Innehållsförteckning

Transkript

1 Innehållsförteckning INLEDNING KVINNOR OCH BESLUTSPROCESSEN Hinder som kvinnor möter när de försöker uppnå ansvarsfulla befattningar : Hinder inom stora företag [QA9.3] : Hinder på högre nivåer i offentlig förvaltning [QA9.2] : Hinder i politiska partier [QA9.1] : Hinder i små och medelstora företag [QA9.4] : Hinder i samhällsorganisationer [QA9.5] Åtgärder för att ge kvinnor tillträde till ansvarsfulla befattningar i näringslivet och på högre nivåer i offentlig förvaltning [QA10] Orsaker till att kvinnor är underrepresenterade i politiken [QA11] Lösningar för att förbättra kvinnornas representation i politiken [QA12] Orsaker att inte rösta i valen [QA13] BRISTANDE JÄMSTÄLLDHET MELLAN MÄN OCH KVINNOR Orsaker till kvinnors otrygghet i EU [QA8] Lösningar för att minska löneklyftan [QA1] Lösningar för att göra det möjligt att förena privatliv och arbetsliv [QA7] MAMMA- OCH PAPPALEDIGHET Mammaledighetens negativa inverkan på kvinnors karriär [QA2] Förslaget om att införa 20 veckors mammaledighet med full lön i medlemsstaterna [QA3] Önskad lösning för mammaledighet [QA4] Önskad lösning för pappaledighet [QA5 och QA6] VÅLD MOT KVINNOR Besöksförbud som utsträcks till att omfatta samtliga 27 medlemsstater [QA14] Lösningar för att sätta stopp för våld mot kvinnor [QA15]

2 SLUTSATS BILAGOR Teknisk förklaring Frågeformulär Tabeller - 2 -

3 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR INLEDNING Allt sedan Europeiska ekonomiska gemenskapen grundades har man genom fördragen ständigt satt principen om jämställdhet mellan kvinnor och män i centrum för EU:s mål och prioriteringar. 1 Redan 1957 garanterades principen om att kvinnor ska ha lika lön för lika arbete i Romfördraget. Genom Amsterdamfördraget 1997 gjordes principen om jämställdhet mellan kvinnor och män till ett mål och en grundläggande gemenskapsprincip samtidigt som det föreskrevs att alla former av diskriminering ska bekämpas och lika möjligheter och lika behandling ska främjas när det gäller anställnings- och arbetsmarknadsfrågor. Sedan 2009 har slutligen principen om jämställdhet mellan kvinnor och män förstärkts genom Lissabonfördraget där jämställdhet stadfästs som ett av EU:s värden och mål. Trots att nästan 60 procent av alla universitetsexamina i EU 2008 avlades av kvinnor utgör de för närvarande endast 45 procent av den yrkesarbetande befolkningen och tjänar i genomsnitt 17 procent mindre än män. 17 procent av kvinnorna lever dessutom under otrygga förhållanden. Vidare utsätts mellan 12 procent och 15 procent av kvinnorna dagligen för våld i hemmet. Det är mot denna bakgrund och för att uppmärksamma hundraårsjubileet av Internationella kvinnodagen (den 8 mars 2011) som Europaparlamentet bad TNS Opinion & Social genomföra en Eurobarometer-undersökning i EU:s 27 medlemsstater för att ta reda på vad européerna i allmänhet anser om olika sätt att bekämpa könsdiskriminering i EU. Rapportens fyra huvuddelar är strukturerade på följande sätt: - Vi börjar med att granska de hinder som kvinnor möter när de försöker att uppnå ansvarsfulla befattningar, oavsett om det är i arbetslivet, politiken eller samhällets organisationer. För detta ändamål analyserar vi kvinnornas plats i beslutsprocessen. - Därefter tar vi upp orsaker som kan förklara den otrygghet som kvinnor upplever och vilka typer av bristande jämställdhet som de möter i arbetslivet

4 - Vi försöker sedan att klargöra de erfarenheter och förväntningar som europeiska kvinnor och män har i fråga om mamma- och pappaledighet. - Slutligen analyserar vi tänkbara metoder att bekämpa våld mot kvinnor. Denna Eurobarometer har beställts av Europaparlamentets generaldirektorat för kommunikation. Den utfördes av TNS Opinion & Social mellan den 9 februari och den 6 mars 2011 bara ett par dagar före Internationella kvinnodagen den 8 mars européer från 15 år och uppåt utfrågades av intervjuarna i TNS Opinion & Social-nätverket (intervjuaren ställde frågorna i respondentens hem). Vid undersökningen användes standardmetoden för Eurobarometer-undersökningar från generaldirektoratet för kommunikation (enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen). En teknisk förklaring om hur instituten i nätverket TNS Opinion & Social genomförde intervjuerna är bifogad till rapporten. I den beskrivs intervjumetoden samt konfidensintervallen. Undersökningen omfattar samtliga 27 medlemsstater och ingår i serie EB Den består av nya frågor. Den allmänna analysen och de sociodemografiska analyserna bygger på resultat för EU-27, dvs. genomsnittet av resultaten i de 27 medlemsstaterna. Detta genomsnitt har viktats så att det speglar den faktiska befolkningen i respektive medlemsstat. Vi har också lagt till en kort kommentar om hur svaren varierar beroende på respondenternas sociodemografiska särdrag (kön, ålder osv.), samt andra indikatorer, bland annat deras inställning till EU och deras politiska sympatier. Här finns webbplatsen för Europaparlamentets Eurobarometer: 0 Vi vill ta tillfället i akt att tacka alla intervjuade i hela EU som ägnat tid åt att delta i undersökningen. Utan deras aktiva medverkan skulle denna undersökning inte ha varit möjlig

5 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR SAMMANFATTNING Resultaten av undersökningen ger en bättre uppfattning om hur den europeiska allmänheten ser på den diskriminering som kvinnor möter i EU: - Majoriteten av européerna anser att kvinnor möter betydande hinder när de försöker uppnå ansvarsfulla befattningar, oavsett om det är i stora företag (76 procent), på högre nivåer i offentlig förvaltning (70 procent), i politiska partier (69 procent), i små och medelstora företag (59 procent) eller i samhällsorganisationer (49 procent). - Trots detta tenderar européerna att föredra incitament framför tvångsåtgärder när det gäller att ge kvinnor tillgång till ansvarsfulla befattningar i näringslivet och på högre nivåer i offentlig förvaltning. o Fyra av tio respondenter (44 procent) ser således hellre att företagen och de offentliga förvaltningarna uppmuntras att vidta åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. - Européerna förklarar kvinnornas underrepresentation i politiken med flera olika faktorer: o För det första (35 procent) att det politiska livet domineras av män som inte värdesätter kvinnors kompetens tillräckligt. o För det andra (21 procent) att det finns seglivade stereotyper. - Européerna anser att bättre politisk representation för kvinnorna skulle kunna uppnås genom utbildning men även genom mer proaktiva metoder som att införa kvoteringar: o Införandet av utbildnings- och stödåtgärder för att uppmuntra kvinnor att delta i det politiska livet var den lösning som nämndes oftast (30 procent). o En fjärdedel av respondenterna (25 procent) fördrog jämn fördelning på de valsedlar som de politiska partierna upprättar inför varje val. o Färre än en av fem respondenter (19 procent) skulle fördra lagstadgade kvoteringar vid valen

6 - De tre främsta orsaker som nämndes som förklaring till att man avstår från rösta i valet till Europaparlamentet var följande: att européerna saknar förtroende för sina politiska företrädare, att de känner sig dåligt informerade om EU-frågor och att de anser att deras röst inte skulle förändra något. - Européerna säger att kvinnors otrygga situation kan förklaras av flera faktorer, framför allt följande: otrygga arbetsförhållanden i sig, det ökande antalet ensamstående föräldrar samt att kvinnor gör avbrott i yrkeslivet eller deltidsarbetar på grund av familjeansvar. - Det mest effektiva sättet att minska löneklyftan mellan kvinnor och män är att främja en bättre fördelning av kvinnor och män på olika slags arbeten (29 procent). - Det mest effektiva sättet att göra privatliv och arbetsliv mer förenliga är att underlätta barnomsorg utanför hemmet (37 procent). - Nästan sex av tio européer (58 procent) instämmer i att mammaledighet inverkar negativt på kvinnors karriär. Trots detta anser 78 procent att det är en bra idé att förlänga mammaledigheten till 20 veckor med full lön i hela EU. - Över två tredjedelar (71 procent) av respondenterna i länder som saknar pappaledighet skulle ta ut sådan ledighet om de fick barn och det fanns en rätt till pappaledighet i deras land. - I fråga om våld mot kvinnor säger nästan nio av tio respondenter (89 procent) att besöksförbud som utfärdats i en medlemsstat bör gälla i samtliga 27 medlemsstater. - Européerna förespråkar följande åtgärder för att sätta stopp för våld mot kvinnor: o Bättre utbyte av bästa metoder mellan polismyndigheter i olika medlemsstater (39 procent) när det gäller att stödja våldsoffren. o Ett gratistelefonnummer i hela EU som kvinnor kan ringa för att få hjälp och råd (26 procent). o EU-informationskampanjer för att göra allmänheten medveten om problemet (19 procent)

7 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR 1. KVINNOR OCH BESLUTSPROCESSEN 1.1 Hinder som kvinnor möter när de försöker uppnå ansvarsfulla befattningar - Majoriteten av européerna anser att kvinnor möter hinder under sin karriär - Trots att nästan 60 procent av universitetsexamina avlades av kvinnor 2008 är kvinnorna fortfarande i minoritet på ansvarsfulla befattningar på de flesta områden av arbetslivet. I de fem sektorer som undersöktes anser en majoritet av européerna att kvinnor som har lika kvalifikationer och kompetens möter betydande hinder när det gäller att uppnå ansvarsfulla befattningar. Hindren tycks vara större i stora företag (76 procent) än på högre nivåer i offentlig förvaltning (70 procent) och i de politiska partierna (69 procent). Påtagligt färre respondenter anser att kvinnor möter betydande hinder när det gäller att uppnå ansvarsfulla befattningar i små och medelstora företag (59 procent) och samhällsorganisationer (49 procent)

8 1.1.1: Hinder inom stora företag [QA9.3] Européerna anser att kvinnorna är de som sannolikt möter betydande karriärhinder i stora företag. Fler än tre av fyra respondenter (76 procent) delar den uppfattningen och drygt tre av tio respondenter säger att dessa hinder är mycket betydande (31 procent). En absolut majoritet av respondenterna instämmer i denna uppfattning i 26 av de 27 EU-medlemsstaterna

9 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR Skillnader mellan medlemsstaterna En inledande analys uppdelat på olika grupper av länder visar att det finns skillnader mellan de länder som blev EU-medlemmar före och de länder som blev medlemmar 2004 eller : Det finns en signifikant skillnad på 12 procentenheter mellan respondenter i den förstnämnda gruppen länder (78 procent) och den andra gruppen länder (66 procent). De intervjuade i före-2004-länderna är betydligt mer övertygade om att kvinnor möter betydande hinder när det gäller att uppnå ansvarsfulla befattningar i stora företag. Vidare finns det en skillnad på nio procentenheter mellan respondenter i länder i euroområdet och länder utanför euroområdet: 79 procent av de förstnämnda nämnde betydande hinder jämfört med 70 procent i de sistnämnda. Variationerna mellan olika länder är ganska betydande med en skillnad på 40 procentenheter mellan olika medlemsstater för delsumman betydande. - Respondenter i Sverige (87 procent), Tyskland (83 procent), Frankrike (81 procent) och Österrike (80 procent) är mest benägna att beskriva hindren som betydande. - Antalet respondenter som beskrev hindren som betydande var lägst i Lettland, det enda land där uppfattningarna var jämnt fördelade: 47 procent anser att kvinnor möter betydande hinder medan 47 procent anser motsatsen. Respondenter i Rumänien och Litauen (53 procent vardera) och Estland (54 procent) hör också till dem som är minst benägna att anse att hindren är betydande. 1 Följande länder blev EU-medlemmar före maj 2004: Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal, Finland, Sverige och Storbritannien. I undersökningen kallas de före-2004-länder. 2 De länder som gick med i EU i maj 2004 eller januari 2007 är Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Litauen, Lettland, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien. I undersökningen kallas de 2004/2007- länder

10 Sociodemografisk analys - Kvinnor är mer benägna än män att anse att de möter betydande karriärhinder i stora företag (78 procent mot 72 procent av männen). - Respondenter i åldersgruppen är också mer benägna att instämma i att kvinnor möter betydande hinder (78 procent mot 72 procent i åldersgruppen 15 24). - I allmänhet tycks de mest gynnade sociala grupperna och yrkeskategorierna vara mest benägna att dela denna uppfattning: o o Den ålder då respondenterna avslutade sina studier är en särskiljande faktor: 79 procent av dem som studerade efter 19 års ålder delar denna uppfattning, mot 72 procent av dem som lämnade skolan vid 15 års ålder eller tidigare. Chefer (81 procent) och hemarbetande (78 procent) är också mer benägna att dela denna uppfattning än arbetslösa personer (72 procent) och arbetare (75 procent). - Uppfattningen är också mer utbredd bland respondenter till vänster på den politiska skalan (80 procent mot 76 procent av dem som befinner sig i mitten eller till höger). - Slutligen sade 79 procent av de respondenter som anser att mammaledighet har en negativ inverkan på kvinnors karriär att det är svårt för kvinnor att uppnå ansvarsfulla befattningar i stora företag (mot 71 procent av dem som anser att mammaledighet inte har någon negativ inverkan). Trots dessa skillnader anser en stor majoritet respondenter av alla kategorier att kvinnor möter betydande hinder när det gäller att uppnå ansvarsfulla befattningar i stora företag

11 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR QA9.3 In 2008, almost 60% of the university degrees in the EU were obtained by women. However, they are still in the minority in responsible positions in most areas of the world of work. Given equal qualifications and skills, do you think that the obstacles facing women in reaching positions of responsibility are very significant, fairly significant, not very significant or not at all significant in each of the following areas? Big companies Total 'Significant' Total 'Not significant' DK EU27 76% 19% 5% Sex Male 72% 23% 5% Female 78% 16% 6% Age % 21% 7% % 21% 4% % 18% 4% % 18% 7% Education (End of) 15-72% 20% 8% % 19% 5% % 18% 3% Still studying 72% 22% 6% Respondent occupation scale Self-employed 76% 20% 4% Managers 81% 17% 2% Other white collars 76% 21% 3% Manual workers 75% 20% 5% House persons 78% 15% 7% Unemployed 72% 22% 6% Retired 74% 18% 8% Students 72% 22% 6% Left-Right scale (1-4) Left 80% 17% 3% (5-6) Centre 76% 19% 5% (7-10) Right 76% 20% 4% Maternity leave has a negative impact Agree 79% 17% 4% Disagree 71% 23% 6%

12 1.1.2: Hinder på högre nivåer i offentlig förvaltning [QA9.2] Sju av tio respondenter anser att kvinnor även möter betydande hinder när det gäller att uppnå ansvarsfulla befattningar på högre nivåer i offentlig förvaltning. En betydande minoritet av respondenterna går så långt som att säga att dessa hinder är mycket betydande (23 procent). Mindre än en fjärdedel av respondenterna (24 procent) har motsatt åsikt och 6 procent uttryckte ingen uppfattning

13 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR Skillnader mellan medlemsstaterna En absolut majoritet av respondenterna i de flesta medlemsstater (25 av 27) anser att kvinnor möter betydande karriärhinder när de strävar efter att uppnå ansvarsfulla befattningar. Det finns vissa skillnader i uppfattningens styrka, med ett gap på 35 procentenheter mellan länderna för delsumman betydande. - Respondenter i Grekland (81 procent), Österrike (78 procent), Cypern (76 procent), Belgien och Italien (75 procent vardera) har den mest uttalade inställningen. - Respondenter i Estland (50 procent och 41 procent med motsatt uppfattning) och Litauen är mer jämnt fördelade (48 procent mot 42 procent). - Endast i Lettland delar en relativ minoritet av respondenterna denna uppfattning (46 procent mot 48 procent som anser att hindren är betydande). Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys av resultaten avslöjar vissa skillnader mellan olika kategorier av respondenter: - Kvinnor är mer benägna än män (73 procent mot 66 procent) att anse att de möter betydande hinder när det gäller att uppnå ansvarsfulla befattningar på högre nivåer i offentlig förvaltning. - Det anser också 75 procent av de hemarbetande (jämfört med 68 procent av både cheferna och pensionärerna bland respondenterna). - Slutligen svarade 73 procent av de respondenter som anser att mammaledighet har en negativ inverkan på kvinnors karriär också att det är svårt för kvinnor att uppnå ansvarsfulla befattningar på högre nivåer i offentlig förvaltning (mot 66 procent av dem som anser att mammaledighet inte har någon negativ inverkan)

14 QA9.2 In 2008, almost 60% of the university degrees in the EU were obtained by women. However, they are still in the minority in responsible positions in most areas of the world of work. Given equal qualifications and skills, do you think that the obstacles facing women in reaching positions of responsibility are very significant, fairly significant, not very significant or not at all significant in each of the following areas? Senior levels of public administration Total 'Significant' Total 'Not significant' DK EU27 70% 24% 6% Sex Male 66% 28% 6% Female 73% 20% 7% Respondent occupation scale Self-employed 73% 23% 4% Managers 68% 29% 3% Other white collars 70% 26% 4% Manual workers 71% 24% 5% House persons 75% 18% 7% Unemployed 69% 24% 7% Retired 68% 24% 8% Students 66% 24% 10% Left-Right scale (1-4) Left 72% 24% 4% (5-6) Centre 71% 24% 5% (7-10) Right 68% 27% 5% Maternity leave has a negative impact Agree 73% 22% 5% Disagree 66% 28% 6%

15 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR 1.1.3: Hinder i politiska partier [QA9.1] Över två tredjedelar av respondenterna (69 procent) sade att dessa hinder är betydande i de politiska partierna. 23 procent beskrev hindren som mycket betydande, medan en fjärdedel (25 procent) hade motsatt uppfattning och 6 procent uttryckte inte någon åsikt

16 Skillnader mellan medlemsstaterna Det råder en allmän enighet om frågan. En absolut majoritet av respondenterna i 24 av de 27 medlemsstaterna instämmer i att kvinnor i allmänhet möter betydande hinder när det gäller att uppnå ansvarsfulla befattningar. Det finns dock en skillnad på 38 procentenheter mellan de länder där man är mest övertygad om att dessa svårigheter finns och de länder där man är mindre övertygad. - Uppfattningen delas av minst tre fjärdedelar av respondenterna på Cypern (82 procent), i Belgien och Sverige (76 procent vardera), Frankrike och Grekland (75 procent i båda fallen). - I Lettland och Litauen säger däremot en relativ minoritet att dessa hinder inte är betydande (50 procent respektive 47 procent delar den uppfattningen). Uppfattningarna är delade i Estland, det tredje baltiska landet, där 41 procent av respondenterna anser att hindren inte är betydande mot 48 procent som anser att de är betydande. Sociodemografisk analys - Inte oväntat är kvinnor mer benägna att anse att de karriärhinder de möter i politiska partier är betydande (72 procent av kvinnorna mot 65 procent av männen). - Det anser också 73 procent av de hemarbetande (varav de flesta är kvinnor) och 71 procent av de anställda och egenföretagarna, men bara 65 procent av cheferna. - Slutligen finns det en skillnad på sex procentenheter i svaren betydande hinder mellan respondenter som anser att mammaledighet har en negativ inverkan på kvinnors karriär (72 procent) och de som inte instämmer (66 procent)

17 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR QA9.1 In 2008, almost 60% of the university degrees in the EU were obtained by women. However, they are still in the minority in responsible positions in most areas of the world of work. Given equal qualifications and skills, do you think that the obstacles facing women in reaching positions of responsibility are very significant, fairly significant, not very significant or not at all significant in each of the following areas? Political parties Total 'Significant' Total 'Not significant' Don't know EU27 69% 25% 6% Gender Male 65% 29% 6% Female 72% 22% 6% Respondent occupation scale Self- employed 71% 25% 4% Managers 65% 32% 3% Other white collars 71% 25% 4% Manual workers 70% 25% 5% House persons 73% 18% 9% Unemployed 69% 24% 7% Retired 68% 24% 8% Students 65% 26% 9% Left-Right scale (1-4) Left 71% 25% 4% (5-6) Centre 70% 25% 5% (7-10) Right 67% 28% 5% Self-positioning on the social scale Low (1-4) 68% 24% 8% Medium (5-6) 71% 24% 5% High (7-10) 68% 28% 4% Maternity leave has a negative impact Agree 72% 24% 4% Disagree 66% 28% 6%

18 1.1.4: Hinder i små och medelstora företag [QA9.4] För européerna tycks sektorn små och medelstora företag vara en aning mer tillmötesgående mot karriärintresserade kvinnor. Trots detta anser en absolut majoritet av respondenterna (59 procent) ändå att det är svårt för en kvinna att uppnå en ansvarsfull befattning inom små och medelstora företag, och 17 procent säger att hindren är mycket betydande. 33 procent har motsatt uppfattning och 8 procent svarade inte. En majoritet av respondenterna i 22 av de 27 medlemsstaterna anser att kvinnor möter betydande hinder

19 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR

20 Skillnader mellan medlemsstaterna Precis som när det gäller stora företag skiljer sig uppfattningarna om kvinnors karriär i små och medelstora företag i före-2004-länderna och 2004/2007-länderna. 60 procent av respondenterna i före-2004-länderna anser att kvinnor möter betydande svårigheter i dessa företag, mot endast 51 procent i 2004/2007-länderna. Det finns också en skillnad på nio procentenheter mellan respondenter i euroområdet (62 procent) och respondenter utanför euroområdet (53 procent). Variationerna mellan länderna är ganska betydande med en skillnad på 37 procentenheter mellan medlemsstaterna för delsumman betydande. - Respondenter i Slovakien (69 procent), Italien och Tjeckien (68 procent vardera) samt i Belgien och Österrike (67 procent vardera) är de som är mest benägna att anse att kvinnor möter betydande karriärhinder i små och medelstora företag. - Respondenter i de baltiska länderna, Litauen (32 procent), Lettland och Estland (33 procent vardera) är minst benägna att instämma i att kvinnor möter betydande hinder. Detta är också minoritetsuppfattningen i Slovenien (39 procent) och Bulgarien (43 procent), medan respondenterna i Ungern är mer jämnt fördelade: 47 procent säger att det finns betydande hinder, medan 46 procent är av motsatt uppfattning. Sociodemografisk analys - Precis som i fråga om politiska partier, högre nivåer i offentlig förvaltning och stora företag är kvinnor mer benägna än män att anse att de möter karriärhinder i små och medelstora företag. Det finns en skillnad på fem procentenheter i hur män och kvinnor svarar på denna fråga: 61 procent av kvinnorna nämnde betydande hinder mot 56 procent av männen. - Uppfattningen att kvinnor möter betydande hinder är mest utbredd bland respondenter i åldersgruppen (62 procent mot 53 procent i åldersgruppen 15 24)

21 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR - Den är också vanligare bland hemarbetande (64 procent) och chefer (63 procent) än bland arbetslösa personer (56 procent), arbetare och pensionärer (58 procent vardera). - När det gäller denna fråga finns det en skillnad på nio procentenheter mellan respondenter som anser att mammaledighet har en negativ inverkan på kvinnors karriär (63 procent) och dem som inte instämmer (54 procent)

22 QA9.4 In 2008, almost 60% of the university degrees in the EU were obtained by women. However, they are still in the minority in responsible positions in most areas of the world of work. Given equal qualifications and skills, do you think that the obstacles facing women in reaching positions of responsibility are very significant, fairly significant, not very significant or not at all significant in each of the following areas? SMEs Total 'Significant' Total 'Not significant' DK EU27 59% 33% 8% Sex Male 56% 36% 8% Female 61% 30% 9% Age % 36% 11% % 35% 7% % 31% 7% % 30% 10% Respondent occupation scale Self-employed 60% 35% 5% Managers 63% 33% 4% Other white collars 60% 34% 6% Manual workers 58% 34% 8% House persons 64% 25% 11% Unemployed 56% 35% 9% Retired 58% 31% 11% Students 51% 39% 10% Maternity leave has a negative impact Agree 63% 30% 7% Disagree 54% 37% 9%

23 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR 1.1.5: Hinder i samhällsorganisationer [QA9.5] Européerna anser att kvinnor möter minst karriärhinder i samhällsorganisationer. Strax under hälften av respondenterna (49 procent) anser att kvinnor möter karriärsvårigheter (inbegripet 14 procent som nämnde mycket betydande hinder), medan 42 procent är av motsatt uppfattning. Praktiskt taget en av tio respondenter (9 procent) uttryckte ingen åsikt

24 Skillnader mellan medlemsstaterna Det finns betydande skillnader inom EU. I 13 medlemsstater anser en majoritet av respondenterna att kvinnor möter betydande karriärhinder inom samhällsorganisationer, medan motsatt uppfattning är förhärskande i de 14 andra medlemsstaterna. Detta var den punkt som gav upphov till de största skillnaderna mellan medlemsstaterna, med ett gap på 46 procentenheter mellan de länder som är mest respektive minst övertygade om att dessa hinder är betydande. - Respondenter på Cypern (69 procent), i Spanien, Italien och Storbritannien (61 procent i alla tre fallen) är de som är mest benägna att anse att kvinnor möter sådana hinder. - Respondenter i Estland (23 procent), Litauen (25 procent) och Lettland (28 procent) är de som är minst benägna att anse att sådana svårigheter finns i samhällsorganisationer. Sociodemografisk analys - Ännu en gång är kvinnor en aning mer benägna än män att anse att kvinnor möter betydande karriärhinder i samhällsorganisationer (51 procent, mot 47 procent av männen) procent av respondenterna i åldersgruppen (mot 47 procent i åldersgruppen 25 39) instämmer. - De minst gynnade kategorierna är mer benägna att anse att kvinnor möter betydande hinder: o Det finns en signifikant skillnad på tio procentenheter mellan dem som lämnade skolan vid 15 års ålder eller tidigare och de mest utbildade respondenterna: 53 procent av de förstnämnda anser att kvinnor möter hinder när det gäller att uppnå ansvarsfulla befattningar i samhällsorganisationer, mot 43 procent av de sistnämnda. o Hemarbetande (56 procent) och arbetslösa personer (52 procent) anser också att kvinnor möter karriärhinder i samhällsorganisationer, mot 44 procent av cheferna

25 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR o Den åsikten har även 50 procent av de respondenter som placerar in sig själva längst upp på samhällsstegen, mot 46 procent av dem som placerade sig själva längst ned. - Slutligen menar 52 procent av de respondenter som anser att mammaledighet har en negativ inverkan på kvinnors karriär att kvinnor i allmänhet möter betydande svårigheter i samhällsorganisationer, mot 45 procent för dem som inte anser att mammaledighet har en negativ inverkan

26 QA9.5 In 2008, almost 60% of the university degrees in the EU were obtained by women. However, they are still in the minority in responsible positions in most areas of the world of work. Given equal qualifications and skills, do you think that the obstacles facing women in reaching positions of responsibility are very significant, fairly significant, not very significant or not at all significant in each of the following areas? Community organisations Total 'Significant' Total 'Not significant' DK EU27 49% 42% 9% Sex Male 47% 45% 8% Female 51% 39% 10% Age % 42% 9% % 46% 7% % 42% 7% % 40% 11% Education (End of) 15-53% 34% 13% % 40% 8% % 51% 6% Still studying 47% 44% 9% Respondent occupation scale Self-employed 50% 43% 7% Managers 44% 52% 4% Other white collars 49% 44% 7% Manual workers 50% 42% 8% House persons 56% 31% 13% Unemployed 52% 39% 9% Retired 47% 41% 12% Students 47% 44% 9% Self-positioning on the social staircase Low (1-4) 46% 42% 12% Medium (5-6) 50% 42% 8% High (7-10) 50% 43% 7% Maternity leave has a negative impact Agree 52% 41% 7% Disagree 45% 45% 10%

27 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR 1.2 Åtgärder för att ge kvinnor tillträde till ansvarsfulla befattningar i näringslivet och på högre nivåer i offentlig förvaltning [QA10] - Européerna föredrar incitament framför tvångsåtgärder - Som vi såg anser en majoritet av européerna att näringslivet och de högre nivåerna inom offentlig förvaltning för närvarande inte erbjuder de förutsättningar som skulle göra det möjligt för kvinnor att få tillträde till ansvarsfulla befattningar. Utmaningen i dag är således att främja effektiva åtgärder som gör det möjligt för kvinnor att göra karriär. Tre åtgärder presenterades för respondenterna som sedan tillfrågades om vilken de ansåg skulle vara det mest effektiva medlet för att uppnå detta mål: två var incitamentbaserade åtgärder och den tredje åtgärden var mer tvingande. En relativ majoritet på fyra av tio respondenter (44 procent) skulle föredra att uppmuntra näringsliv och offentliga förvaltningar att vidta åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män (uppförandekod) och bekämpa stereotyper. Den näst mest populära åtgärden, som nämndes av 30 procent av respondenterna, var att främja utbildning och stödåtgärder för att uppmuntra kvinnor att ta mer ansvar i näringslivet och på höga nivåer inom offentlig förvaltning

28 Den tredje åtgärden, införa lagstadgade kvoteringar för bolagsstyrelser och andra beslutsfattande organ, nämndes av knappt en av fem respondenter (19 procent). Skillnader mellan medlemsstaterna Resultaten är tämligen likartade i de 27 medlemsstater. Det finns dock en skillnad på sju procentenheter mellan respondenter i euroområdet och övriga respondenter i fråga om den mest tvingande åtgärden: 21 procent av de förstnämnda stöder kvoteringar till bolagsstyrelser och andra beslutsfattande organ, mot 14 procent av respondenterna utanför euroområdet. - Den mest populära åtgärden att uppmuntra näringslivet och offentliga förvaltningar att vidta åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män (44 procent) nämndes oftast i Spanien (52 procent), Portugal (50 procent), Slovenien (49 procent) och Ungern, Rumänien, Storbritannien och Italien (48 procent). Den rangordnades högst i sammanlagt 21 länder. De lägsta poängen registrerades i Tyskland, Estland, Lettland och Litauen (samtliga 35 procent). - Den andra åtgärden, att främja utbildning och stödåtgärder för att uppmuntra kvinnor att ta mer ansvar (30 procent) fick de högsta poängen i Lettland (46 procent), Estland (45 procent) och Finland (44 procent). Det var den oftast nämnda åtgärden i åtta länder och kom på delad första plats tillsammans med att uppmuntra näringsliv och offentliga förvaltningar att vida åtgärder för jämställdhet i Luxemburg (40 procent för båda åtgärderna) och Sverige (41 procent). Den nämndes dock mindre ofta i Italien och Portugal (23 procent vardera), Rumänien (26 procent), Polen och Spanien (28 procent vardera). - Det tredje alternativet att införa lagstadgade kvoteringar (19 procent) nämndes främst av respondenter i Tyskland (28 procent), Österrike (25 procent), Italien (23 procent) och Frankrike (22 procent), men nämndes mer sällan i Lettland (9 procent), Storbritannien och Estland (11 procent vardera) samt Malta och Litauen (12 procent vardera)

29 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR QA10 Which of the following measures do you think would be most effective in ensuring women s access to positions of responsibility in enterprises and high levels of public administration? Encourage enterprises and public administrations to take measures to foster equality between women and men ( code of good practice ) and to fight against stereotypes Encourage training and support measures to encourage women to take more responsibilities in enterprises and at high levels of public administration Impose quotas by law for boards of directors in enterprise and other decision-making bodies EU27 44% 30% 19% BE 45% 34% 17% BG 41% 33% 19% CZ 43% 36% 17% DK 43% 40% 13% DE 35% 30% 28% EE 35% 45% 11% IE 37% 39% 13% EL 46% 31% 20% ES 52% 28% 14% FR 43% 30% 22% IT 48% 23% 23% CY 43% 36% 18% LV 35% 46% 9% LT 35% 39% 12% LU 40% 40% 17% HU 48% 31% 15% MT 39% 40% 12% NL 41% 34% 13% AT 40% 29% 25% PL 44% 28% 16% PT 50% 23% 20% RO 48% 26% 16% SI 49% 29% 14% SK 44% 35% 16% FI 36% 44% 16% SE 41% 41% 16% UK 48% 34% 11% Highest percentage per country Highest percentage by item Lowest percentage per country Lowest percentage by item

30 Sociodemografisk analys - Det är intressant att konstatera att kvinnors och mäns uppfattningar i hög grad sammanfaller om denna fråga. - Åldersvariabeln har relativt litet inflytande på svaren. Det enda undantaget är respondenter från 55 år och uppåt som är mindre benägna (41 procent mot 44 procent i åldersgruppen och 46 procent i åldersgrupperna respektive 40 54) att föredra att uppmuntra näringsliv och offentliga förvaltningar att vidta åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. - Den ålder då respondenterna slutförde sina studier påverkar uppfattningarna om att uppmuntra näringsliv och offentliga förvaltningar att vidta åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. 46 procent av de mest utbildade respondenterna valde detta alternativ, mot 41 procent av dem som lämnade skolan vid 15 års ålder eller tidigare. - Yrket har endast en svag inverkan på svaren, men det är intressant att konstatera att chefer är mer benägna att nämna uppmuntra näringsliv och offentliga förvaltningar att vidta åtgärder (48 procent, mot 41 procent av pensionärerna och 44 procent av de hemarbetande). De hemarbetande är dock en aning mer benägna att föredra kvoteringar till bolagsstyrelser (20 procent, jämfört med 17 procent av de arbetslösa). I allmänhet är skillnaderna mellan länderna betydligt mer uttalade än skillnaden mellan olika sociodemografiska kategorier

31 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR QA10 Which of the following measures do you think would be most effective in ensuring women s access to positions of responsibility in enterprises and high levels of public administration? Encourage enterprises and public administrations to take measures to foster equality between women and men ( code of good practice ) and to fight against stereotypes Encourage training and support measures to encourage women to take more responsibilities in enterprises and at high levels of public administration Impose quotas by law for boards of directors in enterprise and other decision-making bodies EU27 44% 30% 19% Sex Male 44% 31% 18% Female 44% 29% 20% Age % 31% 18% % 30% 18% % 29% 19% % 31% 19% Education (End of) 15-41% 28% 20% % 30% 18% % 31% 18% Still studying 44% 31% 19% Respondent occupation scale Self-employed 46% 29% 18% Managers 48% 30% 18% Other white collars 47% 29% 19% Manual workers 45% 29% 20% House persons 44% 29% 19% Unemployed 45% 31% 17% Retired 41% 32% 18% Students 44% 31% 19% Left-Right scale (1-4) Left 46% 28% 21% (5-6) Centre 44% 33% 18% (7-10) Right 43% 34% 17%

32 1.3 Orsaker till att kvinnor är underrepresenterade i politiken [QA11] - Undervärderade kompetenser och seglivade stereotyper förklarar de svårigheter som politiskt engagerade kvinnor möter - Européerna tillfrågades om sina uppfattningar om varför kvinnor är underrepresenterade i politiken. De fick först välja huvudorsaken från en lista med sju orsaker. Därefter frågade vi dem om det fanns andra orsaker (flera om de ville) som de trodde också bidrog till denna underrepresentation. Den oftast nämnda orsaken är att det politiska livet domineras av män som inte värdesätter kvinnors kompetens tillräckligt. Denna orsak nämndes av mer än en tredjedel av respondenterna (35 procent). Den andra orsaken, som nämndes av en av fem respondenter (21 procent), är att det finns seglivade stereotyper. Den tredje oftast nämnda orsaken (13 procent) är att kvinnor inte är särskilt intresserade av eller inte prioriterar denna typ av karriär

33 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR De fyra återstående orsakerna fick stöd från 10 procent eller färre: - Att åtgärderna för att främja jämlikhet mellan kvinnor och män i politiken är ineffektiva (10 procent). - Att kvinnor är mer intresserade av det lokala offentliga livet än det nationella och europeiska offentliga livet (6 procent). - Att kvinnor alltför ofta placeras på oförmånliga platser på valsedlarna (6 procent). - Och, slutligen, att medierna ägnar mindre uppmärksamhet åt kvinnor än män under valkampanjerna (4 procent). När alla svar beaktas (fråga QA11T), dvs. de aggregerade svaren, ändras rangordningen en aning jämfört med resultaten för det första svaret. Den orsak som nämndes i första och andra hand förblir desamma: att det politiska livet domineras av män som inte värdesätter kvinnors kompetens tillräckligt nämndes av 59 procent av respondenterna och att det finns seglivade stereotyper valdes av 40 procent av respondenterna. Den tredje oftast nämnda orsaken blir nu att åtgärderna för att främja jämlikhet mellan kvinnor och män i politiken är ineffektiva (28 procent), medan kvinnor är inte särskilt intresserade av denna typ av karriär (26 procent) nu hamnar på fjärde plats. Följande orsaker fick mindre än 25 procent stöd: kvinnor placeras alltför ofta på oförmånliga platser på valsedlarna (22 procent), kvinnor är mer intresserade av det lokala politiska livet än av det nationella och europeiska offentliga livet (20 procent); samt medierna ägnar mindre uppmärksamhet åt kvinnor än män under valkampanjerna (15 procent)

34 Skillnader mellan medlemsstaterna En analys av resultaten per medlemsstat avslöjar vissa skillnader i intensitet men bekräftar att för den stora majoriteten av respondenter är huvudorsaken till att kvinnor är underrepresenterade i politiken att det är en värld som domineras av män som inte värdesätter kvinnors kompetens tillräckligt. Låt oss titta närmare på de oftast nämnda orsakerna: - Respondenter på Cypern (68 procent) är mest benägna att anse att det politiska livet domineras av män som inte värdesätter kvinnors kompetens tillräckligt (59 procent), följt av respondenterna i Tyskland (67 procent), Österrike (66 procent), Italien (65 procent) och Grekland (64 procent). Respondenterna i Danmark (42 procent), Estland och Malta (47 procent vardera) är minst benägna att nämnda denna orsak. Detta svar placerades på första plats i 26 medlemsstater (Spanien var det enda undantaget). När det gäller det svar som gavs först, var detta den första orsak som nämndes i de 27 EU-medlemsstaterna. - Seglivade stereotyper (40 procent) nämndes oftare i Spanien (57 procent), där det också var den först nämnda orsaken, Grekland (52 procent) och Sverige (50 procent), men nämndes mindre ofta på Malta (21 procent) och i Estland (26 procent). - Ineffektiva åtgärder för att främja jämlikhet mellan kvinnor och män i politiken (28 procent) nämndes oftast i Österrike (53 procent), Grekland (45 procent) och Irland (44 procent) samt minst ofta i Lettland (13 procent), Luxemburg (16 procent), Polen och Litauen (18 procent vardera). - Den fjärde orsaken, kvinnor är inte särskilt intresserade av den här typen av karriär (26 procent) nämndes oftast i Lettland (41 procent), Slovakien (38 procent) och Tjeckien (37 procent). Den nämndes minst ofta i Sverige (17 procent) och Spanien (18 procent). - En analys av svaren som nämndes av mindre än en fjärdedel av européerna visar att respondenterna på Cypern är mer benägna än det europeiska genomsnittet att nämna följande orsaker: kvinnor placeras alltför ofta på oförmånliga platser på valsedlarna nämndes av 37 procent av respondenterna på Cypern, vilket kan jämföras med det europeiska genomsnittet på 22 procent, och medierna ägnar mindre

35 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR uppmärksamhet åt kvinnor än män under valkampanjerna nämndes av 30 procent på Cypern, jämfört med 15 procent i genomsnitt för samtliga européer. - En av fem européer säger att denna underrepresentation kan tillskrivas att kvinnor inte är särskilt intresserade av eller prioriterar inte denna typ av karriär. Denna orsak nämndes oftast i Lettland (41 procent)

36 QA11T Reasons why women are under-represented in politics The political world is dominated by men who do not value the skills of women enough The existence of persistent stereotypes The measures to encourage parity between women and men in politics are ineffective Women have little interest in this type of career/ do not give priority to this type of career Women are too often placed in disadvantageous positions on electoral lists Women get more interested in local public life than national and European public life The media pay less attention to women than to men during election campaigns EU27 59% 40% 28% 26% 22% 20% 15% BE 58% 27% 27% 33% 27% 28% 13% BG 55% 39% 29% 29% 25% 18% 15% CZ 54% 41% 26% 37% 25% 27% 18% DK 42% 39% 24% 36% 13% 32% 10% DE 67% 37% 28% 30% 19% 29% 17% EE 47% 26% 18% 35% 22% 26% 15% IE 59% 36% 44% 36% 12% 25% 19% EL 64% 52% 45% 31% 24% 16% 16% ES 55% 57% 28% 18% 24% 11% 19% FR 59% 41% 23% 19% 34% 27% 15% IT 65% 39% 41% 23% 23% 13% 14% CY 68% 49% 29% 35% 37% 28% 30% LV 50% 44% 13% 41% 19% 18% 12% LT 57% 39% 18% 35% 17% 14% 13% LU 54% 27% 16% 36% 23% 24% 11% HU 62% 27% 34% 34% 23% 19% 12% MT 47% 21% 34% 34% 13% 26% 21% NL 50% 36% 20% 36% 17% 18% 10% AT 66% 38% 53% 34% 22% 27% 29% PL 59% 43% 18% 30% 21% 19% 13% PT 59% 28% 30% 34% 17% 17% 13% RO 62% 31% 37% 36% 28% 21% 21% SI 56% 49% 33% 33% 26% 21% 21% SK 52% 38% 28% 38% 18% 27% 16% FI 53% 42% 29% 31% 11% 26% 9% SE 62% 50% 37% 17% 18% 21% 14% UK 51% 38% 22% 22% 15% 16% 13% Highest percentage per country Highest percentage by item Lowest percentage per country Lowest percentage by item

37 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys av resultaten kan ytterligare klargöra varför kvinnor är underrepresenterade i politiken. För detta ändamål ska vi granska de aggregerade poängen för de orsaker som nämndes av respondenterna. - För det första är kvinnor en aning mer benägna än män (61 procent respektive 57 procent) att föreslå att det politiska livet domineras av män som inte värdesätter deras kompetens tillräckligt. Däremot är kvinnor en aning mindre benägna (25 procent mot 28 procent) att säga att de inte är särskilt intresserade av denna typ av karriär eller att de inte prioriterar den. För var och en av de övriga föreslagna orsakerna finns det ingen verklig skillnad mellan svaren från kvinnor respektive män. - Ålder har liten inverkan på svaren, med ett undantag: respondenter från 55 år och uppåt är betydligt mindre benägna att nämna att det finns seglivade stereotyper (35 procent mot 44 procent i åldersgruppen respektive 25 39). - Utbildningsnivån ger också upphov till vissa skillnader, som endast är signifikanta för alternativet det finns seglivade stereotyper. Denna orsak nämndes av 46 procent av dem som studerat längst (mot 35 procent av dem som lämnade skolan vid 15 års ålder eller tidigare). Personer som studerat efter 20 års ålder är mer benägna att anse att åtgärderna för att främja jämlikhet mellan kvinnor och män i politiken är ineffektiva (29 procent mot 26 procent), och att kvinnor inte är särskilt intresserade av eller inte prioriterar den här typen av karriär (28 procent mot 24 procent av dem som har studerat minst). - Svaren på frågan tycks också vara korrelerat till yrket. Egenföretagare (47 procent) och chefer (46 procent) är mest benägna att nämna att det finns seglivade stereotyper i politiken (mot 39 procent av hemarbetande och arbetslösa samt 33 procent av pensionerade respondenter). Egenföretagare är dock mycket mindre benägna att säga att kvinnor är mer intresserade av lokalt offentligt liv än nationellt och europeiskt offentligt liv (16 procent mot 24 procent av cheferna). Intrycket att medierna ägnar mindre uppmärksamhet åt kvinnor under valkampanjerna tenderar att vara vanligare bland hemarbetande (19 procent mot 12 procent av cheferna, 13 procent av de anställda och 15 procent av egenföretagarna)

38 - Slutligen, ju mer benägna respondenterna är att anse att kvinnor möter betydande hinder i politiken, desto mer troligt är det att de föreslår att det politiska livet domineras av män som inte värdesätter kvinnors kompetens tillräckligt (63 procent mot 51 procent), eller att det finns seglivade stereotyper (44 procent mot 34 procent av dem som anser att dessa hinder inte är betydande ). Däremot är de mindre benägna (23 procent mot 35 procent) att anse att kvinnors underrepresentation i politiken är kopplad till att de inte är särskilt intresserade av denna typ av karriär eller att kvinnor föredrar att koncentrera sig på det lokala politiska livet (19 procent mot 25 procent)

39 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR QA11T - Reasons why women are under-represented in politics The political world is dominated by men who do not value the skills of women enough The existence of persistent stereotypes The measures to encourage parity between women and men in politics are ineffective Women have little interest in this type of career/ do not give priority to this type of career Women are too often placed in disadvantageous positions on electoral lists Women get more interested in local public life than national and European public life The media pay less attention to women than to men during election campaigns EU27 59% 40% 28% 26% 22% 20% 15% Sex Male 57% 40% 28% 28% 21% 21% 14% Female 61% 41% 28% 25% 23% 20% 16% Age % 44% 25% 24% 22% 17% 18% % 44% 29% 28% 20% 19% 14% % 42% 30% 26% 21% 20% 14% % 35% 28% 27% 25% 22% 16% Education (End of) 15-59% 35% 26% 24% 23% 19% 16% % 38% 30% 27% 23% 21% 16% % 46% 29% 28% 22% 21% 12% Still studying 60% 47% 24% 25% 19% 17% 18% Respondent occupation scale Self-employed 60% 47% 32% 26% 22% 16% 15% Managers 59% 46% 30% 27% 19% 24% 12% Other white collars 60% 42% 33% 28% 20% 21% 13% Manual workers 60% 40% 28% 27% 21% 21% 15% House persons 61% 39% 27% 24% 24% 18% 19% Unemployed 58% 39% 29% 26% 23% 16% 16% Retired 57% 33% 26% 27% 24% 22% 15% Students 60% 47% 24% 25% 19% 17% 18% Left-Right scale (1-4) Left 61% 45% 31% 25% 24% 19% 15% (5-6) Centre 61% 39% 28% 27% 22% 22% 16% (7-10) Right 55% 38% 30% 29% 21% 23% 15% Obstacles facing women in political parties Signi-ficant 63% 44% 30% 23% 24% 19% 16% Not signi-ficant 51% 34% 26% 35% 19% 25% 14%

40 1.4 Lösningar för att förbättra kvinnornas representation i politiken [QA12] - Helst utbildnings- och stödåtgärder för att uppmuntra kvinnor att delta i politiken - När européerna tillfrågades om sätt att avhjälpa kvinnors underrepresentation i politiken framförde de återigen att de föredrar incitament framför tvångsåtgärder, så som konstaterats i svaren om kvinnors tillträde till ansvarsfulla befattningar i stora företag och på högre nivåer i offentlig förvaltning. Det oftast nämnda alternativet var införa utbildnings- och stödåtgärder för att uppmuntra kvinnor att delta i det politiska livet (30 procent). En fjärdedel av respondenterna (25 procent) nämnde därefter jämn fördelning på de valsedlar som de politiska partierna upprättar inför varje val. Färre än en av fem respondenter (19 procent) valde alternativet att införa lagstadgade kvoteringar vid val. Slutligen är 17 procent är för att införa ett system med ekonomiska incitament/sanktioner för att få de politiska partierna att iaktta en balans mellan kvinnor och män

41 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR Skillnader mellan medlemsstaterna Européerna i allmänhet instämmer i att kvinnor möter betydande hinder i politiken, men en analys av svaren per land avslöjar ganska uttalade skillnader mellan de 27 medlemsstaterna i fråga om tänkbara lösningar. En analys per landsgrupp påvisar också vissa skillnader. För det första får den lösning som oftast nämndes på europeisk nivå (30 procent), att införa utbildnings- och stödåtgärder för att uppmuntra kvinnor att delta i det politiska livet, mer stöd i länder utanför euroområdet (36 procent mot 27 procent i länder i euroområdet) och bland respondenter i före-2004-länder (31 procent mot 26 procent i 2004/2007-länder). Respondenter i euroområdet är dock en aning mer benägna att nämna tvångsåtgärder. Jämn fördelning på valsedlarna nämndes av 27 procent av respondenterna i euroområdet (mot 22 procent i länder utanför euroområdet). Vidare nämndes införandet av kvoteringar av 20 procent av respondenterna i euroområdet (mot 16 procent av respondenterna utanför euroområdet). Skillnaderna mellan medlemsstaterna är i vissa fall ganska uttalad: - Det oftast nämnda svaret, införa utbildnings- och stödåtgärder (30 procent), som även är den mest incitamentbaserade åtgärden, ses som den mest effektiva lösningen i 16 av 27 medlemsstater med Danmark i ledningen (53 procent), Sverige (52 procent), Nederländerna och Malta (50 procent vardera), Storbritannien (48 procent) och Luxemburg (47 procent), men betydligt mindre populär i Portugal (15 procent), Italien (17 procent), Österrike och Bulgarien (19 procent vardera). Den största skillnaden mellan medlemsstaterna som registrerades är således 38 procentenheter mellan Danmark och Portugal. - Jämn fördelning på de valsedlar som de politiska partierna upprättar inför varje val (25 procent) ses som den mest effektiva lösningen i nio länder. Stödet för denna åtgärd är särskilt starkt i Bulgarien (37 procent), Grekland (35 procent), Rumänien (34 procent), Tjeckien, på Cypern och i Litauen (33 procent vardera). Respondenter på Irland (10 procent), Malta (13 procent) och i Storbritannien (14 procent) är minst benägna att nämna denna åtgärd. Det finns en skillnad på 27 procentenheter mellan de länder som är mest övertygade om effektiviteten av denna åtgärd och de som är minst övertygade

42 - Införandet av lagstadgade kvoteringar vid val (19 procent) en mer tvingande åtgärd stöds framför allt av respondenterna i Portugal (34 procent) och Österrike (30 procent), där den också rangordnas som den mest effektiva åtgärden, och i Grekland (27 procent). Den nämndes dock av färre än en av tio respondenter i de nordliga EU-länderna: Nederländerna (5 procent), Sverige (7 procent) och Danmark (9 procent). - Den fjärde åtgärden, som också är tvingande, införa ett system med ekonomiska incitament/sanktioner för att få de politiska partierna att iaktta en balans mellan kvinnor och män (17 procent), stöds främst av respondenter i Italien (25 procent), Portugal (24 procent), Österrike och Tjeckien (22 procent vardera). Den nämndes dock av endast 6 procent av respondenterna i Nederländerna och av 7 procent i Danmark, på Cypern, i Litauen och Sverige

43 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR QA12 According to you, which of the following would be the most effective measure to encourage better political representation of women? Putting in place training and support measures to encourage women to take part in political life Parity on the electoral lists drawn up by political parties at every election Impose quotas by law during elections Introducing a system of financial incentives/ penalties for political parties to make them respect a balance between women and men EU27 30% 25% 19% 17% ZONE EURO 27% 20% 18% 27% NON EURO 22% 16% 16% 36% PRE % 19% 17% 31% POST-2004/07 27% 20% 18% 26% BE 32% 27% 23% 14% BG 19% 37% 22% 16% CZ 23% 33% 18% 22% DK 53% 25% 9% 7% DE 25% 27% 24% 15% EE 41% 31% 10% 9% IE 43% 10% 15% 21% EL 25% 35% 27% 10% ES 31% 25% 16% 18% FR 29% 28% 17% 19% IT 17% 29% 24% 25% CY 40% 33% 19% 7% LV 40% 28% 13% 8% LT 34% 33% 14% 7% LU 47% 22% 14% 9% HU 25% 27% 23% 19% MT 50% 13% 11% 17% NL 50% 29% 5% 6% AT 19% 24% 30% 22% PL 28% 19% 21% 19% PT 15% 17% 34% 24% RO 23% 34% 16% 18% SI 29% 31% 21% 12% SK 25% 28% 20% 21% FI 44% 20% 13% 18% SE 52% 31% 7% 7% UK 48% 14% 12% 14% Highest percentage per country Highest percentage by item Lowest percentage per country Lowest percentage by item

44 Sociodemografisk analys De sociodemografiska skillnaderna för denna fråga är små men vi kan konstatera följande: - Kvinnor är en aning mer benägna än män (19 procent mot 15 procent) att föredra införandet av ett system för ekonomiska incitament/sanktioner. Män är däremot en aning mer för (27 procent mot 24 procent) jämn fördelning på de valsedlar som de politiska partierna upprättar inför varje val. - Utbildningsnivån tycks inte påverka svaren, förutom för den oftast nämnda lösningen ( införa utbildnings- och stödåtgärder för att uppmuntra kvinnor att delta i det politiska livet, 30 procent), som nämndes oftare av de mest utbildade respondenterna (34 procent mot 25 procent för dem som lämnade skolan vid 15 års ålder eller tidigare). - Samma sak gäller för yrke som ger upphov till få skillnader, med undantag för alternativet införa utbildnings- och stödåtgärder, som oftare stöd av chefer (36 procent, vilket kan jämföras med 27 procent av egenföretagarna och 29 procent av arbetarna). - Slutligen är de respondenter som anser att kvinnor möter betydande hinder i politiska partier minst benägna att förorda utbildnings- och stödåtgärder för att uppmuntra kvinnor att delta i politiken (29 procent mot 35 procent av dem som anser att hindren inte är betydande ). Däremot är de mer benägna att stödja tvångsåtgärder: 20 procent nämnde införandet av kvoteringar (som nämndes av endast 16 procent av dem som inte anser att hindren är betydande ) och 27 procent (mot 23 procent) av dem som nämnde jämn fördelning på valsedlarna

45 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR QA12 According to you, which of the following would be the most effective measure to encourage better political representation of women? Putting in place training and support measures to encourage women to take part in political life Parity on the electoral lists drawn up by political parties at every election Impose quotas by law during elections Introducing a system of financial incentives/ penalties for political parties to make them respect a balance between women and men EU27 30% 25% 19% 17% Sex Male 30% 27% 18% 15% Female 30% 24% 19% 19% Education (End of) 15-25% 26% 20% 17% % 25% 19% 19% % 28% 17% 15% Still studying 34% 24% 17% 18% Respondent occupation scale Self-employed 27% 29% 20% 17% Managers 36% 25% 18% 14% Other white collars 29% 28% 19% 19% Manual workers 29% 26% 19% 18% House persons 30% 23% 20% 17% Unemployed 30% 23% 19% 18% Retired 29% 26% 19% 16% Students 34% 24% 17% 18% Obstacles facing women in political parties Significant 29% 27% 20% 18% Not significant 35% 23% 16% 16%

46 1.5 Orsaker att inte rösta i valen [QA13] - Bristande förtroende för de politiska företrädarna är huvudskälet till att européerna avstår från att rösta - Kvinnornas underrepresentation i politiken fick oss att fråga respondenterna om de främsta skälen till att avstå från att rösta i nästa lokala, nationella eller europeiska val. QA13 What are the main reasons which would discourage you from voting at next local / national / European elections? (MULTIPLE ANSWERS POSSIBLE) European National Local You have no confidence in local / national / european political representatives 29% 34% 40% You feel ill-informed about the local / national / european issues 12% 16% 22% Your vote has no impact/ voting changes nothing 18% 17% 19% You are not interested in local / national / european politics 12% 14% 19% Your main concerns are not enough taken into account at local / national / european elections 17% 20% 22% Other (SPONTANEOUS) 8% 9% 9% DK 9% 11% 10% For alla val, på såväl lokal som nationell nivå och EU-nivå, var bristande förtroende för politiska företrädare den huvudorsak som européerna uppgav för att inte rösta. 29 procent av respondenterna sade att de inte hade förtroende för sina politiska företrädare på EU-nivå. 40 procent saknar förtroende för de nationella företrädarna och 34 procent för de regionala företrädarna

47 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR Respondenterna är således betydligt mer benägna att misstro sina nationella och lokala politiska företrädare än sina EU-företrädare. Det näst vanligaste orsak som nämndes för att inte rösta i Europavalet är brist på information om EU-frågor (22 procent). Respondenterna säger också att de frågor som de anser angelägna inte beaktas tillräckligt i de lokala (22 procent) och nationella valen (20 procent). Den tredje oftast nämnda orsaken är att deras röst inte har någon effekt/att rösta förändrar ingenting: 19 procent för Europaval (lika med ointresserad av EU-politiken), 18 procent för nationella val och 17 procent för lokala val. De övriga orsakerna, som var och en nämndes av färre än 18 procent av européerna, var att de inte är intresserade av politik och att de anser sig vara dåligt informerade om lokala och nationella frågor. Alternativet det är obligatoriskt att rösta är endast relevant i Grekland, Belgien och Luxemburg, de tre länder där det faktiskt är obligatoriskt att rösta

48 Skillnader mellan medlemsstaterna Vi tittade först på valet till Europaparlamentet och fann ganska få skillnader mellan medlemsstaterna. För det första finns det en signifikant skillnad på tio procentenheter mellan euroområdet (33 procent) och länderna utanför euroområdet (23 procent) i fråga om förtroendet för företrädarna i EU-politiken. Det finns också en skillnad på fem procentenheter för detta alternativ mellan 2004/2007-länderna (25 procent) och före-2004-länderna (30 procent). För det andra finns det en skillnad på fem procentenheter mellan före-2004-länderna (18 procent) och 2004/2007-länderna (23 procent) för två alternativ: avsaknad av intresse för EU-politiken och känslan av att det inte påverkar något att rösta. Det finns också en skillnad på fyra procentenheter mellan dessa båda ländergrupper för svaret de frågor som du anser angelägna beaktas inte tillräckligt i valet till Europaparlamentet (16 procent för före-2004-länderna och 20 procent i 2004/2007-länderna). En detaljerad analys av de nationella resultaten avslöjar en rad variationer. - Bristande förtroende för företrädarna i EU-politiken (29 procent) nämndes främst i Spanien (47 procent), Österrike (45 procent), Grekland (41 procent), Portugal (38 procent) och Tyskland (36 procent), men nämndes mycket mer sällan på Malta (10 procent), i Estland (13 procent) och i Luxemburg (14 procent). - Känslan av att vara dåligt informerad om EU-frågor (22 procent) nämndes oftast av respondenter i Sverige (34 procent), Österrike (33 procent) och Danmark (32 procent). Detta alternativ nämndes minst ofta i Estland (15 procent) och Lettland (16 procent). - Känslan av att det inte förändrar något att rösta (19 procent) är särskilt utbredd i Bulgarien och Slovenien (33 procent vardera) samt i Österrike och Rumänien (29 procent) men betydligt mindre vanlig i Sverige (11 procent), Danmark (12 procent) samt på Malta och i Portugal (13 procent vardera). - Respondenterna i Tjeckien (29 procent) samt i Rumänien och Slovenien (26 procent vardera) är mest benägna att nämna bristande intresse för

49 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR EU-politiken (19 procent). Respondenter i Grekland (7 procent) och Sverige (9 procent) är minst benägna att nämna denna orsak. - Respondenter i Österrike (33 procent) och Rumänien (25 procent) är de som är mest benägna att anse att de frågor som de anser är angelägna inte beaktas tillräckligt i valet till Europaparlamentet (17 procent), medan respondenter i Luxemburg (7 procent), på Malta och i Storbritannien (8 procent) är minst benägna att nämna denna orsak. QA13c What are the main reasons which would discourage you from voting at next European elections? You have no confidence in European political representatives You feel ill-informed about the European issues You are not interested in European politics Your vote has no impact/ voting changes nothing Your main concerns are not enough taken into account at European elections EU27 29% 22% 19% 19% 17% ZONE EURO 33% 23% 17% 19% 18% NON EURO 23% 22% 22% 19% 15% PRE % 23% 18% 18% 16% POST-2004/07 25% 21% 23% 23% 20% BE 22% 25% 24% 27% 19% BG 19% 21% 16% 33% 16% CZ 25% 18% 29% 27% 23% DK 17% 32% 16% 12% 10% DE 36% 22% 16% 25% 21% EE 13% 15% 14% 22% 14% IE 16% 20% 18% 17% 15% EL 41% 17% 7% 26% 15% ES 47% 26% 20% 16% 15% FR 23% 26% 17% 16% 15% IT 35% 18% 17% 15% 20% CY 24% 24% 16% 21% 14% LV 20% 16% 13% 24% 12% LT 22% 22% 20% 28% 14% LU 14% 17% 12% 16% 7% HU 21% 27% 14% 24% 21% MT 10% 18% 12% 13% 8% NL 16% 25% 15% 19% 12% AT 45% 33% 23% 29% 33% PL 25% 21% 24% 15% 18% PT 38% 24% 22% 13% 20% RO 32% 18% 26% 29% 25% SI 25% 30% 26% 33% 13% SK 23% 28% 18% 23% 19% FI 32% 12% 11% 20% 21% SE 17% 34% 9% 11% 16% UK 20% 21% 22% 16% 8% Highest percentage per country Highest percentage by item Lowest percentage per country Lowest percentage by item

50 När det gäller de nationella valen konstaterade vi först att det finns vissa skillnader mellan ländergrupperna. Det finns en skillnad på sju procentenheter mellan respondenterna i euroområdets länder (43 procent) och övriga länder (36 procent) för alternativet du har inget förtroende för de nationella politiska företrädarna. Det finns också en skillnad på fem procentenheter mellan respondenter i före länderna (11 procent) och 2004/2007-länderna (16 procent) för alternativet du är inte intresserad av nationell politik. Det finns också betydande skillnader mellan medlemsstaterna: - Bristande förtroende för de nationella politiska företrädarna (40 procent) nämndes av över hälften av respondenterna i Spanien (59 procent), Rumänien (54 procent) och Portugal (51 procent), men nämndes betydligt mer sällan i Luxemburg (16 procent) och på Malta (18 procent). - Att deras mest angelägna frågor inte beaktas tillräckligt i de nationella valen (20 procent) ses som en viktig orsak att inte rösta av respondenterna i Österrike (34 procent), Ungern (29 procent) och Sverige (26 procent). Denna orsak betraktas dock som betydligt mindre relevant i Lettland och Luxemburg (10 procent) och i Storbritannien (12 procent). - Känslan av att det inte förändrar något att rösta (18 procent) är särskilt relevant i Belgien (31 procent) (där det har funnits en expeditionsministär i avvaktan på en ny regeringsbildning sedan det senaste valet i juni 2010), Slovenien (29 procent), Litauen (27 procent) och Bulgarien, Tyskland och Lettland (samtliga 25 procent). Detta intryck delas av endast 6 procent av respondenterna i Sverige och av 10 procent av dem på Malta och i Danmark. - Brist på intresse för nationell politik (12 procent) nämndes oftast i Rumänien och Tjeckien (20 procent vardera), men denna orsak tycks inte vara särskilt relevant i Sverige (4 procent) eller i Nederländerna, Danmark och Grekland (6 procent vardera). - Respondenter i Österrike (24 procent), Ungern och Slovakien (17 procent vardera) är mest benägna att anse att de är dåligt informerade om

51 Särskild EUROBAROMETER EB SPECIAL KVINNOR nationella frågor, medan respondenterna i Bulgarien, Estland, Grekland och Lettland (samtliga 7 procent) är minst benägna att ha denna uppfattning

52 QA13b What are the main reasons which would discourage you from voting at next national elections? You have no confidence in national political representatives Your main concerns are not enough taken into account at national elections Your vote has no impact/ voting changes nothing You are not interested in national politics You feel ill-informed about the national issues EU27 40% 20% 18% 12% 12% ZONE EURO 43% 20% 18% 12% 12% NON EURO 36% 19% 17% 13% 11% PRE % 19% 17% 11% 11% POST-2004/07 42% 23% 19% 16% 12% BE 32% 21% 31% 18% 13% BG 44% 19% 25% 10% 7% CZ 46% 19% 23% 20% 12% DK 26% 16% 10% 6% 15% DE 40% 23% 25% 9% 13% EE 26% 17% 22% 9% 7% IE 25% 17% 18% 11% 10% EL 50% 13% 24% 6% 7% ES 59% 17% 14% 16% 15% FR 38% 18% 16% 10% 10% IT 46% 24% 13% 12% 10% CY 43% 17% 21% 9% 11% LV 31% 10% 25% 8% 7% LT 38% 17% 27% 14% 14% LU 16% 10% 13% 10% 12% HU 30% 29% 21% 11% 17% MT 18% 13% 10% 10% 8% NL 23% 18% 17% 6% 11% AT 46% 34% 24% 18% 24% PL 37% 25% 13% 16% 11% PT 51% 24% 14% 16% 15% RO 54% 23% 24% 20% 14% SI 46% 15% 29% 16% 11% SK 41% 17% 16% 15% 17% FI 32% 21% 20% 11% 12% SE 25% 26% 6% 4% 16% UK 31% 12% 16% 10% 9% Highest percentage per country Highest percentage by item Lowest percentage per country Lowest percentage by item

53 Special EUROBAROMETER EB SPECIAL WOMEN Skillnader mellan medlemsstaterna När det gäller lokala val finns det en rad andra skillnader mellan ländergrupperna än de som observerades för Europavalet och nationella val: respondenter i euroområdet är mindre benägna att ha förtroende för sina lokala politiska företrädare (36 procent mot 31 procent i euroområdet). Dessutom är invånarna i 2004/2007-länderna en aning mer benägna att säga att de inte är intresserade av lokal politik (18 procent mot 14 procent i före-2004-länderna). Återigen är de nationella skillnaderna ganska uttalade: - Den oftast nämnda orsaken du saknar förtroende för de lokala politiska företrädarna (34 procent) väljs mest ofta av respondenterna i de södra EU-länderna: Spanien (53 procent), Portugal (47 procent), Grekland (46 procent) samt Italien och Rumänien (42 procent vardera), men mindre ofta i Luxemburg (16 procent) eller i Danmark och på Malta (19 procent vardera). - Att respondenternas viktigaste angelägenheter inte beaktas tillräckligt i lokala val (22 procent) är en viktig orsak att avstå från att rösta i Österrike (37 procent), Ungern (31 procent), Polen (30 procent) och Rumänien (27 procent). Detta är dock betydligt mer sällan fallet i Luxemburg (9 procent), Lettland (11 procent) och Storbritannien (12 procent). - Din röst har ingen inverkan, att rösta förändrar ingenting (17 procent) nämns ofta i Belgien (28 procent), Litauen och Slovenien (27 procent vardera), men mer sällan i Sverige (5 procent) och Polen (10 procent). - De respondenter som är mest benägna att nämna dåligt informerad om lokala frågor (16 procent) finns i Österrike (26 procent), Danmark (25 procent), Nederländerna (24 procent) och Sverige (22 procent), medan man är mindre benägen att svara så i Grekland (7 procent), Estland och Lettland (8 procent) samt i Bulgarien (9 procent). - Den sista orsaken, inget intresse för lokal politik (14 procent), nämndes oftast av respondenter i Rumänien (23 procent), Tjeckien (21 procent) och Österrike (19 procent), men mer sällan av dem i Grekland (7 procent), Sverige (8 procent) och på Cypern (9 procent)

54 QA13a What are the main reasons which would discourage you from voting at next local elections? You have no confidence in local political representatives Your main concerns are not enough taken into account at local elections Your vote has no impact/ voting changes nothing You feel ill-informed about the local issues You are not interested in local politics EU27 34% 22% 17% 16% 14% ZONE EURO 36% 22% 17% 16% 14% NON EURO 31% 21% 16% 15% 15% PRE % 20% 17% 16% 14% POST-2004/07 34% 26% 17% 15% 18% BE 26% 22% 28% 16% 18% BG 39% 21% 21% 9% 12% CZ 31% 23% 20% 17% 21% DK 19% 17% 10% 25% 13% DE 32% 25% 24% 17% 14% EE 23% 17% 22% 8% 10% IE 24% 16% 15% 14% 14% EL 46% 20% 18% 7% 7% ES 53% 18% 14% 17% 14% FR 25% 19% 17% 19% 12% IT 42% 25% 12% 11% 15% CY 38% 18% 23% 10% 9% LV 29% 11% 23% 8% 10% LT 41% 19% 27% 16% 14% LU 16% 9% 11% 17% 12% HU 26% 31% 22% 15% 13% MT 19% 14% 12% 10% 18% NL 20% 15% 13% 24% 12% AT 36% 37% 21% 26% 19% PL 31% 30% 10% 17% 17% PT 47% 23% 13% 18% 17% RO 42% 27% 23% 13% 23% SI 31% 18% 27% 15% 17% SK 34% 19% 16% 18% 15% FI 26% 24% 18% 14% 15% SE 29% 23% 5% 22% 8% UK 27% 12% 16% 14% 13% Highest percentage per country Highest percentage by item Lowest percentage per country Lowest percentage by item

55 Special EUROBAROMETER EB SPECIAL WOMEN Sociodemografisk analys - Mäns och kvinnors svar på denna fråga är ganska likartade. Den enda svaga skillnaden är att män har mindre förtroende för sina politiska företrädare. Detta gäller lokala politiska företrädare (36 procent respektive 33 procent), nationella politiska företrädare (42 procent och 39 procent) samt företrädare i EU-politiken (31 procent och 28 procent). - Ålder ger däremot upphov till fler skillnader, särskilt när det gäller de yngsta respondenterna (15 24), som medger att de inte är intresserade av politik, vare sig på lokal nivå (24 procent mot 10 procent för dem som är 55 år eller äldre), nationell nivå (22 procent mot 9 procent för dem som är 55 år eller äldre) eller EU-nivå (26 procent mot 16 procent för den äldsta åldersgruppen). De är också mer benägna (19 procent, dvs. samma som för åldersgruppen 25 39) att anse att de är dåligt informerade om lokala frågor (mot 13 procent för dem som är 55 år eller äldre), nationella frågor (15 procent mot 10 procent för dem som är 40 år eller äldre) och EU-frågor (24 procent mot 20 procent för den äldsta åldersgruppen). Respondenter i åldern har minst förtroende för sina lokala politiska företrädare (36 procent mot 31 procent i åldersgruppen 15 24) och för sina företrädare i EU-politiken (32 procent mot 24 procent i åldersgruppen 15-24), medan respondenter i åldersgruppen är minst benägna att ha förtroende för sina nationella företrädare (44 procent mot 37 procent i åldersgruppen 15 24). Respondenter i åldern är också de som är mest benägna att anse att deras angelägenheter inte beaktas i tillräcklig grad i lokala val (23 procent mot 20 procent i åldersgruppen 15 24). - Svaren är också korrelerade till utbildning. Respondenter som lämnade skolan vid 15 års ålder eller tidigare är minst benägna att ha förtroende för sina lokala politiska företrädare (38 procent, jämfört med 32 procent för de mest utbildade respondenterna), sina nationella politiska företrädare (42 procent mot 40 procent) och sina företrädare i EU-politiken (32 procent mot 28 procent för de mest utbildade respondenterna). - Respondenternas yrke är också en särskiljande faktor. Arbetslösa personer är mest benägna att säga att de inte är intresserade av lokal politik (20 procent mot 9 procent av egenföretagarna), nationell politik (18 procent

56 mot 7 procent av cheferna) och av EU-politik (26 procent mot 12 procent av cheferna). - På samma sätt är respondenter som för det mesta har svårigheter att betala sina räkningar mer benägna att inte ha förtroende för sina lokala politiska företrädare (39 procent mot 32 procent av dem som aldrig har sådana svårigheter). De är också mer benägna att anse att det inte förändrar något att rösta på lokal nivå (21 procent, jämfört med 16 procent för dem som praktiskt taget aldrig har problem med att betala sina räkningar), på nationell nivå (22 procent mot 17 procent) eller EU-nivå (23 procent mot 18 procent). Följande tabell illustrerar dessa skillnader som kan få respondenter att avstå från att rösta i EU-valet. QA13c What are the main reasons which would discourage you from voting at next European elections? (MULTIPLE ANSWERS POSSIBLE) You are not interested in European politics You have no confidence in European political representatives Your main concerns are not enough taken into account at European elections You feel ill-informed about the European issues Your vote has no impact/ voting changes nothing EU27 19% 29% 17% 22% 19% Sex Male 18% 31% 18% 22% 18% Female 19% 28% 16% 23% 20% Age % 24% 16% 24% 18% % 30% 18% 25% 19% % 32% 17% 22% 19% % 28% 16% 20% 20% Education (End of) 15-20% 32% 15% 21% 20% % 30% 17% 23% 21% % 28% 18% 23% 16% Still studying 23% 22% 16% 23% 15% Respondent occupation scale Self-employed 13% 33% 17% 23% 19% Managers 12% 29% 18% 24% 15% Other white collars 17% 31% 19% 22% 20% Manual workers 22% 32% 17% 23% 20% House persons 23% 30% 14% 23% 21% Unemployed 26% 30% 19% 23% 22% Retired 16% 27% 16% 20% 19% Students 23% 22% 16% 23% 15%

57 Special EUROBAROMETER EB SPECIAL WOMEN 2. BRISTANDE JÄMSTÄLLDHET MELLAN MÄN OCH KVINNOR 2.1 Orsaker till kvinnors otrygghet i EU [QA8] - En mängd olika orsaker förklarar kvinnornas otrygga situation - I en tid då 17 procent av kvinnorna befinner sig i en otrygg situation är det intressant att fråga européerna vad de anser att orsakerna är. Respondenterna ombads därför att välja högst två av de föreslagna fem orsakerna. För européerna finns det två huvudorsaker, som vardera fick 34 procent, till den otrygghet som kvinnor erfar i EU: dels det ökande antalet ensamstående föräldrar, särskilt mammor som uppfostrar sina barn ensamma, dels otrygga arbeten i sig (säsongsarbete eller tillfälliga anställningar). Tätt efter dessa orsaker följer avbrott i yrkesarbetet och/eller deltidsarbete på grund av familjeansvar och dess effekter på pensionens storlek som nämndes av nästan en tredjedel (31 procent), löneklyftan mellan kvinnor och män, som nämndes av drygt en fjärdedel av respondenterna (26 procent), samt ofrivilligt deltidsarbete, som nämndes av en av fem respondenter (20 procent). Ingen enskild orsak sticker tydligt ut bland de andra