Européerna och krisen

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Européerna och krisen Rapport Undersökningsperiod: Augusti september 2010 Publicering: November 2010 Särskild Eurobarometer 74.1 TNS Opinion & Social Eurobaromètre spécial / Vague 74.1 TNS Opinion & Social Denna undersökning beställdes av Europaparlamentet och samordnades av generaldirektoratet för kommunikation (enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen). Denna rapport återger inte Europaparlamentets åsikter. De tolkningar och uppfattningar som den innehåller ansvarar endast dess författare för. 1

2 Eurobarometer 74.1 En undersökning utförd av TNS Opinion & Social på uppdrag av Europaparlamentet och samordnad av generaldirektoratet för kommunikation TNS Opinion & Social 40 Avenue Herrmann Debroux 1160 Bryssel Belgien 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING KRISENS INVERKAN EU-medborgarna vill att Europaparlamentet gör bekämpning av fattigdom och social utestängning till sin främsta prioritering Krisens nuvarande inverkan Krisens inverkan på arbetslivet för de svarande och personer i deras omgivning AKTÖRERNA SOM MEDVERKAR TILL ATT HANTERA KRISEN De bäst lämpade aktörerna för effektiv krishantering Inom EU: Ska länderna agera var för sig eller samordnat? EURONS ROLL I FINANSKRISEN VÄGEN UT UR KRISEN Minska offentliga utgifter eller investera i ekonomiska stimulansåtgärder? Vilka bör göra den största insatsen när det gäller åtstramningsåtgärder? Solidaritet mellan medlemsstaterna i kristider Åtgärder för att ta sig ur krisen Är det troligt att krisen kommer att vara länge?...92 SLUTSATS

4 INLEDNING Två år har nu gått sedan Lehman Brothers Holdings Inc. gick i konkurs och den mest svårartade finansiella, ekonomiska och sociala kris som världen har skådat sedan 1930-talet tog sin början. Dessa två år har präglats av följderna av subprime-krisen och återverkningarna av vissa skandaler, t.ex. Madoff-affären. Mer anekdotartade men ändå symptomatiska är de bonusbelopp som betalats ut till vissa börsmäklare. Under de senaste två åren har europeiska och amerikanska ledare gjort sitt yttersta för att återställa förtroendet genom långtgående stöd- och återhämtningsplaner. Samtidigt har en majoritet av medlemsstaterna infört politik som syftar till att minska skulder och offentliga underskott. På hemmaplan har krisen i Grekland blåst nytt liv i debatten om solidaritet inom EU. Det har även uppstått diskussioner om behovet av att införa en europeisk stabiliseringsmekanism och möjligen till och med ett system för ekonomisk styrning på EU-nivå. I detta sammanhang utgör Europa 2020-strategin en samling förnyade ekonomiska och sociala föresatser för att skapa hållbar tillväxt 1. Liksom tillkännagavs på EU:s officiella webbplats den 13 september 2010 i interimsprognosen för EU 2 kommer kvartalssiffrorna sannolikt att bli något bättre än vad som förutsågs under våren, även om den ekonomiska aktiviteten väntas dämpas under det andra halvåret. Detta beror på de positiva effekterna av den dynamiska tillväxten under andra kvartalet. Den europeiska ekonomin verkar alltså vara på väg att återhämta sig, i snabbare takt än vad man förväntade sig i vårprognosen. Det råder dock fortfarande osäkerhet och återhämtningen ter sig ännu mycket bräcklig. Mot denna bakgrund av försynt och bräcklig men trots allt reell återhämtning genomfördes serie 74.1 av Eurobarometern mellan den 26 augusti och den 16 september Européerna och krisen är den andra undersökningen särskilt om detta ämne som utförts på uppdrag av Europaparlamentet. Den första undersökningen av detta slag genomfördes bara några få månader efter krisens början 3. I denna rapport kommer resultat från dessa två undersökningar att jämföras. Dessutom kommer vi att ta hänsyn till vissa resultat från andra Eurobarometer-undersökningar som utfördes av Europeiska kommissionen mellan 2009 och (på engelska) 2 language=sw&guilanguage=en 3 Särskild Eurobarometer-undersökning utförd i januari februari 2009, Européerna och den ekonomiska krisen. 4

5 Denna Eurobarometer beställdes av Europaparlamentets generaldirektorat för kommunikation och utfördes av TNS Opinion & Social mellan den 26 augusti och den 16 september européer i åldrarna från 15 år och uppåt intervjuades personligen av intervjuarna från TNS Opinion & Socials nätverk (enkäten lästes upp för de svarande i hemmet av en intervjuare). Vid undersökningen användes standardmetoden för Eurobarometer-undersökningar från generaldirektoratet för kommunikation (enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen). En teknisk förklaring för de intervjuer som utfördes av instituten i TNS Opinion & Social-nätverket bifogas denna rapport. I denna förklaring beskrivs intervjumetoden samt konfidensintervallen. Undersökningen omfattar samtliga 27 medlemsstater och ingår i serie EB Den består av barometerfrågor och nya frågor. Barometerfrågor är frågor som ställts i tidigare serier, vilket gör att vi kan mäta eventuella förändringar. 5

6 Anmärkning I denna rapport används de officiella förkortningarna för de olika länderna. Det rör sig om följande förkortningar: ABBREVIATIONS EU27 DK European Union - 27 Member States Don t know BE CZ BG DK DE EE EL ES FR IE IT CY LT LV LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Belgium Czech Republic Bulgaria Denmark Germany Estonia Greece Spain France Ireland Italy Republic of Cyprus Lithuania Latvia Luxembourg Hungary Malta The Netherlands Austria Poland Portugal Romania Slovenia Slovakia Finland Sweden The United Kingdom 6

7 SAMMANFATTNING Resultaten från denna undersökning ger betydelsefull information om hur européerna upplever de fortsatt osäkra ekonomiska omständigheterna två år efter början på den svåraste kris den moderna världen någonsin genomgått. De viktigaste lärdomarna från undersökningen är följande: Majoriteten av EU-medborgarna (52 procent) anser att bekämpning av fattigdom och social utestängning bör prioriteras på EU-nivå. Detta är åtta procentenheter mer än i början av procent uppgav också att krisen har haft en betydande påverkan på deras personliga situation (-6 procentenheter sedan början av 2009). 90 procent anser att krisen har påverkat världsekonomin, den europeiska ekonomin och deras eget lands ekonomi. Dessutom uppgav 40 procent av EU-medborgarna att någon de känner som varken är släkt eller kollega har förlorat jobbet som en direkt följd av krisen, medan 20 procent berättade att en kollega hade förlorat jobbet och 23 procent hade en släkting som förlorat jobbet som en direkt följd av krisen. Slutligen uppgav 11 procent av undersökningsdeltagarna, dvs. en av tio EU-medborgare, att de personligen (eller deras partner) hade förlorat jobbet som en direkt följd av krisen. Under de aktuella omständigheterna anses nationella regeringar och EU vara bäst lämpade att effektivt hantera återverkningarna av den ekonomiska och finansiella krisen (i långt högre grad än Internationella valutafonden, G20 och Förenta staterna). Detta är 25 procent av EU-medborgarnas åsikt för vardera av dessa båda beslutsfattande nivåer, vilket innebär en ökning med sex procentenheter för de nationella regeringarna och en nedgång med en procentenhet för EU. En relativ majoritet av EU-medborgarna (44 procent) anser att de olika EU-medlemsstaterna har agerat var för sig för att hantera krisen. Detta resultat ligger i linje med det som uppmättes i början av Mer än en tredjedel av de svarande (38 procent) anser tvärtom att länderna har samordnat sitt agerande med övriga EU-medlemsstater. Trots detta uppgav en majoritet av de svarande (52 procent) att de skulle vara bättre skyddade om deras land vidtog och genomförde åtgärder som samordnades med övriga EU-länder. Detta är nio procentenheter färre än våren

8 En majoritet av EU-medborgarna (50 procent) anser att euron generellt sett inte har mildrat de negativa effekterna av krisen, medan 33 procent är av motsatt uppfattning. 38 procent av EU-medborgarna anser att EU-medlemsstaterna i första hand bör investera i åtgärder för att stimulera ekonomin för att ta sig ur krisen, medan 35 procent i stället anser att de först av allt bör inrikta sig på att minska sina offentliga utgifter. Mer än en tredjedel av EU-medborgarna (34 procent) anser att ledarna för stora företag och näringslivet bör göra de största insatserna när det gäller åtstramningsåtgärder om vi ska kunna övervinna krisen. Bör medlemsstaterna visa solidaritet mot varandra vid ekonomiska svårigheter? Ja, är svaret från 49 procent av EU-medborgarna, som skulle vara villiga att ge ekonomiskt stöd till en annan medlemsstat som drabbats av ekonomiska och finansiella svårigheter, medan 39 procent var av motsatt uppfattning och svarade nej: o o En majoritet (51 procent) av de EU-medborgare som är för solidaritet med andra medlemsstater skulle erbjuda stöd på grund av europeisk solidaritet mellan medlemsstaterna. Å andra sidan uppgav 66 procent av de svarande som är emot ekonomiskt stöd till andra EU-medlemsstater som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter att medborgare i deras land inte ska behöva betala för andra EU-länders ekonomiska problem. Fler än fyra av tio svarande (43 procent) anser att man bör prioritera investering i utbildning och forskning för att kunna ta sig ur krisen. 40 procent anser också att det är nödvändigt att stödja små och medelstora företag och mycket små företag. Sju av tio EU-medborgare anser att strängare reglering och tillsyn av finansmarknadens aktörer (t.ex. reglering av börsmäklarnas bonusar) skulle vara ett effektivt sätt att förhindra och undvika kriser i framtiden. Slutligen tror en relativ majoritet av EU-medborgarna (37 procent) att en återgång till tillväxt kommer att ta sin början inom de närmaste åren, medan en fjärdedel (26 procent) förmodar att krisen kommer att vara i många år. 8

9 1. Krisens inverkan 1.1 EU-medborgarna vill att Europaparlamentet gör bekämpning av fattigdom och social utestängning till sin främsta prioritering. - En majoritet av EU-medborgarna anser att bekämpning av fattigdom och social utestängning bör prioriteras - EU-medborgarna lägger fortfarande mycket stor tonvikt vid behovet av att hantera effekterna av den finansiella, ekonomiska och sociala krisen. De politikområden som de vill att Europaparlamentet ska behandla som mest angelägna är följaktligen sådana som påverkar dem i vardagslivet. De intervjuade blev ombedda att välja högst fyra politikområden från en lista med tolv alternativ 4. Det politikområde som hamnade högst på listan över prioriteringar är obestridligen bekämpning av fattigdom och social utestängning, precis som i början av 2010 då den senaste Eurobarometer-serien om detta ämne genomfördes. Denna gång är emellertid siffrorna betydligt högre, efter en uppgång med åtta procentenheter. Mer än hälften av de svarande (52 procent) placerade detta politikområde överst på sin lista. Det näst oftast nämnda politikområdet, förbättring av konsument- och folkhälsoskyddet, valdes av en tredjedel av de svarande (33 procent, -2 procentenheter). Det tredje oftast nämnda politikområdet, bekämpning av terrorism samtidigt som individens rättigheter respekteras, omnämndes av en knapp tredjedel av de svarande (28 procent, -6 procentenheter). De tre högst placerade politikområdena åtföljdes av en grupp på fyra områden som vart och ett nämndes av ungefär en fjärdedel av de svarande. I denna grupp ingick en jordbrukspolitik som är miljövänlig och bidrar till den globala livsmedelsbalansen och samordning av ekonomisk politik, budget- och skattepolitik (27 procent vardera, vilket innebär en minskning med 1 procentenhet för det förstnämnda och en ökning med 3 procentenheter för det sistnämnda sedan början av året), tätt följda av kampen mot klimatförändringarna (26 procent, -8 procentenheter) och en försvars- och säkerhetspolitik som gör det möjligt för EU att hantera internationella krissituationer (23 procent, -7 procentenheter). 4 QC1 Europaparlamentet verkar för utvecklingen av vissa politikområden på EU-nivå. Vilka av följande politikområden tycker du att man ska prioritera? 9

10 En gemensam energipolitik för att säkerställa EU:s energioberoende och en invandringspolitik som genomförs i samråd med ursprungsländerna omnämndes av en av fem svarande (20 procent, dvs. en nedgång med fyra procentenheter för det förstnämnda och oförändrade resultat för det sistnämnda). Följande politikområden verkar däremot väcka mindre entusiasm, eftersom de togs med av färre än två av tio svarande: en utrikespolitik som gör det möjligt för EU att visa upp en enad front på den internationella arenan (17 procent, -4 procentenheter), en forsknings- och utvecklingspolitik som garanterar konkurrenskraft och innovation (14 procent, +1 procentenhet) och att värna en europeisk samhällsmodell (13 procent, +2 procentenheter). 10

11 11

12 A) Skillnader mellan medlemsstaterna En analys där resultaten delas upp efter land belyser vilka politikområden som prioriteras i de olika medlemsstaterna. Det oftast omnämnda politikområdet, bekämpning av fattigdom och social utestängning (EU: 52 procent), fick högst resultat i Grekland (68 procent), ett land som har drabbats särskilt hårt av krisen. Det togs också ofta upp i Portugal (64 procent), Litauen (62 procent), Spanien (61 procent), Belgien och Finland (60 procent för båda länderna). Däremot verkar detta politikområde ses som mindre avgörande bland de personer som deltog i undersökningen på Malta (37 procent), i Italien (40 procent) och i Storbritannien (43 procent). 12

13 De medlemsstater där stödet för bekämpning av fattigdom och social utestängning har ökat mest sedan januari februari 2010 är framför allt Grekland (+27 procentenheter) och Spanien (+18 procentenheter), två länder som båda har drabbats av en allvarlig social kris, samt Slovenien (+17 procentenheter). Resultaten för detta politikområde har vuxit med tvåsiffriga tal i sammanlagt 12 medlemsstater. Storbritannien och Slovakien är de enda två länderna där stödet för detta politikområde i stället har minskat (-1 procentenhet i båda länderna). QC1 (3) The European Parliament promotes the development of certain policies at a European Union level. In your opinion, which of the following policies should be given priority? - Tackling poverty and social exclusion - EB74.1 Aug.-Sept EB73.1 Jan.-Feb Diff. EB EB73.1 EU27 52% 44% +8 EL 68% 41% +27 ES 61% 43% +18 SI 53% 36% +17 BG 56% 40% +16 CY 54% 39% +15 LU 49% 36% +13 DE 56% 44% +12 PT 64% 52% +12 RO 50% 38% +12 CZ 51% 40% +11 FR 57% 46% +11 IE 51% 41% +10 BE 60% 52% +8 FI 60% 52% +8 PL 55% 48% +7 LT 62% 56% +6 EE 48% 43% +5 NL 48% 43% +5 IT 40% 36% +4 HU 56% 52% +4 DK 45% 42% +3 SE 50% 48% +2 LV 54% 53% +1 MT 37% 36% +1 AT 50% 49% +1 SK 47% 48% -1 UK 43% 44% -1 13

14 Stödet för förbättring av konsument- och folkhälsoskyddet (EU: 33 procent) är särskilt starkt bland svarande i sydeuropeiska länder, framför allt på Cypern (74 procent) och i mindre utsträckning i Grekland och Bulgarien (48 procent vardera), på Malta (47 procent) och på Irland (43 procent). Detta politikområde har å andra sidan betydligt mindre stöd i Sverige (21 procent), Storbritannien (22 procent), Luxemburg (23 procent) och Spanien (27 procent). Man bör lägga märke till att detta politikområde, som togs upp av 33 procent i EU som helhet, nämndes av hela 40 procent av de intervjuade i medlemsstater efter 2004/2007 5, jämfört med 31 procent i medlemsstater före Bekämpning av terrorism samtidigt som individens rättigheter respekteras (EU: 28 procent) var det tredje oftast nämnda politikområdet. Detta resultat visar EU-medborgarnas oro kring dessa frågor i en tid då terroristattentat och kidnappningar ses som möjliga hot i hela världen. Svarande i Nederländerna är de som oftast anser att detta politikområde bör prioriteras (43 procent), följda av svarande i Danmark (42 procent) och på Cypern (41 procent). Terrorism ses också som ett allvarligt problem i Slovakien och Storbritannien (33 procent i båda länderna), Sverige (32 procent), Belgien och Tyskland (31 procent vardera). Svarande i Lettland (13 procent), Estland, Slovenien och Litauen (14 procent i samtliga tre fall), Rumänien (15 procent) och Portugal (17 procent) verkar lägga mindre vikt vid detta problem. En jordbrukspolitik som är miljövänlig och bidrar till den globala livsmedelsbalansen (EU: 27 procent) är ett politikområde som anses viktigt framför allt bland svarande i Lettland (42 procent), Finland och Sverige (41 procent i båda länderna), Frankrike (40 procent), Estland och Bulgarien (38 procent i båda länderna). Denna uppfattning har betydligt mindre stöd på Malta (14 procent), i Spanien (16 procent) och i Litauen (18 procent). "Samordning av ekonomisk politik, budget- och skattepolitik" (EU: 27 procent) nämndes framför allt av svarande i Litauen (48 procent), Ungern (43 procent), Lettland (41 procent), Estland (39 procent) och Slovakien (38 procent). Alla dessa fem länder anslöt sig till EU Svarande i Danmark (7 procent), på Malta och i Sverige (12 procent vardera) och i Luxemburg (15 procent) är de som minst ofta anser att detta politikområde bör prioriteras. Kampen mot klimatförändringarna (EU: 26 procent) förblir ett särskilt utbrett orosmoln i norra Europa, särskilt i Sverige (69 procent) samt i mindre utsträckning i Danmark (47 procent), Österrike (44 procent) och Finland 5 Medlemsstater efter 2004/2007 är de 12 länder som anslöt sig till EU i maj 2004 och januari Dessa länder är Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Litauen, Lettland, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien. 6 Medlemsstater före 2004 är de 15 länder som var EU-medlemsstater redan före maj Dessa länder är Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal, Finland, Sverige och Storbritannien. 14

15 (40 procent). Det finns emellertid även stöd för denna fråga längre söderut, i Slovenien (42 procent). Däremot verkar detta politikområde väcka betydligt mindre intresse i de baltiska länderna: 6 procent i Lettland, 7 procent i Estland och 12 procent i Litauen. Det är värt att notera att kampen mot klimatförändringarna mer sällan tas upp i medlemsstater efter 2004/2007 (19 procent) än i medlemsstater före 2004 (28 procent). Detta politikområde nämndes emellertid mindre ofta i EU som helhet nu än i början av 2010 (-8 procentenheter), som om miljöfrågor ter sig mindre centrala för EU-medborgarna i en tid som präglas av ekonomiska och finansiella farhågor. Andelen svarande som nämner detta politikområde har bara ökat i tre av de 27 EU-medlemsstaterna: Österrike (+4 procentenheter), Belgien och Nederländerna (+1 procentenhet i båda länderna). Omvänt har stödet för detta politikområde minskat mest på Malta och i Rumänien (-5 respektive -21 procentenheter). 15

16 16

17 En försvars- och säkerhetspolitik som gör det möjligt för EU att hantera internationella krissituationer (EU: 23 procent) nämns något oftare på Cypern (43 procent), i Rumänien (38 procent) och i Sverige (34 procent) jämfört med Slovenien (14 procent), Portugal och Litauen (15 procent vardera) i den andra änden av skalan. En gemensam energipolitik för att säkerställa EU:s energioberoende" (EU: 20 procent) nämndes oftast i Ungern (38 procent), Österrike (32 procent) och Litauen (30 procent), och mest sällan i Spanien (8 procent), i Frankrike (13 procent), i Portugal och på Cypern (14 procent i båda länderna). En invandringspolitik som genomförs i samråd med ursprungsländerna (EU: 20 procent) ses som en prioriterad fråga framför allt i Österrike (35 procent), Belgien (33 procent) och Danmark (31 procent). Detta politikområde fanns emellertid mycket sällan med bland prioriteringarna i Rumänien (4 procent), Ungern och Bulgarien (6 procent i båda länderna). Detta är ett intressant resultat med tanke på att invandringsfrågan fick stor uppmärksamhet i medierna i somras. Även om 20 procent av EU-medborgarna som helhet nämnde detta politikområde, togs det bara upp av 8 procent av de svarande i medlemsstater efter 2004/2007 jämfört med 23 procent i medlemsstater före En utrikespolitik som gör det möjligt för EU att visa upp en enad front på den internationella arenan (EU: 17 procent) nämndes särskilt ofta av svarande på Irland (33 procent), i Luxemburg och på Cypern (26 procent vardera). Däremot togs utrikespolitiken endast upp av 8 procent av de svarande i Litauen och av 10 procent i Portugal, Storbritannien, Spanien och Lettland. Stödet för en forsknings- och utvecklingspolitik som garanterar konkurrenskraft och innovation är ungefär lika stort i hela EU (i genomsnitt 14 procent). Detta politikområde nämndes emellertid av hela 25 procent i Danmark och bara av 5 procent på Cypern. Slutligen anser endast 13 procent av EU-medborgarna i genomsnitt att man bör prioritera att värna en europeisk samhällsmodell (EU: 13 procent). Detta politikområde nämndes oftast av svarande i Slovenien (24 procent) och Österrike (22 procent). Mest sällan togs det upp av svarande i Storbritannien (3 procent) och på Malta (4 procent). 17

18 B) Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys med tonvikt på de tre oftast nämnda politikområdena belyser flera intressanta förhållanden. Bekämpning av fattigdom och social utestängning : Fler kvinnor än män är bekymrade över detta problem (55 procent av kvinnorna jämfört med 49 procent av männen). Däremot skiljer sig svaren inte mycket åt mellan de olika åldersgrupperna (54 procent av de svarande mellan 15 och 54 år). De äldsta personerna är något mindre benägna att välja detta politikområde (49 procent bland svarande på 55 år eller äldre). Detta är ett politikområde som logiskt nog särskilt intresserar svarande i de socialt sett mest utsatta grupperna (64 procent av de arbetslösa, 55 procent av arbetarna och 61 procent av de personer som anser att de befinner sig längst ned på den sociala skalan). Det är också värt att notera att svarande som placerar sig själva till vänster på den politiska skalan oftare nämner detta politikområde (58 procent jämfört med 52 procent respektive 45 procent av dem som står i mitten eller till höger på den politiska skalan). Förbättring av konsument- och folkhälsoskyddet : Det finns ingen större skillnad mellan män och kvinnor (32 procent respektive 33 procent) när det gäller detta politikområde. Inte heller ålder är någon större särskiljande faktor i denna fråga: konsument- och folkhälsoskydd togs upp av 33 procent av de yngre personerna mellan 15 och 24 år och av 31 procent av de svarande i åldern 55 år eller äldre. Detta politikområde verkar alltså ena de olika sociodemografiska grupperna, även om det nämns något oftare bland de socialt sett mest utsatta svarande (35 procent av arbetarna och 37 procent av de personer som oftast har svårt att betala räkningarna). Bekämpning av terrorism samtidigt som individens rättigheter respekteras : Detta politikområde har ett tydligt stöd inom alla grupper. Stödet verkar emellertid vara mer markant bland svarande som står till höger på den politiska skalan: 33 procent jämfört med 31 procent respektive 23 procent av de svarande i mitten och till vänster på den politiska skalan. 18

19 QC1 The European Parliament promotes the development of certain policies at a European Union level. In your opinion, which of the following policies should be given priority? Tackling poverty and social exclusion Improving consumer and public health protection Combating terrorism while respecting individual freedoms EU27 52% 33% 28% Gender Male 49% 32% 27% Female 55% 33% 28% Age % 33% 26% % 34% 26% % 33% 28% % 31% 29% Respondent occupation scale Self- employed 46% 33% 25% Managers 49% 29% 26% Other white collars 49% 34% 27% Manual workers 55% 35% 28% House persons 54% 32% 29% Unemployed 64% 34% 26% Retired 49% 31% 29% Students 52% 32% 26% Left-Right scale (1-4) Left 58% 33% 23% (5-6) Centre 52% 33% 31% (7-10) Right 45% 32% 33% Self-positioning on the social scale Low (1-4) 61% 35% 24% Medium (5-6) 52% 33% 27% High (7-10) 48% 31% 31% De tre oftast nämnda politikområdena. 19

20 1.2 Krisens nuvarande inverkan - En majoritet av EU-medborgarna känner av effekterna av den nuvarande krisen personligen - För att avgöra i vilken utsträckning EU-medborgarna känner av effekterna av krisen frågade vi dem om de ansåg att den påverkade världsekonomin, den europeiska ekonomin, deras lands ekonomi och deras personliga situation. Den första anmärkningsvärda omständigheten är att resultaten för de tre första punkterna har förblivit helt oförändrade sedan den Eurobarometer-undersökning som genomfördes i början av 2009 (EB71.1). 90 procent av EU-medborgarna instämmer i att den nuvarande krisen har en mycket betydande eller ganska betydande påverkan på världsekonomin, den europeiska ekonomin och deras lands ekonomi. Färre svarande, men fortfarande en majoritet, anser att krisen har en betydande påverkan på deras personliga situation: 52 procent av de svarande anser nu att detta är fallet, vilket emellertid innebär en nedgång med sex procentenheter sedan början av Detta resultat verkar tyda på att de europeiska hushållens ekonomiska situation har förbättrats något. Uppfattningen att krisen har en betydande påverkan på den svarandes personliga situation är dessutom vanligare i länder som har anslutit sig till EU efter 2004 än i de äldsta medlemsstaterna (64 procent i medlemsstater efter 2004/2007 jämfört med 48 procent i medlemsstater före 2004). 20

21 A) Skillnader mellan medlemsstaterna Svarande i samtliga EU-medlemsstater är nästan helt eniga om att den nuvarande krisen har en betydande påverkan på världsekonomin (EU: 90 procent). Svarande på Cypern (97 procent), i Belgien och i Slovenien (96 procent) instämmer i högst grad i detta påstående. I Polen och Rumänien (83 procent vardera) och Österrike (85 procent) är denna uppfattning betydligt mindre utbredd, men delas fortfarande av en stor majoritet. Det är värt att notera att andelen svarande som delar denna uppfattning har ökat i 10 av de 27 medlemsstaterna sedan början av I fyra medlemsstater är den oförändrad och i tretton medlemsstater har den sjunkit. Frågan om betydande påverkan på den europeiska ekonomin (EU: 90 procent) besvaras på liknande sätt. Svarande i Grekland (97 procent), Tjeckien, Slovakien och på Cypern (96 procent i samtliga tre fall) är särskilt övertygade. 21

22 Liksom när det gäller frågan om världsekonomin delar svarande i Polen (83 procent), Rumänien och Österrike (84 procent) och på Malta (också 84 procent) minst ofta denna åsikt. Antalet svarande med denna uppfattning har ökat sedan början av 2009 i 10 medlemsstater. I 13 medlemsstater har det minskat och i fyra är det oförändrat. Denna beskrivning stämmer väl in även på frågan om huruvida intervjudeltagarna upplever betydande påverkan på den nationella ekonomin (EU: 90 procent). Hela 99 procent av de svarande i Grekland, som särskilt sedan slutet av 2009 är mitt uppe i en finanskris utan like, delar denna åsikt. De är tätt åtföljda av de svarande i Spanien och Slovakien (97 procent i båda länderna), Tjeckien, Estland och Ungern (96 procent i samtliga tre fall). Luxemburg (76 procent, -13 procentenheter), Österrike (77 procent, -6 procentenheter) och Polen (78 procent, -4 procentenheter) skiljer sig däremot från mängden med sina jämförelsevis lägre resultat, och även genom att deras resultat är lägre än de som uppmättes i början av o I Luxemburg är resultaten också lägre för de övriga tre frågorna: betydande påverkan på världsekonomin (-7 procentenheter), påverkan på den europeiska ekonomin (-6 procentenheter) och framför allt påverkan på de svarandes personliga situation (-25 procentenheter). o I Danmark råder däremot det motsatta förhållandet. Där har andelen svarande som anser att deras land i nuläget påverkas av krisen ökat med 15 procentenheter (från 77 procent till 92 procent). Detta gäller även de övriga tre frågorna: betydande påverkan på världsekonomin (+6 procentenheter), påverkan på den europeiska ekonomin (+8 procentenheter) och i något mindre utsträckning påverkan på de svarandes personliga situation (+2 procentenheter). När det gäller betydande påverkan på de svarandes personliga situation (EU: 52 procent) avviker vissa länder rejält från det europeiska genomsnittet. Dessa länder är Ungern (86 procent), Rumänien (85 procent), Grekland (83 procent), Lettland (78 procent) och Bulgarien (77 procent). I 18 av de 27 medlemsstaterna anser en majoritet av de svarande att den nuvarande krisen har en betydande påverkan på deras personliga situation. Svarande i somliga andra medlemsstater verkar däremot inte lika personligt berörda av krisen. Detta gäller framför allt länder i norra Europa: Sverige (19 procent), Danmark (24 procent), Tyskland och Österrike (27 procent i båda länderna), Finland (28 procent), Luxemburg och Nederländerna (29 procent i båda länderna). 22

23 Antalet svarande som väljer har betydande påverkan har minskat i 19 av de 27 medlemsstaterna sedan början av 2009 när det gäller frågan om den personliga situationen. I sju länder har emellertid en ökning uppmätts och i ett enda land (Cypern) är siffran oförändrad. Där uppger 75 procent av de svarande att den nuvarande krisen har betydande påverkan på deras personliga situation. 23

24 B) Sociodemografisk analys Vi kan konstatera att intervjudeltagarnas svar på var och en av de fyra delfrågorna inte skiljer sig åt mellan könen. Svaren från män och kvinnor är nästan identiska. Å andra sidan verkar ålder ha ett visst inflytande på svaren. Exempelvis är de yngsta (åldersgruppen år) och de äldsta svarande (55 år eller äldre) något mindre benägna att instämma i vart och ett av de fyra påståendena än svarande från åldersgrupperna i mitten (25 till 39 år och 40 till 54 år). De anser alltså i något mindre utsträckning att krisen har betydande påverkan på världsekonomin, den europeiska ekonomin, deras lands ekonomi och deras personliga situation. De åldersgrupper som i princip är de mest aktiva i yrkeslivet är därmed också de som i högst grad anser att krisen har betydande påverkan på alla nivåer. Det finns få skillnader mellan de olika yrkesgrupperna bland de svarande när det gäller krisens upplevda påverkan på världsnivå, europeisk och nationell nivå. Å andra sidan finns det ganska tydliga skillnader när det handlar om de svarandes personliga situation: 42 procent av cheferna (jämfört med 52 procent av EU-medborgarna som helhet) anser att den nuvarande krisen har en betydande påverkan på deras personliga situation. För arbetslösa personer är denna siffra 72 procent. Profilen för de svarande som i störst utsträckning anser att krisen påverkar deras personliga situation kan sammanfattas så här: De kan precis lika gärna vara kvinnor som män (52 procent) och tenderar att tillhöra de mellersta åldersgrupperna, mellan 25 och 54 år (57 procent jämfört med 45 procent av de svarande mellan 15 och 24 år). Socialt sett är de mer socialt utsatta och de avslutade sin utbildning relativt tidigt (55 procent av de personer som slutade skolan vid 15 års ålder eller tidigare, jämfört med 46 procent av de personer som studerade fram till 20 års ålder eller längre). Framför allt tenderar de att ha svårigheter att betala sina räkningar större delen av tiden (80 procent jämfört med 39 procent av de personer som sällan har svårt att få ekonomin att gå ihop). Slutligen anser 55 procent av de svarande som vänder sig emot nationellt ekonomiskt stöd till krisdrabbade länder att de känner av krisens påverkan personligen (jämfört med 49 procent av de svarande som är för sådant stöd). 24

25 25

26 1.3 Krisens inverkan på arbetslivet för de svarande och personer i deras omgivning. - En majoritet av EU-medborgarna uppger att de inte har berörts direkt eller indirekt av uppsägningar - Vi har nu utforskat hur EU-medborgarna upplever att krisen påverkar världsekonomin, den europeiska ekonomin och det egna landets ekonomi. Vi har dessutom kunnat konstatera att en majoritet anser att krisen även påverkar deras personliga situation. I intervjuerna ställdes därefter fyra frågor som var avsedda att avgöra i vilken utsträckning de tillfrågade EU-medborgarna och personer i deras omgivning har påverkats av krisen i sitt yrkesliv. 7 Resultaten visar (logiskt nog) att ju längre bort från sin omedelbara omgivning intervjudeltagarna vänder sig, desto mer märker de av den ekonomiska krisens inverkan. o Som svar på påståendet någon du känner som varken är släkt eller kollega har förlorat jobbet uppgav 40 procent av de svarande att detta hade inträffat till följd av krisen. Ett liknande antal svarade att detta inte hade inträffat. o o o Tjugo procent uppgav att en kollega hade förlorat sitt arbete på grund av krisen. 23 procent instämde också i påståendet en av dina släktingar har förlorat jobbet till följd av krisen. Slutligen uppgav 11 procent att de eller deras partner hade förlorat sitt arbete till följd av krisen. Detta visar att en betydande minoritet av EU-medborgarna har påverkats direkt och särskilt starkt av krisen. 7 QC3 Här är några situationer som kan ha inträffat nyligen i yrkeslivet det kan gälla dig själv eller någon i din omgivning. Kan du för var och en av dem säga om den varit en direkt följd av krisen, om den inträffat men inte varit en direkt följd av krisen, eller om det inte har inträffat alls. Du har förlorat jobbet/din partner (man eller hustru, partner etc.) har förlorat jobbet. En av dina släktingar har förlorat jobbet. En av dina kolleger har förlorat jobbet. Någon du känner som varken är släkt eller kollega har förlorat jobbet. Ja, som en direkt följd av krisen. Ja, men inte som en direkt följd av krisen. Nej, detta har inte har inträffat alls. Ej tillämpligt (SPONTANT). 26

27 A) Skillnader mellan medlemsstaterna Om vi ser närmare på svaren på påståendet någon du känner som varken är släkt eller kollega har förlorat jobbet till följd av krisen (EU: 40 procent) kan vi konstatera att hela 80 procent av de svarande i Lettland uppgav att detta hade inträffat, liksom 75 procent av de svarande i Spanien. Malta och Polen är ännu en gång de medlemsstater som har det lägsta antalet instämmande svar (21 procent vardera). När det gäller påståendet en av dina kolleger har förlorat jobbet till följd av krisen (EU: 20 procent) uppmättes de högsta resultaten (56 procent) ännu en gång i Lettland. Därefter kom Irland (45 procent) och Spanien (44 procent). De lägsta siffrorna uppmättes på Malta (5 procent), i Luxemburg och i Polen (8 procent i båda länderna). Lettland har även den högsta andelen jakande svar på påståendet en av dina släktingar har förlorat jobbet till följd av krisen (EU: 23 procent). 57 procent av de lettiska svarande uppger att de har berörts av krisen på detta sätt. Detta är också vanligt på Irland och i Litauen (50 procent vardera). 27

28 Intervjudeltagarna i Belgien och Finland verkar ha påverkats minst (11 procent i båda länderna). Avslutningsvis kan vi konstatera att som svar på påståendet du har förlorat jobbet/din partner har förlorat jobbet till följd av krisen (EU: 11 procent) uppgav över en tredjedel av de svarande i Lettland att de hade upplevt en sådan situation (34 procent). De näst högsta resultaten uppmättes i Spanien (24 procent), Litauen (23 procent) och Estland (22 procent). I andra änden av skalan finner vi de svarande på Malta (3 procent), i Luxemburg (5 procent), samt i Frankrike, Tyskland, Finland och Sverige (6 procent vardera). Svarande i dessa länder verkar vara minst direkt berörda av detta problem. o Lettland är därmed med stor marginal det EU-land där störst andel svarande personligen har upplevt direkt påverkan av krisen (eller sett sin närmaste krets av familj och vänner påverkas direkt) genom förlorade arbetstillfällen. Åtta av tio svarande uppgav att detta hade hänt någon de kände som varken var släkt eller kollega, även om detta inte påverkade dem själva direkt. Över en av tre svarande (34 procent) uppgav att de själva eller deras partner hade förlorat arbetet. o Svarande i Spanien och på Irland har också drabbats hårt av krisen: 45 procent respektive 50 procent uppgav att en släkting hade förlorat jobbet till följd av krisen, och hela 75 procent respektive 74 procent av de svarande uppgav att detta hade hänt någon de kände som varken var släkt eller kollega. o I den andra änden av skalan finner vi Malta, där lägst andel svarande har förlorat sitt eget arbete eller varit med om att en släkting eller kollega förlorat arbetet till följd av krisen. 28

29 29

30 B) Sociodemografisk analys Om vi ser närmare på den grupp av svarande som uppgav att de eller deras partner hade förlorat jobbet eller att de hade en släkting eller kollega som blivit uppsagd på grund av den nuvarande krisen framgår följande skillnader: Skillnaderna mellan könen är ganska små. Något fler män än kvinnor (23 procent respektive 18 procent) uppger emellertid att en kollega har förlorat jobbet på grund av krisen. När det gäller ålder (i samband med vart och ett av de fyra påståendena) är det EU-medborgare mellan 25 och 39 år alltså yngre personer i arbetsför ålder som oftast svarar ja. De äldsta svarande (personer som är minst 55 år) är de minst berörda. Om vi ser på de svarandes yrkesställning kan vi konstatera att i de minst gynnade grupperna (arbetslösa, hemarbetande och arbetare) har flest svarande personligen förlorat jobbet eller känner någon som har förlorat jobbet till följd av krisen. 39 procent av de arbetslösa uppgav att de själva eller deras partner nyligen hade sagts upp till följd av krisen, medan 37 procent berättade att detta hade hänt en släkting. 39 procent nämnde att en kollega förlorat jobbet och 54 procent att de känner någon som varken är släkt eller kollega som har blivit uppsagd som en direkt följd av krisen. 30

31 31

32 2. Aktörerna som medverkar till att hantera krisen 2.1 De bäst lämpade aktörerna för effektiv krishantering - Nationella regeringar och EU anses vara bäst lämpade att effektivt hantera återverkningarna av krisen Vilket är det bästa sättet att hantera krisen i dagsläget? Vilka är de lämpligaste metoderna för att försöka lösa problemen? Frågan om vilka aktörer som är bäst lämpade att effektivt hantera återverkningarna av krisen har redan ställts vid flera tillfällen. Framför allt ingick den i standard-eurobarometern hösten 2009 (EB72), men den ställdes också, för första gången, i den särskilda Eurobarometer om krisen som utfördes på uppdrag av Europaparlamentet i början av 2009 (EB71.1) 8. I detta avsnitt kommer vi huvudsakligen att inrikta oss på att jämföra resultaten från den aktuella serien med resultaten från januari-februari Liksom vid de senaste Eurobarometer-undersökningarna fick de svarande välja mellan olika alternativ, som inte bara omfattade nationsöverskridande eller globala institutioner (EU, G20-länderna och Internationella valutafonden), utan även nationella organ (regeringar) och Förenta staterna 9. I jämförelse med den undersökning som utfördes i början av 2009 visar resultaten från denna serie en förändring i den inbördes ordningen mellan de två oftast valda aktörerna: Nationella regeringar/myndigheter och EU delar nu på förstaplatsen med exakt samma resultat (25 procent) och ett rejält försprång framför de övriga internationella alternativen för krishantering. I januari februari 2009, under EB71.1-serien av Eurobarometern, fick de nationella regeringarna 14 procent av svaren och EU fick 17 procent. Dessa två institutioner har undan för undan skapat sig en ställning som oumbärliga för att effektivt hantera krisen. 8 Observera att i EB71.1-undersökningen frågade man intervjudeltagarna om G8-länderna och inte om G20-länderna. 9 QC7 Enligt din åsikt, vilken av följande aktörer är bäst lämpad att effektivt hantera återverkningarna av krisen? 32

33 EU har vunnit terräng tillsammans med de nationella regeringarna: 17 procent i januari februari 2009 och 25 procent nu. Dessa två aktörers positiva utveckling verkar emellertid ha skett på de andras bekostnad, i synnerhet när det gäller G20-länderna och Förenta staterna: G20-länderna har förlorat sju procentenheter på ett och ett halvt år. Resultaten har fallit från 25 procent av svaren i januari februari 2009 till 13 procent hösten Förenta staterna verkar ha förlorat mest terräng, med en nedgång på nio procentenheter på 18 månader, dvs. från 15 procent i januari-februari 2009 till endast 6 procent i dagsläget. Avslutningsvis har Internationella valutafonden, som uppnådde 10 procent i januari februari 2009, nu stöd från 13 procent av de svarande. I januari februari 2009 handlade frågan om G8-länderna. I augusti september 2010 handlade den om G20-länderna. 33

34 De svarande i euroområdet har ett starkt förtroende för EU, som anses vara bäst lämpat att effektivt hantera återverkningarna av krisen: 28 procent jämfört med endast 20 procent av de svarande i länder utanför euroområdet. Svarande i länder som har infört den gemensamma valutan verkar å andra sidan ha mindre tillit till sina egna regeringar (22 procent), medan 31 procent av de svarande i länderna utanför euroområdet skulle vända sig till sin regering. A) Skillnader mellan medlemsstaterna En analys där resultaten indelas efter land avslöjar vissa skillnader i EU-medborgarnas åsikter om vilken som är den lämpligaste nivån för att hantera effekterna av krisen. Nationella regeringar (EU: 25 procent) nämndes framför allt av svarande i Rumänien (49 procent), samt av svarande i Grekland (43 procent), Storbritannien (37 procent), Bulgarien (36 procent) och Sverige (34 procent). Det är värt att notera att de svarande i Grekland, som just nu genomgår en särskilt svår ekonomisk och finansiell kris, verkar föredra att förlita sig på den egna regeringen framför EU (30 procent) när det gäller att hantera följderna av krisen. Svarande i Tjeckien (8 procent) och Nederländerna (14 procent) föredrar minst ofta den egna regeringen. Det starkaste stödet för EU (EU: 25 procent) finns på Malta (40 procent), följt av Italien (36 procent), Irland (35 procent) och Belgien (34 procent). Däremot anses EU betydligt mindre kapabelt att effektivt hantera krisens följder bland svarande i Storbritannien (9 procent), Tjeckien (15 procent), Danmark och Sverige (16 procent i båda länderna). G20 (EU: 13 procent) anses vara det bäst lämpade organet för effektiv krishantering bland svarande i Tjeckien (40 procent), Nederländerna (34 procent) och Ungern(24 procent). Svarande på Irland (3 procent) och i Grekland (4 procent) samt i Spanien, på Malta och i Polen(6 procent i samtliga tre fall) är minst övertygade om G20:s förmåga att effektivt hantera krisen. Internationella valutafonden (EU: 13 procent) nämndes i synnerhet av svarande i Finland (23 procent), på Cypern (21 procent) och i Frankrike (19 procent 10 ), men har mycket litet stöd i Rumänien (4 procent), Bulgarien och Portugal (5 procent i båda länderna). 10 Man bör hålla i åtanke att Internationella valutafondens verkställande direktör, Dominique Strauss-Kahn, är fransman, och att det är möjligt att hans anseende delvis kan ligga till grund för detta resultat. 34

35 Avslutningsvis nämndes Förenta staterna (EU: 6 procent) av mycket få svarande. Det är bara i Portugal (13 procent), Tjeckien och Danmark (12 procent i båda länderna) och Slovenien (11 procent) som de svarande verkar ha förtroende för Förenta staterna (åtminstone en av tio personer). De svarande i Grekland (1 procent), på Cypern, i Nederländerna, i Bulgarien, i Estland och i Rumänien (3 procent i samtliga fem länder) verkar vara mest skeptiskt inställda till Förenta staterna. 35

36 B) Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys lyfter fram några intressanta skillnader. Med undantag för att kvinnor verkar något mer benägna än män att lita på sin regering (26 procent respektive 24 procent) och att män något oftare än kvinnor väljer EU som svar (26 procent jämfört med 25 procent av kvinnorna), finns det få skillnader mellan könen. De svarandes ålder spelar däremot större roll: Ju äldre de svarande är, desto fler bland dem anser att den nationella regeringen är bäst lämpad att effektivt hantera krisen (28 procent av de svarande i åldern 55 år och uppåt jämfört med 22 procent av de svarande mellan 15 och 24 år). De yngsta svarande är å andra sidan mer benägna än de äldre att förlita sig på EU: 27 procent av de svarande mellan 15 och 24 år väljer EU (det vanligaste svaret i denna grupp) jämfört med 24 procent av de svarande i åldern 55 år och uppåt. När det gäller de övriga aktörerna nämner ungdomar mellan 15 och 24 år oftare Förenta staterna (7 procent) och G20-länderna (15 procent), medan personer i åldern 40 till 54 år väljer Internationella valutafonden något oftare än det europeiska genomsnittet (14 procent respektive 13 procent). Ju tidigare de svarande avslutade sin utbildning, desto mer benägna var de att lita på att deras egen regering skulle kunna hantera krisen (31 procent av de personer som slutat skolan vid 15 års ålder eller tidigare jämfört med 21 procent av de personer som studerade fram till 20 års ålder eller längre). Omvänt anser de svarande med längst utbildning att EU är bäst lämpat att effektivt hantera återverkningarna av krisen (26 procent). De svarandes yrkesställning och huruvida de tillhör en mer utsatt undergrupp av befolkningen verkar också påverka svaren på denna fråga. Ju större ekonomiska svårigheter de svarande har, desto mer tenderar de att stödja åtgärder på nationell nivå. Följaktligen är det vanligare bland arbetslösa och arbetare (27 procent i båda fallen), som drabbats särskilt hårt av krisen, att välja den egna regeringen som svar. De svarande som har mest förtroende för EU är hemarbetande personer (29 procent) samt förvärvsarbetande och studerande (28 procent). En liknande trend är att 33 procent av de personer som oftast har svårt att betala räkningarna väljer den egna regeringen, jämfört med bara 24 procent av de personer som nästan aldrig har sådana problem. 36

37 Det är också värt att notera att svarande som står till höger på den politiska skalan lika ofta väljer EU som sin egen regering (25 procent för båda alternativen). Svarande som anser sig stå till vänster anser däremot att EU är bäst lämpat att effektivt hantera återverkningarna av krisen (27 procent jämfört med 23 procent för nationella regeringar). Svarande som befinner sig nära mitten av den politiska skalan är mer oeniga. De föredrar sitt lands regering framför EU med en enda procentenhet (26 procent jämfört med 25 procent för EU). Slutligen, och logiskt nog, ansåg 39 procent av de svarande som anser att de skulle vara bättre skyddade mot effekterna av krisen om deras land agerade för sig även att deras lands regering var bäst lämpad att hantera effekterna av krisen. Å andra sidan anser 35 procent av de svarande som är för ett agerande som samordnas med övriga EU-länder att EU är bäst lämpat att effektivt hantera återverkningarna av krisen. 37

38 2.2 Inom EU: Ska länderna agera var för sig eller samordnat? Uppfattningar - En relativ majoritet av EU-medborgarna anser att medlemsstaterna har agerat var för sig Hur uppfattar EU-medborgarna EU:s sätt att agera för att hantera den ihållande ekonomiska och finansiella krisen? Anser de att de olika medlemsstaterna har tenderat att agera var för sig, eller att de tvärtom har samordnat sitt agerande med övriga EU-länder? Detta är den fråga som ställdes till de svarande, för att uppnå en mer exakt förståelse av hur de uppfattar situationen 11. Resultaten visar att de svarande är ganska splittrade i denna fråga. 44 procent anser de att de olika medlemsstaterna har tenderat att agera var för sig. Detta resultat är exakt det samma som uppmättes när man ställde samma fråga till EU-medborgarna i januari februari En något mindre andel av de svarande, 38 procent (-1 procentenhet) är av motsatt uppfattning, och anser att medlemsstaterna har samordnat sitt agerande med övriga EU-länder. Den höga andelen Vet ej -svar på denna fråga är också anmärkningsvärd: 18 procent (+1 procentenhet sedan januari februari 2009). Det är också intressant att de svarande i länderna i euroområdet i högre grad anser att medlemsstaterna har samordnat sitt agerande (41 procent jämfört med 32 procent av de svarande i länder utanför euroområdet). Omvänt anser färre av dessa svarande att medlemsstaterna har tenderat att agera var för sig (42 procent jämfört med 47 procent av de svarande i länder utanför euroområdet). Kanske är detta resultat ett tecken på hur de krishanteringsåtgärder som vidtagits inom euroområdet har påverkat den allmänna opinionen. 11 QC5 Skulle du säga att EU:s olika medlemsstater i sin hantering av krisen hittills har? Tenderat att agera var för sig; Tenderat att samordna sitt agerande med de övriga EU-länderna. 38

39 A) Skillnader mellan medlemsstaterna Drygt fyra av tio EU-medborgare har alltså intrycket att EU:s medlemsstater har tenderat att agera var för sig (EU 44 procent) i sin hantering av krisen. Denna uppfattning delas dessutom av fler än två av tre svarande i Danmark (66 procent) och av mer än 50 procent av de intervjuade i sex andra länder: Frankrike (58 procent), Storbritannien (56 procent), Nederländerna (55 procent), Lettland, Belgien och Slovakien (51 procent i samtliga tre fall). Svarande på Malta (19 procent), i Finland (23 procent), i Bulgarien (33 procent) och i Italien (34 procent) är minst övertygade om detta. Finland är helt avgjort det land där de svarande är mest övertygade (68 procent) om att de olika medlemsstaterna har samordnat sitt agerande med övriga EU-länder. Det är också ett av de länder som har lägst andel Vet ej -svar (9 procent). Det är också värt att notera att andelen svarande som anser att medlemsstaterna har agerat var för sig har sjunkit i 16 länder, medan den har stigit i nio andra länder och är oförändrad i två länder. 39

40 I Lettland uppmättes den största ökningen (+35 procentenheter) från att 16 procent av de svarande ansåg att medlemsstaterna hade agerat var för sig i januari februari 2009 (EB71.1) till 51 procent i september Det har alltså skett en helomvändning i Lettland när det gäller majoritetens uppfattning, eftersom majoriteten av de svarande där nu anser att EU-länderna har agerat var för sig. Detta har också skett, om än inte lika dramatiskt, i Luxemburg (46 procent anser att medlemsstaterna har agerat var för sig, +3 procentenheter) och i Polen (42 procent, +5 procentenheter). I två länder har det skett en svängning i motsatt riktning, dvs. en majoritet av de svarande anser nu att medlemsstaterna har samordnat sitt agerande med varandra. Dessa två länder är Tyskland (41 procent, +1 procentenhet) och Italien (45 procent, +5 procentenheter). 40

41 Visserligen tenderar de svarande att vara oeniga i denna fråga, men en majoritet anser dock att medlemsstaterna har varit benägna att agera var för sig i sin hantering av krisen. Det finns emellertid ett intressant undantag: En majoritet av de svarande som anser att euron har mildrat effekterna av krisen anser även att medlemsstaterna har tenderat att samordna sitt agerande (49 procent jämfört med 41 procent av de svarande som är av motsatt uppfattning). B) Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys av resultaten bekräftar denna iakttagelse, även om svaren i viss mån varierar i styrka. När vi ser närmare på det oftast givna svaret, nämligen att medlemsstaterna har agerat var för sig, kan vi konstatera att fler män än kvinnor är av denna uppfattning (46 procent jämfört med 42 procent). Denna åsikt delas också av de mellersta åldersgrupperna (45 procent av de svarande i åldern 25 till 39 år och 46 procent i åldersgruppen 40 till 54 år). De yngsta och de äldsta är något mindre övertygade (41 procent av åldersgruppen år och 42 procent av de svarande som är 55 år eller äldre). Svaren skiljer sig också åt beroende på de svarandes utbildningsnivå: 38 procent av de intervjudeltagare som slutade skolan före 16 års ålder anser att medlemsstaterna har agerat var för sig, jämfört med 45 procent av de personer som slutade skolan mellan 16 och 19 års ålder och hela 49 procent av de personer som studerade fram till 20 års ålder eller längre. De svarandes yrkesställning verkar också spela en betydande roll. I de socialt sett mest gynnade grupperna anser fler att medlemsstaterna har agerat var för sig. 50 procent av cheferna är av denna åsikt, jämfört med 43 procent av de arbetslösa och 35 procent av de hemarbetande. Till sist kan vi konstatera att 50 procent av de svarande som anser att euron inte har mildrat de negativa effekterna av krisen även anser att länderna har agerat var för sig, jämfört med 41 procent av de svarande som anser att den gemensamma valutan har tenderat att dämpa effekterna av krisen. 41

42 2.2.2 Preferenser - En majoritet av EU-medborgarna anser att de skulle vara bättre skyddade om deras land vidtog och genomförde åtgärder som samordnades med övriga EU-länder - Vi har nu granskat hur EU-medborgarna uppfattar medlemsstaternas sätt att agera (var för sig eller kollektivt). Vi ska fortsätta genom att undersöka vilket alternativ som de skulle föredra och har mest förtroende för. Skulle de känna sig bättre skyddade om deras land antog och genomförde åtgärder på egen hand, eller om det samordnade sina åtgärder med övriga EU-länder? procent av EU-medborgarna anser att EU:s medlemsstater verkligen har samordnat sitt agerande. Samtidigt anser en majoritet av de svarande (52 procent) att de skulle vara bättre skyddade som medborgare om deras land vidtog och genomförde samordnade åtgärder. Även om detta alltså förblir majoritetens uppfattning, har stödet för åtgärder som samordnas med övriga medlemsstater sjunkit med nio procentenheter sedan januari februari 2009 (EB71.1), samtidigt som stödet för enskilda åtgärder inom medlemsstaterna har ökat med sju procentenheter. Är detta ett tecken på att den samordnade metodens effektivitet betvivlas, eller tyder det på att en betydande minoritet av medborgarna inte tror att sådana samordnade åtgärder är möjliga? Det skulle kunna vara givande att ställa denna följdfråga i en framtida serie av undersökningen. Slutligen har antalet Vet ej -svar förblivit relativt högt sedan den senaste undersökningen om detta ämne i början av 2009 (15 procent, +2 procentenheter). Denna fråga förbryllar bevisligen ett inte obetydligt antal svarande. 12 QC6 Som medborgare, skulle du säga att du skulle vara bättre skyddad med tanke på den nuvarande krisen om...? (VÅRT LAND) vidtog och genomförde åtgärder på egen hand; (VÅRT LAND) samordnade vidtagandet och genomförandet av åtgärder med övriga EU-länder. 42

43 Det som främst bör uppmärksammas är att fler intervjudeltagare inom euroområdet än utanför euroområdet anser att de skulle vara bättre skyddade om deras land samordnade vidtagandet och genomförandet av åtgärder med övriga medlemsstater (58 procent respektive 43 procent). Omvänt skulle svarande utanför euroområdet känna sig bättre skyddade om deras land vidtog och genomförde åtgärder på egen hand i högre grad än svarande som bor i euroområdet (39 procent och 29 procent). Faktum kvarstår emellertid att båda grupperna skulle föredra att EU:s medlemsstater samordnade sina åtgärder. 43

44 A) Skillnader mellan medlemsstaterna I en enda av de 27 medlemsstaterna är majoriteten för enskilda åtgärder (EU: 33 procent), nämligen i Storbritannien där 51 procent av de svarande skulle föredra att deras land agerade på egen hand, medan 30 procent skulle föredra kollektiva åtgärder. I de övriga 26 länderna föredrar en majoritet av de svarande fortfarande kollektiva åtgärder (EU: 52 procent), även om antalet Vet ej -svar är mycket stort i vissa länder (27 procent på Malta, 23 procent i Rumänien och 22 procent på Irland). Finland (72 procent), Estland (71 procent) och Spanien (68 procent) är de länder där stödet för kollektiva åtgärder är starkast. Åsikterna går isär i Lettland (47 procent för kollektiva åtgärder och 44 procent för enskilda åtgärder ), i Österrike (49 procent respektive 41 procent) och i Sverige (46 procent respektive 38 procent). Visserligen är en majoritet av de svarande i dessa länder för samordnade åtgärder, men marginalen mellan de två uppfattningarna är ganska liten. Avslutningsvis har en ökning av andelen samordnade svar (EU: 52 procent) bara uppmätts i fyra medlemsstater, nämligen Rumänien (44 procent, +5 procentenheter), Irland (50 procent, +4 procentenheter), Spanien (68 procent, +3 procentenheter) och Italien (60 procent, +3 procentenheter). Resultatet i Finland är oförändrat och förblir det högsta för detta svar (72 procent). I följande länder har tvärtom en särskilt betydande ökning av antalet enskilda svar uppmätts (EU: 33 procent): Grekland (38 procent, +18 procentenheter), Lettland (44 procent, +13 procentenheter), Frankrike (35 procent, +13 procentenheter), Bulgarien och Portugal (28 procent,+13 procentenheter i båda länderna), Polen (33 procent, +12 procentenheter) och Sverige (38 procent, +11 procentenheter). 44

45 45

46 B) Sociodemografisk analys När det gäller kön anser fler män (55 procent) än kvinnor (50 procent) att de skulle vara bättre skyddade mot följderna av krisen om deras land samordnade vidtagandet och genomförandet av åtgärder med övriga EU-länder. Detta synsätt är också mer utbrett i åldersgruppen år (55 procent), medan de äldsta svarande är mindre övertygade (50 procent av åldersgruppen 55 år eller äldre). Utbildningsnivån verkar också påverka svaren. 61 procent av de svarande som studerade fram till 20 års ålder eller längre upplevde att de skulle vara bättre skyddade som medborgare om deras land samordnade vidtagandet och genomförandet av åtgärder med övriga EU-länder. Detta är en skillnad på 15 procentenheter jämfört med de svarande som slutade skolan före 16 års ålder (46 procent). Det finns också betydande skillnader mellan olika sociala grupper bland de personer som intervjuades: 58 procent av cheferna skulle föredra kollektiva åtgärder, jämfört med 48 procent av de hemarbetande och 51 procent av de arbetslösa. När det gäller politiska sympatier har denna åsikt något mer stöd bland personer till vänster på den politiska skalan (59 procent) än bland personer som står i mitten (54 procent) eller till höger (53 procent). Slutligen skulle de svarande som var för nationellt ekonomiskt stöd till länder som drabbats av allvarliga svårigheter logiskt nog föredra samordnade åtgärder inom EU. Detta svar gavs av 64 procent av dessa personer jämfört med 44 procent av de svarande som inte skulle stödja sådant ekonomiskt stöd. 46

47 47

48 3. Eurons roll i finanskrisen - En majoritet av de svarande anser att euron inte har mildrat de negativa effekterna av krisen - Det tar längre tid än förväntat för EU att ta sig ur krisen och det verkar som att återhämtningen inte kommer att bli så snabb som i prognoserna. Hur har den gemensamma valutans anseende förändrats mot denna bakgrund? Anser EU-medborgarna att euron generellt sett har mildrat de negativa effekterna av den nuvarande krisen? Åsikterna går fortfarande isär i denna fråga. En majoritet av EU-medborgarna (50 procent,+6 procentenheter) anser emellertid nu att euron inte har mildrat de negativa effekterna av krisen. 33 procent (-6 procentenheter) är av motsatt uppfattning och 17 procent framförde inte någon åsikt i frågan 13. Under de senaste arton månaderna har uppfattningarna om euron alltså blivit mer negativa. Det är viktigt att lägga märke till att EU-medborgare i euroområdet i högre grad instämmer i påståendet att euron har dämpat effekterna av krisen (38 procent, -6 procentenheter), jämfört med medborgare som bor utanför euroområdet (22 procent, -10 procentenheter). Detta var fallet även i januari-februari 2009 (även om skillnaderna då var mindre). Faktum kvarstår emellertid att till och med i euroområdet anser nu en majoritet av de svarande att den gemensamma valutan inte har skyddat dem mot effekterna av krisen (51 procent). Detta är åtta procentenheter fler än i januari februari QC4 Säg i vilken grad du instämmer i eller tar avstånd från följande påstående: Generellt sett har euron mildrat de negativa effekterna av den nuvarande krisen. Instämmer helt och hållet; Instämmer delvis; Tar delvis avstånd; Tar helt och hållet avstånd. 48

49 A) Skillnader mellan medlemsstaterna I 19 av de 27 medlemsstaterna tar en majoritet av de svarande avstånd från påståendet att euron generellt sett har mildrat de negativa effekterna av krisen. Bara i två länder instämmer en absolut majoritet av de svarande (EU: 33 procent) i påståendet, nämligen i Slovakien (57 procent) och i Finland (50 procent). Båda dessa länder ingår i euroområdet. En relativ majoritet stöder emellertid denna åsikt i sex andra medlemsstater: Italien (49 procent), Grekland (47 procent), Österrike (46 procent), Luxemburg (44 procent) och Irland (38 procent), som samtliga tillhör euroområdet, samt Rumänien (34 procent) som ännu inte har infört den gemensamma valutan. I Slovenien (66 procent), Tjeckien (65 procent), Frankrike (62 procent), Tyskland (58 procent) och Sverige (56 procent) är de svarande tvärtom mest benägna att ta avstånd från detta påstående (EU: 50 procent). I tre länder är åsikterna ganska jämnt fördelade mellan svarande som instämmer och svarande som tar avstånd från påståendet, med 47 procent respektive 46 procent i Grekland, 44 procent respektive 43 procent i Luxemburg och 46 procent respektive 42 procent i Österrike. 49

50 Stödet för åsikten att euron har mildrat de negativa effekterna av krisen har fallit särskilt dramatiskt i Slovenien. Påståendet stöddes av en majoritet av de slovenska svarande i januari februari 2009, men får nu bara medhåll från en dryg fjärdedel (26 procent, -27 procentenheter). Stödet för påståendet har också sjunkit rejält i Polen (22 procent, -17 procentenheter), på Malta (33 procent, -16 procentenheter), i Nederländerna (35 procent, -16 procentenheter), i Estland (26 procent, -15 procentenheter) och i Sverige (20 procent, -15 procentenheter). I alla dessa länder utom Sverige har majoritetens uppfattning vänt sedan början av 2009, då en majoritet av de svarande i dessa medlemsstater ansåg att euron hade skyddat dem mot de negativa effekterna av krisen. 50

51 B) Sociodemografisk analys Den första anmärkningsvärda omständigheten är att i samtliga grupper som ingick i undersökningen, utan undantag, tar majoriteten av de svarande avstånd från påståendet att euron generellt sett har mildrat de negativa effekterna av krisen. Män är mer positivt inställda än kvinnor till den gemensamma valutans roll: 36 procent respektive 29 procent anser att euron på det hela taget har mildrat de negativa effekterna av krisen. Både män och kvinnor är emellertid över lag skeptiska till eurons mildrande funktion, i nästan exakt samma utsträckning: 50 procent av männen och 51 procent av kvinnorna. Skillnaden orsakas av andelen Vet ej -svar, som är betydligt högre bland kvinnorna. De minst gynnade sociala grupperna förblir något mer skeptiska till eurons mildrande inverkan. 52 procent av de svarande som placerade sig själva längst ned på den sociala skalan anser att euron inte har dämpat krisens negativa effekter, jämfört med 48 procent av de svarande som placerade sig själva högst upp på den sociala skalan. Slutligen kan vi konstatera att 42 procent av de personer som var för att deras land gav ekonomiskt stöd till ett annat land som drabbats av svårigheter till följd av krisen anser att euron har bidragit till att mildra de negativa effekterna av krisen, jämfört med bara 24 procent av de personer som inte stöder sådant bistånd. 51

52 4. Vägen ut ur krisen 4.1 Minska offentliga utgifter eller investera i ekonomiska stimulansåtgärder? - EU-medborgarna är oense om det bästa tillvägagångssättet - Vi föreslog de svarande två olika lösningar som EU-länderna kunde använda för att ta sig ur krisen och frågade dem vilken de föredrog 14 : Först minska de offentliga utgifterna, eller först investera i åtgärder för att stimulera ekonomin. Åsikterna om detta ämne går starkt isär. En relativ majoritet av EU-medborgarna (38 procent) anser att EU-medlemsstaterna inledningsvis bör investera i stimulansåtgärder för ekonomin. En nästan lika stor andel (35 procent) anser emellertid att medlemsstaterna först bör minska sina offentliga utgifter. 19 procent av EU-medborgarna sade spontant att de två åtgärderna borde prioriteras lika mycket, och 8 procent hade ingen åsikt. 14 QC8 Anser du att EU-medlemsländerna för att snabbt ta sig ur krisen först bör minska sina offentliga utgifter, eller bör de först investera i åtgärder för att stimulera ekonomin? Först minska sina offentliga utgifter; Först investera i åtgärder för att stimulera ekonomin; Båda lika mycket (SPONTANT). 52

53 A) Skillnader mellan medlemsstaterna Även om åsikterna går isär i EU som helhet finns det en hel del skillnader mellan de olika länderna. Åtgärder för att stimulera ekonomin (EU: 38 procent) föredras framför allt av svarande i de nordiska länderna: Danmark (69 procent), Finland (52 procent) och Sverige (51 procent). Denna uppfattning delas också i Litauen (65 procent) och Nederländerna (51 procent). Svarande i Slovakien (50 procent), Frankrike (46 procent) och Estland (42 procent) är mest övertygade om att de offentliga utgifterna bör minskas först. I vissa länder är svaren på denna fråga nästan jämnt fördelade. Index, dvs. skillnaden mellan andelen svarande som anser att länderna först bör minska sina offentliga utgifter och andelen som anser att de först bör investera i åtgärder för att stimulera ekonomin, ligger mycket nära 0. Dessa länder är Tjeckien (42 procent för båda åsikterna), Luxemburg (35 procent för båda åsikterna), Storbritannien (41 procent för båda åsikterna), Belgien (41 procent respektive 43 procent), Grekland (35 procent och 36 procent) och Slovenien (36 procent och 34 procent). I två länder Portugal (36 procent) och Tyskland (35 procent) uppgav en majoritet faktiskt spontant att båda åtgärderna borde tillämpas (EU: 19 procent). Man bör observera att detta svar ( båda lika mycket ) väger desto tyngre eftersom det framfördes spontant av de intervjuade. 53

54 54

55 B) Sociodemografisk analys Stödet för EU-medborgarnas förstahandsval, att investera i åtgärder för att stimulera ekonomin, varierar mellan de olika sociodemografiska grupperna. Fler män än kvinnor är för åtgärder för att stimulera ekonomin (40 procent jämfört med 37 procent). Svaren påverkas också av ålder: Ju yngre de svarande är (mellan 15 och 24 år), desto fler bland dem stöder åtgärder för att stimulera ekonomin (42 procent). De äldsta svarande (55 år och uppåt) är mest tveksamt inställda till stimulansåtgärder (34 procent). De svarandes utbildningsnivå spelar också in. De svarande som studerat längst skulle föredra att medlemsstaterna investerade i åtgärder för att stimulera ekonomin (43 procent av de personer som studerade fram till 20 års ålder eller längre). Omvänt skulle lågutbildade svarande föredra nedskärningar i de offentliga utgifterna (34 procent av de svarande som slutade skolan vid 15 års ålder eller tidigare). De svarandes politiska sympatier verkar också ha viss betydelse: 43 procent av de personer som står till vänster på den politiska skalan skulle föredra åtgärder för att stimulera ekonomin, jämfört med 39 procent av de personer som står i mitten och 38 procent av dem som står till höger. Bland högersvarande skulle 42 procent föredra minskade offentliga utgifter. Social ställning inverkar relativt lite på intervjudeltagarnas svar. Emellertid skulle 41 procent av de personer som placerar sig själva högst upp på den sociala skalan föredra att länderna investerar i åtgärder för att stimulera ekonomin, medan bara 36 procent av de personer som placerar sig själva längst ned på den sociala skalan delar denna uppfattning. Man bör lägga märke till att en relativ majoritet av de svarande, oavsett var de anser sig stå på den sociala skalan, skulle föredra investeringar i ekonomiska stimulansåtgärder. 44 procent av de svarande som är för att deras land ger ekonomiskt stöd till ett annat land i kristider skulle föredra investeringar i ekonomiska stimulansåtgärder jämfört med 37 procent av de svarande som vänder sig emot sådant stöd. 55

56 56

57 4.2 Vilka bör göra den största insatsen när det gäller åtstramningsåtgärder? - En relativ majoritet av EU-medborgarna anser att ledarna för stora företag och näringslivet bör göra den största insatsen när det gäller åtstramningsåtgärder - I vissa medlemsstater sker detta redan i verkligheten. I andra länder verkar begreppet vara tabu. Möjligheten att införa åtstramningsåtgärder var en av de tänkbara utvägar ur krisen som föreslogs för de svarande under undersökningen. Frågan är emellertid vilka som bör dra det tyngsta lasset när det gäller sådana åtgärder. 15 Mer än en tredjedel av de svarande (34 procent) anser att ledarna för stora företag och näringslivet bör göra den största insatsen när det gäller åtstramningsåtgärder. Därefter kom offentlig verksamhet som valdes av 21 procent av EU-medborgarna. 7 procent valde små och medelstora företag/mycket små företag, och slutligen valde 6 procent svaret du själv/eu-medborgarna. Färre än en av tio svarande (8 procent) tog ingen ställning i frågan. Svaret alla samtidigt (dvs. alla grupper i samhället) kom spontant på andra plats med 24 procent. Detta är utan tvivel ett tecken på stor medvetenhet bland allmänheten om hur omfattande insatser som behövs. 15 QC9 Vilka av följande i (VÅRT LAND) anser du bör göra den största insatsen när det gäller åtstramningsåtgärder? Ledare för stora företag och näringslivet; Små och medelstora företag/mycket små företag; Offentlig verksamhet; Du själv/eu-medborgarna; Alla samtidigt (SPONTANT). 57

58 58

59 A) Skillnader mellan medlemsstaterna En analys av uppgifterna enbart på EU-nivå skulle dölja de avsevärda skillnaderna mellan de 27 medlemsstaterna. Det svar som oftast nämns av EU-medborgarna i genomsnitt, nämligen ledare för stora företag och näringslivet (EU: 34 procent), nämndes först och främst av majoriteten av de svarande i Frankrike (53 procent), Slovakien (47 procent), Storbritannien (44 procent), Belgien och Nederländerna (43 procent) samt i betydligt mindre grad i Lettland (13 procent), i Bulgarien (16 procent) och på Cypern (19 procent). Den offentliga verksamheten (EU: 21 procent) bör göra den största insatsen när det gäller åtstramningsåtgärder enligt majoriteten av de svarande i Lettland (60 procent) och i mindre utsträckning även enligt de intervjuade i Bulgarien (39 procent), Estland (32 procent) och Danmark (30 procent). Svarande på Malta (13 procent) samt i Rumänien, Spanien och Italien (14 procent i samtliga tre fall) ger mest sällan detta svar. Små och medelstora företag/mycket små företag (EU: 7 procent), som kom på fjärde plats bland EU-medborgarna som helhet, nämndes något oftare i Österrike (15 procent), Italien (14 procent), Polen och Portugal (12 procent i båda länderna). De lägsta resultaten för små och medelstora företag/mycket små företag uppmättes på Cypern (2 procent) samt på Malta, i Sverige och i Storbritannien (3 procent i samtliga tre fall). Bland EU-medborgarna som helhet hamnade du själv/eu-medborgarna (EU: 6 procent) på femte och sista plats. Detta svar nämndes av en av sex svarande i Nederländerna (16 procent), av 15 procent av de intervjuade i Danmark och av 14 procent på Cypern. De lägsta resultaten uppmättes i Tyskland och Portugal (2 procent i båda länderna). Slutligen nämndes det svar som kom på andra plats, alla samtidigt (EU: 24 procent), mest av svarande i Tyskland (38 procent), på Malta (37 procent) och Cypern (36 procent), i Spanien (33 procent) samt i Italien, Portugal och Slovenien (32 procent i samtliga tre fall). Man bör hålla i åtanke att detta svar inte uttryckligen föreslogs som ett alternativ för de svarande. Detta svar gavs mest sällan i Frankrike och Litauen (9 procent vardera), Nederländerna och Storbritannien (10 procent i båda länderna). 59

60 60

61 B) Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys uppenbarar följande skillnader: Ledarna för stora företag och näringslivet (som de ekonomiska aktörer som bör göra den största insatsen när det gäller åtstramningsåtgärder) nämndes av nästan lika stora andelar män och kvinnor (34 procent och 35 procent). När det gäller ålder är de yngsta svarande mer benägna än de äldsta svarande att nämna företagsledare (37 procent av personerna mellan 15 och 24 år och 32 procent av personerna i åldern 55 år eller äldre). Bland de olika yrkesgrupperna vill främst arbetare (37 procent) att ledare för stora företag och näringslivet ska göra den största insatsen. Svarande som står till vänster på den politiska skalan (41 procent) delar denna uppfattning i högre grad än personer som står i mitten (35 procent) eller till höger (32 procent). Något fler män än kvinnor (22 procent respektive 19 procent) vill att den offentliga verksamheten ska göra särskilt stora insatser. De socialt sett mer gynnade svarande (23 procent av cheferna) nämner också något oftare detta alternativ. Även personer som placerar sig själva till höger på den politiska skalan är mer positiva till detta (25 procent jämfört med 21 procent respektive 20 procent av de personer som står i mitten eller till vänster på den politiska skalan). När det gäller de två minst populära svaren, små och medelstora företag och mycket små företag och du själv/eu-medborgarna går det inte att urskilja några tydliga demografiska skiljelinjer bland de svarande som väljer dessa svarsalternativ. 61

62 62

63 4.3 Solidaritet mellan medlemsstaterna i kristider - En majoritet av EU-medborgarna är för ekonomiskt stöd till en annan medlemsstat som drabbats av svårigheter - Att hantera krisen innebär också att visa solidaritet medlemsstaterna emellan när vissa länder drabbas av stora ekonomiska och finansiella svårigheter. I hur hög grad stöder EU-medborgarna sådan solidaritet? Det var kontentan av nästa fråga som intervjuarna ställde till de svarande 16. En majoritet av EU-medborgarna (49 procent) skulle vara villiga att ge ekonomiskt stöd till en annan medlemsstat som drabbats av ekonomiska och finansiella svårigheter. Hela 10 procent instämmer helt och hållet i detta påstående. Över en tredjedel (39 procent) av de svarande är emellertid av motsatt uppfattning. Tolv procent tog ingen ställning i frågan. 16 QC10 I vilken utsträckning instämmer du i eller tar avstånd från följande uttalande: I kristider är det önskvärt att (VÅRT LAND) ger ekonomiskt stöd till ett annat EU-land som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter. Instämmer helt och hållet; Instämmer delvis; Tar delvis avstånd; Tar helt och hållet avstånd. 63

64 Det bör noteras att en majoritet av de svarande i medlemsstaterna före 2004 instämmer i att man bör ge ekonomiskt stöd till andra EU-medlemsstater som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter (50 procent jämfört med 39 procent som tar avstånd från uttalandet). I medlemsstaterna efter 2004/2007 vänder sig däremot en relativ majoritet av de svarande emot förslaget (44 procent), medan 41 procent instämmer. A) Skillnader mellan medlemsstaterna Genomsnittet inom EU, som visar att 49 procent av de svarande är för ekonomiskt stöd till ett annat EU-land som drabbats av svårigheter, döljer betydande skillnader mellan de 27 medlemsstaterna. För det första instämmer en absolut majoritet av de svarande (EU: 49 procent) i uttalandet i mer än hälften av medlemsstaterna (14 av 27 länder). Vissa länder skiljer sig från mängden genom en andel instämmande svar (den sammanlagda andelen instämmer helt och hållet och instämmer delvis ) som är mycket högre än genomsnittet. Detta gäller särskilt Cypern (70 procent), Danmark (69 procent), Sverige (67 procent), Belgien (61 procent) och Luxemburg (59 procent). Omvänt gavs detta svar endast av 24 procent av de svarande i Bulgarien, 29 procent i Slovenien, 32 procent i Rumänien och 35 procent i Tjeckien, Ungern och Slovakien. Med tanke på situationen i Grekland och hur de beslut som medlemsstaterna fattade om Grekland i våras blev omstridda i Tyskland, är det särskilt intressant att se att åsikterna om detta ämne är jämnt fördelade i dessa två länder. Fyrtioåtta procent av de svarande i Grekland är för ekonomiskt stöd till en annan medlemsstat som drabbats av svårigheter medan 46 procent är emot. I Tyskland är dessa siffror 46 procent respektive 45 procent. 64

65 B) Sociodemografisk analys När det gäller svaren på denna fråga finns det få skillnader mellan könen och åldersgrupperna. Något fler män än kvinnor är emellertid för ekonomiskt stöd till en medlemsstat som drabbats av svårigheter (50 procent respektive 47 procent instämmer ). De yngsta svarande instämmer också i högre grad (50 procent av de svarande mellan 15 och 39 år jämfört med 48 procent i åldersgruppen år och 47 procent av de svarande i åldern 55 år eller äldre). Den mest påfallande skillnaden är emellertid att de mer gynnade sociala grupperna i högre grad är för stöd till andra medlemsstater. 59 procent av de svarande som studerade fram till 20 års ålder eller längre instämmer i förslaget, liksom 58 procent av cheferna och 53 procent av de svarande som nästan aldrig har svårt att betala räkningarna, jämfört med bara 36 procent av de personer som har svårt att betala räkningarna större delen av 65

66 tiden. En majoritet av de sistnämnda (49 procent) anser inte att sådant stöd är önskvärt. Om vi avslutningsvis ser på politiska sympatier stöder 56 procent av de personer som står till vänster på den politiska skalan denna form av stöd, jämfört med 49 procent av dem som står till höger och i mitten. 66

67 4.3.1 Skäl till att medborgare stöder solidaritet - Solidaritet ses som en principsak men också som något som kan komma att gynna alla parter - Som vi sett ovan instämmer 49 procent av EU-medborgarna i att deras land bör ge ekonomiskt stöd till andra medlemsstater som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter. Vilken är den verkliga orsaken till detta ställningstagande? Detta var ämnet för nästa fråga som ställdes under undersökningen. 17 Stöder de svarande sådant stöd för att de anser att det ligger i deras lands ekonomiska intresse att stödja andra medlemsstater, eller anser de att stöd bör erbjudas på grund av europeisk solidaritet mellan medlemsstaterna? Ännu en gång är åsikterna ganska skiftande. Även om en majoritet av de svarande som är för solidaritet mellan medlemsstater (51 procent) skulle erbjuda stöd på grund av europeisk solidaritet mellan medlemsstaterna vägleds fyra av tio svarande (44 procent) i stället av övertygelsen att det ligger i deras lands ekonomiska intresse att hjälpa ett annat EU-land. Bara 2 procent uppgav ett annat skäl och 3 procent framförde ingen åsikt. 17 QC11 Vilken är den främsta orsaken till att du tycker att det är önskvärt att (VÅRT LAND) ger ekonomiskt stöd till ett annat EU-land som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter? Det ligger i (VÅRT LANDS) ekonomiska intresse att hjälpa ett annat EU-land; På grund av europeisk solidaritet mellan medlemsstaterna; Annat (SPONTANT). 67

68 *Bas: De svarande som uppgav att det var önskvärt att ge ekonomiskt stöd till ett annat EU-land som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter (49 procent av urvalet som helhet). A) Skillnader mellan medlemsstaterna En majoritet av de svarande i 22 av de 27 medlemsstaterna (däribland en absolut majoritet i 21 medlemsstater) stöder denna form av stöd på grund av europeisk solidaritet mellan medlemsstaterna (EU: 51 procent). Stödet för solidaritetsprincipen är särskilt starkt i Grekland (ett land som nyligen har mottagit ekonomiskt stöd och därför lätt kan uppskatta behovet av det), på Cypern och i Luxemburg (74 procent i båda länderna) och i Bulgarien (68 procent). Å andra sidan har ekonomiska intressen (EU: 44 procent) överhanden i Storbritannien (68 procent), i Tyskland (53 procent), på Irland (52 procent), i Nederländerna (50 procent) och i Tjeckien (49 procent). 68

69 QC11 What is the main reason why you think it is desirable that (OUR COUNTRY) gives financial help to another EU Member State facing severe economic and financial difficulties? It is in the economic interests of (OUR COUNTRY) to help another EU Member State In the name of European solidarity between Member States Other (SPONTANEOUS) Don't know EU27 44% 51% 2% 3% BE 37% 62% 0% 1% BG 31% 68% 0% 1% CZ 49% 48% 0% 3% DK 41% 57% 1% 1% DE 53% 43% 2% 2% EE 38% 59% 2% 1% EL 24% 74% 0% 2% ES 37% 51% 7% 5% FR 36% 60% 2% 2% IE 52% 43% 2% 3% IT 38% 57% 2% 3% CY 25% 74% 1% 0% LT 30% 62% 2% 6% LV 34% 63% 0% 3% LU 20% 74% 3% 3% HU 47% 49% 1% 3% MT 37% 59% 1% 3% NL 50% 48% 2% 0% AT 39% 55% 4% 2% PL 37% 60% 0% 3% PT 33% 60% 1% 6% RO 42% 55% 0% 3% SI 24% 66% 7% 3% SK 44% 55% 0% 1% FI 36% 61% 2% 1% SE 31% 64% 2% 3% UK 68% 27% 1% 4% Highest percentage by item Lowest percentage by item *Bas: De svarande som uppgav att det var önskvärt att ge ekonomiskt stöd till ett annat EU-land som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter (49 procent av urvalet som helhet). 69

70 B) Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys av svaren på denna fråga avslöjar vissa intressanta skillnader. Solidaritet mellan medlemsstaterna är emellertid i nästan samtliga fall den orsak som flest svarande anger som motivering för sin villighet att hjälpa ett annat EU-land som drabbats av stora finansiella svårigheter. Först av allt kan vi konstatera att resultaten inte verkar ha något särskilt samband med de intervjuades kön och ålder. Däremot går det att dra något fler lärdomar av de svarandes yrkesställning. Exempelvis nämner egenföretagare (55 procent), hemarbetande (54 procent) och pensionärer (53 procent) oftast europeisk solidaritet som den främsta orsaken till att hjälpa ett annat EU-land, jämfört med 47 procent av cheferna. Dessutom skulle 54 procent av de svarande som anser att de skulle vara bättre skyddade om deras land bekämpade krisen genom att vidta och genomföra åtgärder som samordnades med övriga EU-länder vara för sådant stöd "på grund av europeisk solidaritet". Detta är åtta procentenheter fler än bland de svarande som förespråkar åtgärder som länderna vidtar på egen hand. I den sistnämnda gruppen ansåg 50 procent att stöd främst bör ges med tanke på deras lands ekonomiska intressen. 70

71 4.3.2 Orsaker till icke-solidaritet - En utbredd övertygelse att ett lands medborgare inte bör behöva betala för andra länders problem - Ovan har konstaterats att 39 procent av EU-medborgarna skulle vara ovilliga att hjälpa en annan medlemsstat som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter (se fråga QC10). För att förstå motiveringen till detta svar bad vi dem att förklara orsakerna till sitt beslut 18 : Är det för att de anser att det inte ligger i deras lands ekonomiska intresse att hjälpa ett annat EU-land, eller anser de att medborgare i deras land inte ska behöva betala för andra EU-länders ekonomiska problem? 66 procent uppgav att medborgarna i deras land inte ska behöva betala för andra länders problem. En fjärdedel (exakt 25 procent) förklarade att det inte låg i deras lands ekonomiska intresse att hjälpa ett annat EU-land. Bara 6 procent gav en annan förklaring och 3 procent tog ingen ställning i frågan. 18 QC12 Vilken är den främsta orsaken till att du inte tycker att det är önskvärt att (VÅRT LAND) ger ekonomiskt stöd till ett annat EU-land som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter? Det ligger inte i (VÅRT LANDS) ekonomiska intresse att hjälpa ett annat EU-land; (NATIONALITET) medborgare ska inte behöva betala för andra EU-länders ekonomiska problem; Annat (SPONTANT). 71

72 *Bas: De svarande som uppgav att det inte var önskvärt att ge ekonomiskt stöd till ett annat EU-land som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter (39 procent av urvalet som helhet). A) Skillnader mellan medlemsstaterna För det första bör man notera att i 24 av 27 medlemsstater uppgav en absolut majoritet av de svarande som ansåg att det inte var önskvärt att hjälpa ett annat EU-land som drabbats av stora finansiella svårigheter att medborgarna i deras land inte ska behöva betala för de andra medlemsstaterna (EU: 66 procent). I vissa länder ges särskilt kraftfullt uttryck för denna åsikt, särskilt i Slovenien (88 procent), Tyskland (85 procent), Slovakien (81 procent), Finland (79 procent) och Österrike (78 procent). De tre återstående länderna är Rumänien (47 procent), Spanien (49 procent) och Grekland (38 procent). Endast i Grekland uppgav en majoritet av de svarande att det inte låg i deras lands ekonomiska intresse att hjälpa ett annat EU-land (50 procent). Det bör noteras att i samtliga dessa tre länder har det ekonomiska klimatet varit särskilt hårt. 72

73 *Bas: De svarande som uppgav att det inte var önskvärt att ge ekonomiskt stöd till ett annat EU-land som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter (39 procent av urvalet som helhet). 73

74 B) Sociodemografisk analys Den första observationen är att ovillighet att betala för andra i stort sett är den främsta orsaken i alla grupper av svarande. Det finns emellertid vissa skillnader i hur starkt rotad denna uppfattning är. Det finns inga betydande skillnader mellan svarande av olika kön och ålder. Däremot verkar de svarandes yrkesställning påverka deras svar. I de socialt sett mest gynnade grupperna anser fler att medborgare i deras land inte ska behöva betala för andra EU-länder: 67 procent av cheferna och egenföretagarna, jämfört med 59 procent av de arbetslösa och 62 procent av de hemarbetande. På liknande sätt är svarande som nästan aldrig har svårt att betala räkningarna (68 procent) oftare av denna åsikt än personer som har svårt att betala räkningarna större delen av tiden (62 procent). 74

75 4.4 Åtgärder för att ta sig ur krisen - Investera i utbildning och forskning men också i stöd till små och medelstora företag - EU arbetar för att ta sig ur krisen under åren fram till 2020, och vissa gemensamma politikområden ska prioriteras för att se till att EU återgår till tillväxt. Mot denna bakgrund har Europaparlamentet vid flera tillfällen antagit ståndpunkter om åtgärder som det anser bör prioriteras för att ta EU ur krisen genom att säkra en återgång till sysselsättning och hållbar tillväxt. Intervjudeltagarna i denna Eurobarometer-undersökning blev ombedda att välja högst fyra åtgärder (bland elva förslag) som enligt deras åsikt bör prioriteras för att vi ska kunna ta oss ur krisen 19. Resultaten visar att EU-medborgarna anser att ökad sysselsättning och återgång till tillväxt måste främjas framför allt genom utbildning och genom stöd till små och medelstora företag. Investera i utbildning och forskning fick den högsta andelen svar. Detta politikområde prioriteras av fler än fyra av tio svarande (43 procent). Kort därefter följde stöd för små och medelstora företag samt mycket små företag, som nämndes av 40 procent av intervjudeltagarna. Minska byråkratin fick den tredje största andelen svar, med över en tredjedel (34 procent) av svaren. Detta alternativ kom före uppmuntra företagande (30 procent) men framför allt långt före mer konkreta investeringsåtgärder som investera i förnybar energi och uppmuntra energisparande (23 procent) och investera i innovation och forskning och utveckling (22 procent) eller i miljön (17 procent). Som en del i behovet av att stärka vår innovationskraft och forskningskapacitet uppgav en femtedel av EU-medborgarna att det är viktigt att minska kompetensflykten av högutbildade personer och yrkesarbetare som lämnar EU (20 procent), men också att motverka skolavhopp (19 procent). Bland de andra alternativen på listan nämndes stödja stora företag och näringslivet och införa ekonomisk styrning på EU-nivå för att samordna EU-medlemsstaternas ekonomiska politik båda av 16 procent av de svarande. 19 QC13 Europaparlamentet förespråkar vissa åtgärder som ska ta EU ur krisen genom att säkra en återgång till sysselsättning och hållbar tillväxt. Vilka av följande åtgärder anser du bör prioriteras? 75

76 Andra åtgärder att vidta efter krisen nämndes betydligt mer sällan, i synnerhet att investera i solidaritet och bidra till integrering av personer som är utestängda från samhället (15 procent) och att undanröja hindren för fri rörlighet för personer, varor och tjänster inom EU (10 procent). Det sistnämnda har nog enligt många EU-medborgares uppfattning redan uppnåtts genom fullbordandet av den inre marknaden. Skillnaderna mellan medborgare i länder som tillhör euroområdet och medborgare i länder utanför euroområdet är ganska markanta när det gäller vissa åtgärder. Fyra av de fjorton förslagen på åtgärder som kan hjälpa EU att ta sig ur krisen nämns betydligt oftare bland de förstnämnda än bland de sistnämnda: o Minska kompetensflykten av högutbildade personer och yrkesarbetare som lämnar EU : 24 procent respektive 14 procent. o "Investera i solidaritet och bidra till att personer som är utestängda från samhället integreras : 19 procent respektive 9 procent. o Införa ekonomisk styrning på EU-nivå för att samordna EU-medlemsstaternas ekonomiska politik : 19 procent respektive 12 procent. o Investera i miljön : 19 procent respektive 14 procent. Omvänt nämndes Minska byråkratin betydligt oftare av svarande utanför euroområdet (40 procent jämfört med 30 procent inom euroområdet). 76

77 77

78 A) Skillnader mellan medlemsstaterna Liksom framgår av tabellen nedanför prioriterar EU-medborgarna de föreslagna åtgärderna i en ordning som varierar avsevärt från land till land. Vi ska koncentrera oss på de åtgärder som nämndes oftast. Att investera i utbildning och forskning (EU: 43 procent) valdes som en åtgärd att prioritera av en majoritet av de svarande på Irland (66 procent), på Cypern (59 procent), i Danmark och Tyskland (58 procent vardera), på Malta (57 procent), i Sverige (53 procent), i Luxemburg (51 procent) och i Rumänien och Frankrike (50 procent i båda länderna). Svarande i Litauen (24 procent), Polen (30 procent), Italien (31 procent), Lettland, Spanien och Slovenien (alla tre 32 procent) förespråkar däremot mest sällan denna åtgärd. 78

79 Att stödja små och medelstora företag och mycket små företag (EU: 40 procent) ses som en särskilt relevant åtgärd bland svarande på Cypern (62 procent), i Grekland (54 procent), i Bulgarien och Frankrike (53 procent vardera), på Irland (51 procent) och i Tjeckien (50 procent). Stödet för denna åtgärd är emellertid betydligt mindre på Malta och i Danmark (28 procent i båda länderna). Att minska byråkratin (EU: 34 procent) prioriterades i Slovenien (54 procent), Nederländerna (53 procent), Finland (50 procent) och Litauen (48 procent), men valdes däremot bara av 15 procent av de svarande i Portugal och av 16 procent i Spanien. Att uppmuntra företagande (EU: 30 procent) för att hjälpa EU att ta sig ur krisen nämndes oftast i Grekland, Spanien och Lettland (alla tre 53 procent) samt i Tjeckien (50 procent). Det lägsta stödet för denna åtgärd uppmättes på Malta (10 procent), i Rumänien (12 procent), och i Tyskland (15 procent). Att investera i förnybar energi och uppmuntra energisparande (EU: 23 procent) var den prioriterade åtgärden bland svarande i Danmark (41 procent), på Cypern, i Ungern och i Österrike (samtliga 35 procent). Däremot är stödet för denna åtgärd mycket litet i Rumänien (8 procent) och Spanien (10 procent). Att investera i innovation och forskning och utveckling (EU: 22 procent) prioriteras av svarande i Sverige (47 procent), Danmark (38 procent) och Nederländerna (34 procent), medan de intervjuade i Spanien och Ungern (båda 13 procent) är betydligt mindre övertygade. 79

80 80

81 B) Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys av resultaten avslöjar att svaren skiljer sig väsentligt åt beroende på vilken undergrupp som undersöks. Vi kommer att illustrera detta genom att inrikta oss på de åtgärder som har mest stöd bland EU-medborgarna. Investera i utbildning och forskning är naturligtvis ett favoritområde för de yngsta svarande (50 procent i åldersgruppen år jämfört med 40 procent bland svarande i åldern 55 år eller äldre). Detta politikområde har emellertid också starkt stöd bland chefer (54 procent, jämfört med 43 procent av arbetarna) och bland personer som står till vänster på den politiska skalan (48 procent jämfört med 46 procent av dem som står i mitten och 40 procent av dem som står till höger). De mest högutbildade svarande är också mer benägna att nämna investeringar i utbildning och forskning (48 procent av de personer som studerat fram till 20 års ålder eller längre, jämfört med 36 procent av de personer som slutat skolan vid 15 års ålder eller tidigare). Denna åtgärd stöds också av 48 procent av de svarande som anser att krisen inte har påverkat deras personliga situation (jämfört med 41 procent av de svarande som anser att krisen har haft en betydande påverkan på deras personliga situation). Stödja små och medelstora företag och mycket små företag är, logiskt nog, en åtgärd som egenföretagare (47 procent jämfört med 38 procent av de hemarbetande) anser bör prioriteras. Detta tillvägagångssätt förespråkas också av de mellersta åldersgrupperna (43 procent i åldersgruppen år och 42 procent av de svarande mellan 40 och 54 år), samt av svarande som inte anser att deras land ska ge ekonomiskt stöd till andra medlemsstater som drabbats av svårigheter (45 procent, jämfört med 38 procent av de svarande som är för sådant stöd). Att minska byråkratin verkar prioriteras högre bland män än bland kvinnor (36 procent respektive 32 procent). De äldsta svarande verkar också mer villiga att stödja denna åtgärd (38 procent i åldersgruppen 55 år eller äldre jämfört med 24 procent i åldersgruppen år). Att tillhöra en mer gynnad social grupp verkar också påverka svaret: denna åtgärd nämndes av 37 procent av cheferna och 38 procent av egenföretagarna. Det är också värt att notera att 39 procent av de personer som står till höger på den politiska skalan nämnde denna åtgärd, jämfört med 36 procent av dem i mitten och 32 procent av dem till vänster. 81

82 "Uppmuntra företagande slår naturligtvis an en sträng framför allt hos egenföretagare (38 procent) men tenderar att nämnas något mindre ofta bland chefer och arbetslösa (29 procent i båda fall). Svarande som står till höger på den politiska skalan (35 procent) stöder sådana åtgärder i högre grad än personer som står i mitten (30 procent) eller till vänster (28 procent). "Investera i förnybar energi och uppmuntra energisparande nämndes oftare bland de mest högutbildade svarande (27 procent av de personer som hade studerat längst jämfört med 19 procent av de personer som slutade skolan före 16 års ålder). De mest gynnade sociala grupperna lägger också större vikt vid miljöfrågor: 29 procent av cheferna prioriterade detta alternativ (jämfört med 18 procent av de arbetslösa och 17 procent av de personer som har svårt att betala räkningarna större delen av tiden). Investera i innovation och forskning och utveckling är en åtgärd som i första hand förespråkas av män (25 procent jämfört med 19 procent av kvinnorna), de mest högutbildade (29 procent jämfört med 16 procent av de personer som slutade skolan vid 15 års ålder eller tidigare) och chefer (30 procent jämfört med 15 procent av de arbetslösa). Denna åtgärd valdes också av 27 procent av de svarande som står till höger på den politiska skalan, jämfört med 24 procent av de svarande i mitten och till vänster. Dessutom nämndes den oftare av de personer som placerar sig själva högst upp på den sociala skalan än av dem som placerar sig själva längst ned (28 procent respektive 16 procent). 82

83 De sex oftast nämnda åtgärderna. 83

84 - Krav på strängare reglering av aktörerna på finansmarknaden - Just nu diskuteras ett antal olika åtgärder för att förhindra och undvika kriser i framtiden inom EU:s institutioner. Under undersökningen tillfrågades EU-medborgarna om hur effektiva de anser att vissa av dessa åtgärder skulle vara. De svarande ombads uttala sig om sju centrala åtgärder och ange om de ansåg att åtgärderna skulle vara effektiva eller ineffektiva sätt att förhindra och undvika kriser i framtiden. 20 Den viktigaste lärdomen av svaren på denna fråga är att en stor majoritet av de svarande anser att alla dessa åtgärder faktiskt skulle vara effektiva sätt att förhindra och undvika kriser i framtiden. Fem av de sju åtgärderna får till och med stöd från mer än 60 procent av deltagarna i undersökningen. Den åtgärd som fick flest positiva svar (70 procent) är strängare reglering och tillsyn av finansmarknadens aktörer (t.ex. genom reglering av handlarnas bonusar). Skapa en europeisk valutafond som ingriper om något EU-land skulle drabbas av stora ekonomiska och finansiella svårigheter fick det näst högsta resultatet (67 procent). Strax därefter följde åtgärder för att få EU-länderna att följa gemensamt utformade EU-regler om skulder och offentliga underskott (65 procent). Att förbättra samrådet mellan EU-medlemsländerna när de utarbetar sina nationella budgetar anses förnuftigt av 64 procent av EU-medborgarna. Därnäst följer införa ekonomisk styrning på EU-nivå, säkra samordningen mellan den ekonomiska politiken, finanspolitiken och budgetpolitiken i alla medlemsländer. Sextiotre procent av de svarande anser att detta skulle kunna vara ett effektivt sätt att förhindra och undvika kriser i framtiden. Mer än hälften av de svarande (58 procent) anser att det skulle vara en effektiv åtgärd att låta EU-medlemsstaterna lägga fram sina nationella budgetar för kommissionen. Slutligen anser en relativ majoritet av intervjudeltagarna (47 procent) att införande av en bankskatt och en skatt på finansiella transaktioner skulle vara ett effektivt sätt att förhindra och undvika kriser inom EU i framtiden. Andelen "Vet ej"-svar var särskilt hög (21 procent) när det gällde denna åtgärd. Detta tyder troligen på en viss grad av förvirring kring detta alternativ, som 20 QC14 I EU:s institutioner för man i dagsläget diskussioner om åtgärder för att förhindra och undvika kriser i framtiden. Kan du för var och en av dessa åtgärder säga om du anser att den skulle vara effektiv eller inte när det gäller att förhindra och undvika kriser i framtiden? Svarsskala: Mycket effektiv; Ganska effektiv; Inte särskilt effektiv; Inte alls effektiv. 84

85 tolkas på många olika sätt i dagsläget och kan vara relativt komplicerat att förstå. Dessutom anser kanske några svarande att om en sådan åtgärd skulle införas, skulle bankerna säkerligen i sin tur låta sina kunder, dvs. EU-medborgarna själva, betala för alla former av skatt på finansiella transaktioner. Ett betydande antal EU-medborgare saknade uppfattning i frågan, oavsett vilken åtgärd den handlade om (andelen "Vet ej -svar varierar mellan 16 procent och 21 procent). En inte oansenlig del av befolkningen föredrog att inte ge sig in på att uttala sig om dessa relativt tekniska och komplexa frågor. 85

86 86

87 Vidare framgår att fler svarande i euroområdet än utanför euroområdet anser att de föreslagna åtgärderna skulle vara effektiva sätt att förhindra och undvika kriser i framtiden. Detta gäller samtliga föreslagna åtgärder, och beror delvis på att andelen Vet ej -svar i samtliga fall är högre utanför euroområdet. Den största skillnaden mellan de två områdena märks i andelen positiva svar på frågan om incitament eller bestraffningar för att uppmuntra EU:s medlemsstater att följa gemensamt utformade EU-regler om skulder och offentliga underskott. Skillnaden är 13 procentenheter (70 procent respektive 57 procent). A) Skillnader mellan medlemsstaterna Skillnaderna mellan de 27 medlemsstaterna är ganska betydande när det gäller synen på de föreslagna åtgärderna. Vissa länder skiljer sig från mängden genom en mer positiv syn på alla de föreslagna åtgärdernas effektivitet. Detta gäller framför allt Cypern, Belgien, Grekland, Italien, Slovakien, Nederländerna, Österrike och Tyskland. De svarande i Storbritannien och Estland är tvärtom minst övertygade om att de föreslagna åtgärderna skulle vara effektiva. När det gäller den ledande åtgärden, strängare reglering och tillsyn av finansmarknadens aktörer (t.ex. genom reglering av handlarnas bonusar) (EU: 70 procent), finns det vissa skillnader i hur starkt stödet är. Svarande i Slovakien och på Cypern (båda 85 procent) samt i Tyskland (81 procent) är mest övertygade om att detta skulle vara en effektiv åtgärd. Svarande på Cypern (88 procent), i Slovakien (85 procent) och i Belgien (80 procent) anser oftast att skapande av en europeisk valutafond som ingriper om något EU-land skulle drabbas av stora ekonomiska och finansiella svårigheter (EU: 67 procent) skulle vara en effektiv åtgärd. Det samma gäller incitament eller ekonomiska bestraffningar för att uppmuntra medlemsstaterna att följa gemensamt utformade EU-regler om skulder och offentliga underskott (EU: 65 procent) (87 procent på Cypern, 82 procent i Slovakien och 81 procent i Belgien). 87

88 Cypern (87 procent), Slovakien (83 procent) och Belgien (79 procent) är även de länder där flest svarande anser att förbättrat samråd mellan EU-medlemsstaterna när de utarbetar sina nationella budgetar (EU: 64 procent) skulle vara ett effektivt sätt att förhindra och undvika kriser i framtiden. Svarande i Slovakien (85 procent), på Cypern (83 procent) och i Belgien (79 procent) anser dessutom i störst utsträckning att införande av ekonomisk styrning på EU-nivå och säkrad samordning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken och budgetpolitiken i alla medlemsstater (EU: 63 procent) skulle vara en effektiv åtgärd. Att lägga fram medlemsstaternas nationella budgetar för kommissionen (EU: 58 procent) ses även det som ett potentiellt effektivt sätt att förhindra och undvika kriser i framtiden främst bland svarande på Cypern (84 procent), i Slovakien (78 procent) och i Belgien (76 procent). Slutligen är de svarande i Österrike (67 procent), Tyskland (62 procent) och Slovenien (61 procent) mest övertygade om att införa en bankskatt och en skatt på finansiella transaktioner (EU: 47 procent) skulle vara en effektiv åtgärd. Den största andelen Vet ej -svar på dessa frågor, oavsett vilken åtgärd frågan gällde, uppmättes framför allt på Malta, i Litauen, i Rumänien, i Estland, i Bulgarien, i Polen och i Storbritannien. 88

89 89

90 B) Sociodemografisk analys För det första är skillnaderna mellan könen mycket betydande när det gäller svaren om de föreslagna åtgärdernas effektivitet. Fler män än kvinnor anser att de föreslagna åtgärderna skulle kunna bidra till att förhindra och undvika kriser i framtiden. Detta gäller samtliga åtgärder: o Införa ekonomisk styrning på EU-nivå: 65 procent respektive 59 procent. o Skapa en europeisk valutafond: 70 procent respektive 65 procent. o Införa en bankskatt och en skatt på finansiella transaktioner: 50 procent respektive 45 procent. o Medlemsstaternas nationella budgetar läggs fram för kommissionen: 61 procent respektive 56 procent. o Strängare reglering och tillsyn av finansmarknadens aktörer: 73 procent respektive 68 procent. o Uppmuntra eller ekonomiskt bestraffa EU-medlemsstater: 67 procent respektive 63 procent. o Förbättra samrådet mellan EU-medlemsstaterna: 66 procent respektive 62 procent. Det är värt att notera att män emellertid också något oftare än kvinnor anser att dessa åtgärder skulle vara ineffektiva. Kvinnorna utmärker sig framför allt genom sin betydligt högre andel Vet ej -svar. I allmänhet är det svarande i de mellersta åldersgrupperna (särskilt de mellan 25 och 39 år) som oftast anser att dessa åtgärder skulle vara effektiva för att förhindra och undvika kriser i framtiden. Det enda undantaget gäller införa en bankskatt och en skatt på finansiella transaktioner. Denna åtgärd fick högst resultat bland svarande i den äldsta åldersgruppen (49 procent bland svarande i åldern 55 år eller äldre). Slutligen ger svarande i de socialt sett mest gynnade grupperna oftast mycket positiva svar angående var och en av de sju föreslagna åtgärderna. Detta gäller framför allt de svarande som har studerat längst, som nu är chefer och som nästan aldrig har några ekonomiska svårigheter. De mest högutbildade grupperna har också en lägre andel Vet ej -svar än de övriga grupperna. 90

91 91

92 4.5 Är det troligt att krisen kommer att vara länge? - Majoriteten av EU-medborgarna anser att den ekonomiska återhämtningen sannolikt kommer att ta flera år - Grundat på vissa makroekonomiska indikatorer som nyligen offentliggjorts bedömer somliga analytiker att det värsta av krisen nu blåst över 21 och att den ekonomiska återhämtningen är hållbar. Å andra sidan anser vissa andra analytiker att vi ännu inte kan se ljuset i slutet av tunneln och att återhämtningens första blygsamma gröna skott ännu inte är tillräckligt betydande för att man ska kunna tala om verklig återhämtning. Vad anser allmänheten? 22 EU-medborgarna, som ställs inför dessa motstridiga uppfattningar, är inte särskilt optimistiska. En majoritet (37 procent) anser att återgången till tillväxt kommer att ta sin början först inom de närmaste åren, och en fjärdedel (26 procent) förmodar till och med att krisen kommer att vara i många år. Bara 30 procent är mer optimistiska. 17 procent anser att en återgång till tillväxt kommer att ta sin början inom de närmaste månaderna och 13 procent anser till och med att vi redan håller på att återgå till tillväxt. Det är värt att notera att 7 procent av de svarande inte tog ställning i ämnet. 21 Se Internationella valutafondens rapport om regionala framtidsutsikter för Europa från oktober 2010, Perspectives économiques régionales: EUROPE (på franska) 22 QC15 Vilken av följande åsikter ligger närmast din egen i fråga om återgång till tillväxt i (VÅRT LAND)? Vi håller redan på att återgå till tillväxt; En återgång till tillväxt kommer att ta sin början inom de närmaste månaderna; En återgång till tillväxt kommer att ta sin början inom de närmaste åren; Krisen kommer att vara i många år. 92

93 A) Skillnader mellan medlemsstaterna De mest optimistiska EU-medborgarna (EU: 13 procent) finns framför allt i Sverige (där 53 procent anser att man redan kan tala om en verklig återgång till tillväxt). De näst mest optimistiska länderna, vars siffror emellertid ligger långt efter Sveriges, är Finland (38 procent), Tyskland (31 procent) och Luxemburg (29 procent). De svarande i Grekland (1 procent), som är mitt uppe i en mycket svårartad ekonomisk och finansiell kris, anser i minst utsträckning att vi redan håller på att återgå till tillväxt. Deras pessimism delas av de svarande i Rumänien (också 1 procent). Åsikten att en återgång till tillväxt kommer att börja inom de närmaste månaderna (EU: 17 procent) är ganska utbredd i Österrike (26 procent), Finland och Belgien (25 procent). De svarande i Litauen (5 procent) är minst övertygade om detta. 93

94 Majoritetens uppfattning i de 27 medlemsstaterna som helhet är att en återhämtning kommer att ske på lång sikt, dvs. att den kommer att börja inom de närmaste åren (EU: 37 procent). Denna åsikt är mest uttalad i Danmark (61 procent), Spanien och Lettland (52 procent). Drygt två av tio personer delar denna uppfattning i Österrike (22 procent), i Sverige och på Malta (23 procent i båda länderna). De mest pessimistiska EU-medborgarna, som anser att krisen kommer att vara i många år (EU: 26 procent), finns främst i Grekland (47 procent), som är det EU-land som drabbats värst av krisen. Svarande i Lettland (45 procent) och Portugal (40 procent) verkar också ganska pessimistiska. Däremot är denna åsikt betydligt mindre vanlig i Sverige (4 procent) och Finland (6 procent). 94

95 B) Sociodemografisk analys Något fler kvinnor än män anser att en återgång till tillväxt kommer att ta sin början först inom de närmaste åren (37 procent jämfört med 36 procent av männen), eller rentav att krisen kommer att vara i många år (28 procent jämfört med 24 procent av männen). Ungdomar är mindre pessimistiska än äldre personer, vilket ofta är fallet i opinionsundersökningar. Medan 30 procent av de svarande i åldern 55 år eller äldre ansåg att krisen kommer att vara i många år, får de endast medhåll av 21 procent av ungdomarna mellan 15 och 24 år. De mest gynnade grupperna är också de mest optimistiska (de som oftast uppger att vi redan håller på att återgå till tillväxt). Detta gäller de svarande som studerade längst (18 procent jämfört med 9 procent av de svarande som slutade skolan före 16 års ålder), chefer (24 procent jämfört med 9 procent av de arbetslösa) och personer som inte har svårt att betala räkningarna (17 procent jämfört med bara 4 procent av de personer som har svårigheter med ekonomin större delen av tiden). 95

96 96