Eurobarometer Parlameter. En undersökning genomförd av TNS Opinion & Social på uppdrag av Europaparlamentet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eurobarometer Parlameter. En undersökning genomförd av TNS Opinion & Social på uppdrag av Europaparlamentet"

Transkript

1 Eurobarometer 76.3 Parlameter En undersökning genomförd av TNS Opinion & Social på uppdrag av Europaparlamentet och samordnad av generaldirektoratet för kommunikation DV\898570SV.doc

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SAMMANFATTNING...5 I. INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET Europaparlamentet och media [QP1] Nivå av information om Europaparlamentets verksamhet [QP2] Mest använda informationskällor [QP3] Ämne eller politikområde som bör prioriteras [QP13]...24 II. KUNSKAP OM EUROPAPARLAMENTET Val av ledamöter i Europaparlamentet [QP6] Beslut i Europaparlamentet [QP6] Allmän kunskap om Europaparlamentet [QP6]...41 III. BILDEN AV EUROPAPARLAMENTET OCH DESS ROLL Bilden av Europaparlamentet [QP4] Europaparlamentets roll [QP9 QP10]...64 IV. EUROPAPARLAMENTETS PRIORITERINGAR OCH VÄRDERINGAR Politikområden som ska försvaras i första hand [QP11] Värderingar som ska prioriteras [QP12]...83 SLUTSATSER

3 INLEDNING Det har gått ett år mellan den senaste Parlametern och denna nya studie. Den viktigaste målsättningen med den nya undersökningen är att bedöma EU-medborgarnas informationsnivå och kunskap om Europaparlamentet, att ta reda på deras bild av parlamentet och vilken roll de tycker att det bör ha. Parlametern ger också en inblick i vilka huvudsakliga politikområden och värderingar som medborgarna tycker att institutionen bör prioritera. Denna Eurobarometer har beställts av Europaparlamentets generaldirektorat för kommunikation. Den genomfördes av TNS Opinion & Social den 5 20 november Nästan européer från 15 år och uppåt intervjuades personligen av intervjuarna i TNS Opinion & Socials nätverk (enkäten lästes upp för de svarande i hemmet av en intervjuare). Vid undersökningen användes standardmetoden för Eurobarometerundersökningar från generaldirektoratet för kommunikation (enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen). En teknisk förklaring om hur instituten i nätverket TNS Opinion & Social genomförde intervjuerna bifogas med rapporten. Förklaringen beskriver intervjumetoden samt konfidensintervallen. Undersökningen omfattar Europeiska unionens 27 medlemsstater och utgör en del av Eurobarometern Den består av barometerfrågor, med andra ord samma frågor som ställts i tidigare undersökningar, som gör det möjligt att mäta eventuella ändringstendenser. Den innehåller också två nya frågor som rör vilka informationskällor de svarande föredrar samt vilka politikområden eller ämnen som de skulle vilja har mer information om. 1 Exakt intervjuer gjordes. 3

4 Anmärkning I denna rapport används de officiella förkortningarna för de olika länderna. Följande förkortningar används: FÖRKORTNINGAR EU27 VE Europeiska unionen 27 medlemsstater Vet ej BE CZ BG DK DE EE EL ES FR IE IT CY LT LV LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Belgien Tjeckien Bulgarien Danmark Tyskland Estland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Cypern Litauen Lettland Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien ***** 4

5 SAMMANFATTNING Resultaten av denna Parlameter ger oss en intressant inblick i EU-medborgarnas information och kunskap om Europaparlamentet, deras bild av institutionen, den roll de tycker den bör ha och vilka värderingar den bör prioritera. - En stor majoritet av européerna (69 %) uppger att de den senaste tiden har läst, sett eller hört någonting i medierna om Europaparlamentet. Detta är en ökning med 10 % jämfört med november-december Två tredjedelar av de svarande (66 %) säger att de inte är väl insatta i institutionen. Detta är ett något lägre resultat än för ett år sedan: -3 procentenheter. - Nästan sju av tio (69%) använder sig av tv för att hålla sig informerade om Europaparlamentet. Tidningar anges av mer en tredjedel (35 %). Internet nämns av 33 % av de intervjuade och radio av 18 %. - EU-medborgarna skulle vilja ha mer information om mycket specifika (och aktuella) ämnen som EU:s lösningar på krisen (fyra av tio svarande). Mer än en tredjedel (36%) är också intresserad av sina rättigheter som EUmedborgare. Omkring en fjärdedel skulle vilja vara mer välinformerade om konsumentskydd (26 %) och energins framtid i EU (24 %). - När det gäller hur institutionen fungerar är något fler (43 %, +1 procentenhet) medvetna om att ledamöterna sitter i Europaparlamentet efter politisk tillhörighet % (+8 procentenheter) tror att beslut antas i Europaparlamentet utifrån ledamöternas politiska tillhörighet. Ungefär samma andel (36 %, +2 procentenheter) tror i stället att beslut antas utifrån ledamöternas nationella intressen. - Trots bättre objektiva kunskaper har bilden av Europaparlamentet försämrats sedan hösten Något mer än en fjärdedel (26 %, -8 procentenheter) av de svarande har en positiv bild av institutionen, men lika många har en negativ bild (+9 procentenheter). Samtidigt säger en majoritet av de intervjuade att de har en neutral bild av Europaparlamentet (45 %, +2 procentenheter). 5

6 - Samtliga positiva egenskaper i bilden av Europaparlamentet har tappat mark jämfört med undersökningen från november-december 2010 (EB74.3). Detta avser medborgarnas uppfattning av institutionen som demokratisk, lyssnar på EU-medborgarna" eller dynamisk. Parallellt med detta är resultatet för beskrivningen inte välkänd oförändrad medan ineffektiv ökat med fyra procentenheter. - Det stora flertalet européer (77 %) anser dock att Europaparlamentet spelar en viktig roll för hur EU styrs, en sjuprocentig ökning jämfört med EB 70 från hösten En majoritet är för att Europaparlamentet får en starkare roll, men detta resultat är sju procentenheter lägre än i undersökningen hösten När det gäller vilka politikområden som parlamentet ska prioritera tycker européerna det viktigaste är att bekämpa fattigdom och social utestängning, vilket 49 % av svaren tydligt visar (-2 procentenheter sedan i april 2011). Det följs av att samordna ekonomi-, budget- och skattepolitiken (37 %, +9), förbättra konsument- och folkhälsoskyddet (30 %, -2) och en försvars- och säkerhetspolitik som gör det möjligt för EU att hantera internationella krissituationer (29 %, +5). - Som framgår av undersökningarna i början och slutet av 2010 rör de värderingar som de svarande vill att Europaparlamentet ska prioritera offentliga friheter och att bekämpa diskriminering: o o o Skydd av mänskliga rättigheter är återigen den värdering som de flesta anger (56 %) även om den har sjunkit med fyra procentenheter sedan den senaste Eurobarometern hösten Betydligt längre ned kommer jämställdhet mellan könen, vilket angavs av en tredjedel av de svarande (33 %), en minskning med tre procentenheter på ett år. Detta följs av yttrandefrihet (32 %), som har tappat fyra procentenheter. - Alla värderingarna anges faktiskt i mindre utsträckning i denna undersökning. Färre svarande än i tidigare undersökningar har tagit tillfället i akt att lämna högst tre svar. Man kan fråga sig om denna nedgång beror att man fäster mindre vikt vid värderingarna på grund av krisen eller om de svarande i stället är mer selektiva. 6

7 I. INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET Innan vi tittar på européernas subjektiva nivå av information undersöker vi Europaparlamentets medieexponering i unionens 27 medlemsstater. 1. Europaparlamentet och media [QP1] 2 En stor majoritet av européerna uppger att de den senaste tiden har sett eller hört någonting i medierna om Europaparlamentet Svaret på fråga QP1 belyser den europeiska befolkningens nivå av information om Europaparlamentet och möjliggör en jämförelse mellan dessa nya resultat och svaren i Parlametern som genomfördes för ett år sedan, i november-december Nästan sju av tio européer (69 %) säger att de har läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet i tidningar, på internet, radio eller tv. Detta är 10 procentenheter fler än i november-december 2010 och står i kontrast till de 30 % (-9 procentenheter) som svarade nej och den enda procent som inte besvarade frågan. Det är det högsta resultat som uppmätts för denna fråga sedan den ställdes första gången i undersökningen hösten 2007 (EB68.1). Den tidigare högsta nivån av medieexponering (62 %) registrerades i Eurobarometern 73.1 från januari-februari 2010, som genomfördes sex månader efter valet till Europaparlamentet i juni QP1: Har du den senaste tiden läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet i tidningar, på internet, radio eller tv? Ja, nej, vet ej. 7

8 Skillnader mellan medlemsstaterna I intervjuundersökningen som genomfördes i november-december 2010 fanns en differens på tio procentenheter (57 %) mellan svaren från EU15-länder, som ingått i unionen sedan före 2004, och (67 %) från EU25/EU27-länderna, som anslöt sig efter 2004/2007, avseende informationsexponering om Europaparlamentet. Denna differens har krympt till två procentenheter i den aktuella undersökningen (69 % respektive 67 %) medan EU15-länderna visade en uppgång på 12 procentenheter. - De länder där de svarande framför allt uppger att de har hört eller sett information om Europaparlamentet i media den senaste tiden (EU27 69 %) är Finland (87 %), Grekland (86 %) samt Nederländerna, Slovenien och Slovakien (82 % i samtliga tre fall) - Minst benägna att säga att de har hört eller sett denna typ av information är de i Frankrike (51 %), Polen (60 %) och Tjeckien (63 %). När det gäller hur resultaten utvecklats under det senaste året uppvisar 20 av de 27 medlemsstaterna en ökning av positiva svar. Sex länder visar dock en nedgång i positiva svar och endast ett land, Ungern, visar oförändrat resultat. De största ökningarna konstateras i Storbritannien (67 %, +18 procentenheter), Tyskland (77 %, +14 procentenheter), Italien (65 %, +14 procentenheter), Grekland (86 %, +13 procentenheter) och Österrike (70 %, +13 procentenheter). De två största minskningarna ser vi i Polen (60 %, -5 procentenheter) och Portugal (68 %, -5 procentenheter). 8

9 9

10 Sociodemografisk analys - Liksom i tidigare undersökningar är medieexponeringen (EU27 69 %) något högre hos män än hos kvinnor: 72 % av männen säger att de har läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet i medierna, jämfört med 65 % av kvinnorna. - De svarandes ålder påverkar också svaren, då 72 % inom åldersgruppen och 71 % av dem som är 55 år och över har exponerats för media jämfört med 56 % i åldersgruppen Det är dock främst de mest socialt gynnade kategorierna som verkar vara mest exponerade för information om Europaparlamentet. - I denna fråga ser vi en spridning på 15 procentenheter mellan de mest välutbildade och dem som avslutat sin utbildning vid 15 års ålder eller tidigare (77 % respektive 62 %). - Detta gäller även för 81 % av personer i ledande befattning och 77 % av egna företagare (62 % av arbetslösa). - Likaså säger 73 % av dem som nästan aldrig har svårt att betala sina räkningar att de har stött på sådan information (mot 61 % av dem som för det mesta har svårt att betala räkningar). - Detsamma gäller också för 72 % av de svarande som använder internet varje dag (och 64% av dem som aldrig gör det). 10

11 11

12 2. Nivå av information om Europaparlamentets verksamhet [QP2] 3 Två tredjedelar av EU-medborgarna säger att de fortfarande är dåligt insatta i Europaparlamentets verksamhet Som framgår ovan har medieexponeringen om Europaparlamentet ökat hos EU:s befolkning och når nu sju av tio medborgare. Två tredjedelar av de intervjuade (66 %) anser sig dock inte vara väl insatta i Europaparlamentet. Detta resultat är en svag minskning: -3 procentenheter på ett år. Närmare en tredjedel av de svarande (32 %, +4 procentenheter) säger att de är väl insatta och 2% (-1 procentenhet) svarar inte på frågan. Det finns en differens mellan att medge Europaparlamentets starkare medienärvaro och känslan av att vara väl insatt i institutionen, vilket fortfarande endast en minoritet uttrycker. 3 QP2: Anser du att du rent allmänt är mycket väl, ganska väl, ganska dåligt eller mycket dåligt insatt i Europaparlamentets verksamhet? 12

13 Skillnader mellan medlemsstaterna Till skillnad från undersökningen från november-december 2010 anser nästan lika många svarande från EU25 och EU27-länder som från EU15-länder att de är väl insatta (33 % och 32 %) respektive dåligt insatta (64 % och 66 %). - De medlemsstater där de svarande är mest benägna att betrakta sig som väl insatta (EU27 32 %) är Litauen (48 %), Irland och Luxemburg (båda 45 %) samt Malta, Slovenien och Slovakien (samtliga 40 %). - Å andra sidan är länderna med lägst antal svarare som anser att de är väl insatta Cypern (23 %), Sverige och Spanien (båda 25 %). En positiv utveckling kan observeras för 19 av de 27 medlemsstaterna, medan en minskning ses i de andra sex. I två länder är resultaten oförändrade. De länder med störst ökning av svar som anger att de är väl insatta är Storbritannien (39 %, +11 procentenheter), Nederländerna (39 %, +9 procentenheter), Litauen (48 %, +7 procentenheter), Finland (37 %, +6 procentenheter), Danmark (36 %, +6 procentenheter) och Spanien (25 %, +6 procentenheter). Däremot svarar färre i Slovakien (40 %, -5 procentenheter) att de är väl insatta än i november-december 2010 och detta gäller även i Grekland (27 %, -3 procentenheter), Ungern (30 %, -3 procentenheter) och Malta (40 %, -3 procentenheter). 13

14 14

15 Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys uppenbarar vissa skillnader: - Betydligt fler män än kvinnor säger att de är väl insatta i Europaparlamentet och dess verksamhet: 37 % respektive 28 %, jämfört med 32 % av alla européer. - Detta är också ofta känslan hos svarande i åldersgruppen (34 % jämfört med 28 % i åldersgruppen 15 24). Liksom i föregående fråga (QP1) om medieexponering så är de kategorier av befolkningen som är mer socialt gynnade också de som anser sig vara bäst insatta i Europaparlamentet. - Bland dessa finns först och främst de mest kvalificerade (40 % jämfört med 23 % av dem som avslutade sin utbildning före 16 års ålder). - Personer i ledande ställning (43 % jämfört med 23 % av hemarbetande) betraktar också sig själva som väl insatta. - Denna inställning hittar vi också hos svarande som nästan aldrig har svårt att betala sina räkningar (37 %, mot 22 % av dem som för det mesta har svårt att betala). - En stor andel av de personer som använder internet varje dag säger också att de är väl insatta (37 % jämfört med 26 % av dem som aldrig använder det). 15

16 16

17 3. Mest använda informationskällor [QP3] 4 Television är den informationskälla som nämns mest Två tredjedelar av EU-medborgarna anser sig vara dåligt insatta i Europaparlamentets verksamhet. De svarande ombads därför uppge vilka källor de skulle använda om de letade efter information om institutionen. De fick lämna mer än ett svar. Nästan sju av tio (69 %) anger tv. Tidningar nämns av mer än en tredjedel (35 %) av de intervjuade. Internet väljs av (33 %) och radio av 18 %. - En närmare granskning av svaren om television visar att tv-nyheterna nämns oftast, av mer än två tredjedelar av de svarande (67 %), jämfört med endast 14 % som nämnde andra tv-program. - Det framgår också av svaren att (32 %) föredrar dagstidningar framför veckoeller månadspressen (7 %). - När det gäller internet används nyhetswebbplatser oftast (av 26 %), följt av Europaparlamentets webbplats (12 %), onlinenätverk (3 %) och bloggar (2 %). Diskussioner med släktingar, vänner och kolleger (12 %) tycks också vara ett sätt att informera sig, säkert mer informellt, men inte obetydligt. Andra informationskällor är betydligt mer marginella. Bland dem finns broschyrer, informationsblad, foldrar (nämns av 4 % av de svarande), konferenser, föreläsningar, möten (2 %), böcker (2 %) eller andra källor som nämns spontant (1 %). Det bör också noteras att 8 % spontant uppger att de inte är intresserade av eller inte söker sådan information. 4 QP3: Vilka av följande källor skulle du använda om du sökte information om Europaparlamentet? (FLERA SVAR MÖJLIGA.) Konferenser, föredrag, möten; diskussioner med släktingar, vänner och kolleger; tv-nyheter; andra program på tv; radio; dagstidningar; vecko- eller månadspressen; nyhetswebbplatser; Europaparlamentets webbplatser; bloggar; sociala nätverk; böcker; broschyrer, informationsblad, foldrar; annat (SPONTANT); inte intresserad av denna typ av information/söker inte sådan information (SPONTANT); vet ej. 17

18 TOTALT, TELEVISION 69% Tv-nyheter 67% Andra program på tv 14% TOTALT, TIDNINGAR 35% Dagstidningar 32% Vecko- eller månadspressen 7% TOTALT, INTERNET 33% Nyhetswebbplatser 26% Europaparlamentets webbplatser 12% Onlinenätverk 3% Bloggar 2% Radio 18% Diskussioner med släkt, vänner, kolleger 12% Broschyrer, informationsblad, foldrar 4% Konferenser, föreläsningar, möten 2% Böcker 2% Annat (SPONTANT) 1% Inte intresserad av denna typ av information/söker inte sådan information (SPONTANT) 8% VE 1% 18

19 Skillnader mellan medlemsstaterna Vi kan konstatera att det finns stora skillnader mellan svaren från olika medlemsstater. Television nämns i större utsträckning i euroområdets länder (71 %, mot 65 % utanför området) och i EU25/EU27-länder (72 %, mot 68 % i EU15-länder). Tidningar nämns i större utsträckning i euroområdets länder (41 %, mot 24 % utanför området) och i EU15-länderna (38 %, mot 22 % i EU25-/EU27-länderna). Internet väljs av 40 % av de svarande utanför euroområdet (jämfört med 30 % inom området). Radio används mer i euroområdet (21 %, mot 14 % utanför). - De länder där flest svarande nämner tv (EU27 69 %) är Bulgarien och Österrike (båda 82 %), Slovakien (81 %) samt Italien och Ungern (båda 80 %). Andelen är dock betydligt lägre i Sverige (50 %), Luxemburg (54 %) och Lettland (55 %). - Tidningar (EU27 35 %) föredras ofta av de intervjuade i Österrike (67 %) och Tyskland (60 %), till skillnad från Polen (13 %), Lettland och Rumänien (båda 17 %) samt Malta (18 %). - Internet (EU27 33 %) är en källa som används i stor utsträckning i unionens norra del: i Sverige (76 %), Nederländerna (68 %) och Danmark (65 %), jämfört med 14 % av de intervjuade i Portugal, 17 % i Italien och 21 % i Österrike och på Cypern. - Radio (EU27 18 %) nämns främst i Irland (35 %), Österrike (34 %) och Estland (33 %). I motsatt ände av skalan säger endast 6 % av de intervjuade i Italien samt 9 % i Storbritannien och Polen att de använder radio som informationskälla om Europaparlamentet. - Slutligen medger fler svarande i Portugal (19 %), Irland (17 %) och Malta (16 %) bristande interesse av Europaparlamentet (EU27 8 %). 19

20 20

21 21

22 Sociodemografisk analys - Ungefär lika många män som kvinnor söker information om Europaparlamentet på tv (68 % respektive 69 %) och radio (19 % respektive 17 %). Fler män än kvinnor använder dock tidningar (37 % respektive 33 %) och internet (36 % respektive 31 %). - Ålder tycks vara en mycket särskiljande faktor i det här avseendet. Yngre tillfrågade tilltalas mycket mer av internet (55 % i åldersgruppen jämfört med 16 % i åldersgruppen 55 +). De äldsta svarande föredrar tv (75 % av 50+ jämfört med 56 % av dem som är 15 24), tidningar (40 % jämfört med 23 % av åringar) och radio (21 % jämfört med 12 % av åldersgruppen 15 24). - Svaren påverkas också av tillhörigheten till en socialt mer gynnad kategori. De mest kvalificerade vänder sig oftare till internet (51 % mot 9 % av svarande som avslutat sin utbildning före 16-årsåldern), tidningar (42 % mot 28 %) och radio (23 % mot 15 %). De minst kvalificerade svararna däremot föredrar tv (74 % jämfört med 65 % av dem som fortsatt studera efter 19 års ålder). Detsamma gäller yrkeskategorier: 60 % av personer i ledande ställning (jämfört med 13 % av pensionärerna) använder internet för att söka information om Europaparlamentet och 46 % väljer tidningar mot 24 % av de arbetslösa). Likaså använder 24 % av dem radio (jämfört med 15 % av de arbetslösa). - Svarande som anser sig vara väl insatta i Europaparlamentets verksamhet är mer benägna än de som säger att de inte är insatta att använda var och en av de fyra informationskällorna: 78 % använder tv (mot 64 %), 48 % använder tidningar (mot 29 %), 39 % använder internet (mot 31 %) och 24% använder radio (mot 15 %). - Som väntat vänder sig de som använder internet varje dag till detta medium för att söka efter information om parlamentet oftare än de som använder det mindre ofta (57 % respektive 23 %). 22

23 23

24 4. Ämne eller politikområde som bör prioriteras [QP13] 5 Européer vill framför allt ha mer information om EU:s lösningar på krisen De svarande ombads ange vilket ämne eller politikområde som debatteras inom Europaparlamentet, eller vilket annat ämne som rör till EU, som de skulle vilja ha mer information om. Intervjuarna presenterade 13 förslag. De svarande ombads först att välja det ämne eller politikområde som de tycker bör prioriteras (QP13a). Därefter skulle de nämna högst tre andra som de också anser är viktiga (QP13b). En analys av alla svar (fråga QP13T), dvs. de samlade svaren på den första och följande frågor, visar följande: - Krisen är fortfarande den viktigaste frågan för européerna. Fyra av tio européer skulle vilja ha mer information om EU:s lösningar på krisen. - Mer än en tredjedel av de svarande (36 %) är också intresserade av sina rättigheter som EU-medborgare. - Omkring en fjärdedel skulle vilja veta mer om konsumentskydd (26 %) och energins framtid inom EU (24 %). De andra frågorna nämns av mindre än en fjärdedel av EU-medborgarna. o Värderingar som EU ska försvara, som jämställdhet mellan könen, skydd av de mänskliga rättigheterna, osv. (21 %). o Euron (21 %). o Solidaritet med medlemsstater i finansiella svårigheter (20 %). o Klimatförändringen (18 %). o Invandring, fri rörlighet och asylrätt (19 %). o Reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (13 %). o Kreditvärderingsinstitutens roll (12 %). o Europavalen (8 %). o EU:s ställningstagande efter de demokratiska rörelserna i arabvärlden (7 %). 5 QP13T: Vilket annat ämne som rör EU skulle du vilja ha mer information om? Euron; EU:s lösningar för att hantera krisen (delad skuldbörda, euroobligationer, skatt på finansiella transaktioner etc.); kreditvärderingsinstitutens roll; konsumentskydd; energins framtid inom EU; invandring, fri rörlighet och asylrätt; dina rättigheter som EU-medborgare; EU:s ställningstagande efter de demokratiska rörelserna i arabvärlden (den arabiska våren); reform av den gemensamma jordbrukspolitiken; solidaritet med medlemsstater i finansiella svårigheter; Europavalen; klimatförändringen; värden som EU försvarar (jämställdhet mellan män och kvinnor, skydd av mänskliga rättigheter etc.); annat (SPONTANT); Inte intresserad av denna typ av information/söker inte sådan information (SPONTANT); Vet ej. 24

25 Trenden för det första svarat är liknande, även om rankningen skiljer sig något. De två första punkterna som tas upp är desamma: 21 % av de svarande anger EU:s lösningar på krisen som det första svaret, före rättigheter som EU-medborgare (15 %). Euron kommer på tredje plats med 8 % av svaren (jämfört med 21 %, på femte plats i de samlade svaren). 25

26 Skillnader mellan medlemsstaterna Vi ska nu titta på de tre ämnen som nämnts av minst en fjärdedel av de svarande i de samlade svaren: - Den fråga som intresserar européerna mest, EU:s lösningar på krisen (EU27 40 %) har störst intresse för svararna i euroområdet (44 %, mot 31 % utanför området). De medlemsstater där den nämns oftast är Slovakien (60 %), Grekland (55 %), Nederländerna (54 %) och Danmark (53 %), i motsats till Storbritannien (20 %) och Portugal (24 %). Fler väljer den näst vanligaste frågan, deras rättigheter som EU-medborgare (EU27 36 %), (70 %) i Cypern, som skiljer sig märkbart från de andra länderna i detta avseende och Bulgarien (48 %), Grekland (46 %) samt Rumänien och Belgien (45 %). Det är dock mycket mindre vanligt i Ungern (25 %), Polen (26 %) och Österrike (27 %). - Konsumentskydd (EU27 26 %) intresserar fler i euroområdet (29 %) än utanför (21 %). Fler nämner detta ämne i Cypern (52 %), Bulgarien (41 %) och Frankrike (38 %), jämfört med mindre än var femte svar i Sverige och Storbritannien (båda 12 %) och Danmark (16 %). När det gäller andra frågor (som nämns av minst 20 % av svararna på EU-nivå) är vissa utmärkande drag värda att notera: Energins framtid inom EU (EU27 24 %) intresserar främst Ungern (42 %) men nämns bara av 10 % i Portugal. Euron (EU27 21 %) är en speciellt intressant fråga i Nederländerna (31 %) mot 9 % i Cypern. Svarande i Cypern var dock mest intresserade (50 %) av att få mer information om de värderingar som EU försvarar (EU27 21 %), mot endast 11 % av de svarande i Lettland. Solidaritet med medlemsstater i finansiella svårigheter (EU27 %) nämns framför allt i Grekland (50%) och i betydligt mindre omfattning i Storbritannien (9 %). 26

27 27

28 Sociodemografisk analys När det gäller de sju ämnen som togs upp ovan och som nämnts av minst var femte person, visade resultaten följande: - Skillnaderna mellan de mest gynnade befolkningskategorierna och övriga är slående. o Av de mest kvalificerade skulle 48 % vilja ha mer information om EU:s o lösningar på krisen (jämfört med 31 % av dem som avslutade sin utbildning före 16 års ålder). De är också mer intresserade av energins framtid inom EU (30 %, jämfört med 17 % av de minst kvalificerade), värderingar som EU försvarar (24 % mot 16 %) och solidaritet med medlemsstater i finansiella svårigheter (23 % mot 18 %). De minst kvalificerade är däremot mest benägna att vilja ha mer information om konsumentskydd (28 % av dem som avslutat sin utbildning vid 19 års ålder eller tidigare, mot 24 % av dem som fortsatte att utbilda sig). Personer i ledande ställning är också mer benägna att vilja ha mer information om EU:s lösningar på krisen (50 % mot 33 % av pensionärerna), om energins framtid i EU (33 % mot 17 % av hemarbetande) och om de värderingar som EU försvarar (24 % mot 18 % av pensionärerna). Däremot är kroppsarbetare (29 %) och pensionärer (28 %) mer intresserade av konsumentskydd (mot 28 % av ledarna). - Män är mer benägna än kvinnor att söka information om energins framtid i EU (27 % mot 21 %). Kvinnor är mer intresserade av de värderingar som EU försvarar (23 % mot 18 %). - Unga arbetstagare (i åldersgruppen 25 39) väljer ofta lösningar på krisen: 43 % jämfört med 36 % i åldersgruppen 55+, som är mer intresserad av konsumentskydd (28 % mot 23 % hos åldersgruppen 15 24). - Bland de som säger att de är insatta i Europaparlamentets verksamhet skulle 45 % (jämfört med 38 % av dem som inte är insatta) vilja ha mer information om EU:s lösningar på krisen. 28

29 - 45 % av dem som skulle vilja att Europaparlamentet spelade en viktigare roll (jämfört med 35 % av dem som hellre ville att parlamentet skulle spela en mindre viktig roll) vill ha mer information om lösningar på krisen. De är också mer intresserade (29 % respektive 24 %) av att få mer information om konsumentskydd och om sina rättigheter som EU-medborgare (40 % respektive 32 %). - De som har god objektiv kunskap om Europaparlamentet är mer benägna (47 % mot 29 % av dem med bristfällig kunskap) att vilja ha mer information om EU:s lösningar på krisen. De är också mer intresserade (38 % respektive 32 %) av att få information om sina rättigheter som EU-medborgare. 29

30 30

31 II. KUNSKAP OM EUROPAPARLAMENTET Svaren på ett antal frågor används för att bedöma européernas objektiva kunskap om Europaparlamentet. 1. Val av ledamöter i Europaparlamentet [QP6] 6 En relativ majoritet av européerna vet att ledamöterna sitter i Europaparlamentet efter politisk tillhörighet - Fler svarande än i november-december 2010 (43 %, + 1 procentenhet) vet att ledamöterna sitter i Europaparlamentet efter politisk tillhörighet. Mer än en tredjedel (36 %, -2) tror felaktigt att placeringen bestäms av nationalitet. Ungefär var femte person (21 %, +1) svarar inte på frågan. Andelen korrekta svar steg med sju procentenheter mellan Parlametern från våren 2009 och undersökningen i början av 2010 (43 %), tack vare valet till Europaparlamentet i juni 2009, som uppenbarligen bidrog till att förbättra européernas kunskap i denna fråga. 6 QP6: Tror du att ledamöternas placering i Europaparlamentet bestäms av? 31

32 Skillnader mellan medlemsstaterna Mycket uttalade skillnader kan konstateras mellan medlemsstaterna: - De svarande i Slovenien (63 %), Belgien och Estland (båda 61 %) och Nederländerna (60 %) är de som bäst känner till att ledamöterna sitter i Europaparlamentet efter politisk tillhörighet (EU27 43 %). - Däremot är de som svarar i Slovakien (63 %), Tjeckien (61 %) och Grekland (54 %) mest benägna att tro, felaktigt, att ledamöterna sitter i Europaparlamentet efter nationalitet (EU27 36 %). - Den största andelen intervjuade som inte svarade på frågan (EU27 21 %) fanns i Tyskland (29 % svarade vet ej ), Bulgarien och Storbritannien (båda 28 %) och Malta (26 %). Den mest anmärkningsvärda ökningen av rätta svar ser vi i Slovenien (63 %, +5 procentenheter) och Litauen (56 %, +5 procentenheter). Andelen korrekta svar minskade däremot mest i Portugal (43 %, -10 procentenheter) under året. 32

33 33

34 Sociodemografisk analys När det gäller dem som vet att ledamöterna sitter i Europaparlamentet efter politisk tillhörighet kunde vi konstatera följande: - Det är stor skillnad, sju procentenheter, mellan män och kvinnor (47 % respektive 40 %). Det oaktat lämnar de lika ofta fel svar (36 %). Kvinnor är dock mer intresserade av de värderingar som EU försvarar (24 % mot 17 % av männen). - Även här påverkas svaren av tillhörigheten till en socialt mer gynnad kategori. de mest kvalificerade svarar oftare rätt på frågan (47 % mot 38 % av dem som avslutat sin utbildning före 16 års ålder), liksom också personer i ledande ställning (46 % mot 38 % av hemarbetande). - Följaktligen visar det sig också att av dem som vet att ledamöterna sitter i Europaparlamentet efter politisk tillhörighet säger 49 % att de är väl insatta i Europaparlamentets verksamhet (mot 41 % av dem som säger sig vara dåligt insatta). 34

35 35

36 2. Beslut i Europaparlamentet [QP6] 7 Uppfattningen att Europaparlamentets beslut antas utifrån ledamöternas politiska tillhörighet är betydligt mer utbredd - Frågan om hur beslut antas av parlamentsledamöterna ställdes hösten 2008 (EB70.1) Tre år senare har svaren utvecklats betydligt. 37 % (+8 procentenheter) av de svarandena tror nu att besluten i Europaparlamentet fattas utifrån ledamöternas politiska tillhörighet. Men mer än en tredjedel (36 %, +2 procentenheter) säger att besluten antas utifrån de nationella intressena i parlamentsledamöternas medlemsstater. Ytterligare 13 % (-5 procentenheter) anger spontant att båda svaren gäller ("båda"). Var tionde person (14 %, -5 procentenheter) svarar inte på frågan. 7 QP7: Tror du att Europaparlamentets beslut antas i första hand? Utifrån nationella intressen i parlamentsledamöternas medlemsstater; Utifrån parlamentsledamöternas politiska tillhörighet; Båda (SPONTANT); Vet ej. 36

37 Skillnader mellan medlemsstaterna Särskilt slående skillnader kan konstateras mellan svaren från EU25/EU27- länder och de som kommer från EU15-länder. I EU25-/EU27-länderna säger 43 % (mot 34 % i EU15-länderna) att beslut i Europaparlamentet antas utifrån nationella intressen i parlamentsledamöternas medlemsstater. Däremot svarar 34 % att beslut antas utifrån parlamentsledamöternas politiska tillhörighet (mot 38 % i EU15-länderna). - Om vi tittar närmare på dem som tror att besluten i Europaparlamentet antas utifrån ledamöternas politiska tillhörighet (EU27 37 %), ser vi att fler svarar så i Slovenien (50 %), Belgien (49 %), Sverige och Storbritannien (båda 45 %) samt Danmark, Finland och Nederländerna (samtliga 44 %). De som minst ofta lämnar detta svar finns i Bulgarien (22 %) och Slovakien (26 %). I 24 av de 27 medlemsstaterna har svaret utifrån politisk tillhörighet ökat sedan hösten De länder där denna ökning är särskilt stor är Spanien (43 %, +22 procentenheter), Litauen (34 %, +17 procentenheter), Slovenien (50 %, +16 procentenheter), Sverige (45 %, +16 procentenheter), Portugal (40 %, +15 procentenheter) och Rumänien (35 %, +15 procentenheter). Å andra sidan ser vi en minskning på 11 procentenheter (26 %) i Slovakien. - Om vi tittar på dem som tror att besluten antas utifrån de nationella intressena i ledamöternas medlemsstater (EU27 36 %), ser vi att fler svarar så i Slovakien (60 %), Tjeckien (57 %), Grekland (53 %) och Polen (44 %). Betydligt färre väljer detta svar i Spanien (25 %), Portugal (26 %), Irland (27 %) och Österrike (28 %). De största ökningarna noteras i Slovakien (60 %, +16 procentenheter), Luxemburg (39 %, +11 procentenheter), Tjeckien (57 %, +9 procentenheter) och Italien (37 %, +8 procentenheter). 37

38 38

39 Sociodemografisk analys En analys av uppgifterna om sociodemografiska variabler ger en tydligare bild av vilka kategorier av befolkningen som tror att beslut antas i Europaparlamentet utifrån ledamöternas politiska tillhörighet. - Män är något mer benägna än kvinnor att ha denna åsikt (39 % respektive 36 %). - Ålder tycks också ha betydelse för svaren eftersom 38 % av dem som är 25 år och äldre lämnar rätt svar, jämfört med 34 % i åldersgruppen år. - Utbildningsnivån verkar också vara en särskiljande faktor. Bland de mest kvalificerade uppger 40 % att beslut antas utifrån parlamentsledamöternas politiska tillhörighet (jämfört med 35 % av dem som avslutat sin utbildning före 16 års ålder). - De svarande som har en negativ bild av Europaparlamentet är mer benägna att ange att Europaparlamentets beslut antas efter ledamöternas politiska tillhörighet (44 %, mot 34% av dem som har en positiv bild av Europaparlamentet). - Slutligen lämnas detta svar oftare av dem som har god objektiv kunskap om Europaparlamentet (39 % jämfört med 30 % av dem som har bristfällig kunskap om parlamentet). 39

40 40

41 3. Allmän kunskap om Europaparlamentet [QP6] 8 Majoriteten av EU-medborgarna har god objektiv kunskap om Europaparlamentet För att bedöma EU-medborgarnas kunskaper om Europaparlamentet ombads de också säga om ett antal påståenden var sanna. Dessa frågor gällde fyra dimensioner som redan undersökts våren 2010 (EB73.1) och våren 2009 (EB71.1) - 59 % av de svarande identifierar påståendet att EU:s lagar måste stiftas gemensamt av Europaparlamentet och medlemsstaterna som korrekt (+6 procentenheter sedan våren 2009). Nästan var femte person (19 %, + 3 procentenheter) menar i stället att detta påstående är falskt och 22 % (-9 procentenheter) svarar inte. - När det gäller medborgarnas direkta val av ledamöter i Europaparlamentet svarar 58 % korrekt att detta påstående är sant. Detta är en procentenhet lägre än våren Men mer än var fjärde person (28 %, +3 procentenheter) tror att detta påstående är falskt och 14 % (-2 procentenheter) svarar inte. - Påståendet att alla medlemsstater har lika många ledamöter i Europaparlamentet identifierar 55 % korrekt som falskt, en procentenhet mindre än våren Drygt var femte person (21 %, +1 procentenhet) tror dock att detta påstående är sant och 24 % (-9 procentenheter) lämnar inget svar. - Det sista påståendet rör EU:s budget och anger att den fastställs gemensamt av Europaparlamentet och medlemsstaterna. En absolut majoritet (54 %, oförändrat från våren 2009) svarar korrekt att detta är sant. Men nästan var femte person (18 %, + 6 procentenheter) säger att detta påstående är falskt och nästan var fjärde tillfrågad (28 % -6 procentenheter) lämnar inget svar. 8 QP8: För vart och ett av följande påståenden om Europeiska unionen vill jag att du talar om för mig om du tycker att det är sant eller falskt: Ledamöterna i Europaparlamentet väljs direkt av medborgarna i respektive medlemsstat; alla medlemsstater har samma antal ledamöter i Europaparlamentet; EU:s budget fastställs gemensamt av Europaparlamentet och medlemsstaterna; på EU-nivå måste EU-lagstiftningen (direktiv och förordningar) stiftas gemensamt av Europaparlamentet och medlemsstaterna. 41

42 Den genomsnittliga andelen korrekta svar på dessa fyra påståenden är 57 % 42

43 Skillnader mellan medlemsstaterna En nationell behandling av resultaten belyser vissa olikheter, å ena sidan mellan länder som tillhör euroområdet och de som inte gör det och å andra sidan mellan EU15-länder och EU25/EU27-länder. - Fler svarande utanför euroområdet anger att Europarlamentets ledamöter väljs direkt av medborgarna i respektive medlemsstat (64 % mot 55 % av dem som ingår i euroområdet). - I EU25/EU27-länderna är man mer benägen att tro att Europarlamentets ledamöter väljs direkt av medborgarna i respektive medlemsstat (72 % mot personer i EU15-området). Fler av de svarande i dessa länder anger också att EU:s budget fastställs gemensamt av Europaparlamentet och medlemsstaterna (63 % mot 52 %) och att EU:s lagar måste stiftas gemensamt av Europaparlamentet och medlemsstaterna (64% mot 58 %). Vi ska nu titta på skillnaderna mellan medlemsstaterna för varje korrekt svar som lämnats av de intervjuade. - Fler svarar rätt på påståendet att EU:s lagar måste stiftas gemensamt av Europaparlamentet och medlemsstaterna (EU27 59 % svarar korrekt sant ) i Ungern (84 %), Slovakien och Finland (båda 74 %), Grekland (73 %) samt Tjeckien och Tyskland (båda 72 %). Rätt svar lämnas däremot minst ofta i Frankrike och Italien (båda 47 %) och Irland (48 %). De största ökningarna av rätt svar ser vi i Slovakien (74 %, +19 procentenheter), Ungern (84 %, +18 procentenheter) och Belgien (70 %, +14 procentenheter). - När det gäller direkta val av ledamöter till Europaparlamentet är de land vars uppgiftslämnare var mest benägna att svara rätt och säga att detta är sant (EU27 58 %) Cypern (89 %), Malta (86 %), Grekland (85 %) och Bulgarien (81 %). Lägst antal korrekta svar har vi i Frankrike (42 %), Österrike (45%) och Sverige (49 %). Det land där andelen korrekta svar ökat mest är Bulgarien (81 %, +9 procentenheter). 43

44 - När det gäller påståendet att alla medlemsstater har lika många ledamöter i Europaparlamentet vet de som svarar i Sverige (83 %), Cypern (82 %), Danmark, Slovenien och Nederländerna (samtliga 80 %) att detta är falskt (EU27 55 %). Lägst antal rätt svar lämnas i Italien (37 %), Portugal (40 %), Rumänien (44 %) och Spanien (46 %). Luxemburg (77 %, +10 procentenheter) noterar den största ökningen i andelen korrekta svar. - Fler väljer det korrekta svaret ( sant ) på påståendet att EU:s budget fastställs gemensamt av Europaparlamentet och medlemsstaterna (EU27 54 %) i Ungern och Nederländerna (båda 73 %) och Slovakien (72 %). Lägst antal rätta svar lämnas däremot i Italien (43 %) samt Storbritannien, Frankrike, Malta och Irland (samtliga 47 %). Slovakien (72 %, +13 procentenheter) och Polen (69 %, +13 procentenheter) noterar den största ökningen i andelen korrekta svar. 44

45 Sociodemografisk analys Den genomsnittliga andelen rätta svar på dessa fyra påståenden är 57 %. Dessa genomsnittliga resultat undersöktes avseende olika sociodemografiska kategorier för att få en mer exakt bild av de intervjuades kunskaper. - I stort sett har män en högre genomsnittlig andel korrekta svar på de fyra frågorna än kvinnor (60 % mot 53 % av kvinnorna). - Unga arbetstagare (i åldersgruppen 25-39) lämnar mest sannolikt korrekta svar: 59 % i genomsnitt, mot 55 % i åldersgrupperna och Den ålder då de svarande avslutade sin utbildning har mycket stor betydelse i det här avseendet: de mest kvalificerade lämnar i genomsnitt 64 % rätt svar (jämfört med 48 % av de minst kvalificerade). - Det finns också ett samband mellan den genomsnittliga andelen korrekta svar och tillhörigheten till en socialt mer gynnad kategori. Personer i ledande ställning lämnar i genomsnitt 66 % korrekta svar, jämfört med 47 % av hemarbetande. Det är därför logiskt att ju mer insatta de svarande är i Europaparlamentets verksamhet, desto högre andel korrekta svar lämnar de. - Väl insatta svarande lämnar i genomsnitt 65 % korrekta svar, mot 53 % av ej insatta personer. De som har en positiv bild av institutionen lämnar i genomsnitt 65 % korrekta svar (mot 53 % av dem som har en negativ bild). 45

46 III. BILDEN AV EUROPAPARLAMENTET OCH DESS ROLL Efter att ha analyserat européernas nivåer av information och kunskap om Europaparlamentet tittar vi nu närmare på den bild de har av institutionen och vilken roll de tycker den ska ha. 1. Bilden av Europaparlamentet [QP4] 9 Bilden av Europaparlamentet har försämrats För att få grepp om vilken bild européerna har av Europaparlamentet bad intervjuarna dem berätta om de har en positiv eller en negativ bild. Denna fråga hade ställts tidigare i 2008 års Eurobarometerundersökning Resultaten visar att bilden har försämrats tydligt under de senaste tre åren. Något mer än en fjärdedel (26 % -8 procentenheter) har en positiv bild av institutionen, medan lika många har en negativ bild (26 %, +9). En majoritet av de intervjuade säger dock att de har en neutral bild av Europaparlamentet (45 %, +2 procentenheter). 9 QP5: Har du rent allmänt en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild av Europaparlamentet? QP4: Ange för vart och ett av följande ord/uttryck om det stämmer mycket väl, ganska väl, ganska dåligt eller mycket dåligt med din uppfattning om Europaparlamentet: dynamiskt, demokratiskt, lyssnar på EU:s medborgare, inte välkänt, ineffektivt. 46

47 Skillnader mellan medlemsstaterna Medlemsstaterna med den starkaste positiva bilden av Europaparlamentet (EU27 26 %) är Bulgarien (55 %), Rumänien (45 %) och Italien (40 %). Länderna med den minst utbredda positiva bilden är Storbritannien (12 %), Österrike (17 %), Lettland (18 %) och Frankrike (19 %). En negativ bild av Europaparlamentet (EU27 26 %) är mest utbredd i Storbritannien (48 %), Österrike (41 %) samt Grekland och Portugal (båda 34 %), i motsats till resultaten i Bulgarien (9 %), Polen och Rumänien (båda 11 %) eller Litauen (12 %). När det gäller de senaste tre årens utveckling kan vi konstatera att Europaparlamentets positiva bild har försämrats i 23 av de 27 medlemsstaterna. Endast i tre länder har bilden förstärkts och den är oförändrad i ett land, Polen (35 %). Uppfattningarna har försämrats mest i Litauen (28 %, -24 procentenheter), Spanien (21 %, -23 procentenheter) och Portugal (20 %, -22 procentenheter), medan åsikterna har förbättrats mest i Luxemburg (39 %, +6 procentenheter). Den negativa bilden av Europaparlamentet har fått större spridning i 26 av de 27 medlemsstaterna och är oförändrad i Sverige (21 %). De största ökningarna ser vi i Grekland (34 %, +21 procentenheter), Slovenien (24%, +19 procentenheter) och Portugal (34 %, +17 procentenheter). 47

48 48

49 Sociodemografisk analys - Det är intressant att notera att fler män än kvinnor (25 % mot 24 %) har både en positiv och en negativ bild av Europaparlamentet (27 % mot 25 %). 47 % av kvinnorna (mot 42 %) säger dock att de har en neutral bild av institutionen. - Svarande i åldersgruppen är mest benägna att ha en positiv uppfattning av Europaparlamentet (28 %, jämfört med 25 % av personer över 39 år). De som är 55 och över är mest benägna att ha en negativ uppfattning (30 % mot 17 % i åldersgruppen 15 24). En neutral bild av Europaparlamentet är mest utbredd i de yngsta åldersgrupperna (51 % i åldersgruppen 15 24, jämfört med 41 % i åldersgruppen 55 +). - Svaren påverkas också av om svararna tillhör en socialt mer gynnad kategori. Bland de mest kvalificerade svarande har 32 % en positiv bild av Europaparlamentet (jämfört med 20 % av dem som avslutat sin utbildning före 16 års ålder). Detta gäller också 32 % av dem som placerar sig själva längst upp på den sociala skalan (jämfört med 21 % av dem som placerar sig själva längst ned). Å andra sidan har 32 % av de minst kvalificerade (mot 22 % av de mest kvalificerade) en negativ bild av Europaparlamentet, liksom 30 % av dem som placerar sig själv längst ned på den sociala skalan (jämfört med 23 % av dem som placerar sig längst upp). - Slutligen har 39 % av de svarande som är insatta i Europaparlamentets verksamhet en positiv bild av institutionen (jämfört med 20 % av dem som inte är insatta). Däremot är det färre i denna grupp (23 % mot 28 %) som har en negativ bild. - Likaså har 35 % av dem som har god objektiv kunskap om Europaparlamentet en positiv bild av det (mot endast 15 % av dem som har bristfällig kunskap). 49

50 Detaljerade uppfattningar om Europaparlamentet Européernas bild av Europaparlamentet studerades närmare genom att man bad dem svara vad de tyckte om fem beskrivningar av institutionen: tre med positiva konnotationer (dynamiskt, demokratiskt och lyssnar på EU-medborgarna) och två med negativa konnotationer (inte välkänt och ineffektivt). För var och en av dem skulle de svarande säga om ordet eller uttrycket var en bra eller dålig beskrivning av deras uppfattning om Europaparlamentet. 50

51 Europaparlamentets positiva egenskaper har tappat mark sedan undersökningen i november-december 2010 (EB74.3), vilket bekräftar resultaten från förra frågan (QP5). Beskrivningarna "demokratiskt och "lyssnar på medborgarna har sjunkit med två procentenheter (61 % respektive 33 %) och begreppet "dynamiskt" har tappat en procentenhet (38 %). Parallellt med detta är beskrivningen inte välkänt oförändrad (51 %) medan ineffektivt ökat med fyra procentenheter (42 %). Vi ska nu titta närmare på var och en av dimensionerna och börja med en analys av de positiva egenskaperna: Det råder delade meningar om Europaparlamentets dynamik En relativ majoritet av de svarande (44 %, +2 procentenheter) anser att detta uttryck är en dålig beskrivning av Europaparlamentet, medan 38 % (-1 procentenhet) tycker motsatsen. Nästan var femte person (18 %, -1 procentenhet) har ingen uppfattning i frågan. 51

52 Skillnader mellan medlemsstaterna Det är mycket stor skillnad (19 procentenheter) mellan svaren i EU15-länderna och i EU25/EU27-länderna. Drygt en tredjedel av de förstnämnda (34 %) tycker att Europaparlamentet förmedlar en dynamisk bild, medan en absolut majoritet av de sistnämnda (53%) delar denna uppfattning. - Mest benägna att dela denna uppfattning är de svarande i Bulgarien (63 %), Slovakien (57 %) och Litauen (56 %). - Å andra sidan är länderna där bilden av ett dynamiskt Europaparlament är minst uttalad Storbritannien (20 %), Nederländerna (27 %) och Tyskland (30%). Den största minskningen för detta svar ser vi i Slovakien (57 %, -12 procentenheter). Den största ökningen noteras i Polen (53 %, +8 procentenheter). Det bör noteras att Polen hade ordförandeskapet i Europeiska unionens råd vid tidpunkten då undersökningen genomfördes och att Europaparlamentets nuvarande talman är polsk 10. Detta kan bidra till den positiva uppfattningen hos de polska svarande. 10 Polen innehade ordförandeskapet i Europeiska unionens råd mellan juli och december Jerzy Buzek har varit Europaparlamentets talman sedan juli

53 Sociodemografisk analys Genom att undersöka olika sociodemografiska variabler för att tolka resultaten kan det vara lättare att identifiera vilka kategorier av befolkningen som är mest kritiska till Europaparlamentets dynamiska egenskaper. - Ser vi ur åldersperspektiv är ungdomar de som mest sannolikt anser att Europaparlamentet är dynamiskt: 44 % i åldersgruppen har denna uppfattning, mot 35 % av dem som är 55 år och äldre. - De högst utbildade svarande är mest övertygade: 39 % av dem som fortsatt studera efter 15 års ålder (mot 33% av dem som avslutat sin utbildning före 16 års ålder). - När det gäller de svarandes yrkeskategori anser 46 % av studenterna, 42 % av tjänstemännen och 40 % av egenföretagarna att Europaparlamentet är dynamiskt, mot 35 % av arbetslösa och pensionerade. - Det är mycket stor skillnad mellan svaren från dem som är insatta i Europaparlamentets verksamhet och dem som inte är det: 55 % av de förstnämnda håller med om institutionens dynamik, jämfört med 30 % av dem som inte är insatta och följaktligen mer kritiskt inställda till den. Bland de svarande som skulle vilja att Europaparlamentet spelade en viktigare roll anser 46 % att det är dynamiskt (jämfört med 28 % av dem som tycker det skulle spela in mindre viktig roll). 53

54 Mer än sex européer av tio beskriver Europaparlamentet som demokratiskt För närvarande anser 61 % att ordet demokratiskt är en bra beskrivning av Europaparlamentet. Det är den enda EU-institution vars ledamöter väljs i direkta allmänna val. Detta goda resultat är likväl lägre än i den undersökning som genomfördes i början av Mer än en fjärdedel av dem som svarar (27 %, +3 procentenheter) är dock kritiska till Europaparlamentet och säger att det inte kan beskrivas som demokratiskt och 12 % (-1 procentenhet) svarar inte på frågan. Skillnader mellan medlemsstaterna Bilden av ett demokratiskt Europaparlament uttrycks oftare i EU25/EU27-länder än i EU15-länder (69 % respektive 59 %). - Svarande i Bulgarien och Polen (båda 73 %) samt i Tyskland, Luxemburg och Slovakien (samtliga 72 %) är mer benägna att anse att Europaparlamentet är en demokratisk institution. - Mest skeptiska i detta avseende är däremot de som intervjuats i Storbritannien (39 %), Portugal (41 %) och Grekland (46 %). När det gäller utvecklingen ser vi en mycket skarp nedgång i andelen personer som uppger att Europaparlamentet är en demokratisk institution i Portugal (41 %, -18 procentenheter) och, i mindre omfattning i, Slovakien (72 %, -10), Österrike (56 %, -9) och Irland (52 %, -9). Den mest anmärkningsvärda ökningen observeras däremot i Cypern: 60 %, +6 procentenheter. 54

55 Sociodemografisk analys - Som vi såg i analysen av de tidigare frågorna om européernas informationsnivå (QP1, QP2 och QP3), tycks de socialt mer gynnade kategorierna vara bäst insatta i Europaparlamentets verksamhet. Det är därför helt följdriktigt att de oftast vet att Europaparlamentet är en institution som arbetar demokratiskt. Personer i ledande ställning är betydligt mer benägna att svara att Europaparlamentet är en demokratisk institution: 73 %, mot 55 % av de arbetslösa. Likaså har 69 % av de mest kvalificerade uppgiftslämnarna denna uppfattning, jämfört med 51 % av dem som avslutat sin utbildning före 16 års ålder. - Detta är också oftare fallet när det gäller åldersgruppen (65 % jämfört med 57 % i åldersgruppen 55+). - Det är också logiskt att detta är uppfattningen hos personer som är väl insatta i Europaparlamentets verksamhet (72 % jämfört med 56 % av dem som säger att de är dåligt insatta). - Likaså säger svarande som skulle vilja att Europaparlamentet spelade en viktigare roll att det är en demokratisk institution (69 %, jämfört med 48 % av dem som tycker det skulle spela in mindre framträdande roll). 55

56 Mer än hälften av européerna tycker inte att Europaparlamentet lyssnar på sina medborgare På frågan om uttrycket lyssnar på EU-medborgarna är en bra beskrivning av deras uppfattning av Europaparlamentet svarar bara en tredjedel positivt (33 %), en minskning med två procentenheter sedan hösten 2010 och sju procentenheter sedan EB71.1 i början av år Endast 3 % säger att detta uttryckt stämmer mycket bra in på Europaparlamentet. Däremot tycker en absolut majoritet av de svarande (54 %) inte att detta uttryck stämmer in, en ökning med fyra procentenheter på ett år. De som inte besvarat denna fråga utgör (13 %, -2 procentenheter) av befolkningen. Skillnader mellan medlemsstaterna Återigen är det mycket stor skillnad (21 procentenheter) mellan svaren från EU25/EU27-länderna och EU15-länderna. Bland de förstnämnda anser 49 % (jämfört med 28 % av de sistnämnda) att Europaparlamentet är en institution som lyssnar på medborgarna. Denna skillnad gäller också, men i lägre omfattning, mellan svarande som bor utanför euroområdet (39 %) och de som bor i euroländerna i (29 %). - De länder där de svarande är mest benägna att anse att Europaparlamentet lyssnar på medborgarna är Ungern (57 %), Slovakien och Litauen (båda 53 %) samt Bulgarien, Cypern, Malta och Polen (51 % i samtliga fyra fall). - De mest kritiska svarande är de som intervjuades i Frankrike (22 %) samt Storbritannien och Tyskland (båda 24 %). Den största ökningen ser vi i Cypern (51 %, +8 procentenheter) och den största minskningen i Irland (28 %, -16 procentenheter). 56

57 Sociodemografisk analys - Liksom när det gällde tidigare beskrivningar är de socialt mest gynnade svarande mest benägna att svara att Europaparlamentet är en institution som lyssnar på medborgarna. Av de mest kvalificerade svararna uttrycker 36 % (mot 25 % av de minst kvalificerade), denna uppfattning, tillsammans med 36 % av personer i ledande ställning och 37 % av tjänstemännen, mot 27 % av de arbetslösa. - Detta är också de yngsta svararnas uppfattning: 39 % i åldersgruppen mot 30 % i gruppen Likaså anser personer som är väl insatta i Europaparlamentets verksamhet att det lyssnar på medborgarna (45 % mot 27 % av dem som säger att de är dåligt insatta). - Denna uppfattning delas av dem som har god objektiv kunskap om institutionen: 44 %, mot 22 % av dem som har bristfällig kunskap. 57

58 Negativa egenskaper Hälften av européerna tror fortfarande idag inte att Europaparlamentet är välkänt Mer än hälften av de svarande (51 %) säger att institutionen inte är välkänd, medan 41 % tycker motsatsen och 8 % inte svarar på frågan. Dessa resultat har inte ändrats sedan EB74.3 från hösten Skillnader mellan medlemsstaterna De som är mest kritiska till Europaparlamentet finns i euroområdet (54 %, mot 47 % utanför området) och i EU15-länderna (54 % jämfört med 43 % i EU25/EU27-länderna). - Svarande i Nederländerna och Ungern (båda 61 %) samt Belgien och Danmark (båda 60 %) är de som oftast uttrycker att Europaparlamentet inte är välkänt. - Däremot svarar man i Malta (17 %), Cypern (18 %), Litauen (20 %) och Portugal (23 %) att beskrivningen inte välkänt inte passar in på Europaparlamentet. Svarande vars uppfattningar har utvecklats mest positiv (de som anser att beskrivningen inte välkänt inte passar på Europaparlamentet) återfinns framför allt i Slovenien (49 %, +9 procentenheter) och Spanien (58 %, +6 procentenheter). De största negativa förändringarna registreras däremot i Finland (57 %, -7 procentenheter), Storbritannien (49 %, -5 procentenheter), Bulgarien (43 %, -4 procentenheter) och Lettland (54 %, -4 procentenheter). 58

59 Sociodemografisk analys - De mest kritiska till Europaparlamentet (och mest benägna att säga att det inte är välkänt ) tillhör de mest socialt gynnade kategorierna (vilka, som framgår ovan, också är de som är bäst insatta i institutionen). Detta är i hög utsträckning människor som fortsatt studera efter 19 års ålder (55 % mot 50 % av dem som avslutat sin utbildning före 16 års ålder) och personer i ledande befattning (57 %, mot 50% av kroppsarbetare och hemarbetande). - Svarande i åldersgruppen har också denna uppfattning (54 % mot 46 % i åldersgruppen 15 24). - Slutligen är denna uppfattning mer uttalad då de svarande är dåligt insatta i Europaparlamentet (56 % mot 45 % av de väl insatta). 59

60 Européerna har mycket olika uppfattning om beskrivningen ineffektiv Denna fråga fick mycket blandade resultat, men ståndpunkterna har vänt sedan undersökningen från hösten För ett år sedan tyckte 40 % av de svarande att termen ineffektiv var en dålig beskrivning av Europaparlamentet och 38 % tyckte motsatsen. Nu anser majoriteten av de svarande (42 %) att termen ineffektiv är en bra beskrivning av institutionen, medan 39 % inte håller med om att uttrycket ger en bra beskrivning av Europaparlamentet. Andelen personer som inte besvarar frågorna är 19 % (-3 procentenheter), vilket fortfarande speglar de svarandes svårigheter att uttrycka en åsikt i frågan. Skillnader mellan medlemsstaterna Det finns en differens på 14 procentenheter mellan EU15-länderna (44 %) och EU25/EU27-länderna (30 %) när det gäller andelar som anser att Europaparlamentet kan beskrivas som ineffektivt. - Européer i Sverige och Nederländerna (båda 59 %) och Storbritannien (53 %) är mer benägna att säga att Europaparlamentet är ineffektivt. - Det lägsta antal svarande som har denna uppfattning finns i Bulgarien (12 %), Malta (15 %) och Rumänien (21 %). Den mest iögonfallande förändringen under året noteras i Irland (40 %, +17 procentenheter). 60

61 61

62 Sociodemografisk analys Genom at tolka resultaten i ljuset av de olika sociodemografiska variablerna kan vi lättare belysa vissa viktiga skillnader. - Vi konstaterar att fler män än kvinnor anser att Europaparlamentet är ineffektivt (44 % av männen mot 39 % av kvinnorna). - Ålder är också ett viktigt kriterium då det finns en spridning på 10 procentenheter mellan de som är mellan år och den yngsta åldersgruppen: 44 % av de förstnämnda anser att Europaparlamentet är ineffektivt (mot 34 % i åldersgruppen 15 24). - Utbildningsnivån tycks visa att de mest kvalificerade samtidigt är mest kritiska till institutionen och mest benägna att anse den vara ineffektiv. Bland de svarande som fortsatt utbilda sig efter 19 års ålder anser 44 % att Europaparlamentet är ineffektivt (jämfört med 41 % av dem som avslutat sin utbildning före 16 års ålder). Dock anser 43 % av denna grupp också att uttrycket ineffektivt ger en dålig beskrivning av Europaparlamentet (mot 32 % av de sistnämnda). - Slutligen anser 49 % av dem som har god objektiv kunskap om Europaparlamentet att uttrycket ineffektiv är en dålig beskrivning av institutionen (som de därför anser vara effektiv) mot 29% av dem som saknar goda objektiva kunskaper. 62

63 63

64 2. Europaparlamentets roll [QP9 QP10] 11 För att ta reda på uppfattningarna om Europaparlamentets roll frågade intervjuarna om uppgiftslämnarna tycker att parlamentet spelar en viktig roll för hur EU styrs. De ombads därefter att berätta om de tyckte att parlamentet skulle spela en mer framträdande roll eller inte. - Den övervägande majoriteten av européer anser att Europaparlamentet spelar en viktig roll för hur EU styrs 77 % av de svarande säger att Europaparlamentet spelar en viktig roll, en ökning på sju procentenheter sedan EB70.1 från hösten % (oförändrat) av de svarande håller dock inte med utan tycker att institutionen inte spelar någon viktig roll. 6 % svarar inte på frågan. 11 QP9: Tycker du att Europaparlamentets roll när det gäller att styra EU är? Mycket viktig; viktig; inte särskilt viktig; inte alls viktig; vet ej. QP10: Skulle du personligen vilja att Europaparlamentet spelade en viktigare eller en mindre viktig roll än i dag? Viktigare; mindre viktig; samma (SPONTANT); vet ej. 64

65 Skillnader mellan medlemsstaterna För det första visar resultaten att de svarande i EU25/EU27-länderna är mer benägna att inse vilken framträdande roll Europaparlamentet spelar för hur EU styrs än de i EU15-länderna (84 % respektive 74 %). - De medlemsstater där flest svarande inser denna roll (EU27 77 %) är Slovakien (91 %), Ungern (89 %), Cypern (87 %) samt Luxemburg, Polen, Sverige och Slovenien (samtliga 86 %). - I Storbritannien (65 %), Österrike (66 %) och Spanien (67 %) är man minst benägen att erkänna att Europaparlamentet spelar en framträdande roll. En positiv utveckling kan observeras i 24 av de 27 medlemsstaterna, resultatet är oförändrat i två stater och i ett, Spanien, ser vi en negativ utveckling (67 %, -4 procentenheter). De största ökningarna i andelen som bekräftar Europaparlamentets roll noteras i Danmark (78 %, +14 procentenheter), Storbritannien (65 %, +13), Ungern (89 %, +11) och Italien (78%, +11). 65

66 66

67 Sociodemografisk analys - Den framträdande roll som Europaparlamentet spelar i EU är mest uppenbar för svarande i åldersgruppen (80 %, mot 71 % av dem som är 55 och äldre). - Svaret är också kopplat till utbildningsnivån. De mest kvalificerade är mer benägna att anse att denna roll är betydelsefull än personer som avslutat sin utbildning före 16 års ålder (82 % mot 67 %). - Likaså tenderar personer i ledande ställning att dela denna uppfattning: 83%, mot 71% av pensionärerna. - Slutligen finns det en mycket stor spridning på 32 procentenheter mellan dem som har en positiv bild av Europaparlamentet och dem som har en negativ bild. Bland de förstnämnda anger 93 % att parlamentet spelar en viktig roll för hur EU styrs (jämfört med 61 % av de sistnämnda). Ju mer positivt man betraktar institutionen, desto mer benägen är man sålunda att anse att den har en viktig roll. 67

68 68

69 En majoritet av européerna skulle vilja att Europaparlamentet spelade en viktigare roll än i dag Trots motsägelsefulla resultat när det gäller bilden av Europaparlamentet bland Europas befolkning stöder majoriteten fortfarande att dess roll förstärks. Detta är vad 45 % av de tillfrågade anser, trots att resultatet utgör en nedgång på sju procentenheter sedan undersökningen hösten Två och ett halvt år efter det senaste Europavalet tycks de tillfrågade vara mindre medvetna om institutionens roll. Däremot tycker var femte person motsatsen (20 %, -2 procentenheter). Det är värt att notera att önskan att Europarlamentet ska spela en mindre viktig roll har minskat för första gången sedan undersökningen EB68.1 under hösten Slutligen anger nästan en fjärdedel av européerna (24 %, +8 procentenheter) spontant att denna roll bör vara oförändrad. Mer än var tionde person (11 %, +1 procentenhet) svarar inte på frågan. 69

70 Skillnader mellan medlemsstaterna Om vi tittar bakom det europeiska genomsnittet på 45 % som är positiva till att Europaparlamentet ska ha en mer framträdande roll, kan vi observera vissa viktiga skillnader mellan medlemsstaterna. Den mest slående är att många fler svarande i euroområdet än utanför vill att Europaparlamentet ska spela en viktigare en roll (48 % respektive 39 %). Detta är också, om än inte lika uttalat, uppfattningen hos de tillfrågade i EU25/EU27- länderna (50 %, mot 44 % i EU15-länderna). - Majoritetens åsikt, att stödja en mer framträdande roll för Europaparlamentet (EU27 45 %) är mest utbredd i Cypern (73 %), Spanien (62 %) och Rumänien (60 %). - Å andra sidan vill fler uppgiftslämnare i Danmark (38 %), Storbritannien (36 %) samt Nederländerna och Sverige (båda 30 %) att Europarlamentet ska spela en mindre viktig roll (EU27 20 %). - Svarande som vill att Europaparlamentet ska ha en oförändrad roll (EU27 24 %) återfinns främst i Irland (37 %), Bulgarien (34 %) samt Österrike och Italien (båda 33 %). Den största nedåtgående utvecklingen för svaret en viktigare roll kan observeras i Italien (41 %, -16 procentenheter), Ungern (45 %, -16 procentenheter), Grekland (57 %, -15) och Belgien (52 %, -13). Motsatt svar ( en mindre viktig roll ) ökar mest i Ungern (21 %, +8 procentenheter), Litauen (14 %, +5), Grekland (16 %, +5) och Spanien (9 %, +5). 70

71 71

72 Sociodemografisk analys - I den Parlameter som genomfördes hösten 2010 (EB74.3) var arbetslösa och egenföretagare mest benägna att vilja ge Europaparlamentet en viktigare roll. Dessa resultat har förändrats något. Personer i ledande ställning och egenföretagare uttrycker oftare denna åsikt i nuvarande undersökning (49 % i båda fallen, jämfört med 43 % bland hemarbetande). - Detta är också det svar som en absolut majoritet av de mest kvalificerade väljer (51 %, mot 40 % av de minst kvalificerade). - Män uttrycker också oftare denna uppfattning än kvinnor (47 % mot 43 %). - Svarande i åldersgruppen (47 %, mot 44 % i övriga åldersgrupper) är också mer övertygade om att Europaparlamentet bör spela en viktigare roll. - Slutligen är differensen speciellt stor mellan dem som har en positiv bild av Europaparlamentet (59 % önskar att parlamentet ska spela en viktigare roll än idag) och dem som har en negativ bild av institutionen (38 %). 72

73 73

74 IV. EUROPAPARLAMENTETS PRIORITERINGAR OCH VÄRDERINGAR 1. Politikområden som ska försvaras i första hand [QP11] 12 En majoritet av EU-medborgarna anser fortfarande att bekämpning av fattigdom och social utestängning ska prioriteras - Med bakgrund av den fortsatta ekonomiska och sociala krisen var det intressant att fråga européerna igen om deras förväntningar på Europaparlamentet när det gäller politiska prioriteringar. De tillfrågade ombads först att välja bland 12 politikområden vilket de tyckte skulle prioriteras (QP11a). De fick bara lämna ett svar. Därefter skulle de välja ut högst tre ytterligare politikområden som de också ansåg vara viktiga (QP11b). QP11a (först): Bekämpning av fattigdom och social utestängning kommer fortfarande högst upp på listan. När vi analyserar enbart det första politikområde som européerna väljer framstår kampen mot fattigdom och social utestängning som klar ledare. Den nämns av 21 % av de tillfrågade, en minskning med tre procentenheter från Eurobarometern som genomfördes våren 2011 (EB75.2). Det andra politikområdet, som valts av 17 % av de intervjuade, är samordning av ekonomi-, budget- och skattepolitiken. Den tredje (10 %) är en försvars och säkerhetspolitik som gör det möjligt för EU att hantera internationella krissituationer. 12 QP11: Europaparlamentet verkar för utvecklingen av vissa politikområden på EU-nivå. Vilka av följande politikområden tycker du att man ska prioritera? I första hand? (ROTERA): Och därefter?: (ROTERA HÖGST 3 SVAR): TOTALT: En utrikespolitik som gör det möjligt för EU att uppträda enat på den internationella arenan; En försvars- och säkerhetspolitik som gör det möjligt för EU att hantera internationella krissituationer; Kampen mot klimatförändringarna; En gemensam energipolitik för att säkerställa EU:s energioberoende; Förbättra konsument- och folkhälsoskyddet; En jordbrukspolitik som är miljövänlig och bidrar till den globala livsmedelsbalansen; Att bekämpa terrorism men samtidigt respektera individens rättigheter; Samordna ekonomi-, budget- och skattepolitiken; En forsknings- och utvecklingspolitik som säkerställer konkurrenskraft och innovation; Att värna en europeisk samhällsmodell; Bekämpning av fattigdom och social utestängning; En invandringspolitik som genomförs i samråd med ursprungsländerna; Annat (SPONTANT); Ingen (SPONTANT); Vet ej. 74

75 De nio andra politikområdena är följande, där vart och ett fått mindre än 9 % av svaren: - En utrikespolitik som gör det möjligt för EU att uppträda enat på den internationella arenan (8 %). - Förbättra konsument- och folkhälsoskyddet (7 %). - Kampen mot klimatförändringarna (6 %). - En jordbrukspolitik som är miljövänlig och bidrar till den globala livsmedelsbalansen (5 %). - En invandringspolitik som genomförs i samråd med ursprungsländerna (5 %). - Att bekämpa terrorism men samtidigt respektera individens rättigheter (5 %). - En gemensam energipolitik för att säkerställa EU:s energioberoende (4 %). - Att värna en europeisk samhällsmodell (4 %). - En forsknings och utvecklingspolitik som säkerställer konkurrenskraft och innovation (3 %). QP11T (först och sedan): Att bekämpa fattigdom och social utestängning anges av nästan hälften av EU-medborgarna, före samordning av ekonomi-, budget och skattepolitiken. När vi ser på alla de totala svaren, dvs. de samlade svaren, är rangordningen något annorlunda än den som det första svaret visade (fråga QP11a). Det politikområde som nämns oftast är fortfarande att bekämpa fattigdom och social utestängning (49 %), även om det har tappat två procentenheter sedan EB 75.2 våren Därefter kommer samordning av ekonomi-, budget- och skattepolitiken (37 %), som ökat nio procentenheter jämfört med våren 2011 och gått upp från tredje till andra plats. Detta följs av förbättrat konsument- och folkhälsoskydd (30 %), som förlorat två procentenheter och faller från andra till tredje plats. På fjärde plats kommer en försvars och säkerhetspolitik som gör det möjligt för EU att hantera internationella krissituationer (29 %, +5 procentenheter). Därefter kommer fyra förslag som vart och ett nämns av 22 % av de tillfrågade: en gemensam energipolitik för att säkerställa EU:s energioberoende (-1 procentenhet), kampen mot klimatförändringarna (-4), en jordbrukspolitik som är miljövänlig och bidrar till den globala livsmedelsbalansen (-3) och att bekämpa terrorism men samtidigt respektera individens rättigheter (-3). 75

76 Följande fyra politikområden tycks vara minst intressanta för de tillfrågade, eftersom ingen av dem nämns av fler än var femte person: en utrikespolitik som gör det möjligt för EU att uppträda enat på den internationella arenan (21 %, +5 procentenheter), en invandringspolitik som genomförs i samråd med ursprungsländerna (19 %, -4 procentenheter), en forsknings och utvecklingspolitik som garanterar konkurrenskraft och innovation (14 %, +1 procentenhet) och att värna en europeisk samhällsmodell (14%, +2 procentenheter). När det gäller utvecklingen noterar vi att två av EU:s externa politikområden har ökat kraftigt sedan undersökningen i april 2011: utrikespolitiken och försvars- och säkerhetspolitiken. De politikområden som inte är direkt relaterade till den pågående krisen har tappat stöd, i vissa fall i tydlig omfattning: det gäller bekämpning av klimatförändringarna, jordbrukspolitiken, bekämpning av terrorism och frågor som rör invandringen. 76

77 77

78 Skillnader mellan medlemsstaterna Vår analys här är inriktad på de sammantagna svaren, i synnerhet för de fyra politikområden som nämnts oftast (av minst en fjärdedel av de tillfrågade). - Grekland, ett land som drabbats mycket hårt av krisen (73 %), följt av Portugal (66 %) och Finland (60 %), är de som oftast anger att "bekämpning av fattigdom och social utestängning" (EU27 49 %) ska prioriteras. De intervjuade som däremot verkar lägga minst vikt vid denna fråga finns i Italien (33 %), Malta (37 %) och Storbritannien (41 %). Uppfattningarna om denna fråga har utvecklats mest positivt sedan våren 2011 (dvs. nämns i större utsträckning av de tillfrågade) i Nederländerna (47 %, +9 procentenheter) och Grekland (73 %, +4 procentenheter). Mest negativt utvecklades uppfattningarna i Rumänien (42 %, -14 procentenheter), Litauen (57 %, -12 procentenheter) och Polen (49 %, -9 procentenheter). - Samordning av ekonomi-, budget- och skattepolitiken (EU27 37 %) nämns i mycket högre utsträckning i euroländerna (42 %, mot 28 % utanför euroområdet). Det gäller också, om än mindre uttalat, i EU15-länderna (38 %, jämfört med 32 % i EU25/EU27-länderna). Detta politikområde nämns oftast i Litauen (58 %), Tyskland (53 %), Estland (52 %) och Nederländerna (51 %) och minst ofta i Danmark (12 %), Malta (16 %) och Rumänien (22 %). Omnämnanden av detta politikområde ökade kraftigast i Nederländerna (51 %, +20 procentenheter), Tyskland (53 %, +17 procentenheter) och Italien (39 %, +15 procentenheter). De minskade mycket svagt i två länder: Lettland (46 %, -2 procentenheter) och Rumänien (22 %, -1 procentenhet). - Det tredje politikområdet som européerna ansåg borde prioriteras, att förbättra konsument- och folkhälsoskyddet (EU27 30 %), nämns ofta av tillfrågade i Cypern (55 %), Grekland (40 %) samt Belgien, Bulgarien och Malta (38 % i samtliga tre fall). Det anges minst ofta i Storbritannien och Sverige (båda 20 %) och i Ungern (22 % ). Den kraftigaste nedgången för detta politikområde konstaterades i Irland (35 %, -13 procentenheter) och Bulgarien (38 %, -10 procentenheter), medan den största uppåtgående trenden observeras i Sverige (20 %, +5 procentenheter). 78

79 - På fjärde plats nämns en försvars- och säkerhetspolitik som gör det möjligt för EU att hantera internationella krissituationer (EU27 29 %), oftare i EU25/EU27-länder än i EU15-länder (34 %, mot 27 %). Det är mycket viktigt för de tillfrågade i Rumänien (49 %), Cypern (48 %), Italien (45 %) och Luxemburg (38 %) och av mindre intresse i Storbritannien (18 %) och Portugal (19 %). De största förändringarna noteras i Cypern (48 %, +13 procentenheter), Rumänien (49 %, +11 procentenheter) och Italien (45 %, +10 procentenheter). 79

80 Sociodemografisk analys Om vi tittar närmare på de fyra politikområden som nämnts mest i de sammanställda svaren och analyserar resultatet efter sociodemografiska kategorier kan vi konstatera följande: - Bekämpa fattigdom och social utestängning (EU27 49 %): o Denna fråga är viktigare för kvinnor än för män (51 % mot 46 %). o Den nämns dock i ungefär lika hög grad av alla ålderskategorier. o De socialt mest utsatta kategorierna, och därmed de grupper som påverkas mest, är mer benägna att nämna fattigdom och social utestängning. Detta gäller 57 % av de arbetslösa (mot 43 % av tjänstemän och egenföretagare) och de tillfrågade som avslutat sin utbildning före 16 års ålder (53 %, jämfört med 44 % av de mest kvalificerade). - Samordna ekonomi-, budget- och skattepolitiken (EU27 37 %): o Detta politikområde har större betydelse för män än för kvinnor: 40% mot 35%. o De tillfrågades ålder verkar också spela in, unga arbetstagare nämnde detta område oftast (39 % i åldersgruppen 25 39, jämfört med 35 % i grupperna och 55 +). o Till skillnad från det första politikområde som nämndes är de svarande i de mest socialt gynnade kategorierna mest benägna att nämna denna politik. Detta gäller 46 % av personerna i ledande ställning (mot 32 % av hemarbetande) och 43 % av de mest kvalificerade (mot 32 % av de minst kvalificerade). o Slutligen är detta är också inställningen hos svarande med god objektiv kunskap om Europaparlamentet (44 % mot 27 % av dem med bristfällig kunskap). 80

81 - Förbättra konsument- och folkhälsoskyddet (EU27 30 %): o Kvinnor är mer benägna att ta upp detta politikområde än män (nämns av 32 % respektive 27 %). o Det är dock inte möjligt att särskilja svaren efter ålderskategori. Detta politikområde nämns av 30 % av tillfrågade i åldersgrupperna och 55+ och av 29 % av åldersgruppen o Liksom när det gäller att bekämpa fattigdom och social utestängning är de socialt mest utsatta kategorierna mest benägna att ta upp detta område: 31 % av de svarande som avslutat sin utbildning vid 19 års ålder eller tidigare (mot 27 % av de mer kvalificerade) och 34 % av hemarbetande (mot 23 % av ledarna). - När det gäller en försvars och säkerhetspolitik som gör det möjligt för EU att hantera internationella krissituationer (EU27 29 %), finns det inga uttalade skillnader mellan de olika sociodemografiska kategorierna. o De mest kvalificerade av de svarande är dock mer benägna att stödja denna politik: 30 %, mot 25 % av de minst kvalificerade. o Detta gäller även, något mindre uttalat, för tjänstemän (34 %) jämfört med arbetslösa (25 %). 81

82 82

83 2. Värderingar som ska prioriteras [QP12] 13 Europaparlamentet, som den enda europeiska institution vars ledamöter väljs i direkta allmänna val, är en symbol för demokrati och dialog. Européerna tillfrågades vilka grundläggande värderingar de tycker att Europaparlamentet bör försvara. När de besvarade frågan ombads de välja högst tre värderingar av åtta föreslagna. Rangordningen av värderingarna är nästan densamma som i undersökningarna från hösten 2010 (EB74.3) och början av 2010 (EB73.1), med endast obetydligt förändrade resultat. De värderingar som prioriteras av européerna är sådana som berör offentliga friheter och att bekämpa diskriminering. - Skydd av mänskliga rättigheter är återigen den värdering som oftast nämns av de tillfrågade. Majoriteten (56 %) anger att den framför allt bör försvaras av Europaparlamentet, även om detta resultat är sju procentenheter lägre än i föregående Eurobarometer från hösten Betydligt längre ned kommer jämställdhet mellan män och kvinnor, som nämns av en tredjedel av de tillfrågade (33 %), en treprocentig nedgång på ett år. - Därefter kommer yttrandefrihet (32 %), en minskning på fyra procentenheter. - Tätt efter detta följer solidaritet mellan EU:s medlemsstater (31 %, -4 procentenheter). 13 QP12: Vilken eller vilka av följande värderingar tycker du att Europaparlamentet bör prioritera? (ROTERA HÖGST 3 SVAR): jämställdhet mellan män och kvinnor; skydd av minoritetsgrupper; dialog mellan kulturer och religioner; solidaritet mellan EU:s medlemsstater; solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen; skydd av mänskliga rättigheter; yttrandefrihet; avskaffandet av dödsstraff i hela världen; annat (SPONTANT); ingen (SPONTANT); vet ej. 83

84 - Solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen nämns av en fjärdedel av de svarande (25 %, oförändrat). Följande två svar nämns av var femte person respektive något färre: - Dialog mellan kulturer och religioner (20 %, -2 procentenheter) - Skydd av minoritetsgrupper (19 %, -3). - Den sista värderingen, avskaffandet av dödsstraff i hela världen, tas upp av 12 % (-4 procentenheter) av de svarande. En analys av trenderna visar att de flesta värderingarna har tappat mark eller varit stabila sedan november De tillfrågade har alltså varit mer selektiva i sina svar än i föregående undersökning: det är oklart om detta beror på att de fäster allmänt mindre vikt vid värderingarna mot bakgrund av krisen eller att det finns en mer specifik inriktning på vissa av dessa värderingar på bekostnad av andra. 84

85 Skillnader mellan medlemsstaterna Liksom i de senaste tre Eurobarometrarna (från början av 2009 (EB71.1), början av 2010 (EB73.1) och slutet av 2010 (EB74.3)), visar en landsspecifik analys på vissa skillnader mellan medlemsstaterna, särskilt utifrån när de anslutits till unionen. - De tillfrågade i EU25/EU27-länderna är mer benägna än de i EU15-länderna att stödja solidaritet mellan EU:s medlemsstater (37 % respektive 30 %) och visar motsvarande stöd för skydd av mänskliga rättigheter (57 % mot 56 %). - De andra sex värderingarna nämns dock oftare i EU15-länderna: o Jämställdhet mellan män och kvinnor: 35 % (mot 27 % i EU25/EU27- länderna). o Yttrandefrihet (34 % mot 25 %). o Solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen (26 % mot 23 %). o Dialog mellan kulturer och religioner (21 % mot 17 %). o Skydd av minoritetsgrupper (20 % mot 14 %). o Avskaffandet av dödsstraff i hela världen (14 % mot 7 %). 85

86 En analys av nationella resultat visar att det finns vissa skillnader: - Skydd av mänskliga rättigheter (EU27 56 %) nämns framför allt i Cypern (82 %), Sverige (70 %) samt Finland, Tyskland och Slovenien (samtliga 68 %). Denna punkt rankas först i alla medlemsstater utom Grekland och Storbritannien. De största förändringarna noteras i Polen (-14 procentenheter), Ungern och Irland (båda -12 procentenheter). - Jämställdhet mellan män och kvinnor (EU27 33 %) anses framför allt ha hög prioritet i Frankrike (50 %), Sverige (46 %) och Österrike (44 %). Den har minskat mest i Grekland och Danmark (båda -8 procentenheter) och gått mest framåt i Cypern och Malta (båda +6 procentenheter). - Yttrandefrihet (EU27 32 %) nämns mest i unionens norra del: Danmark (56 %), Sverige (55 %), Nederländerna (52 %), Finland (48 %) och Storbritannien (46 %). De största förändringarna noteras i Polen och Storbritannien (båda -8 procentenheter). - Solidaritet mellan EU:s medlemsstater (EU27 31 %) framstår som betydelsefullt framför allt i Grekland (62 %), Bulgarien (58 %) och Cypern (49 %), jämfört med endast 14 % i Storbritannien. De största förändringarna noteras i Tjeckien och Tyskland (båda -9 procentenheter). - Solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen (EU27 25 %) anses främst vara en prioriterad värdering i Grekland (44 %), Cypern (35%), Sverige, Luxemburg och Spanien (samtliga 31 %). - Dialog mellan kulturer och religioner (EU27 20 %) ses mest sannolikt som en prioriterad fråga i Danmark (39 %) och Bulgarien (32 %). - Skydd av minoritetsgrupper (EU27 19 %) får mest stöd från svarande i Malta (34 %), Irland (31 %) och Finland (27 %). - Avskaffandet av dödsstraff i hela världen (EU27 12 %) nämns mest i Österrike (32%), Tyskland (20 %), Danmark (19 %) samt Finland, Frankrike och Sverige (samtliga 15 %). 86

87 87

88 Sociodemografisk analys - Resultaten för skydd av mänskliga rättigheter (EU27 56 %) är ganska konsekventa över köns- och ålderskategorier. Utbildningsnivån tycks däremot ha betydelse för svaren eftersom 59 % av de svarande som fortsatt sin utbildning till 20 års ålder eller längre nämner detta område, jämfört med 52 % av dem som avslutat sin utbildning vid 15 års ålder eller tidigare. Likaså är personer i ledande ställning mer benägna att ta upp denna värdering (60 %) än hemarbetande 51 %). - Jämställdhet mellan män och kvinnor (EU27 33 %) är en fråga som har större stöd hos kvinnor än män (38 % mot 28 %). Den är också viktig för hemarbetande (37 %, mot 28 % av egenföretagarna). Resultaten för övriga sociodemografiska kategorier är ganska konsekventa. - Yttrandefrihet (EU27 32 %) är alltjämt ett tema som förenar alla tillfrågade. Det finns dock vissa skillnader mellan kategorierna: o Män är något mer benägna att nämna denna värdering än kvinnor: 34% mot 30%. o Detta gäller också de yngsta uppgiftslämnarna: 39 % av åldersgruppen 15 24, mot 29% av gruppen o När det gäller yrkeskategorier är kroppsarbetare mer benägna att stödja den: 34%, mot 29% av pensionärerna. - Solidaritet mellan EU:s medlemsstater (EU27 31 %) ger varierande resultat i de olika kategorierna: o Män är mer benägna än kvinnor att tycka att Europaparlamentet ska försvara denna värdering: 35% mot 28%. o Unga arbetstagare delar också denna åsikt: 33 % av åldersgruppen 25 o o 39, mot 25 % av gruppen De social mest gynnade kategorierna uttrycker en liknande uppfattning. Detta gäller 35 % av de mest kvalificerade, mot 27 % av de minst kvalificerade samt 37 % av personer i ledande ställning och egenföretagare, mot 25% av de arbetslösa. Slutligen är detta också uppfattningen hos 39 % av dem som har en positiv bild av institutionen (jämfört med 26 % av dem som har en negativ bild). - Solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen (EU27 25 %) är en värdering som företräds av samtliga sociodemografiska kategorier. 88

89 - Även dialog mellan kulturer och religioner (EU27 20 %) är ett förenande tema. Likväl nämns denna värdering oftare av de mest kvalificerade än de minst kvalificerade (24 % mot 15 %), liksom de mest gynnade yrkeskategorierna (28 % av ledarna mot 16 % av de arbetslösa). - Slutligen får skydd av minoritetsgrupper (EU27 19 %) och avskaffandet av dödsstraff i hela världen (EU27 12 %) också mycket konsekvent stöd från samtliga kategorier. 89

90 90

Parlameter - november 2012 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)

Parlameter - november 2012 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2) Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 14 februari 2013 Parlameter - november Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2) SAMMANFATTANDE

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SOCIODEMOGRAFISK BILAGA

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SOCIODEMOGRAFISK BILAGA Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel, november 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)

Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2) Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 14 februari 2013 Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2) FOKUS PÅ YRKEN Analysen

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 EUROPÉERNA OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Eurobarometern (EB 71) Population: EU 15+

Läs mer

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade

Läs mer

Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)

Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2) Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 14 februari 2013 Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2) FOKUS PÅ ÅLDERSGRUPPER Analysen

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SAMMANFATTANDE ANALYS

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, december 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Parlameter 2016 Övergripande analys Europaparlamentets särskilda Eurobarometerundersökning STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Författare: Jacques Nancy, Enheten

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter Övergripande analys

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter Övergripande analys Directorate-General for Communication Public Opinion Monitoring Unit Bryssel den 30 januari 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter 2014 Övergripande analys Täckning: EU28 (27

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, 30 november 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 15 september 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen. Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:

Läs mer

Parlametern. Fältarbete: november december 2010 Utgivning: april Special Eurobarometer / Wave 74.3 TNS Opinion & Social EUROPEAN PARLIAMENT

Parlametern. Fältarbete: november december 2010 Utgivning: april Special Eurobarometer / Wave 74.3 TNS Opinion & Social EUROPEAN PARLIAMENT EUROPEAN PARLIAMENT Parlametern Eurobaromètre Spécial / Vague 74.3 TNS Opinion & Social Fältarbete: november december 2010 Utgivning: april 2011 Special Eurobarometer / Wave 74.3 TNS Opinion & Social 1

Läs mer

EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET

EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet Undersökningen har samordnats av generaldirektoratet för kommunikation TNS Opinion & Social

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (ordinarie Eurobarometerunderökning nr 70) Våren 2008 Analys

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (ordinarie Eurobarometerunderökning nr 70) Våren 2008 Analys Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med medborgarna Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Strasbourg den 12 december 2008 Eurobarometerundersökning

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 71 parlamentet/kommissionen): januari februari 2009

KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 71 parlamentet/kommissionen): januari februari 2009 Directorate- General for Communication PUBLIC-OPINION MONITORING UNIT 15/07/2009 KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning ( parlamentet/kommissionen): januari februari 2009 Första resultat:

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning

Läs mer

Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå

Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå 01/06/2004-30/09/2004 Del I. Bakgrundsinformation Land AT - Österrike 9 (4.5) BE - Belgien 13 (6.5) DE

Läs mer

Nationell webbplats om skatteregistreringsnummer.

Nationell webbplats om skatteregistreringsnummer. SKATTEREGISTRERINGSNUMMER (TIN) Skatteregistreringsnumret efter ämne: Nationell webbplats 1. AT Österrike https://www.bmf.gv.at/steuern/_start.htm 2. BE Belgien http://www.ibz.rrn.fgov.be/fr/registre-national/

Läs mer

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning

Läs mer

Européerna och krisen

Européerna och krisen EUROPAPARLAMENTET Européerna och krisen Rapport Undersökningsperiod: Augusti september 2010 Publicering: November 2010 Särskild Eurobarometer 74.1 TNS Opinion & Social Eurobaromètre spécial / Vague 74.1

Läs mer

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

Europeiska Unionen och Energi

Europeiska Unionen och Energi EUROPAPARLAMENTET Europeiska Unionen och Energi Rapport Period: November December 2010 Datum för offentliggörande: Juni 2011 Särskild Eurobarometer 74.3 TNS Opinion & Social Denna undersökning beställdes

Läs mer

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR I nedanstående tabeller presenteras grundläggande statistik för flera områden som rör den gemensamma fiskeripolitiken: medlemsstaternas fiskeflottor 2014 (tabell 1), sysselsättningssituationen

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5)

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) d Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bruxelles, août 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) SOCIODEMOGRAFISK INRIKTNING Ekonomiska

Läs mer

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror PM/08/XXX Bryssel, 16 oktober 2008 Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror Europeiska kommissionen publicerar idag sin årliga översikt över sociala tendenser i medlemsstaterna mot

Läs mer

Standard Eurobarometer 84. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 84. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här en har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommissionens

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR OPINIONSUNDERSÖKNINGAR Bryssel, den 30 juni 2008 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning I. Terminologisk

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Bryssel den 24 juli 2009 EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009 Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.

Läs mer

I. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder

I. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder FORMULÄR FÖR (FRIVILLIG) ANVÄNDNING AV DEN BEGÄRANDE MYNDIGHETEN I. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder enligt artikel 4 i direktiv 96/71/EG

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen Särskild Eurobarometer Europeiska ombudsmannen Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen TNS Opinion & Social Avenue Hermann Debroux, 40 1160 Bryssel Belgien

Läs mer

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:

Läs mer

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

EUROPÉERNA OCH KRISEN

EUROPÉERNA OCH KRISEN D Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 oktober 2011 EUROPÉERNA OCH KRISEN Europaparlamentets

Läs mer

L 165 I officiella tidning

L 165 I officiella tidning Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen EB71.3 - EU-VALET 2009 24.7.2009 Eftervalsundersökning Första

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda?

Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda? Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda? Mikaela Järnbert, Jonas Olofsson Johan Wilén & Richard Öhrvall Enheten för demokratistatistik, SCB Almedalen 4 juli Statistikens betydelse

Läs mer

Standard Eurobarometer 90

Standard Eurobarometer 90 Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

Standard Eurobarometer 86. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 86. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Två år före valet till Europaparlamentet 2014 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 77.4)

Två år före valet till Europaparlamentet 2014 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 77.4) Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, den 20 augusti 2012 Två år före valet till Europaparlamentet

Läs mer

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 2. Utgiven i december 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning. om det europeiska medborgarinitiativet. {SWD(2017) 294 final}

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning. om det europeiska medborgarinitiativet. {SWD(2017) 294 final} EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.9.2017 COM(2017) 482 final ANNEXES 1 to 7 BILAGOR till Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska medborgarinitiativet {SWD(2017) 294

Läs mer

Allmänna uppgifter om dig

Allmänna uppgifter om dig Offentligt samråd om EU-lagstiftningen om växtskyddsmedel och bekämpningsmedelsrester Fält märkta med * är obligatoriska. Allmänna uppgifter om dig Observera: Den här enkäten riktar sig till allmänheten,

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 1. Utgiven i oktober 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

9332/15 ADD 3 CH/chs,mv 1 DG D 2A

9332/15 ADD 3 CH/chs,mv 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 5 juni 205 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 203/09 (COD) 9332/5 ADD 3 JUSTCIV 35 FREMP 2 CODEC 793 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet Föreg. dok. nr: 9037/5

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

EU-medborgare år 2016: Uppfattningar och förväntningar, kampen mot terrorism och radikalisering

EU-medborgare år 2016: Uppfattningar och förväntningar, kampen mot terrorism och radikalisering EU-medborgare år 2016: Uppfattningar och förväntningar, kampen mot terrorism och radikalisering Europaparlamentets särskilda Eurobarometerundersökning STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University Syfte: Analysera länken

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

KRISEN OCH EKONOMISK STYRNING V

KRISEN OCH EKONOMISK STYRNING V Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten ENHETEN FÖR ÖVERVAKNING OCH UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN KRISEN OCH EKONOMISK STYRNING V Eurobarometerundersökning

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget

Läs mer

Standard Eurobarometer 80. ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN Höst 2013 NATIONELL RAPPORT SVERIGE

Standard Eurobarometer 80. ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN Höst 2013 NATIONELL RAPPORT SVERIGE Standard Eurobarometer 80 ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN Höst 2013 NATIONELL RAPPORT SVERIGE Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 29.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2010 KOM(2010)364 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV 95/50/EG OM ENHETLIGA

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN. Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter

EUROPEISKA UNIONEN. Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter EUROPEISKA UNIONEN Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter Läs noggrant igenom följande upplysningar innan ansökan om bindande klassificeringsbesked fylls i. 1. Närmare vägledning

Läs mer

PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR

PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information Fritt för publicering:.2.219 kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR 218 Underskottet i handelsbalansen

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige

Läs mer

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

EUROBAROMETER 62 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2004 NATIONELL RAPPORT

EUROBAROMETER 62 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2004 NATIONELL RAPPORT Standard Eurobarometer European Commission ALLMÄNNA OPINIONEN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 00 Standard Eurobarometer 6 / Autumn 00 TNS Opinion & Social f NATIONELL RAPPORT SVERIGE Denna undersökning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! DG COMM, Enheten för besök och seminarier

VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! DG COMM, Enheten för besök och seminarier VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! pernilla.jourde@ep.europarl.eu DG COMM, Enheten för besök och seminarier ETT PARLAMENT PÅ FLERA ORTER 2 EU:S SYFTEN 3 Fred Stabilitet Hållbarhet Rättvisa, frihet och säkerhet

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 9.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer

Läs mer