Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS"

Transkript

1 Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, 30 november 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS Täckning: Målgrupp: Metod: Fältperiod: EU28 ( EU-medborgare) Européer 15 år och äldre Datorassisterade personliga intervjuer september 2015, TNS opinion Inledning... 2 I. EUROPÉER OCH EUROPEISKA UNIONEN A.INTRESSET FÖR EUROPEISKA FRÅGOR I ALLMÄNHET B.KÄNSLAN AV SAMHÖRIGHET, MEDLEMSKAP OCH FÖRDELAR MED ATT VARA MED I EU Samhörighet med din hemort/region/land/eu Medlemskap i Europeiska unionen Fördelar med medlemskap Anledningar till att landet har tjänat på det C.MERVÄRDET (ELLER INTE) MED EUROPEISKA UNIONEN D.DE EUROPEISKA MEDBORGARNAS RÖST Min röst räknas Vårt lands röst räknas E.EUROPEISK IDENTITET OCH MEDLEMSKAP Identitet Medlemskap II. EUROPAPARLAMENTET A.INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET Minns från media Bild av Europaparlamentet Känner sig insatt i Europaparlamentets verksamhet B.BILD, ROLL OCH TILLIT TILL EUROPAPARLAMENTET Allmän bild av Europaparlamentet Europaparlamentets roll Tillit till Europaparlamentet C.KUNSKAP OM EUROPAPARLAMENTET Hur Europaparlamentet fungerar Beslutsfattandet i Europaparlamentet Allmän kunskap om Europaparlamentet D.POLITISKA PRIORITERINGAR OCH VÄRDERINGAR Prioriteringsfrågor Europaparlamentets värderingar... 90

2

3 Anmärkning Det är viktigt att komma ihåg att resultatet av en opinionsundersökning är en uppskattning, vars exakthet när förutsättningarna är lika beror på urvalsstorlek och observerade procentandelar. För ett urval på omkring intervjuer (den urvalsstorlek som vanligtvis används i medlemsstaterna) varierar den verkliga procentandelen (den del som skulle ha uppnåtts om hela befolkningen hade intervjuats) mellan följande konfidensintervall: Procentandelar (resultat) Felmarginal 10 % el. 90 % 20 % el. 80 % 30 % el. 70 % 40 % el. 60 % 50 % +/ 1,9 procentenheter +/ 2,5 procentenheter +/ 2,7 procentenheter +/ 3,0 procentenheter +/ 3,1 procentenheter 1

4

5 Inledning I dag presenteras den andra delen av den årliga Parlameterundersökning som genomförts i Europeiska unionens 28 medlemsstater, där fältarbetet utfördes av TNS opinion den september Den första delen publicerades den 14 oktober 2015, strax före Europeiska rådets möte, och behandlade problematiken med migration och den ekonomiska och sociala situationen. Den här publikationen behandlar mer specifikt Europaparlamentet och frågor om samhörighet med och medlemskap i Europeiska unionen, identitet, medborgarskap, prioriterade politikområden och värderingar. Liksom för alla undersökningar av detta slag måste man i analysen ta hänsyn till det europeiska, nationella och internationella sammanhang i vilket intervjuerna gjordes. På EU-nivå kan framför allt nämnas de senaste månadernas migrationsvåg och dess konsekvenser för EU och medlemsstaterna. På nationell nivå bör man komma ihåg valet i Grekland den 20 september, valdebatterna i Portugal och Polen samt regionvalen i Spanien och Österrike. På internationell nivå fortsatte situationen i Mellanöstern, framför allt kampen mot terrorism 1, att dominera nyhetsflödet. Analysen av undersökningsresultaten visar klart att vissa händelser har haft stor inverkan på hur respondenterna har svarat. Det är viktigt att tänka på att det europeiska genomsnittet är viktat, och att de sex folkrikaste medlemsstaterna utgör cirka 70 % av detta genomsnitt. 1 OBS! Undersökningen genomfördes före de dödliga terrorattentaten i Paris den 13 november

6 Huvudsakliga slutsatser Ett ökat intresse för EU-frågor 54 % av EU-invånarna sade sig vara intresserade av EU-frågor i allmänhet, vilket är en ökning med 11 procentenheter sedan % (-11) är inte intresserade av EU-frågor. På nationell nivå kan detta ökade intresse ses i 25 medlemsstater. Den största ökningen har skett i Sverige (+27), Storbritannien (+20) och Estland (+19) jämfört med juni Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 13 Känslan av samhörighet med EU har ökat Samhörigheten med det egna landet, den egna regionen och den egna hemorten är betydligt större än samhörigheten med EU. Resultaten visar att 90 % är fästa vid sitt land, 88 % är fästa vid sin hemort eller sin hemstad och 88 % är fästa vid sin region. Även om känslan av samhörighet med EU är mindre så känner sig nu mer än hälften av respondenterna, 51 % (+6 jämfört med november 2014), fästa vid Europeiska unionen. På nationell nivå kan denna ökning jämfört med ett år tillbaka ses i 23 medlemsstater, främst i Litauen (+14), Finland (+13), Nederländerna (+12) samt Belgien och Storbritannien (båda +10). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 16 Fler anser att det är bra att tillhöra EU, men det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna 55 % av EU-invånarna (+1 procentenhet jämfört med slutet av 2014) anser att det är bra att tillhöra EU. År 2011, när den ekonomiska och finansiella krisen var som värst, uppgick motsvarande siffra endast till 47 %. 28 % av EU-invånarna (-1) anser att det varken är bra eller dåligt, och 15 % (+1) anser att det är dåligt. På nationell nivå skiljer det som mest 48 procentenheter mellan medlemsstaterna, från Luxemburg, där 82 % av respondenterna anser att det är bra, till Tjeckien, där 34 % anser att det är bra. I jämförelse med Parlameterundersökningen i november december 2014 har den största positiva förändringen i denna fråga ägt rum i Grekland (+12), Storbritannien (+8) och Finland (+6). 3

7 En negativ förändring kan ses i 10 länder: Tjeckien och Estland (-6 procentenheter i båda länder), Österrike och Rumänien (-4 i båda länder), Bulgarien och Belgien (-2 i båda länder), Spanien, Polen, Tyskland och Luxemburg (-1 i alla fyra länder). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 19 Samma sak kan konstateras i fråga om huruvida man anser att ens land har tjänat på att tillhöra EU: en generell ökning på EU-nivå men stora nationella skillnader I genomsnitt anser 60 % av EU-invånarna att deras land har tjänat på att gå med i EU (+6 jämfört med juni 2013), medan knappt en tredjedel anser att landet inte har tjänat på det (31 %, -6). På nationell nivå anser en majoritet av respondenterna i 24 medlemsstater att deras land har tjänat på att gå med i EU. I övriga fyra medlemsstater är motsvarande siffra mindre än 50% : Cypern, Italien, Österrike och Bulgarien. Återigen är skillnaden mellan medlemsstaterna stor: 51 procentenheter mellan Cypern (34 %) och Litauen och Luxemburg (85 %). Utvecklingen är positiv i 25 medlemsstater, främst i Portugal och Ungern (båda två +14), Luxemburg och Spanien (båda två +13) samt i Storbritannien (+10). I tre medlemsstater kan man däremot se att andelen respondenter som anser att deras land inte har tjänat på sitt medlemskap i EU har ökat: Bulgarien (+9), Slovakien (+3) och Litauen (+1). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 22 Av vilka anledningar har mitt land tjänat på att gå med i EU? I EU-invånarnas ögon är följande de tre viktigaste anledningarna: 35 % anser att deras land har tjänat på att gå med i EU eftersom EU bidrar till ekonomisk tillväxt i deras land. De högsta resultaten kommer från Nederländerna (54 %), Irland (51 %) och Tyskland, Litauen och Storbritannien (alla tre 46 %). 32 % anger att EU bidrar till att upprätthålla freden och stärka säkerheten, med störst andel i Grekland (51 %), Cypern (50 %), Estland och Lettland (42 % i båda länder), samt Tyskland (40 %). 4

8 För 31 % är den viktigaste anledningen att EU-medlemskapet förbättrar samarbetet mellan Sverige och EU:s övriga länder. Nederländerna (60 %) och de tre nordiska länderna (Sverige (59 %), Finland (49 %) och Danmark (48 %)) skiljer sig avsevärt från de andra länderna. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 25 Ger EU ett mervärde eller inte? För andra gången i en Parlameterundersökning tillfrågades EU-invånarna hur deras respektive länder skulle klara sig om de stod utanför EU. Olika områden lästes upp för respondenterna, som sedan fick välja om deras land skulle klara sig bättre, sämre eller varken bättre eller sämre. Det var inga stora förändringar mellan 2014 och Inte inom något av områdena tror en majoritet av EU-invånarna att deras land skulle klara sig bättre om det stod utanför EU. De flesta EU-invånare anser således att deras land inte skulle klara sig bättre utan EU på områdena handel (51 %), näringsliv (47 %), ekonomi (45 %), utrikespolitik (44 %), vetenskaplig forskning (44 %), sysselsättning (42 %), miljö och kampen mot klimatförändringarna (42 %), energi (39 %), jordbruk (37 %), invandring (34 %), inflation och levnadskostnader (34 %). På tre områden var det emellertid ungefär lika många som svarade bättre som de som svarade sämre, och i vissa länder svarade en majoritet bättre utanför EU. I fråga om jordbruk ansåg 35 % av respondenterna att deras land skulle klara sig bättre, medan 37 % i stället ansåg att deras land skulle klara sig sämre utan EU inom det området. I elva medlemsstater ansåg emellertid en majoritet att deras land skulle klara sig bättre utanför EU. På området invandring ansåg 32 % att deras land skulle klara sig bättre utanför EU, medan 34 % ansåg att det skulle klara sig sämre. I nio länder ansåg en majoritet att deras land skulle klara sig bättre utanför EU. Slutligen ansåg 31 % av EU-invånarna att deras land skulle klara sig bättre på området inflation och levnadskostnader om det stod utanför EU, medan 34 % ansåg att det skulle klara sig sämre. I 8 medlemsstater svarade en majoritet bättre. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 28 Enligt EU-invånarna räknas deras lands röst i högre utsträckning än deras egen röst i EU Sex EU-invånare av tio anser att deras lands röst räknas i EU (61 %, -1 jämfört med juni 2013). 34 % tar däremot avstånd från detta påstående. 5

9 39 % av respondenterna (-2 jämfört med slutet av 2014) anser dock att deras egen röst räknas i EU, medan 56 % (+3) anser att den inte räknas. På nationell nivå kan man i sju länder se en ökad andel respondenter som anser att deras röst räknas i EU: Portugal (+5), Spanien och Italien (+4), Grekland (+3), Storbritannien (+2), Irland och Finland (+1). Andelen respondenter som anser att deras röst räknas i EU minskar å andra sidan i 19 länder, framför allt i Belgien (-11), Slovakien och Polen (-10), Tjeckien och Sverige (-9). Slutligen anser 63 % (+5 jämfört med slutet av 2014) av EU-invånarna att deras röst räknas i deras land, medan 35 % (-4) tar avstånd från detta påstående. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 29 Vad som förenar de olika EU-medlemsstaternas medborgare är viktigare än vad som skiljer dem åt På EU-nivå instämde 72 % av respondenterna med detta påstående (samma som i juni 2013), men resultaten varierar mellan medlemsstaterna, med den största skillnaden, 27 procentenheter, mellan Spanien (60 %) och Sverige (87 %). Respondenterna i Sverige, Litauen, Malta, Nederländerna och Finland var mest positiva (mellan 84 % och 87 %). 21 % av EU-invånarna tar avstånd (+1) från påståendet. Denna andel har ökat i 22 medlemsstater. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 38 Den europeiska identitetens viktigaste beståndsdel: värderingar kring demokrati och frihet Resultaten på EU-nivå visar en ökning för värderingar kring demokrati och frihet (49 %, +2 jämfört med slutet av 2014), som även i denna undersökning är den beståndsdel i den europeiska identiteten som de flesta respondenter nämner. Den gemensamma valutan (39 %, -1) är fortfarande den beståndsdel som näst flest respondenter nämner. Kultur hamnar på en tredjeplats (30 %, +2), följt av historia (27 %, +3) och geografi (19 %, +1), som delar plats med framgångarna i den europeiska ekonomin (19 %, -1). På nationell nivå kan man, jämfört med slutet av 2014, konstatera att värderingar kring demokrati och frihet ökar i 12 medlemsstater (med högst +7 procentenheter) och minskar i 13 andra medlemsstater (med högst -7 procentenheter). 6

10 Den gemensamma valutan euron minskar i 19 länder, mest i Cypern (-8), Ungern (-7) och Tjeckien (-6). De andra beståndsdelarna i den europeiska identiteten ökar kraftigt på nationell nivå: kultur ökar i 20 medlemsstater, historia ökar i 16 medlemsstater och geografi ökar i 18 medlemsstater. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 41 Den viktigaste faktorn för det europeiska medborgarskapet: ett harmoniserat europeiskt socialt välfärdssystem På EU-nivå ser vi jämfört med hösten 2014 en kraftig ökning av svaret ett europeiskt socialt välfärdssystem som är harmoniserat mellan medlemsstaterna (sjukvård, utbildning, pensioner etc.) (45 %, +13). Liksom i undersökningen från 2014 är detta den faktor som anges av flest EU-invånare. Den näst mest nämnda faktorn, en europeisk insatsstyrka som bekämpar internationella naturkatastrofer, ökar också (28 %, +6). Den tredje faktorn avser att efter pensionen kunna flytta till vilket EU-land som helst och ta pensionen med [dig] (26 %, -1). Det är värt att notera att efter ett europeiskt id-kort förutom det nationella (21 %, +1) kommer en EU-president som väljs direkt av medborgarna i alla medlemsstater med 20 % av svaren (+4). Resultaten för följande faktorer har också ändrats: En europeisk samhällskurs för elever i grundskolan (18 %, +3) och att delta i nationella debatter om Europas framtid (18 %, +7). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 44 Europaparlamentets mediegenomslag har ökat kraftigt På EU-nivå hade 66 % av respondenterna nyligen läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet (+8 sedan slutet av 2014). Man bör ha i åtanke att fältarbetet genomfördes den september, mitt i migrationskrisen och strax efter det att kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, hade hållit sitt tal om tillståndet i unionen inför Europaparlamentet. Redan i november december 2014, efter valet till Europaparlamentet och tillsättningen av den nya kommissionen, ökade parlamentets mediegenomslag mycket kraftigt. Samtidigt var det bara 33 % (-7 procentenheter jämfört med hösten 2014) av EU-invånarna som uppgav att de inte hade läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet i media den senaste tiden. 7

11 På nationell nivå ökade Europaparlamentets mediegenomslag i 25 medlemsstater, och den största ökningen kan ses i Rumänien (+27), Grekland (+16), Italien, Ungern och Österrike (alla tre +15) samt Slovakien (+14). Jämfört med november-december 2014 har mediegenomslaget minskat i tre medlemsstater: Slovenien (-12), Bulgarien (-7) och Frankrike (-2). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 47 De respondenter som anger att de har läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet har mycket olika åsikter om vilket intryck detta har gett Av de EU-invånare som har läst, sett eller hört någonting om parlamentet i media (66 %) svarade 35 % att de har fått en generellt ofördelaktig bild, 33 % att de har fått en varken fördelaktig eller ofördelaktig bild (spontant svar) och 30 % att de har fått en generellt fördelaktig bild. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 50 EU-invånarna saknar information om Europaparlamentets verksamhet De EU-invånare som anser sig vara väl insatta i Europaparlamentets verksamhet har ökat med 5 procentenheter till 35 % jämfört med hösten % (-4) anser sig dock vara dåligt insatta i verksamheten. På nationell nivå berör den ökade andelen personer som anser sig vara väl insatta 23 medlemsstater och uppgår som högst till +12 procentenheter i Sverige, +11 i Nederländerna och +10 i Finland och Grekland. Samtidigt minskar andelen som anser sig vara dåligt insatta i parlamentets verksamhet i 23 medlemsstater. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 53 EU-invånarnas bild av Europaparlamentet tenderar att försämras, framför allt i de medlemsstater som är mest utsatta för den allt större migrationskrisen Bilden av Europaparlamentet har försämrats jämfört med i november december 2014, och 24 % (-6) har nu en positiv bild, medan 46 % (+3) har en neutral bild. Andelen respondenter som uppger att de har en negativ bild har ökat med 4 procentenheter till 27 %. 8

12 På nationell nivå dominerar en neutral bild i 27 av de 28 medlemsstaterna, minskar en positiv bild i 25 medlemsstater (i Slovakien med så mycket som -16 procentenheter), ökar en negativ bild i 21 medlemsstater, och i Österrike och Tjeckien med så mycket som +13 procentenheter. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 57 Enligt EU-invånarna spelar Europaparlamentet för närvarande en viktig roll, men åsikterna går isär om vilken roll de önskar att parlamentet ska spela i framtiden. När EU-invånarna tillfrågades om vad de anser om Europaparlamentets roll i dag svarade 72 % av dem att de anser att den är viktig (-4 i jämförelse med juni 2013), medan 21 % anser att den inte är viktig (+3). På frågan om vilken roll de vill att Europaparlamentet ska spela i framtiden svarade en majoritet av EU-invånarna att de vill att Europaparlamentet ska spela en viktigare roll (44 %, -3 jämfört med slutet av 2014), men andelen minskar i 23 medlemsstater (med så mycket som -18 i Polen, -17 i Portugal och Bulgarien, -15 i Slovakien, -14 i Litauen och -13 i Ungern). Samtidigt var det en större andel som efterfrågade detta i 5 medlemsstater, och ökningen var störst i Tyskland (46 %, +11). Den andel respondenter som spontant anger att de vill att parlamentet ska spela samma roll som i dag blir allt större (25 %, +13). Den största ökningen av detta svar stod Polen (+28), Slovakien (+27) och Estland (+25) för. Den andel som vill att parlamentet ska spela en mindre viktig roll uppgår till 21 %, (-6). Även på nationell nivå minskar detta svar i 24 medlemsstater, där Sverige (29 %) står för den största minskningen, med -20 procentenheter jämfört med Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 60 Förtroendet för Europaparlamentet På EU-nivå uppgav 40 % av EU-invånarna att de är benägna att lita på Europaparlamentet, medan 45 % sade att de inte är benägna att lita på det. 9

13 På frågan om vilka som är de viktigaste anledningarna till att de litar på Europaparlamentet anger 40 % av respondenterna följande: Europaparlamentets beslut fattas i demokratisk ordning (32 %), ledamöterna i Europaparlamentet är de som är bäst lämpade att besluta om frågor för EU som helhet (26 %), Europaparlamentet värnar alla EU-medborgares intressen på ett bra sätt (23 %), de är allmänt positiva till EU (spontant svar) (23 %). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 66 De respondenter som inte är benägna att lita på Europaparlamentet (45 % av samtliga respondenter) anger främst följande anledningar: Europaparlamentet är för långt ifrån vanliga medborgare (39 %), de litar inte på Europaparlamentets ledamöter (21 %), de vet inte tillräckligt mycket om Europaparlamentet (20 %), Europaparlamentet företräder inte deras åsikter om Europa på ett bra sätt (17 %), beslut fattade av Europaparlamentet har en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten i Sverige (17 %). Slutligen angav 17 % av respondenterna spontant att de inte litar på politiska institutioner / politiska företrädare. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 72 EU-invånarnas kunskaper om Europaparlamentet är alltjämt goda 48 % (oförändrat) av respondenterna vet att ledamöterna i Europaparlamentet är placerade efter politisk tillhörighet i kammaren, och denna siffra har ökat i 12 medlemsstater i jämförelse med november december % (+3) tror att de är placerade efter nationalitet. Andelen respondenter som svarar att de inte vet hur ledamöterna är placerade har minskat till 14 % (-3). 38 % (-2 jämfört med slutet av 2014) av EU-invånarna tror att Europaparlamentets beslut fattas utifrån ledamöternas politiska tillhörighet. I 18 medlemsstater anger en majoritet detta svar. 32 % (-6) tror däremot att parlamentets beslut fattas utifrån vad som är viktigt för de medlemsstater där parlamentsledamöterna är valda. I sju medlemsstater anger en majoritet detta svar. Det är intressant att notera den allmänna ökningen av det spontana svaret att besluten fattas såväl utifrån parlamentsledamöternas politiska tillhörighet som utifrån deras nationella intressen (20 % svarade både och (+12)). Detta svar ökar i 26 medlemsstater, med den högsta nationella ökningen med +33 procentenheter i Estland (38 %). EU-invånarnas objektiva kunskaper om Europaparlamentet är fortfarande goda. De mäts med hjälp av svaren på fyra frågor om direkta val till Europaparlamentet, antalet ledamöter per medlemsstat, hur EU:s budget antas och EU-lagstiftningen. 10

14 På EU-nivå är medelvärdet för rätt svar 58 % (-1 jämfört med november december 2014), medan medelvärdet för fel svar är 20 % (+1). Andelen respondenter som svarar vet ej på dessa frågor ligger kvar på samma nivå som 2014, 22 %. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 75 Allt fler anser att Europaparlamentet bör prioritera en invandringspolitik som genomförs i samråd med ursprungsländerna Att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap är fortfarande, enligt respondenterna, den överlägset viktigaste politiken, även om den har minskat något (51 %, -3 jämfört med november december 2014). Aktuella EU-frågor och internationella frågor fortsätter att i hög grad påverka i vilken ordning och vad för sorts politikområden som man önskar att Europaparlamentet ska prioritera. En invandringspolitik som genomförs i samråd med ursprungsländerna är det näst viktigaste politikområdet för EU-invånarna 2015 (38 %, +13 på ett år). Ökningen för detta svar är markant, särskilt i Estland och Ungern (+29 i båda länder), Slovakien (+26), Österrike och Tjeckien (+23 i båda länder), samt i Grekland och Lettland (+20 i båda länder). Två andra politikområden ökar i betydelse: Att bekämpa terrorism men samtidigt respektera individens rättigheter (+5) och en försvars- och säkerhetspolitik som gör det möjligt för EU att hantera internationella kriser (+1). Samordna ekonomisk politik, budget- och skattepolitik, förbättra konsument- och folkhälsoskyddet och kampen mot klimatförändringarna är några av de politikområden som nu hamnar längre ned i prioritetsordningen. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 85 På frågan vilka värderingar som bör prioriteras ökar solidaritet mellan EU:s medlemsstater, solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen och dialogen mellan kulturer och religioner Skydd av mänskliga rättigheter (59 %, -1 jämfört med november december 2014) ligger kvar som högsta prioritet på EU-nivå. Yttrandefrihet, på andra plats, ligger kvar på 34 %. Jämställdhet mellan män och kvinnor (-4) och solidaritet mellan EU:s medlemsstater (+2) hamnar båda på 32 %. 11

15 Därefter kommer solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen (23 %, +1), dialogen mellan kulturer och religioner (21 %, +1), skydd av minoritetsgrupper (18 %, =) och avskaffandet av dödsstraff i hela världen (11 %, -2). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 90 Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Jacques Nancy

16

17 I. EUROPÉER OCH EUROPEISKA UNIONEN A. INTRESSET FÖR EUROPEISKA FRÅGOR I ALLMÄNHET 1) EU-genomsnitt 13

18 2) Nationella resultat 14

19 3) Nationella utvärderingar 15

20

21 B. KÄNSLAN AV SAMHÖRIGHET, MEDLEMSKAP OCH FÖRDELAR MED ATT VARA MED I EU 1. Samhörighet med din hemort/region/land/eu 1) EU-genomsnitt 16

22 2) Nationella resultat 17

23 3) Nationella utvärderingar Utfallet baseras på resultatet för alternativet «(VÅRT LAND)» 18

24 2. Medlemskap i Europeiska unionen 1) EU-genomsnitt 19

25 2) Nationella resultat 20

26 3) Nationella utvärderingar 21

27 3. Fördelar med medlemskap 1) EU-genomsnitt 22

28 2) Nationella resultat 23

29 3) Nationella utvärderingar 24

30 4. Anledningar till att landet har tjänat på det 1) EU-genomsnitt Bas: intervjupersoner som svarar att deras land har tjänat på att gå med i EU (60 % av det totala urvalet på EU-nivå) 25

31 2) Nationella resultat Bas: intervjupersoner som svarar att deras land har tjänat på att gå med i EU (60 % av det totala urvalet på EU-nivå) 26

32 Bas: intervjupersoner som svarar att deras land har tjänat på att gå med i EU (60 % av det totala urvalet på EU-nivå) 27

33 C. MERVÄRDET (ELLER INTE) MED EUROPEISKA UNIONEN 1) EU-genomsnitt 28

34

35 D. DE EUROPEISKA MEDBORGARNAS RÖST 1. Min röst räknas 1.1. Min röst räknas i vårt land 1) EU-genomsnitt 29

36 2) Nationella resultat 30

37 3) Nationella utvärderingar 31

38 1.2. Min röst räknas i EU 1) EU-genomsnitt 32

39 2) Nationella resultat 33

40 3) Nationella utvärderingar 34

41 2. Vårt lands röst räknas 1) EU-genomsnitt 35

42 2) Nationella resultat 36

43 3) Nationella utvärderingar 37

44

45 E. EUROPEISK IDENTITET OCH MEDLEMSKAP 1. Identitet 1.1. Vad förenar europeiska medborgare/vad skiljer dem åt 1) EU-genomsnitt 38

46 2) Nationella resultat 39

47 3) Nationella utvärderingar 40

48 1.2. Delar som tillsammans bildar den europeiska identiteten 1) EU-genomsnitt 41

49 2) Nationella resultat 42

50 3) Nationella utvärderingar Första fyra citerade alternativ 43

51 2. Medlemskap 2.1. Faktorer som skulle stärka känslan av ett europeiskt medlemskap 1) EU-genomsnitt 44

52 2) Nationella resultat 45

53 3) Nationella utvärderingar Första fyra citerade alternativ 46

54

55 II. EUROPAPARLAMENTET A. INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET 1. Minns från media 1) EU-genomsnitt 47

56 2) Nationella resultat 48

57 3) Nationella utvärderingar 49

58 2. Bild av Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt Bas: intervjupersoner som har läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet (66 % av det totala urvalet på EU-nivå) 50

59 2) Nationella resultat Bas: intervjupersoner som har läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet (66 % av det totala urvalet på EU-nivå) 51

60 3) Nationella utvärderingar * IS = inte ställd. Frågan ställdes inte i detta land i den föregående undersökningen. Bas: intervjupersoner som har läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet (66 % av det totala urvalet på EU-nivå) 52

61 3. Känner sig insatt i Europaparlamentets verksamhet 1) EU-genomsnitt 53

62 2) Nationella resultat 54

63 55

64 3) Nationella utvärderingar 56

65 B. BILD, ROLL OCH TILLIT TILL EUROPAPARLAMENTET 1. Allmän bild av Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt 57

66 2) Nationella resultat 58

67 3) Nationella utvärderingar 59

68 2. Europaparlamentets roll 2.1. Läget idag 1) EU-genomsnitt 60

69 2) Nationella resultat 61

70 3) Nationella utvärderingar 62

71 2.2. Önskan (framtiden) 1) EU-genomsnitt 63

72 2) Nationella resultat 64

73 3) Nationella utvärderingar 65

74 3. Tillit till Europaparlamentet 3.1. Tillit till Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt 66

75 2) Nationella resultat 67

76 68

77 3.2. Anledningar till att lita på Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt Bas: intervjupersoner som är benägna att lita på Europaparlamentet (40 % av det totala urvalet på EU-nivå) 69

78 2) Nationella resultat Bas: intervjupersoner som är benägna att lita på Europaparlamentet (40 % av det totala urvalet på EU-nivå) 70

79 3) Nationella utvärderingar * IS = inte ställd. Frågan ställdes inte i detta land i den föregående undersökningen. Bas: intervjupersoner som är benägna att lita på Europaparlamentet (40 % av det totala urvalet på EU-nivå) Första fyra citerade alternativ 71

80 3.3. Anledningar till att inte lita på Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt Bas: intervjupersoner som är benägna att inte lita på Europaparlamentet (45 % av det totala urvalet på EU-nivå) 72

81 2) Nationella resultat Bas: intervjupersoner som är benägna att inte lita på Europaparlamentet (45 % av det totala urvalet på EU-nivå) 73

82 3) Nationella utvärderingar * IS = inte ställd. Frågan ställdes inte i detta land i den föregående undersökningen. Bas: intervjupersoner som är benägna att inte lita på Europaparlamentet (45 % av det totala urvalet på EU-nivå) Första fem citerade alternativ 74

83 C. KUNSKAP OM EUROPAPARLAMENTET 1. Hur Europaparlamentet fungerar 1) EU-genomsnitt 75

84 2) Nationella resultat 76

85 3) Nationella utvärderingar 77

86 2. Beslutsfattandet i Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt 78

87 2) Nationella resultat 79

88 3) Nationella utvärderingar 80

89 3. Allmän kunskap om Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt 81

90 2) Nationella resultat 82

91 83

92 3) Nationella utvärderingar 84

93 D. POLITISKA PRIORITERINGAR OCH VÄRDERINGAR 1. Prioriteringsfrågor 1) EU-genomsnitt 85

94 Första sex citerade alternativ 86

95 Sista sex citerade alternativ 87

96 2) Nationella resultat 88

97 3) Nationella utvärderingar Första sex citerade alternativ 89

98 2. Europaparlamentets värderingar 1) EU-genomsnitt 90

99 91

100 2) Nationella resultat 92

101 3) Nationella utvärderingar Första sex citerade alternativ 93

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Parlameter 2016 Övergripande analys Europaparlamentets särskilda Eurobarometerundersökning STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Författare: Jacques Nancy, Enheten

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

EU-medborgare år 2016: Uppfattningar och förväntningar, kampen mot terrorism och radikalisering

EU-medborgare år 2016: Uppfattningar och förväntningar, kampen mot terrorism och radikalisering EU-medborgare år 2016: Uppfattningar och förväntningar, kampen mot terrorism och radikalisering Europaparlamentets särskilda Eurobarometerundersökning STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet

Läs mer

8 mars 20313: Internationella kvinnodagen. Kvinnor och bristande jämställdhet under krisen. Europaparlamentets Flash Eurobarometer (EB flash 371)

8 mars 20313: Internationella kvinnodagen. Kvinnor och bristande jämställdhet under krisen. Europaparlamentets Flash Eurobarometer (EB flash 371) Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel, 26 februari 2013 8 mars 20313: Internationella kvinnodagen Kvinnor och bristande jämställdhet under krisen

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET

EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet Undersökningen har samordnats av generaldirektoratet för kommunikation TNS Opinion & Social

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

Två år före valet till Europaparlamentet 2014 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 77.4)

Två år före valet till Europaparlamentet 2014 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 77.4) Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, den 20 augusti 2012 Två år före valet till Europaparlamentet

Läs mer

Välkommen till Europaparlamentet

Välkommen till Europaparlamentet Välkommen till Europaparlamentet Pernilla Jourde pernilla.jourde@ep.europa.eu Enheten för besök och seminarier, GD Kommunikation EU har som mål att främja fred och stabilitet frihet, säkerhet, rättvisa

Läs mer

ZA6596. Eurobarometer 84.1 (2015) Country Questionnaire Sweden

ZA6596. Eurobarometer 84.1 (2015) Country Questionnaire Sweden ZA6596 Eurobarometer 8. (05) Country Questionnaire Sweden A Projektnummer (00 005) EB8. A B Landskod (006 007) EB8. B C EB projektnummer (008 00) EB8. C D Intervjunummer (löpnummer) (0 06) EB8. D EB08SEXTRA

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR OPINIONSUNDERSÖKNINGAR Bryssel, den 30 juni 2008 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning I. Terminologisk

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

ZA5875. Eurobarometer Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA5875. Eurobarometer Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA87 Eurobarometer 79. Country Questionnaire Finland (Swedish) ALTERNATIV 8 ENBART I KROATIEN QNAT Vilken är Er nationalitet? Ange det land (eller de länder) som stämmer för Er. (FLERA SVAR MÖJLIGA) Belgien

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.11.2010 KOM(2010) 655 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om övervakning av koldioxidutsläpp

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram

Läs mer

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT AF/EEE/BG/RO/sv 1 2 von 9 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2017 COM(2017) 722 final ANNEX BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Européerna och krisen

Européerna och krisen EUROPAPARLAMENTET Européerna och krisen Rapport Undersökningsperiod: Augusti september 2010 Publicering: November 2010 Särskild Eurobarometer 74.1 TNS Opinion & Social Eurobaromètre spécial / Vague 74.1

Läs mer

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen EB71.3 - EU-VALET 2009 24.7.2009 Eftervalsundersökning Första

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15992/17 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 14 december 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: AGRI 716 ENV 1087 PHYTOSAN 31 PESTICIDE 6 Jordi AYET

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND GEMENSAMMA REGLER

RÄTTSLIG GRUND GEMENSAMMA REGLER EUROPAPARLAMENTET: VALSYSTEM Valet till Europaparlamentet regleras både av EU:s lagstiftning, som fastställer gemensamma bestämmelser för alla medlemsstater, och av särskilda nationella bestämmelser som

Läs mer

Kostnader för räddningsaktioner inom Europa.

Kostnader för räddningsaktioner inom Europa. Kostnader för räddningsaktioner inom Europa. Sammanställning av svar från 29 European Consumer Centres Konsument Europa Land 1. Måste en turist betala när han eller hon har blivit räddad ur en farlig situation

Läs mer

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning

Läs mer

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan

Läs mer

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen Särskild Eurobarometer Europeiska ombudsmannen Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen TNS Opinion & Social Avenue Hermann Debroux, 40 1160 Bryssel Belgien

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning

Läs mer

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Bryssel den 24 juli 2009 EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009 Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1 ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se Versionsdatum: 2015-04-16 Regelverk för registrering av utländska patienter vid given landstingsfinansierad primärvård Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund Avgiftshandboken 2017 Kortversion - sommarlathund EU/EES länder Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland inklusive Åland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kroatien Lettland Liechtenstein

Läs mer