Vad handlar eurokrisen om?

Transkript

1 Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018

2 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och växande statsskuld, creative accounting, osv.) Bankkriser i Spanien och på Irland (orsakad av överoptimism och för stora bygginvesteringar). Produktivitetskris i sydeuropa (SPIG). Låg produktivitetstillväxt och kraftigt stigande tillverkningskostnader i SPIG-länderna leder till försämrad konkurrenskraft (och därmed stora bytesbalansunderskott och utlandsskulder). Tre kriser! Det finns ingen universell lösning!

3 Vad är problemet i Europa idag? Till dessa 3 kriser har vi också en politisk kris i EU och i eurozonen. Osäkerhet omkring räddningsfonder (EFSF och EFSM) och hur dessa skall finansieras, eurobonds etc. Företrädare för EU-kommissionen talar för mer federation. Politisk osäkerhet i Tyskland och Frankrike om hur krisen skall lösas. (Vill Storbritannien, Finland och andra länder lämna eurozonen/eu?) Politisk oro, demonstrationer, minskat förtroende för EU och dess institutioner. Konklusion: Det politiska systemet har inte förmått att hantera eurokrisen.

4 Har euron någon framtid? Svårt att ge säkra prognoser! Utan förbättrad konkurrenskraft kan inte exportsektorn hjälpa PIGS att växa, och utan tillväxt blir de statsfinansiella problemen svårare att hantera. Bankkriser leder till temporära budgetunderskott, räddningspaket har stora kortsiktiga negativa effekter. Problem: Inga undantagsregler under kriser i Stabilitetspakten eller Fiscal Compact! Inställda betalningar eller skuldnedskrivning för Grekland blir nödvändiga. Viktigt att begränsa spridningseffekter till andra länder, trovärdiga och omfattande besparingsåtgärder nödvändiga i andra sydeuropeiska länder.

5 Har euron någon framtid? Europakten? Osäkert om den kommer att följas. Problem: Möjlighet att använda creative accounting eftersom budgetbalans definieras i termer av strukturellt underskott. Troligtvis kommer skuldkrisen att pågå under lång tid, ekonomisk tillbakagång i EMU (och övriga europa). Två steg framåt och ett steg tillbaka eller ett steg framåt och två steg tillbaka? För att snabbt lösa krisen krävs ökad insikt hos de som är ansvariga för finanspolitiken om allvaret i situationen och att de skapar folkligt stöd för nödvändiga åtgärder. Att skylla på marknaden och avstå från åtgärder är ingen lösning.

6 Tack för uppmärksamheten!

7 Finanspolitiken i en valutaunion I en valutaunion sprids kostnaden för statsskuld ut mellan medlemstaterna (effekterna på ränta och växelkurs blir mindre än om landet hade en egen valuta). Det blir billigare att låna till offentliga utgifter. Moderna demokratier kännetecknas av deficit bias. Möjliga orsaker: Finanspolitiken kan bli mer expansiv nära allmäna val (politiska konjunkturer), politiska partier gynnar egna kärnväljare inför allmäna val, parlament och regeringar agerar kortsiktigt. Intressegrupper lobbar för utgiftsökningar eller skattesänkningar utan att hänsyn tas de totala effekterna på ekonomin. Lösningen på dessa potentiella problem är att införa begränsningar av finanspolitiken (Stabilitetspakten).

8 Hur ofta har Stabilitetspaktens regler brutits? Belgium * * * * * * * * * * * * * * Bulgaria * * Czech Republic * * * * * Denmark * * * Germany * * * * * * * * * * * * Estonia Ireland * * * * * Greece * * * * * * * * * * * * * * Spain * * * * * * France * * * * * * * * * * * Italy * * * * * * * * * * * * * * Cyprus * * * * * * * Latvia * * * * * Lithuania * * * * * Luxembourg Hungary * * * * * * * * * Malta * * * * * * * * * Netherlands * * * * * * Austria * * * * * * * * * * * * * Poland * * * * * * * * Portugal * * * * * * * * * * * Romania * * * * * Slovenia * * * * Slovakia * * * * * Finland * Sweden * United Kingdom * * * * * * * * indikerar att ett land brutit mot 3 procentsregeln för det finansiella sparandet och/eller 60 procentsregeln för skuldkvoten.

9 Svagheter med Stabilitetspakten Svag statistisk rapportering. Klen övervakning under goda tider. Snäv syn på makroekonomisk övervakning. Svag finanspolitisk styrning av ministerrådet. Undantagsregel vid djupa kriser saknas. Ingen mekanism för statlig skuldkris.

10 Vad händer om Grekland ställer in sina betalningar? Negativa välfärdseffekter, lägre konsumtion och investeringar (möjligen inte så stort problem för Grekland eftersom grekiska medborgare håller en liten del av statsskulden, 15 procent). Effekter på handel och framtida finansiering av statsskuld och betalningsbalans (små effekter på handel men stora på finansiering). Nedskrivning av grekisk skuld kan kräva stora budgetbesparingar. Banksystemet kan hotas och det blir svårare eller omöjligt att finna finansiering (17 procent av grekisk skuld hålls av grekiska banker). Skuldnedskrivning och bankkris har mycket stora negativa välfärdseffekter (halva BNP i förlust under krisperiod på 10 år).

11 Om Grekland lämnar euron Valutakris. Troligen större välfärdsförluster jämfört med enbart inställda betalningar (dubbelt till tre gånger så stor förlust). Effekter på handel och framtida finansiering av statsskuld och betalningsbalans (små effekter på handel men mycket stora på finansiering). Stort behov av budgetbesparingar. Banksystemet kan hotas och det blir svårare eller omöjligt att finna finansiering. Kostnader förknippade med inställda betalningar och/eller att Grekland lämnar euron måste vägas mot kostnaderna för EMU att rädda Grekland.

12 Spridningseffekter Stor risk för spridningseffekter, om stor risk för inställda betalningar i Grekland ökade trovärdighetsproblem i andra liknande länder. Vid inställda betalningar drabbas banksystem i Frankrike, Tyskland och Belgien. Risk för europeisk bankkris. Samtidigt, omkring 10 procent av grekisk skuld innehas av europeiska banker (ECB innehar 21 procent av skulden). Om Grekland lämnar euron, kommer andra länder att tvingas att följa efter? Hur påverkas länder i valutaunion med stabila offentliga finanser? Finland, exempelvis.

13 Finns det några botemedel på den uppkomna krisen? Eurobonds? Tar lång tid att implementera, osäkert hur dessa tas emot av marknaden, leder till mer moral hazard. EFSF för liten kapacitet i nuläget, återstår för ECB att stödköpa statspapper och finansiera skulder. Är det bäst att dela upp EMU? Kärnländerna behåller euron medan länder i periferin (sydeuropa) lämnar.

14 Tack för uppmärksamheten!