ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS"

Transkript

1 Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Täckning: EU28 ( EU-invånare) Population: EU-invånare 15 år och äldre Metod: Datorassisterade personliga intervjuer Undersökningsperiod: den 7 23 juni 2013, genomförd av TNS opinion INLEDNING...2 A. VAD REPRESENTERAR EU?: FRI RÖRLIGHET, FRED OCH EN GEMENSAM VALUTA B. EU-INVÅNARNAS IDENTITET...24 C. HUR SKA KÄNSLAN AV ETT EUROPEISKT MEDBORGARSKAP STÄRKAS?...33 D. INVÅNARNAS RELATION TILL EU...36 E. MIN RÖST RÄKNAS...47 F. EN FUNGERANDE DEMOKRATI?...55 G. VALET AV EUROPEISKA KOMMISSIONENS ORDFÖRANDE...61 H. DAGENS OCH MORGONDAGENS INTRESSE FÖR EU-FRÅGOR...70 I. EUROPEISK INTEGRATION...76 J. EU ÅR

2 OBSERVERA På grund av Kroatiens anslutning den 1 juli 2013, dvs. 8 dagar efter att denna undersökning avslutades, omformulerades vissa frågor till kroatiska deltagare något för att svaren skulle kunna införlivas i denna Eurobarometerundersökning. INLEDNING Denna Eurobarometerundersökning har genomförts för att undersöka hur EU:s invånare, såhär ett år före Europaparlamentsvalet 2014, uppfattar det europeiska projektet, EU och möjligheterna i samband med Europaparlamentsvalet den maj Denna undersökning är en fortsättning på Europaparlamentets Eurobarometer från juni 2012 (Två år före valet till Europaparlamentet 2014 EB/PE77.4). Undersökningen genomfördes den 7 23 juni Den gjordes av TNS opinion i form av personliga intervjuer med EU-invånare i samtliga 28 EU-länder. Då det gäller de frågor i undersökningen som är nya presenteras resultat för hela EU28. Vad gäller övriga frågor visar svaren på tendenser i EU27. Undersökningen kompletteras också av ett antal frågor från Eurobarometern Standard (EB79.3) som Europeiska kommissionen publicerade den 23 juli Den sammanfattande analys som publiceras i dag är till största delen institutionell. Den är den första i en serie av tre analyser som kommer att publiceras fram till slutet av oktober. Den andra analysen rör den ekonomiska och sociala situationen samt pågående reformer inom budget, bankväsende och skattepolitik. Den tredje är den mer traditionella Parlametern, som undersöker EU-invånarnas åsikter om Europaparlamentet. Som alltid vid den här typen av undersökningar måste man komma ihåg att genomsnittet har viktats, och att de sex folkrikaste medlemsstaterna utgör cirka 70 % av detta genomsnitt. Det europeiska sammanhanget Liksom under de senaste 6 åren ingår denna Eurobarometer i ett europeiskt sammanhang som är märkt av den pågående monetära, finansiella, ekonomiska och sociala krisen. Vissa händelser som inträffade under veckorna före undersökningen, eller under det att den pågick, har troligtvis påverkat de tillfrågades svar. I juni publicerade Eurostat till exempel negativ statistik över arbetslösheten och BNP inom medlemsstaterna. Världsbanken sänkte också sina beräkningar för den förväntade globala tillväxten Dessutom kännetecknades den politiska situationen i flera EU-länder under denna period av oroligheter och politisk förändring: I Italien genomfördes presidentval och landet fick en ny regering. I Kroatien hölls det första Europaparlamentsvalet någonsin. Regionala val genomfördes i Österrike, Storbritannien, Lettland och Italien. Särskilt i Bulgarien och 2

3 Grekland pågick demonstrationer på gator och torg. Slutligen fick Tjeckien också en ny premiärminister. Utvecklingen över tid Vissa grundläggande tendenser på ett flertal områden framstår mer och mer tydligt från undersökning till undersökning. Den första tendensen som kan urskiljas är en ökande polarisering i den allmänna opinionen. EU befinner sig allt mer i centrum för de nationella debatterna, och andelen EUinvånare som inte har någon åsikt om unionen och dess arbete minskar för varje undersökning. Vidare förekommer det stora skillnader mellan resultaten från länderna inom och utanför euroområdet. Som exempel kan nämnas euron, som är en av den europeiska identitetens grundläggande beståndsdelar. Där ser vi att 27 procentenheter skiljer euroområdet från området utanför detta. Euroområdet står för 64 % av genomsnittet i EU, och området utanför detta står för 36 %. Slutligen är vissa sociodemografiska indelningar konstanta mellan undersökningarna: Män är mer positivt inställda till EU än kvinnor. Samma sak gäller även de mest välbärgade och de mest välutbildade. De flesta personer som anser att deras land inte har dragit fördel av EU-medlemskapet återfinns i de mest utsatta grupperna. Det är de yngsta personerna som är mest positivt inställda till EU. Denna grupp är också den som främst anser att deras röst räknas på EU-nivå. OBS: En bilaga med en ingående sociodemografisk analys av vissa frågor finns bifogad till denna sammanfattning. 3

4 De viktigaste lärdomarna EU-invånarna anser att de största fördelarna med EU är den fria rörligheten och freden mellan medlemsstaterna. Dessa två saker får en absolut majoritet i undersökningen. Euron kommer på tredje plats. En fjärdedel av de tillfrågade ser denna som det mest positiva. Då det gäller den europeiska identiteten finns tre viktiga anmärkningar. Först och främst anses euron vara den viktigaste delen av den europeiska identiteten. Här ser vi mycket stora skillnader mellan euroområdet och området som står utanför euron. Inte långt efter euron kommer frihetsvärderingen och sedan, långt därefter, historien och kulturen. Vad gäller frågan om identitet, svarar en majoritet av EU-invånarna att de har en nationell och en europeisk identitet men mer än en tredjedel anser sig ha enbart en nationell identitet. Andelen EU-invånare som säger sig ha både en nationell och en europeisk identitet har ökat något sedan undersökningen i juni. När deltagarna fick frågan vad som stärker deras känsla av att vara EU-invånare ansågs faktorer som har att göra med vardagen viktigast: ett harmoniserat europeiskt socialförsäkringssystem, friheten att bosätta sig i vilket EU-land som helst vid pensionen osv. Invånarnas relation till EU har blivit något starkare. Nu känner nästan en absolut majoritet en koppling till unionen. Det kommer däremot inte som en överraskning att invånarna är mer fästa vid sin stad, sin region eller sitt land än vid EU. Detta gäller runt nio av tio tillfrågade. En klar majoritet ser emellertid EU-medlemskapet som något positivt. Så har det varit ända sedan 1973, då den första Eurobarometern genomfördes. Nära fyra av tio invånare anser att deras röst räknas i EU. En absolut majoritet anser att deras röst räknas i deras land eller att deras lands röst räknas i EU. Anser invånarna att demokratin fungerar i EU? En absolut majoritet säger sig vara nöjd med demokratin i sitt land och fler än fyra av tio är nöjda med demokratin på EU-nivå. Man bör emellertid notera att en liten majoritet av invånarna inte är nöjda med demokratin på EU-nivå. Precis som för ett år sedan tillfrågades de svarande om en nyhet i Lissabonfördraget, nämligen det nya förfarandet för att utse Europeiska kommissionens ordförande. EU-medborgarna fick ange om de skulle bli mer motiverade att rösta om de stora europeiska politiska allianserna utifrån ett gemensamt program föreslog en kandidat till befattningen som Europeiska kommissionens ordförande. En absolut majoritet svarar ja på denna fråga. 4

5 De tillfrågades också om de inom den närmaste framtiden skulle ställa sig positiva till direkta val för att utse Europeiska kommissionens ordförande. Sju av tio svarar ja utan omsvep. Vad beror detta på? De tillfrågade menar att besluten på EU-nivå skulle bli mer legitima på så sätt och att det skulle stärka demokratin i EU. Intresset för EU-frågor är begränsat i dag men kommer att växa i framtiden. En absolut majoritet av de tillfrågade säger sig inte vara intresserade av EU-politiken. Drygt fyra av tio säger sig vara intresserade. Emellertid tror en klar majoritet att invånarna kommer att vara mer intresserade av EUfrågor år Då det gäller den europeiska integrationen kan vissa tendenser urskiljas. Fler än sju av tio tillfrågade anser att likheterna mellan dem och andra EU-invånare är större än skillnaderna. Då det gäller integrationstakten är de tillfrågade mer eller mindre jämnt fördelade på två grupper: de som anser att alla medlemsstater bör gå framåt i samma takt och de som anser att mindre grupper av länder kan gå före utan att invänta resten av länderna. Utmaningarna inför 2025 är framför allt socioekonomiska. Kampen mot arbetslöshet, sociala orättvisor och medlemsstaternas statsskulder anses vara de största framtida utmaningarna för EU. 5

6 Resultat 1. Vad innebär EU?: fri rörlighet, fred och en gemensam valuta... De största fördelarna med EU EU-invånarna anser att de två största fördelarna med EU är den fria rörligheten (56 %, +4) och freden mellan medlemsstaterna (53 %, +3). Dessa två fördelar får en absolut majoritet i undersökningen. Euron kommer på tredje plats (24 %), men här ser vi stora skillnader mellan euroområdet (31 %) och området utanför detta (12 %). Därnäst kommer Erasmusprogrammet (23 %). Vad innebär EU på det personliga planet? EU-invånarna tillfrågades sedan vad EU innebär för dem personligen. De flesta svarade frihet att resa (42 %) eller euron (33 %). Dessa två saker har positiva eller neutrala konnotationer. Emellertid förknippar 25 % av de tillfrågade EU med fred. En betydande andel av de tillfrågade nämnde emellertid två negativa saker: 27 % anser att EU innebär slöseri med pengar och 24 % förknippar unionen med byråkrati. 2. EU-invånarnas identitet Ett flertal frågor i undersökningen berörde den europeiska identiteten, dess utveckling och beståndsdelar. De övergripande resultaten visar att det finns stora skillnader mellan euroområdet och området utanför detta. Resultaten bör dock analyseras land för land, eftersom det ibland finns stora procentuella skillnader mellan länderna. Majoriteten har både en nationell och en europeisk identitet Då de tillfrågas hur de ser på sin identitet i den närmaste framtiden svarar EUinvånarna på följande sätt: Nationell och europeisk Enbart nationell Europeisk och nationell Enbart europeisk 49 % (+6) 38 % (-6) 7 % (+1) 3 % (-1) Vi kan konstatera en betydande ökning av de som svarar att deras identitet är både nationell och europeisk. 6

7 o På nationell nivå finns stora skillnader mellan de olika EU-länderna. I Storbritannien svarar 60 % att de enbart har en nationell identitet, och bara 33 % svarar att de har både en nationell och en europeisk identitet. I Irland ser vi samma tendens, med 53 respektive 31 %, och likaså på Cypern, med 51 respektive 38 %. Däremot är resultatet det omvända på Malta, där 66 % säger sig ha både en nationell och en europeisk identitet, medan bara 26 % säger att deras identitet enbart är nationell. Liknande resultat ser vi i Slovakien, med 62 respektive 27 %. o Stora skillnader mellan euroområdet och området som står utanför euron Enbart nationell identitet: euroområdet 33 %, utanför euroområdet 47 %. Nationell och europeisk identitet: euroområdet 54 %, utanför euroområdet 42 %. o Betydande sociodemografiska skillnader Bland de som svarar att deras identitet endast är nationell är följande grupper störst: Kvinnor (40 % mot 35 % av männen). Arbetslösa (44 %) och pensionärer (46 %). Högre tjänstemän (61 %) och studenter (58 %) är de som oftast svarar att de har både en nationell och en europeisk identitet. Identitetens utveckling o En majoritet av de tillfrågade (44 %) anser att invånarna i deras land känner sig mer europeiska än för 10 år sedan. Å andra sidan anser 27 % att deras landsmän känner sig mindre europeiska än tidigare. De som anser att befolkningen i deras land har blivit mer europeisk än för 10 år sedan är letterna och svenskarna (72 % i båda länder), esterna och polackerna (68 % i båda länder), malteserna (67 %) och slovakerna (65 %). De som svarar att befolkningen i deras land känner sig mindre europeisk än för 10 år sedan är särskilt grekerna (50 %), britterna (47 %), fransmännen (40 %) och cyprioterna (35 %). o Bland de som hör hemma i länderna utanför euroområdet är det fler som anser sina landsmän vara mer europeiska än tidigare (49 %) än bland de som befinner sig i euroområdet (41 %). 7

8 o I sociodemografiska termer är det de yngsta (51 %), högre tjänstemän (58 %) och de mest högutbildade (53%) som tror att deras landsmän känner sig mer europeiska än tidigare. Den europeiska identitetens beståndsdelar Vilka anser EU-invånarna vara de viktigaste beståndsdelarna i den europeiska identiteten? o Två saker kan tydligt urskiljas. Först och främst är det euron (42 %, -1). Det finns emellertid mycket stora skillnader mellan länder inom (51 %) och utanför (24 %) euroområdet. Det är viktigt att påpeka att andelen som svarar att euron är det viktigaste för den europeiska identiteten har minskat betydligt i jämförelse med juni 2012 i en del av de länder som påverkats mest av krisen. Så är fallet i Spanien och Grekland (-9 i båda länder), i Italien (-7) samt i Irland (-6). Efter euron anses värderingarna demokrati och frihet vara viktigast för den europeiska identiteten (40 %, -5). o Betydligt längre ner på listan hamnar tre beståndsdelar som är nära förbundna med varandra, nämligen historia kultur geografi 27 % (+1) 26 % (-1) 23 % (-4) 3. Hur ska känslan av ett europeiskt medborgarskap stärkas? Mitt under det pågående Europaåret för medborgarna var det intressant att fråga vad EU-invånarna själva anser att deras europeiska medborgarskap grundar sig på. De tillfrågade uppgav framför allt saker som har att göra med deras vardagsliv. Det gäller för de första fem svaren, bland vilka det första tydligt skiljer sig åt från de övriga. Ett harmoniserat europeiskt socialförsäkringssystem 41 % Rätten att bosätta sig i vilket EU-land som helst samt att där kunna ta ut sin pension 34 %. Allmänt erkännande av nationella kvalifikationer i alla EU-länder 31 % Inrättandet av europeiska tjänster för insatser i nödlägen för att hantera naturkatastrofer 24 % 8

9 Ett europeiskt ID-kort som komplement till nationella ID-kort 24 % Rätten att rösta i alla val i landet där man bor, även om man inte är medborgare 23 % Då det gäller de första, tredje och femte svaren finns stora skillnader mellan euroområdet och området utanför detta, som är så stora som hela 9 procentenheter. 4. Invånarnas relation till EU Ett år före Europaparlamentsvalet 2014 kan det vara bra att undersöka invånarnas relation till EU, och om de anser att deras land har dragit fördel av medlemskapet eller inte. Hur ser invånarnas relation till EU ut? En analys av svaren avslöjar att invånarna känner starkast koppling till sitt land (91 %) samt till sin stad eller sin region (88 %). Folk är i mycket mindre utsträckning fästa vid EU (48 %). o Till skillnad från övriga frågor i undersökningen, ser vi här endast en mycket liten skillnad i svaren från euroområdet och länderna utanför detta. o På nationell nivå är skillnaderna mellan de länder där människor har den svagaste och den starkaste kopplingen till EU 52 procentenheter. De européer som har den starkaste kopplingen till EU återfinns i Luxemburg (74 %), Belgien (61 %), Lettland och Polen (59 % i båda länder). De länder där den minsta andel av invånarna känner en koppling till EU finns i Cypern (22 %), Grekland (29 %) och Storbritannien (33 %). o Om vi analyserar svaren enligt sociodemografiska faktorer ser vi de traditionella uppdelningarna. Kvinnorna känner en svagare koppling till EU än männen (52 respektive 49 %). De mest högutbildade är den grupp som säger sig ha den starkaste kopplingen till EU: bland de som fortfarande studerar menar 55 % att de känner en koppling till EU och bland de som avslutade sina studier då de var minst 20 år gamla är siffran 57 %. Att tillhöra EU: bra eller dåligt? Svaren på frågan om EU-medlemskapet är bra eller dåligt är som vanligt mycket stabila: 50 % av de tillfrågade (= jämfört med juni 2012) tycker att medlemskapet är positivt, 31 % tycker att det varken är positivt eller negativt (=) och 17 % tycker att det är negativt (+1). 9

10 o Inom euroområdet anser 52 % av de tillfrågade att medlemskapet är positivt, jämfört med 45 % i länderna utanför euroområdet. o På nationell nivå kan vi observera stora skillnader sedan förra året. I Malta har åsikterna om medlemskapet blivit betydligt positivare (+14), såväl som i Litauen (+12) och Irland (+10). I vissa andra länder har medlemskapets popularitet däremot sjunkit kraftigt. Detta ser vi i Grekland (-11), Nederländerna och Cypern (-8), Luxemburg (-7) samt Frankrike (-6). o Om vi tittar på sociodemokratiska grupperingar återfinner vi samma skillnader som för föregående fråga. Yngre (57 %), studerande (64 %) och högre tjänstemän (67 %) är de grupper som är mest positiva till medlemskapet. Endast 44 % av arbetarna och 41 % av de arbetslösa är positiva till medlemskapet. Medför EU-medlemskapet fördelar eller nackdelar? o Vi ser samma stabilitet i det europeiska genomsnittet när det gäller fördelarna med EU-medlemskapet: 54 % (+2) av de tillfrågade anser att deras land har dragit fördel av medlemskapet och 37 % anser att detta inte är fallet. o Flest människor som ser fördelar med medlemskapet finns inom euroområdet (57 %). I länderna utanför euroområdet är denna siffra 53 %. o På nationell nivå kan vi emellertid urskilja betydande skillnader som uppgår till så mycket som 52 procentenheter: I Litauen svarar 80 % att medlemskapet medför fördelar medan denna siffra är 28 % i Cypern. Andelen positiva svar har vuxit mest sedan våren 2011 i Malta (77 %, +18 jämfört med maj 2011), Tyskland (61 %, +13) och Litauen (80 %, +13). Den största minskningen av positiva svar finner vi i Cypern (28 %, -20). 5. Min röst räknas Deltagarna i undersökningen har tillfrågats om de känner att deras röst räknas på tre olika nivåer: dels om deras lands röst räknas i EU, dels om deras egen röst räknas i det egna landet och i EU. Resultaten nedan avslöjar en intressant tendens. Det visar sig nämligen att i jämförelse med den senaste undersökningen har utvecklingen i de olika länderna fortsatt åt samma håll som tidigare, vare sig den går uppåt eller nedåt, både vad gäller om de tillfrågades röst räknas i deras land och i EU. Min röst räknas i EU: Bland EU-invånarna anser 39 % att deras röst räknas i EU, vilket är en svag minskning (-3) jämfört med juni

11 o På nationell nivå: Den största minskningen ser vi i följande länder: Frankrike (40 %, -17), Nederländerna (49 %, -13), Danmark (62 %, -11), Slovakien (34 %, -9) samt Slovenien (40 %, -8). Den största ökningen återfinns i följande länder: Litauen (37 %, +7), Irland (42 %, +6), Italien (30 %, +6) och Tjeckien (25 %, +5). Min röst räknas i mitt land: Andelen EU-invånare som anser att deras röst räknas i deras eget land är större än andelen som anser att deras röst räknas i EU. Hela 58 % (=) av de tillfrågade anser att deras röst räknas i deras land, medan 40 % är av motsatt åsikt. o På nationell nivå bekräftar resultaten föregående analys. Den största minskningen ser vi i Nederländerna (77 %, -10), Slovenien (64 %, -8), Frankrike (76 %, -8), Estland (54 %, -5) samt Slovakien (53 %, -5). Den största ökningen ser vi i Malta (70 %, +13), Litauen (32 %, +12), Tjeckien (42 %, +8) och Italien (31 %, +7). Mitt lands röst räknas i EU: Bland EU-invånarna anser 62 % (-3) att deras lands röst räknas i EU och 34 % (+3) är av motsatt åsikt. Paradoxalt nog ser vi motsatta resultat i vissa av de länder som drabbats hårdare av krisen. Grekland (21 %, -11) och Cypern (28 %, -18) är de två länder där vi ser den största tillbakagången. Även i Frankrike ser vi en betydande tillbakagång, även om en mycket hög andel av de tillfrågade här fortfarande anser att deras lands röst räknas i EU (80 %, -10). I Irland ser vi däremot den största ökningen (59 %, +13). Hur gör jag min röst hörd hos beslutsfattarna i EU? Först och främst genom att rösta. Vilket är det bästa sättet att göra sin röst hörd i EU, såhär tio månader före Europaparlamentsvalet 2014? Det vanligaste svaret på den frågan handlar om rösträtten. o Hela 57 % (=) av de tillfrågade anser att det bästa sättet är att rösta i Europaparlamentsvalet. 11

12 Svaren bör dock, som alltid, analyseras på nationell nivå. Då ser vi att 49 procentenheter skiljer Danmark (82 %), där flest svarar att man bör rösta, från Litauen (33 %), där vi ser den lägsta andelen. o Långt efter detta första alternativ nämner de tillfrågade sedan följande: Medborgarinitiativ Skriva till sin representant i Europaparlamentet Skriva direkt till EU-institutionerna Bidra till en icke-statlig organisations arbete Delta i debatter på EU-institutionernas webbsidor eller sociala medier Gå med i ett fackförbund Vara medlem i en konsumentorganisation 20 % 17 % 14 % 12 % 12 % 10 % 10 % 6. En fungerande demokrati? Ett år före Europaparlamentsvalet tillfrågades EU-invånarna om de anser att demokratin fungerar i deras land och i EU. Svaren visar att de är mer nöjda med demokratin i det egna landet än på EU-nivå. På medlemsstatsnivå: Bland de tillfrågade säger sig 52 % (+3) vara nöjda med hur demokratin fungerar i deras land medan 46 % (-3) säger sig vara missnöjda. Det finns dock stora skillnader mellan de olika länderna: ända upp till 75 procentenheter. Invånarna i de länder som drabbats hårdast av krisen är de som är minst nöjda: 14 % i Portugal, 19 % i Grekland, 27 % i Spanien, 33 % i Cypern samt 35 % i Italien. På EU-nivå: Bland de tillfrågade är 44 % (=) nöjda med demokratin på EU-nivå och 46 % (+1) är missnöjda. o Andelen nöjda skiljer sig mycket åt mellan euroområdet (42 %) och länderna utanför euroområdet (50 %). Samma skillnad ses i fråga om andelen missnöjda: euroområdet 49 %, länderna utanför euroområdet 38 %. o På nationell nivå kan vi konstatera samma trend som tidigare, det vill säga att medborgarna i nästan samtliga länder som drabbats hårt av krisen är minst nöjda: Portugal 14 %, Grekland 23 %, Cypern 29 %, Spanien 29 % och Italien 39 %. På sociodemografisk nivå är det viktigt att understryka att bland ungdomar i åldern år är 55 % nöjda med hur EU fungerar, medan arbetslösa är de som är minst nöjda (53 %). 12

13 7. Valet av Europeiska kommissionens ordförande EU-invånarnas indirekta val av Europeiska kommissionens ordförande År 2014 kommer medlemsstaterna för första gången att föreslå en kandidat till befattningen som Europeiska kommissionens ordförande baserat på resultaten i valet till Europaparlamentet. Ordföranden kommer sedan att väljas av Europaparlamentet. Det är intressant att undersöka huruvida EU-invånarna är intresserade av att delta indirekt i valet av kommissionens ordförande. För andra gången sedan juni 2012 (EB/PE77.4) ställdes följande fråga: Föreställ dig att de stora europeiska politiska allianserna vid nästa val till Europaparlamentet föreslog en kandidat till befattningen som Europeiska kommissionens ordförande, utifrån ett gemensamt program. Medborgarna i varje medlemsstat skulle därför indirekt delta i valet till kommissionens ordförande om hans/hennes politiska allians vann valet. Skulle detta i högre grad än i dag motivera dig att rösta? Precis som förra året svarade en absolut majoritet av de tillfrågade att detta skulle göra dem mer motiverade att rösta: 55 % (+1) svarar jakande på frågan, 36 % (=) svarar nekande och 9 % svarar att de inte vet. o Det finns närmast ingen skillnad mellan euroområdet (56 %) och området utanför detta (55 %). o På nationell nivå finner vi de flesta jakande svaren i Irland (66 %), Malta (65 %), Rumänien (64 %), Sverige, Österrike och Tyskland (62 % i samtliga tre länder). De mest negativt inställda återfinner vi i Estland (43 %), Portugal, Slovenien (44 % i båda länder) samt Finland (45 %). o Den största skillnaden mot förra gången frågan ställdes står Polen (61 %) och Malta (65 %) för. I båda länder har de positiva svaren ökat med 13 procentenheter. Mot ett direkt val av Europeiska kommissionens ordförande? o Stöd för möjligheten att i framtiden genomföra direkta val för att utse Europeiska kommissionens ordförande. Mot bakgrund av den omfattande debatt om EU:s framtid som pågår föreföll det intressant att undersöka hur EU-invånarna ställer sig till möjligheten till ännu större förändringar i valet av kommissionens ordförande. Därför ställdes följande fråga: Är du positivt eller negativt inställd till att Europeiska kommissionens ordförande i en nära framtid väljs direkt av EU-invånarna? En mycket stor majoritet (70 %) säger sig vara för direkta val och 17 % svarar att de är emot detta. Av de tillfrågade valde 13 % att inte svara. 13

14 Det finns endast en liten skillnad mellan euroområdet och området utanför detta. På nationell nivå är den största skillnaden 20 procentenheter: 57 % i Finland och Bulgarien mot 77 % i Österrike. o Skälen till att stödja idén: Utvecklingen av demokratin och medborgarskapet är de skäl de flesta tillfrågade uppger till sin positiva inställning till möjligheten att utse kommissionens ordförande i direkta val. De tillfrågade uppgav följande skäl till sin positiva inställning: EU:s beslut skulle ses som mer legitima av EU-invånarna Det skulle stärka demokratin i EU EU skulle tala med en enda röst på den internationella arenan Det skulle stärka känslan av att vara en EU-medborgare Det skulle stärka banden mellan EU och dess invånare Det skulle ge EU ett ansikte 31 % 30 % 27 % 26 % 26 % 11 % 8. Dagens och morgondagens intresse för EU-frågor Intresset för EU-frågorna har minskat betydligt i perioden mellan de båda undersökningarna. Å andra sidan tror de tillfrågade att EU-invånarna kommer att vara mer intresserade av EU-politiken Man kan fråga sig om detta minskade intresse beror på skillnaden i omständigheterna runtomkring då undersökningarna genomfördes. Då Parlametern genomfördes (från mitten av november till början av december 2012) pågick en häftig debatt om det mycket kontroversiella fastställandet av EU:s budget, dess innehåll och storlek såväl som om en bankunion. Minskat intresse för EU-politiken I juni 2013 svarade 43 % (-8) av de tillfrågade att de var intresserade av EUfrågor, medan 56 % (+8) sade sig inte vara intresserade. Rumänien är den enda medlemsstat där intresset ökar (33 %, +3). I Tjeckien ligger intresset på samma nivå som tidigare (25 %, =). I 25 av de övriga EU-länderna minskar emellertid intresset för EU-politiken. Minskningen är störst i Sverige (49 % intresserade, -16), Luxemburg (51 %, -16), Cypern (38 %, -15) och Frankrike (36 %, -13). Ett ökat EU-intresse bland invånarna år 2025 Då EU-invånarna tillfrågas om hur de tror att intresset för EU kommer att utvecklas fram till 2025 säger 42 % att de tror att intresset för EU-frågor kommer att öka, 14

15 20 % tror att det kommer att minska och 30 % tror att intresset kommer att vara detsamma som i dag. o De som tror mest på att invånarna kommer att bli mer intresserade i framtiden är tyskarna (60 %), irländarna (53 %) och malteserna (52 %). o De som tror minst på att invånarnas intresse kommer att öka är cyprioterna (24 %), grekerna (32 %), polackerna (33 %), britterna och fransmännen (34 % för båda nationaliteter). 9. Europeisk integration Föregående frågor handlade till största delen om invånarnas inställning till EU, deras egen roll, demokratin och deras intresse för EU-frågorna i dag och i framtiden. I detta avsnitt undersöks dels de band som förenar eller åtskiljer EU-ländernas invånare, dels invånarnas åsikter om integrationstakten. Likheterna mellan EU-invånarna är större än skillnaderna De tillfrågade fick ta ställning till följande påstående: Likheterna mellan EUinvånarna är större än skillnaderna. En tydlig tendens kan utläsas av svaren: 72 % av de tillfrågade menar att påståendet är sant, medan 20 % är av motsatt åsikt. o Trots att andelen positiva svar är hög i båda områden, kan man se en skillnad mellan euroområdet (76 %) och området utanför detta (71 %). o På nationell nivå är andelen positiva svar aldrig mindre än 56 %, vilket är resultatet i Spanien (-15). Mest positiva svar gavs i Finland (87 %, +4). Skilda åsikter om integrationstakten När EU:s framtid diskuteras är det intressant att veta om invånarna anser att man alltid måste gå framåt tillsammans eller om det är godtagbart att några få länder går vidare i arbetet utan att vänta på övriga länder. I denna fråga går de tillfrågades åsikter kraftigt isär. o Bland de tillfrågade anser 46 % att man bör vänta på att alla medlemsstater är redo innan man ökar integrationen på vissa viktiga områden. Denna åsikt är något starkare i länderna utanför euroområdet (47 %) än i länderna inom detta (45 %). På nationell nivå ser vi den högsta andelen i Portugal (70 %), Cypern (62 %), Grekland och Spanien (58 % i båda länder) samt i Finland (57 %). 15

16 Man kan konstatera att bland de länder som anser att integrationen ska gå i samma takt för samtliga medlemsstater återfinns framför allt länderna som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Emellertid hittar vi här även det nordiska landet Finland, trots att det i mindre utsträckning berörts av krisen. Den lägsta andelen ser vi i Österrike, Tyskland och Nederländerna (35 % för varje land) samt i Bulgarien (36 %) och Frankrike (37 %). o Bland de tillfrågade anser å andra sidan 43 % att integrationen bör gå framåt utan att man väntar in samtliga medlemsstater. Detta svar får en majoritet i 13 av de 28 medlemsstaterna. Högst andel tillfrågade som är av denna åsikt finns i Nederländerna (58 %), Belgien (56 %), Danmark, Slovakien, Frankrike (samtliga 55 %) samt i Tyskland (54 %). De länder där man i stället är minst positiv till denna tanke är Portugal (21 %), Spanien (25 %), Rumänien (28 %), Malta (30 %), Cypern (31 %), Grekland, Italien och Bulgarien (35 % i varje land). o En sociodemografisk analys visar att unga (49 %) är mest positivt inställda till att gå framåt tillsammans, medan högre tjänstemän (53 %) och de som studerade upp till en ålder av minst 20 år (50 %) är de grupper som främst vill att några få länder ska kunna gå i täten utan att vänta på de andra. 10. EU år 2025 Den institutionella delen av denna Eurobarometer genomförd för Europaparlamentet avslutas med att blicka framåt. Vilka är de huvudsakliga utmaningar som EU och dess medlemsstater kommer att stå inför i framtiden? Under denna tid av ekonomisk kris som sedan 2007 har skakat hela världen och EU är det framför allt de socioekonomiska frågorna som mest oroar EU-invånarna. De största orosmolnen är arbetslösheten (55 %) social orättvisa (33 %) medlemsstaternas statsskuld (32 %) ungas möjlighet till arbete (29 %) den åldrande befolkningen (24 %) o På nationell nivå kan man konstatera att arbetslöshet anges som det största problemet av 79 % av de tillfrågade i Spanien, 74 % i Cypern, 73 % i Grekland, 69 % i Irland samt 68 % i Portugal och Kroatien. o Social orättvisa nämns oftast av de tillfrågade i Portugal, Bulgarien och Estland (47 % i samtliga tre länder). 16

17 o När det gäller medlemsstaternas statsskuld är det i Österrike och Tyskland (50 % i båda länder) som de tillfrågade oroar sig mest för detta. Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Jacques Nancy

18 A. VAD REPRESENTERAR EU?: FRI RÖRLIGHET, FRED OCH EN GEMENSAM VALUTA De största fördelarna med EU 1) Genomsnitt i EU Denna fråga har hämtats från Eurobarometern Standard EB79 som genomfördes i maj

19 2) Nationella resultat Denna fråga har hämtats från Eurobarometern Standard EB79 som genomfördes i maj

20 3) Nationell utveckling De tre första svaren har räknats med. Denna fråga har hämtats från Eurobarometern Standard EB79 som genomfördes i maj

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, 30 november 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Parlameter 2016 Övergripande analys Europaparlamentets särskilda Eurobarometerundersökning STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Författare: Jacques Nancy, Enheten

Läs mer

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Bryssel den 24 juli 2009 EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009 Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR OPINIONSUNDERSÖKNINGAR Bryssel, den 30 juni 2008 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning I. Terminologisk

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET

EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet Undersökningen har samordnats av generaldirektoratet för kommunikation TNS Opinion & Social

Läs mer

8 mars 20313: Internationella kvinnodagen. Kvinnor och bristande jämställdhet under krisen. Europaparlamentets Flash Eurobarometer (EB flash 371)

8 mars 20313: Internationella kvinnodagen. Kvinnor och bristande jämställdhet under krisen. Europaparlamentets Flash Eurobarometer (EB flash 371) Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel, 26 februari 2013 8 mars 20313: Internationella kvinnodagen Kvinnor och bristande jämställdhet under krisen

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Välkommen till Europaparlamentet

Välkommen till Europaparlamentet Välkommen till Europaparlamentet Pernilla Jourde pernilla.jourde@ep.europa.eu Enheten för besök och seminarier, GD Kommunikation EU har som mål att främja fred och stabilitet frihet, säkerhet, rättvisa

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen Särskild Eurobarometer Europeiska ombudsmannen Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen TNS Opinion & Social Avenue Hermann Debroux, 40 1160 Bryssel Belgien

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.11.2010 KOM(2010) 655 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om övervakning av koldioxidutsläpp

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen EB71.3 - EU-VALET 2009 24.7.2009 Eftervalsundersökning Första

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Eurokrisen Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser i framtiden? Har krisen

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Fields marked with are mandatory. Fält markerade med är obligatoriska. 1 Om dig som svarar g svarar som privatperson företrädare för en

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) 7143/15 TRANS 88 FÖLJENOT från: inkom den: 11 mars 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT AF/EEE/BG/RO/sv 1 2 von 9 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1 ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Eurokrisen och den europeiska integrationen. Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011

Eurokrisen och den europeiska integrationen. Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011 Eurokrisen och den europeiska integrationen Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser

Läs mer

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se Versionsdatum: 2015-04-16 Regelverk för registrering av utländska patienter vid given landstingsfinansierad primärvård Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum

Läs mer

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer