Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SAMMANFATTANDE ANALYS

Transkript

1 Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, december 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: EU-28 ( invånare i EU) Befolkning: EU-medborgare 15 år och äldre Metod: Datorassisterade personliga intervjuer Intervjuperiod: 7 23 juni 2013, genomförd av TNS Opinion A. INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET Europaparlamentets närvaro i medierna: vad minns man? Allmänt intresse för Europapolitiken Informationsönskemål Allmän bild av Europaparlamentet B. EUROPAPARLAMENTETS ROLL Nuläge Tidigare utveckling Framtidsönskemål C. KÄNNEDOM OM DE EUROPEISKA INSTITUTIONERNA Nämn tre europeiska institutioner Hur fungerar de europeiska institutionerna? Den institution som bäst företräder EU D. KÄNNEDOM OM EUROPAPARLAMENTET När äger det kommande valet till Europaparlamentet rum? Hur fungerar Europaparlamentet? Hur fattas besluten i Europaparlamentet? Allmän kännedom om Europaparlamentet E. EUROPAPARLAMENTET I DAG OCH I MORGON: VÄRDERINGAR OCH POLITIK Politiska prioriteringar Politiska prioriteringar i kristider Värden att försvara SV 1

2 Trendfrågorna har hämtats från följande Eurobarometerundersökningar: EB78.2 Parlameter Intervjuperiod: Urval: Befolkning: 17 november 2 december 2012 (TNS Opinion) EU-27 ( personliga intervjuer) EU-medborgare 15 år och äldre EB77.4 Två år före valet till Europaparlamentet 2014 Intervjuperiod: 2 17 juni 2012 (TNS Opinion) Urval: personliga intervjuer Befolkning: EU-medborgare 15 år och äldre EB 76.3 EB 71.1 EB 68.1 Parlameter Intervjuperiod: Urval: Befolkning: Parlameter Intervjuperiod: Urval: Befolkning: Parlameter Intervjuperiod: Urval: Befolkning: 3 20 november 2011 (TNS Opinion) personliga intervjuer EU-medborgare 15 år och äldre 16 januari 22 februari 2009 (TNS opinion) personliga intervjuer EU-medborgare 15 år och äldre 22 september 3 november 2007 (TNS opinion) personliga intervjuer EU-medborgare 15 år och äldre EB 66.1 Standard Europeiska kommissionen Intervjuperiod: 6 september 10 oktober 2006 (TNS opinion) Urval: personliga intervjuer Befolkning: EU-medborgare 15 år och äldre Det är viktigt att komma ihåg att resultaten av opinionsundersökningar är uppskattningar, vars exakthet när förutsättningarna är lika beror på urvalsstorlek och observerade procentandelar. För ett urval på omkring intervjuer (den urvalsstorlek som vanligtvis används i medlemsstaterna) varierar den verkliga procentandelen (den del som skulle ha uppnåtts om hela befolkningen hade intervjuats) mellan följande konfidensintervall: Procentandelar (resultat) Felmarginal 10 % eller 90 % +/ 1,9 procentenheter 20 % eller 80 % +/ 2,5 procentenheter 30 % eller 70 % +/ 2,7 procentenheter 40 % eller 60 % +/ 3,0 procentenheter 50 % +/ 3,1 procentenheter 2

3 INTRODUKTION ANSVARSFRISKRIVNING På grund av Kroatiens anslutning den 1 juli 2013, dvs. åtta dagar efter att denna Eurobarometerundersökning avslutades, ser vissa frågor annorlunda ut för detta land. Parlametern är en Eurobarometerundersökning från Europaparlamentet, som syftar till att undersöka hur EU-medborgarna uppfattar Europaparlamentet och vilken bild de har av detta. Man vill även undersöka EU-medborgarnas uppfattning om Europaparlamentets betydelse och deras kännedom om Europaparlamentet. Denna publikation är den tredje delen i Europaparlamentets Eurobarometerundersökning Ett år före valet till Europaparlamentet 2014 (som avslutades i juni 2013), varav den första (om institutionerna) offentliggjordes den 5 september 2013 och den andra (om ekonomiska och sociala frågor) den 18 oktober Undersökningen gjordes den 7 23 juni Den gjordes av TNS Opinion i form av personliga intervjuer med medborgare i samtliga 28 EU-länder. Resultaten redovisas för hela EU-28 när det gäller nya frågor, i övrigt som tendenser i EU-27. DET EUROPEISKA SAMMANHANGET Liksom under de senaste sex åren ingår Eurobarometerundersökningarna i ett europeiskt sammanhang som är märkt inte minst av den pågående monetära, finansiella, ekonomiska och sociala krisen. Vissa händelser som inträffade veckorna före undersökningen, eller under det att den pågick, har troligtvis påverkat de tillfrågades svar. I juni publicerade Eurostat till exempel negativ statistik över arbetslösheten och BNP i EU och dess medlemsstater. Samtidigt sänkte också Världsbanken sina beräkningar för den förväntade globala tillväxten Dessutom kännetecknades den politiska situationen i flera EU-länder under denna period av oroligheter och politisk förändring: I Italien genomfördes presidentval och landet fick en ny regering. I Kroatien hölls det första Europaparlamentsvalet någonsin. Regionala val genomfördes i Österrike, Storbritannien, Lettland och Italien. Det pågick demonstrationer på gator och torg, särskilt i Bulgarien och Grekland. Avslutningsvis fick Tjeckien också en ny premiärminister. Vi vill påminna läsarna om att intervjuerna genomfördes innan de första tecknen på återhämtning i vissa EU-länder blev synbara för allmänheten. Som alltid vid den här typen av undersökningar måste man komma ihåg att genomsnittet har viktats och att de sex folkrikaste medlemsstaterna utgör cirka 70 procent av detta genomsnitt. 3

4 Nämnas bör också att det totala EU-genomsnittet till 64 procent utgörs av länderna i euroområdet och till 36 procent av länderna utanför euroområdet. OBS: I vissa frågor bifogas en ingående sociodemografisk analys samt skillnaderna mellan länderna inom och utanför euroområdet. 4

5 DE VIKTIGASTE LÄRDOMARNA I fråga om den allmänna bilden av Europaparlamentet kan man notera en motsatt trend jämfört med november 2012: förhållandet mellan den positiva och den negativa bilden har förändrats och återigen blivit positivt. En relativ majoritet av de tillfrågade har en positiv bild av Europaparlamentet. I flera andra frågor har antalet positiva åsikter minskat, vilket kan förklaras av olika sammanhang. Man bör komma ihåg att Europaparlamentet, under den senaste Parlametern som gjordes i mitten av november/början av december 2012, fick större uppmärksamhet till följd av de mycket hårda diskussionerna om EU:s budget och om banktillsynen, tillväxtpakten, bankunionen och rekapitalisering av bankerna osv. - Hälften av EU-medborgarna uppger att de inte har hört något om Europaparlamentet den senaste tiden. Mediegenomslaget är det lägsta sedan januari/februari 2009, dvs. några månader före valet till Europaparlamentet Intresset för EU-politiska frågor har minskat betydligt från november 2012 till juni När det gäller den nuvarande krisen är det inte förvånande att lite mindre än en tredjedel av de tillfrågade, av de politiska frågor eller områden som diskuteras inom Europaparlamentet, främst vill ha mer information om en investeringsplan för skapandet av nya arbetstillfällen, särskilt för ungdomar, följt av EU-medborgarnas rättigheter och EU:s lösningar för att bekämpa krisen (fördelning av skuldbördan, euroobligationer, skatt på finansiella transaktioner osv.). Tätt därefter kommer kampen mot skattefusk och skatteparadis. Tre av fyra EU-medborgare anser att Europaparlamentet spelar en viktig roll i dag, och denna uppfattning har varit relativt oförändrad på lång sikt. De tillfrågade har delade uppfattningar om Europaparlamentets roll de senaste tio åren: Nästan en tredjedel av EU-medborgarna anser att Europaparlamentets roll inom EU har stärkts, och lika många anser att Europaparlamentets roll är oförändrad. Nästan varannan EU-medborgare vill att Europaparlamentet ska spela en mer framträdande roll i framtiden. Detta resultat är en minskning i förhållande till den föregående undersökningen i november 2012 men är jämförbart med undersökningen i januari/februari 2009, dvs. några månader före det senaste Europaparlamentsvalet. När de tillfrågade spontant fick ange tre EU-institutioner, blev resultaten oförändrade och Europaparlamentet nämndes överlägset flest gånger, nämligen i mer än hälften av svaren. 5

6 När EU-medborgarna fick svara på kunskapsfrågor om EU-institutionerna svarade de oftast Europaparlamentet, oavsett om detta var rätt eller inte. Det kunde vara påståenden som har ledamöter som väljs genom allmänna val, föreslår EU-lagstiftning eller sammansatt av ministrar från varje medlemsstat. Liksom i juni 2012 ansåg varannan EU-medborgare att Europaparlamentet är den institution som bäst representerar EU. Svaren är oförändrade i denna fråga. Mer än en tredjedel av EU-medborgarna kände redan till att nästa val till Europaparlamentet kommer att hållas år 2014 eller i maj Den allmänna kännedomen om Europaparlamentets befogenheter är relativt sett oförändrad: En absolut majoritet av EU-medborgarna visste att Europaparlamentet och medlemsstaterna måste komma överens om EU-lagstiftningen, att budgeten antas gemensamt av Europaparlamentet och medlemsstaterna, att ledamöterna väljs genom direkta allmänna val och att medlemsstaterna har olika många ledamöter i Europaparlamentet. Det är inte överraskande att de tillfrågade, liksom vid tidigare undersökningar, ansåg att man bör prioritera kampen mot fattigdom och social utestängning. Utvecklingen är relativt blygsam men avslöjar att man i högre grad prioriterar sociala frågor. Närmare bestämt prioriterar man sysselsättning och bekämpning av arbetslöshet samt ekonomiska och sociala frågor i kristider. Rangordningen av de värden som man ansåg att Europaparlamentet bör försvara har förändrats från november 2012 till juni 2013: skyddet för mänskliga rättigheter hamnar fortfarande på första plats, medan jämställdhet mellan kvinnor och män går från tredje plats (tillsammans med yttrandefrihet) till andra plats (tillsammans med solidaritet mellan medlemsstaterna och yttrandefrihet). 6

7 DE VIKTIGASTE RESULTATEN A. Information om Europaparlamentet Mediegenomslag Liksom tidigare angetts ska resultaten betraktas i ett särskilt sammanhang. Europaparlamentet stod i själva verket mer i händelsernas centrum i november 2012 på såväl EU-nivå som nationell nivå. Mediegenomslaget har minskat betydligt på ett år (47 procent, 17). Så var även fallet, om än i mindre utsträckning, i januari 2009, några månader före valet till Europaparlamentet Hälften av EU-medborgarna anger att de inte har hört talas om Europaparlamentet den senaste tiden (50 procent, +16 jämfört med november 2012). Man ser stora skillnader beroende på kön, ålder och särskilt sysselsättning när det gäller mediegenomslaget och bilden av Europaparlamentet Mediegenomslaget är större hos män (52 procent), personer som är 40 år och äldre (49 procent), pensionärer (49 procent), högre tjänstemän (54 procent) och egenföretagare (59 procent) än hos kvinnor (43 procent), ungdomar (39 procent) och icke förvärvsarbetande (39 procent). Man kan även konstatera att mediegenomslaget är något bättre i länderna inom euroområdet (48 procent mot 45 procent i länderna utanför euroområdet). Det allmänna intresset för EU-politiken Intresset för EU-frågor har minskat betydligt från november 2012 till juni 2013: 43 procent ( 8) av de tillfrågade uppgav att de var intresserade av EU-frågor, medan 56 procent (+8) inte var intresserade. Man kan fråga sig om det minskade intresset för EU-politiska frågor har något samband med att Europaparlamentets mediegenomslag har minskat betydligt. Intresset har minskat i nästan alla medlemsstater: Rumänien är den enda medlemsstat där intresset har ökat (33 procent, +3). I Tjeckien är intresset oförändrat (25 procent, ingen förändring). I de 25 övriga EU-medlemsstaterna har dock intresset för EU-politiska frågor minskat. Minskningen är störst i Sverige (49 procent intresserade, 16), Luxemburg (51 procent, 16), Cypern (38 procent, 15) och Frankrike (36 procent, 13). 7

8 Information om Europaparlamentet De tillfrågade fick svara på följande fråga: Vilken politisk fråga eller vilket politiskt område som diskuteras inom Europaparlamentet, eller vilken EU-fråga, vill du ha mer information om? De tillfrågade kunde välja mellan fyra olika alternativ: Flest EU-medborgare (29 procent) svarade en investeringsplan för skapandet av nya arbetstillfällen, särskilt för ungdomar. På andra plats, med 28 procent av svaren, hamnade EU-medborgarnas rättigheter och EU:s lösningar för att bekämpa krisen (fördelning av skuldbördan, euroobligationer, skatt på finansiella transaktioner osv.). Tätt efter dessa frågor (med två procentenheters skillnad) kom bekämpning av skattefusk, skatteflykt och skatteparadis, med 26 procent av svaren. Lika många tillfrågade i länderna såväl inom som utanför euroområdet angav investeringsplanen för skapandet av nya arbetstillfällen, särskilt för unga (28 respektive 29 procent). Lösningar för att bekämpa krisen (28 procent) anges klart oftare i länderna inom euroområdet (30 procent, på första plats) jämfört med i länderna utanför euroområdet (22 procent, på tredje plats). Den allmänna bilden av Europaparlamentet Intressant är att de flesta fortfarande har en neutral bild, som ligger kvar på en stabil nivå sedan 2007 (41 procent år 2007 och 42 procent år 2013). I övrigt ser man tendenser till att den positiva och negativa bilden har förändrats det senaste året: Antalet tillfrågade som har en positiv bild av Europaparlamentet har ökat och utgör en relativ majoritet (30 procent, +3 sedan november 2012), medan antalet tillfrågade som har en negativ bild har minskat (25 procent, 3). Antalet tillfrågade som har en positiv bild ökar mer i länderna utanför euroområdet (32 procent, +4) än i länderna inom euroområdet (29 procent, +2). Den allmänna bilden av Europaparlamentet har förbättrats i de flesta medlemsstater, till och med i de mest krisdrabbade länderna. Bilden förbättrades exempelvis med 17 procentenheter i Irland och med 10 procentenheter i Belgien. Däremot försämrades bilden mest i Cypern ( 7) och i Nederländerna ( 4). 8

9 B. Europaparlamentets roll Europaparlamentets roll De tillfrågade fick svara på tre frågor om vad de anser om parlamentets tidigare, nuvarande och framtida roll. Dessa var följande: Det aktuella läget (i dag): 76 procent av de tillfrågade (+1 sedan november 2012) anser att Europaparlamentet spelar en viktig roll i dag. Denna uppfattning är i stort sett oförändrad över tid. Uppfattning (tidigare utveckling): Det råder delade meningar i denna fråga: Lika många EU-medborgare anser att Europaparlamentets roll inom EU har stärkts de senaste tio åren (32 procent, 3 sedan november 2012) som de som anser att den varit densamma (32 procent, +3). Denna uppfattning delas av färre tillfrågade i länderna inom euroområdet (33 procent, 4) och är oförändrad i länderna utanför euroområdet (31 procent, ingen förändring). Önskemål (framtida utveckling): På lång sikt är antalet tillfrågade som vill att Europaparlamentet ska ha en stärkt roll jämfört med i dag (49 procent) oförändrat jämfört med i januari/februari 2009 (48 procent), några månader före det senaste valet till Europaparlamentet. Däremot har andelen EU-medborgare som vill att Europaparlamentet ska ha en mer framträdande roll i framtiden minskat med 5 procentenheter på ett år sedan november Sedan den föregående undersökningen har uppfattningen att Europaparlamentet bör få en stärkt roll minskat i vissa av de mest krisdrabbade länderna, nämligen Spanien (56 procent, 12), Grekland (61 procent, 5) och Italien (45 procent, 4). I denna fråga kan man även konstatera att de största förändringarna har skett i de mest folkrikaste medlemsstaterna, nämligen Tyskland (43 procent 11) och Polen (50 procent, 13). 9

10 C. Kunskapen om EU-institutionerna De tillfrågade fick svara på många kunskapsfrågor om EU-institutionerna, deras funktionssätt och deras företrädare. Europaparlamentet är den mest kända institutionen När de tillfrågade spontant fick ange tre EU-institutioner, blev resultaten oförändrade: 53 procent uppgav Europaparlamentet (ingen förändring sedan juni 2012), 27 procent uppgav Europeiska centralbanken (ingen förändring), 24 procent uppgav Europeiska kommissionen ( 1), 13 procent uppgav Europeiska unionens domstol (+3) och 11 procent uppgav Europeiska unionens råd (+1). Denna rangordning bygger på ett genomsnitt i EU-27 och är densamma i länderna inom men inte utanför euroområdet. Här var kommissionen (24 procent) mer känt än Europeiska centralbanken (14 procent). På nationell nivå har flest förändringar skett i Rumänien (81 procent, +12) och i Portugal (67 procent, +11), och det motsatta har hänt i Italien med ett ras på 10 procentenheter till 63 procent. Det bör dock påpekas att ungefär en tredjedel (31 procent) av de tillfrågade inte kände till någon EU-institution. Skillnaderna i procentenheter uppgick i själva verket till 57, och andelen svar som vet inte gick från 4 procent i Österrike till 10 procent i Slovakien, 61 procent i Förenade kungariket och 51 procent i Frankrike. EU-institutionernas funktion De tillfrågade fick svara på tre frågor om EU-institutionernas funktion och sammansättning. - Har ledamöter som väljs genom allmänna val: 51 procent uppgav Europaparlamentet ( 4 sedan juni 2012), 12 procent uppgav Europeiska kommissionen (+3), 9 procent (+1) uppgav Europeiska unionens råd. - Föreslår EU-lagstiftning: 38 procent uppgav Europaparlamentet ( 2), 27 procent uppgav Europeiska kommissionen (+5) och 14 procent (ingen förändring) uppgav Europeiska unionens råd. - Är sammansatt av ministrar från varje medlemsstat: 30 procent uppgav Europaparlamentet (+1), 19 procent uppgav Europeiska kommissionen (ingen förändring) och 28 procent svarade Europeiska unionens råd (ingen förändring). Svaren på dessa frågor är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år (EB/PE 77.4, juni 2012). Den största förändringen är färre rätta svar i frågor som rör Europaparlamentet och fler rätta svar i frågor som rör Europeiska kommissionen. Det finns stora variationer på nationell nivå i de tillfrågades kunskaper. Det kan skilja så mycket som 45 procentenheter. 10

11 Europaparlamentet den institution som bäst företräder EU Europaparlamentet är, ett år senare, fortfarande den institution som anses bäst företräda EU, enligt 50 procent av de tillfrågade ( 2 sedan juni 2012). Därefter kommer Europeiska kommissionen (ingen förändring) och Europeiska unionens råd (+1) med 15 procent vardera. I denna fråga är svaren oförändrade. På nationell nivå uppgav flest tillfrågade Europaparlamentet i Bulgarien (60 procent), Italien, Slovakien, Litauen och Rumänien (59 procent för de fyra länderna). De tre medlemsstater där minst antal tillfrågade uppgav Europaparlamentet var Irland (43 procent), Belgien (41 procent) och Förenade kungariket (39 procent). D. Kunskaper om Europaparlamentet Datum för nästa val till Europaparlamentet Mer än en tredjedel av EU-medborgarna kände redan till att nästa val till Europaparlamentet kommer att hållas under 2014 eller i maj Ett år före valet till Europaparlamentet kände 34 procent av EU-medborgarna till datumet (år eller månad och år), 20 procent gav ett felaktigt svar och 46 procent svarade att de inte visste. På nationell nivå uppgick skillnaderna till hela 55 procentenheter, i Storbritannien (16 procent), Frankrike (20 procent), Spanien (23 procent), Belgien (71 procent), Malta (62 procent) och Ungern (60 procent). Kunskap om EU-institutionernas funktion Ett i stort sett oförändrat antal EU-medborgare kände till att parlamentsledamöterna är placerade efter politisk tillhörighet (43 procent, 1 sedan november 2012). Antalet tillfrågade som trodde att de var placerade efter nationell tillhörighet var fortfarande i minoritet, trots en viss ökning (39 procent, +3). I frågor som rör beslutsfattandet i Europaparlamentet, var uppdelningen mellan de tillfrågade mycket tydlig: Mer än en tredjedel trodde att Europaparlamentet fattar beslut med utgångspunkt i ledamöternas politiska tillhörighet (37 procent, ingen förändring) eller med utgångspunkt i ledamöternas nationella intressen (39 procent, +2). Endast 12 procent ( 1) svarade spontant att Europaparlamentet fattar beslut med utgångspunkt i såväl ledamöternas politiska tillhörighet som ledamöternas nationella intressen. En relativt oförändrad allmän kunskap om Europaparlamentet och rätta svar från en absolut majoritet av de tillfrågade De tillfrågade fick svara på fyra frågor där de skulle ge svar som stämmer/stämmer inte : 11

12 62 procent (+1 procentenhet sedan juni 2012) kände till att Europaparlamentet och medlemsstaterna ska komma överens om EU-lagstiftningen. 61 procent (+2) visste att EU:s budget fastställs gemensamt av Europaparlamentet och medlemsstaterna. 57 procent ( 1) visste att parlamentsledamöterna väljs genom direkta allmänna val av medborgarna i varje medlemsstat. 58 procent (+2) visste att varje medlemsstat har samma antal ledamöter i Europaparlamentet. E. Europaparlamentet i dag och i morgon: dess politik och värden I fråga om krisen ges det färre svar som rör rent ekonomiska och finansiella aspekter i den senaste undersökningen jämfört med i den föregående. Avvikelserna är begränsade men vittnar dock om att EU-medborgarna nu börjar prioritera sociala frågor. Förutom standardfrågan om politiska prioriteringar fick EU-medborgarna dessutom ange mer specifikt vilka områden de anser bör prioriteras med tanke på krisen. Prioriterade politikområden Liksom varje år sedan 2012 har EU-medborgarna först och främst fått svara på frågor om vilka politikområden de anser att Europaparlamentet främst bör prioritera: Kampen mot fattigdom och social utestängning (51 procent, 2 sedan september 2012) är, liksom vid tidigare undersökningar, det vanligaste svaret. Samordning av den ekonomiska, budgetära och skattemässiga politiken (30 procent, 5) står för den största minskningen. På andra plats hamnar ett stärkt skydd för konsumenten och folkhälsan med 33 procent (+3). De tillfrågade fick därefter svara på mer ingående frågor om vilka åtgärder de anser borde vidtas i kristider 74 procent av de tillfrågade svarade sysselsättning och fattigdomsbekämpning (+2 sedan juni 2012), vilket gör att detta politikområde går om alla andra. Därefter kommer köpkraft och bekämpning av inflation med 34 procent ( 1). Därefter kommer pensioner (31 procent, +3) och boende (21 procent, +3). Man ser återigen en minskning av ekonomiska och finansiella alternativ som har direkt samband med bekämpningen av krisen, med undantag för ny tillväxt (35 procent, ingen förändring): en minskning av EU-medlemsstaternas statsskulder med 5 procentenheter (32 procent) och regleringen av finansmarknaderna med 4 procentenheter (29 procent). 12

13 Det ges emellertid utmärkande svar i vissa länder, med en kraftig ökning när det gäller det vanligaste alternativet inom EU, nämligen sysselsättning och fattigdomsbekämpning (74 procent), i Nederländerna (79 procent, +12), Malta (67 procent, +11) och Belgien (69 procent, +10). Värderingar som bör prioriteras Mellan november 2011 och november 2012 var rangordningen av värderingarna i stort sett oförändrad och den förändrades mycket lite från 2012 till juni 2013: o Skyddet för de mänskliga rättigheterna hamnar fortfarande på första plats (54 procent, 2). Därefter hamnade tre andra värden på delad plats med 33 procent: o Jämställdhet mellan kvinnor och män gick från tredje till andra plats (33 procent, +1), på delad plats med o solidaritet mellan medlemsstaterna som hamnade på delad andra plats (33 procent, 2) och o yttrandefrihet som också hamnade på delad andra plats (33 procent, +1). Därefter kom dialog mellan kulturer och religioner med 20 procent av svaren ( 1). Solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen stod för den största minskningen med 4 procentenheter till 20 procent. Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Jacques Nancy EPEurobarometer@europarl.europa.eu 13

14 A. INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET 1. Europaparlamentets närvaro i medierna: vad minns man? 1) Genomsnitt i EU 14

15 2) Nationella resultat 15

16 3) Nationell utveckling 16

17 2. Allmänt intresse för Europapolitiken 1) Genomsnitt i EU 17

18 2) Nationella resultat 18

19 3) Nationell utveckling 19

20 3. Informationsönskemål 1) Genomsnitt i EU 20

21 2) Nationella resultat 21

22 3) Nationell utveckling Svar som väljs av 15 % eller fler av respondenterna 22

23 4. Allmän bild av Europaparlamentet 1) Genomsnitt i EU 23

24 2) Nationella resultat 24

25 3) Nationell utveckling 25

26 B. EUROPAPARLAMENTETS ROLL 1. Nuläge 1) Genomsnitt i EU 26

27 2) Nationella resultat 27

28 3) Nationell utveckling 28

29 2. Tidigare utveckling 1) Genomsnitt i EU 29

30 2) Nationella resultat 30

31 3) Nationell utveckling 31

32 3. Framtidsönskemål 1) Genomsnitt i EU 32

33 2) Nationella resultat 33

34 3) Nationell utveckling 34

35 C. KÄNNEDOM OM DE EUROPEISKA INSTITUTIONERNA 1. Nämn tre europeiska institutioner 1) Genomsnitt i EU Öppen fråga 35

36 2) Nationella resultat Öppen fråga 36

37 Öppen fråga 37

38 3) Nationell utveckling Öppen fråga - Svar som väljs av 10 % eller fler av respondenterna 38

39 2. Hur fungerar de europeiska institutionerna? 1) Genomsnitt i EU 39

40 2) Nationella resultat 40

41 41

42 42

43 3) Nationell utveckling 43

44 3. Den institution som bäst företräder EU 1) Genomsnitt i EU 44

45 2) Nationella resultat 45

46 3) Nationell utveckling 46

47 D. KÄNNEDOM OM EUROPAPARLAMENTET 1. När äger det kommande valet till Europaparlamentet rum? 1) Genomsnitt i EU Öppen fråga 47

48 2) Nationella resultat Öppen fråga 48

49 Öppen fråga 49

50 2. Hur fungerar Europaparlamentet? 1) Genomsnitt i EU 50

51 2) Nationella resultat 51

52 3) Nationell utveckling 52

53 3. Hur fattas besluten i Europaparlamentet? 1) Genomsnitt i EU 53

54 2) Nationella resultat 54

55 3) Nationell utveckling 55

56 4. Allmän kännedom om Europaparlamentet 1) Genomsnitt i EU 56

57 2) Nationella resultat 57

58 58

59 59

60 60

61 3) Nationell utveckling 61

62 E. EUROPAPARLAMENTET I DAG OCH I MORGON: VÄRDERINGAR OCH POLITIK 1. Politiska prioriteringar 1) Genomsnitt i EU 62

63 2) Nationella resultat 63

64 3) Nationell utveckling Svar som väljs av 25 % eller fler av respondenterna 64

65 2. Politiska prioriteringar i kristider 1) Genomsnitt i EU 65

66 2) Nationella resultat 66

67 3) Nationell utveckling Svar som väljs av 30 % eller fler av respondenterna 67

68 3. Värden att försvara 1) Genomsnitt i EU 68

69 2) Nationella resultat 69

70 3) Nationell utveckling Svar som väljs av 20 % eller fler av respondenterna 70