTIDA UTVECKLING) a) Genomsnittet i EU QP8 Skulle du personligen vilja att Europaparlamentet spelade en viktigare roll eller en mindre viktig roll än idag? Viktigare Samma (SPONTANT) EB68.1 Hösten EB70.1 Hösten 2008 Mindre viktig 1 EB71.1 Jan.-Feb Vet ej EB EB76.3 Nov. EB73.1 Jan.-Feb

43 b) Nationella resultat 43

44 c) Nationella resultat: utveckling QP8 Skulle du personligen vilja att Europaparlamentet spelade en viktigare roll eller en mindre viktig roll än idag? Viktigare EB76.3 Samma (SPONTANT) Diff. EB76.3 EU27 Mindre viktig Diff. EB Vet ej Diff. EB76.3 Diff EUROLÄNDER EJ EUROOMRÅDET IE UK BG PL DE LU MT BE EL IT SI ES FR CY PT DK HU RO FI 4 2 LT CZ LV SE EE SK AT 3 NL

45 F. EUROPAPARLAMENTET I DAG OCH POLITIKOMRÅDEN OCH VÄRDERINGAR I MORGON: PRIORITERADE 1. PRIORITERADE POLITIKOMRÅDEN a) Genomsnittet i EU Svar som lämnats av minst 20 procent av de svarande 45

46 b) Nationella resultat 46

47 c) Nationella resultat: utveckling QP9T Europaparlamentet främjar utvecklingen av vissa politikområden på EU-nivå. Vilka av följande politikområden tycker du att man ska prioritera? I första hand? Några andra? (FLERA SVAR MÖJLIGA) Bekämpa fattigdom och socialt utanförskap Samordna ekonomisk politik, budget- och skattepolitik Förbättra konsument- och folkhälsoskyddet En försvars- och säkerhetspolitik som gör det möjligt för EU att hantera internationella krissituationer EB77.4 Juni ΕΒ78.2 Νov.-Dec. Diff. Dec Juni EB77.4 Juni ΕΒ78.2 Νov.-Dec. Diff. Dec Juni EB77.4 Juni ΕΒ78.2 Νov.-Dec. Diff. Dec Juni EB77.4 Juni ΕΒ78.2 Νov.-Dec. Diff. Dec Juni EU EUROLÄNDER EJ EUROOMRÅDET CY UK BE FR IE 2 EL 6 7 SK FI RO SI SE EE 3 ES AT 5 4 CZ 3 DE -7 2 MT NL 3 2 BG DK 1 2 LV LT IT 3 PT PL LU HU viktigaste frågorna 47

48 2. VÄRDERINGAR SOM BÖR FÖRSVARAS a) Genomsnittet i EU 48

49 b) Nationella resultat 49

50 c) Nationella resultat: utveckling QP10 Vilken eller vilka av följande värderingar tycker du att Europaparlamentet bör prioritera? (MAX. 3 SVAR) Skydd av mänskliga rättigheter Solidaritet mellan EU:s medlemsstater Jämställdhet mellan män och kvinnor Yttrandefrihet EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. - EB76.3 Diff. EU EUROLÄNDER EJ EUROOMRÅDET 5 3 ES PL RO AT 5 SI UK FR 6 3 DE MT PT 4 3 FI BG EE CY CZ DK LV LU LT IT NL SK BE IE SE HU EL viktigaste frågorna 50