Eftervalsundersökning 2009

Transkript

1 Eurobarometer specialrapport EUROPAPARLAMENTET Europeiska kommissionen 2009 Rapport Intervjuperiod: juni-juli 2009 Offentliggjord: november 2009 Eurobarometer specialrapport 320/ Wave 71.3 TNS opinion & social Denna undersökning har beställts av Europaparlamentet och samordnats av Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikation. Dokumentet speglar inte Europaparlamentets ståndpunkt. De tolkningar och åsikter som framförs är författarnas egna. DV\795510SV.doc

2 INNEHÅLL INNEHÅLL...2 INLEDNING Ett allmänt sjunkande deltagande men skiftande resultat beroende på land Europeiska kontraster...7 Länder där valdeltagandet har ökat Länder där valdeltagandet är stabilt (mindre än en procents förändring i positiv eller negativ riktning) Länder där valdeltagandet har minskat Vilka är soffliggarna? a. Soffliggarnas sociodemografiska profil b. Soffliggarfrekvenser Tidpunkten för beslutet att inte rösta Skäl för att avstå från att rösta De intervjuades politiska medvetenhet Tillräcklig information för att rösta? Hur valkampanjen observerades Minns européerna en kampanj som uppmuntrade dem att gå och rösta? Europafrågornas betydelse för röstandet Tidpunkten för beslutet Skäl för att rösta De viktigaste frågorna för väljarnas val Inställningen till EU och EU-motståndets betydelse SLUTSATSER...72 TEKNISKA SPECIFIKATIONER...77 FRÅGEFORMULÄR...80 TABELL

3 INLEDNING Den 4 7 juni i år hade över 386 miljoner väljare i EU:s 27 medlemsstater möjlighet att rösta fram de 736 ledamöter som ska företräda dem i Europaparlamentet. Flera viktiga slutsatser kan dras av valresultaten: Andelen väljare som inte röstade soffliggarna var 57 % (+2,5 % jämfört med 2004), vilket innebär att trenden med sjunkande valdeltagande försvagats. Utvecklingen av valdeltagandet skilde sig stort mellan medlemsstaterna. Valdeltagandet var fortfarande lågt i de länder som gick med i EU 2004 och 2007 men ökade ändå påtagligt. Valdeltagandet tenderar att sjunka i medlemsstater som har deltagit i de olika valen sedan Det var dessa slutsatser som gjorde att Europaparlamentet beslutade att genomföra en stor eftervalsundersökning i hela unionen för att särskilt studera orsakerna till valskolket, de röstandes och soffliggarnas inställning till Europafrågor och utvecklingen av stödet för EU. Dessutom ville parlamentet ha analyser för att överväga åtgärder som skulle kunna göra det möjligt att vända trenden med ett ständigt sjunkande valdeltagande. Därför får vi inte blunda för de negativa och oroande faktorer som framkommer av analysen, men inte heller avstå från att framhålla positiva och hoppingivande faktorer. Detta är syftet med den omfattande eftervalsundersökning som har genomförts i EU:s 27 medlemsstater på beställning av Europaparlamentet (GD Information) inom ramen för Europeiska kommissionens (GD COMM) ordinarie Eurobarometer. 3

4 Resultaten av undersökningen visar särskilt följande: Känslan av samhörighet med EU och av europeiskt medborgarskap är totalt sett på uppåtgående. Samhörighetskänslan ökar i de länder som gick med i EU 2004 och avtar något i de övriga länderna. Förtroendet för EU:s institutioner har ökat en aning och är betydande framför allt i de länder som senast blev EU-medlemmar. Ett viktigt skäl att gå och rösta är för att fullgöra sin medborgerliga plikt snarare än för att markera sitt gillande av EU. Ett viktigt skäl att inte gå och rösta är för att visa sitt missnöje med politiken i allmänhet snarare än för att markera sitt missnöje med EU. Ovanstående punkter beskrivs närmare i denna analysrapport. Föra att så långt möjligt minimera risken att de intervjuade hade glömt valet den 7 juni genomfördes intervjuerna mellan den 15 juni och den 7 juli 2009 med personer från 18 år och uppåt 1. Eurobarometern om valet genomfördes av TNS Opinion & Social. Den metod som använts är densamma som för Eurobarometerns standardutgåva från generaldirektoratet för kommunikation (enheten för opinionsanalys och mediebevakning). En teknisk kommentar om de intervjuer som genomfördes av instituten i nätverket TNS Opinion & Social bifogas rapporten. I den beskrivs den intervjumetod som använts samt konfidensintervallen. Kartläggningskriterier för eftervalsundersökningen är kön, ålder, bosättningsregion samt rekonstruktion av deltagande i Europaparlamentsvalet, rekonstruktion av röstande och deltagande i det senaste allmänna valet i respektive medlemsstat. 1 Från 16 år och uppåt i Österrike. Såsom vedertaget avses dock unga vara personer i åldern år, i hela rapporten. 4

5 I rapporten analyseras undersökningsresultaten enligt tre huvudlinjer: Soffliggare: profil och skäl Observation av valkampanjen Europafrågornas betydelse för röstandet Förutom de resultat som studerats på EU-nivå (EU-27) försöker vi påvisa skillnader, som ibland är betydande, mellan medlemsstater eller grupper av medlemsstater på sociodemografisk nivå, men även som funktion av andra variabler, bland annat väljarnas inställning på valdagen (röstande väljare eller soffliggare) och inställningen till EU. För att medge jämförelser mellan de två senaste Europaparlamentsvalen jämför vi resultaten i denna undersökning med dem från de eftervalsundersökningar som genomfördes av TNS Opinion (vid den tiden EOS Gallup Europe) i juni 2004, strax efter det förra Europaparlamentsvalet. Även om man måste ta hänsyn till vissa skillnader 2 ger jämförelsen ändå ytterst intressanta upplysningar som kan utnyttjas vid tolkningen av valet. 2 Flash Eurobarometer 162. Skillnader i fråga om insamlingsmetod (intervjuer genomfördes främst per telefon), liksom urvalet (EU-25, Rumänien och Bulgarien anslöts inte förrän 2007). Den fullständiga rapporten om 2004 års eftervalsundersökning finns på: 5

6 Anmärkning Denna specialutgåva av Eurobarometern genomfördes mellan den 12 juni och den 7 juli 2009 och ingår i Eurobarometer 71. I rapporten omnämns länderna med sina officiella förkortningar. FÖRKORTNINGAR UE27 NSP BE CZ BG DK DE EE EL ES FR IE IT CY LT LV LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Europeiska unionen 27 medlemsstater Vet ej Belgien Tjeckien Bulgarien Danmark Tyskland Estland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Cypern Litauen Lettland Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien 6

7 1. Ett allmänt sjunkande deltagande men skiftande resultat beroende på land Deltagandet i Europaparlamentsvalet fortsätter att minska. Minskningen är dock mindre uttalad än mellan 1999 och Vi ska här försöka analysera och beskriva skälen till soffliggandet och teckna en sociodemografisk profil för soffliggarna vid Europaparlamentsvalet. 1.1 Europeiska kontraster Valdeltagandet fortsätter att minska I den utvidgade Europeiska unionen gick 43 % av väljarna till valurnorna 3. Detta är en minskning med 2,5 % 4 jämfört med Europaparlamentsvalet 2004, som redan det var ett soffliggarrekord. Evolution of turnout in the European elections (in %) Sedan det första Europaparlamentsvalet 1979 (då EU hade nio medlemsstater) har valdeltagandet stadigt minskat. Denna valomgång har dock minskningen dämpats. Om man ska leta efter något trösterikt i detta som trots allt är ett demokratiskt misslyckande bör det understrykas att takten för det ständigt sjunkande valdeltagandet sedan det första valet QK1: EU-parlamentsvalet hölls den (INFOGA RÄTT DATUM BEROENDE PÅ LAND). Av en eller annan anledning var det en del i (VÅRT LAND) som inte röstade i detta val. Röstade du själv i EU-parlamentsvalet? 7

8 bromsats upp betydligt mellan 2004 och 2009, efter det stora fallet mellan 1994 och 1999 (-7,2 %) och likaså mellan 1999 och 2004 (-4 %). Jämförelse mellan medlemsstaterna Innan vi intresserar oss för hur valdeltagandet utvecklats jämfört med förra valet ska vi först titta på siffrorna för varje medlemsstat. Valdeltagandet var särskilt högt i tre länder: Luxemburg (90,76 %), Belgien (90,39 %) och Malta (78,79 %). Men då ska man komma ihåg att det i de båda förstnämnda länderna är obligatoriskt att rösta, och lagbrytare bötfälls. Fler än tre av fyra potentiella väljare gick och röstade i Malta (78,79 %), där det ändå inte är obligatoriskt att rösta. Vi ser också ett högre deltagande än det europeiska genomsnittet i elva länder: Italien, Danmark, Cypern, Irland, Lettland, Grekland, Österrike, Sverige, Spanien, Estland och Tyskland. Deltagandet låg mellan 43,27 % i Tyskland och 65,05 % i Italien. Även i Cypern (59,4 %) och i Grekland (52,61 %) är det obligatoriskt att rösta men soffliggarna bötfälls inte. I Italien var det obligatoriskt att rösta fram till Deltagande är lägre än det europeiska genomsnittet på 43 % i sju länder: Frankrike, Finland, Bulgarien, Portugal, Nederländerna, Ungern och Storbritannien. Över en tredjedel av de potentiella väljarna gick dock ändå och röstade. Valdeltagandet i dessa länder varierar mellan 40,63 % i Frankrike och 34,7 % i Nederländerna. Slutligen är deltagandet under 30 % i en sista grupp på sex länder: det rör sig om Slovenien, Tjeckien, Rumänien, Polen, Litauen och Slovakien, där det var mindre än en potentiell väljare av fem som röstade (19,64 %). Alla medlemsstater i den sistnämnda gruppen, där valdeltagandet ligger klart under det europeiska genomsnittet, är länder i Central- och Östeuropa. 4 För att underlätta läsningen anges siffrorna för deltagandet med endast en decimal i den här analysen. I vissa tabeller och diagram anges dock resultaten med två decimaler. 8

9 Deltagande i Europaparlamentsvalet den 4 7 juni 2009 i de 27 medlemsstaterna Jämförelse med förra valet LU BE MT IT DK CY IE LV EL AT SE ES EE DE FR FI BG PT NL HU UK SI CZ RO PL LT SK /

10 Utveckling jämfört med föregående val Utöver mätvärdena från det senaste Europaparlamentsvalet är det intressant att studera hur deltagandet har utvecklats sedan det förra Europaparlamentsvalet 2004 (för de dåvarande 25 medlemsstaterna) och 2007 (i Rumänien och Bulgarien). Här kan man urskilja tre grupper av länder: länder där deltagandet har ökat, länder där deltagandet är oförändrat och länder där deltagandet har minskat. Länder där valdeltagandet har ökat Valdeltagandet har ökat i åtta länder. Ökningen är särskilt stor i Estland (43,9 %, +17,1 %), men även i Lettland (53,7 %, +12,4 %), Danmark (59,5 %, +11,7 %) och Bulgarien (39 %, +9,8 %). Deltagandet ökade med mer än fem procent i Sverige (45,5 %, +7,7 %) och något mindre i Polen (24,5 %, +3,7 %), Österrike (46 %, +3,5 %) och Slovakien (19,6 %, +2,7 %), där deltagandenivån dock fortfarande ligger under det europeiska genomsnittet. Det handlar alltså om två baltiska stater, två nordiska stater, två Central- och Östeuropeiska stater och en Medelhavsstat. Det verkar således som om det är i den östra delen av unionen som deltagandet har ökat mest. Länder där valdeltagandet är stabilt (mindre än en procents förändring i positiv eller negativ riktning) I åtta medlemsstater har valdeltagandet endast förändrats marginellt. Man ser dock en svag ökning i Slovenien (+0,02 %), på Irland (+0,06 %) och i Tyskland (+0,3 %). Deltagandet har sjunkit en aning i Tjeckien (-0,08 %), Spanien (-0,3 %), Belgien (- 0,4 %), Luxemburg (-0,6 %) och Finland (-0,8 %). Belgien och Luxemburg är en smula atypiska genom att det som tidigare nämnts är obligatoriskt att rösta i dessa länder och valdeltagandet där är särskilt högt. 10

11 Länder där valdeltagandet har minskat I elva medlemsstater röstade väljarna i mindre utsträckning i valet i juni 2009 än i det förra Europaparlamentsvalet. Detta är fallet för Rumänien, Portugal, Frankrike, Ungern, Nederländerna, Malta och Storbritannien, där deltagandet dock har sjunkit med mindre än fyra procent. I Italien är minskningen mer påtaglig: -6,7 % sedan Europaparlamentsvalet Det är i Grekland, i Cypern och framför allt i Litauen som valdeltagandet minskat mest, med -10,6 %, -13,1 % respektive -27,4 %. Européernas valdeltagande hänger nära samman med deras deltagande i nationella parlamentsval Det är intressant att land för land studera skillnaden mellan deltagandet i nationella parlamentsval och i valet till Europaparlamentet. Det gör det möjligt att urskilja förklaringar till det fortsatt sjunkande deltagandet i Europaparlamentsvalet: Är det ett fenomen som framför allt är kopplat till ett ointresse för EU-frågorna eller är det resultatet av ett mer djupgående missnöje med politiken bland européerna? Analysen av skillnaden mellan deltagandet i de båda valen (EU och nationella) avslöjar betydande variationer mellan länderna: skillnaden mellan valen varierar från över 40 % i Nederländerna (43,7 %) och över 35 % i Sverige (36,5 %), Storbritannien (36,3 %) och Malta (35 %), till mindre än en procent i Belgien och Luxemburg. Bakom dessa skillnader kan man dock konstatera en allmän tendens: i alla länder var deltagandet i Europaparlamentsvalet i juni 2009 lägre än i det senaste nationella valet. Analysen av jämförelsen mellan deltagandet i nationella val och Europaparlamentsval visar att läget är tämligen oförändrat jämfört med Den genomsnittliga skillnaden är ganska stabil och har till och med minskat en aning (25,4 % 2004, jämfört med 24,6 % 2009). Valdeltagandet tycks således sjunka mindre snabbt i Europaparlamentsvalet än i de nationella valen. Det tyder inte på att européerna är ointresserade av EU utan snarare på att de känner främlingskap inför val eller politik i allmänhet. 11

12 Man kan också se att de två serierna (deltagande i nationella val/deltagande i Europaparlamentsval) är starkt korrelerade: en positiv korrelation på 0,78 betyder att valbeteendet åtminstone när det gäller att gå och rösta tycks vara jämförbart från ett val till ett annat i de nya medlemsstaterna. I Lettland, där valdeltagandet i nationella val är lägre än i övriga länder, har man dock kraftsamlat extra mycket inför Europaparlamentsvalet. 12

13 Deltagande i nationella val och Europaparlamentsval i EU , 2009 Skilln. Skilln. Röstade i Röstade i Röstade i mellan mellan nationella Europaparla nationella Röstade i nat. val nat. val parlamentsval mentsval parlamentsval Europaparla Land och och (%) (%) (2004 (%) mentsvalet Europa Europa (före juni el. 2007) (före juni 2009 (%) parlam parlam 2004) (BG & RO) 2009) entsval entsval LU 86,5 91,35 +4,85 91,7 90,76-0,94 BE 91,9 90,81-1,09 91,3 90,39-0,91 MT 95,7 82,39-13,31 93,3 78,79-14,51 IT 80 71,72-8,28 80,47 65,05-15,42 DK 87 47,89-39,11 86,59 59,54-27,05 CY 91,8 72,50-19, ,40-29,6 IE 62,57 58,58-3,99 67,03 58,64-8,39 LV 71,4 41,34-30,06 60,98 53,70-7,28 EL 75,6 63,22-12,38 74,15 52,61-21,54 AT 80,48 42,43-38,05 78,8 45,97-32,83 SE 80,1 37,85-42,25 81,99 45,53-36,46 ES 75,66 45,14-30,52 75,32 44,87-30,45 EE 58,24 26,83-31, ,90-17,1 DE 79,1 43,00-36,1 77,7 43,27-34,43 FR 64,42 42,76-21,66 60,42 40,63-19,79 FI 69,7 39,43-30,27 67,9 38,60-29,3 BG 55,8 29,22-26,58-38,99 - PT 61,48 38,60-22,88 65,02 36,77-28,25 NL 80 39,26-40,74 80,4 36,75-43,65 HU 73,5 38, ,39 36,31-28,08 UK 59,4 38,52-20,88 61,3 34,70-26,6 SI 60,65 28,35-32,3 63,1 28,37-34,73 CZ 58 28,30-29,7 64,47 28,22-36,25 RO 58,51 29,47-29,04 30,2 27,67-2,53 PL 40,57 20,87-19,7 53,88 24,53-29,35 LT 46,08 48,38 +2,3 48,58 20,98-27,6 SK 70,06 16,97-53,09 54,67 19,64-35,03 Korrelation mellan deltagande i det senaste nationella valet före juni 2009 och i Europaparlamentsvalet 2009: 0,78 13

14 Flera slutsatser kan dras från analysen av tabellen: 1. Deltagandet i nationella val är systematiskt högre än i Europaparlamentsvalet. 2. Avståndet tycks dock minska betydligt mellan nationella val och Europaparlamentsval. 3. Utvecklingen av valdeltagandet i varje enskilt land tycks inte följa den allmänna trenden i samtliga undersökta länder. Situationen varierar från en medlemsstat till en annan. Det går inte riktigt att fastställa några allmänna tendenser eftersom situationen varierar från land till land, vilket illustreras av situationen i Estland respektive Litauen. Medan deltagandet i Europaparlamentsvalet nästan fördubblats i Estland sedan förra valet (från 26,8 % till 43,9 %) kan man se en diametralt motsatt utveckling i grannlandet Litauen: deltagandet har krympt från 48,4 % till 21 %. I analysen av hur valdeltagandet utvecklats bör vi också ta hänsyn till om andra val hölls på samma dag. Detta var fallet i tio medlemsstater. Generellt sett verkar det som om deltagandet i Europaparlamentsvalet påverkas positivt av att lokala, regionala eller nationella val eller folkomröstningar hålls samtidigt, men den effekten är begränsad och inte systematisk. Nu ska vi intressera oss för soffliggarnas sociologiska profil. 14

15 1.2 Vilka är soffliggarna? a. Soffliggarnas sociodemografiska profil Tendenserna till soffliggande är i stort sett desamma som i valet 2004: det är särskilt utbrett bland unga och de respondenter som är ekonomiskt svagast Deltagande i Europaparlamentsvalet 2009 Röstade Röstade inte Total UE27 43% 57% Kön Män 44 % 56 % Kvinnor 42 % 58 % Ålder % 71 % % 64 % % 56 % % 50 % Utbildning (ålder då den avslutades) % 57 % % 60 % % 48 % Studerande 34 % 66 % Politisk inställning Vänster 55 % 45 % Mitten 41 % 59 % Höger 61 % 39 % Sysselsättning Egenföretagare 51 % 49 % Chefer 53 % 47 % Övriga tjänstemän 44 % 56 % Arbetare 36 % 64 % Hemmaman/hemmafru 42 % 58 % Arbetslösa 28 % 72 % Pensionärer 49 % 51 % Studerande 34 % 66 % Svårt att betala räkningar För det mesta 34 % 66 % Ibland 41 % 59 % Aldrig 46 % 54 % Samhörighet med EU Ja 49 % 34 % Nej 41 % 66 % 15

16 På EU-nivå är benägenheten att inte rösta starkare i följande kategorier: Unga väljare under 25 år: 71 % av de unga gick inte och röstade, jämfört med 50 % av väljarna i åldern 55 år och äldre. Väljare som lämnat skolan före 16 års ålder: 57 % av dem gick inte och röstade, jämfört med 48 % av dem som fortsatt sina studier till 20 års ålder eller längre. Det är desto mer anmärkningsvärt eftersom det generellt sett finns fler äldre vilka, som vi just sett, röstade klart oftare än de yngre i kategorin respondenter som avslutat sina studier före 16 års ålder. Väljare som är föga politiskt medvetna: Soffliggande är klart vanligare bland européer som själva placerar sig i mitten på vänster höger-skalan (59 %) än bland dem som är mer polariserade åt vänster (45 %) eller åt höger (39 %). Det är vanligt att respondenter som placerar sig i mitten av den politiska matrisen är de minst politiskt medvetna, de minst engagerade och följaktligen de som minst mobiliseras vid val. Arbetare eller arbetslösa: När det gäller sysselsättning ser vi att arbetare och arbetslösa röstade mer sällan är övriga kategorier soffliggarna var 68 % respektive 72 %. Däremot är soffliggarna i minoritet bland väljare i kategorierna chefer, övriga tjänstemän och särskilt egenföretagare. Dessa resultat är korrelerade till dem som observerats för utbildningsnivån. Väljare som har problem med att få pengarna att räcka till månadens slut: Ju svårare man har att få pengarna att räcka, desto vanligare är det att man avstår från att rösta. Soffliggandet bland dem som för det mesta har svårt att betala räkningarna i slutet av månaden är 66 % jämfört med 54 % bland dem som säger sig aldrig vara i denna situation. Detta kan tyda på att EU och dess institutioner inte riktigt lyckats övertyga européerna om att EU kan skydda dem mot den rådande ekonomiska turbulensen. 16

17 Även om man kan konstatera att soffliggandet var en aning vanligare bland kvinnorna (+2 %) än bland männen, måste man slå fast att könstillhörigheten inte ligger bakom några större skillnader. Detta har redan konstaterats i den särskilda undersökning 5 som Europaparlamentet genomförde: trots ett uppgivet svagare intresse för politik i allmänhet och för EU-frågor och Europaparlamentsvalet i synnerhet, röstar kvinnorna praktiskt taget i lika stor utsträckning som männen. I åtta länder röstade kvinnorna dessutom i högre grad än männen. Om vi granskar valet med utgångspunkt i kriteriet samhörighet med EU motbevisas vissa påståenden som framförts om en stark mobilisering av EU-motståndare: bland EU-motståndarna var det faktiskt färre som gick och röstade än i övriga kategorier. Däremot tycks känslan av att vara europé förstärka viljan att delta i unionens liv och fullgöra sin röstplikt. Soffliggandets utveckling ur sociologiskt perspektiv Gender Male Female 56% 54% 58% 55% Age % 67% 64% 63% % 50% 56% 54% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Did not vote in 2004 Did not vote in Attitudes et opinions des européennes avant les élections européennes de 2009 bygger på Eurobarometer EB68, EB69 och EB70. 17

18 En jämförelse av soffliggarnas profil i valet 2009 med det senaste Europaparlamentsvalet för fem år sedan visar att tendenserna faktiskt fortsätter. Precis som 2004 är det något fler kvinnor än män som avstod från att rösta. Indelningen av soffliggare efter ålder är också densamma som för förra valet: de unga är överlägset flest bland dem som inte går och röstar. Soffliggandet ökar i alla kategorier men vi ser också skillnader i utvecklingen, särskilt beroende på de intervjuades ålder: Andelen soffliggare har varit ganska stabil i de mellersta åldersgrupperna (25 39 år, 64 %, +1 %, och år 56 % +2 %) men ökningen är något större bland de unga (71 %, +4 %). Det är bland de äldsta respondenterna (55 år och äldre) som skillnaden jämfört med förra valet är mest markant: i valet 2004 var det en minoritet av de äldre som inte röstade, men numera avstår varannan äldre person från att rösta, dvs. en ökning med 9 %. De äldsta respondenterna är fortfarande de mest mobiliserade, men det är också bland dem som den största minskningen i deltagandet återfinns. För att hejda det minskande deltagandet i Europaparlamentsvalet förefaller det därför som om man bör försöka mobilisera framför allt de äldre igen. 18

19 b. Soffliggarfrekvenser Ett i huvudsak situationsberoende soffliggande Som vi redan sagt är deltagandet i nationella val klart högre än deltagandet i Europaparlamentsvalet, och detta gäller i alla medlemsstater. Innan vi försöker förstå varför vissa väljare blir soffliggare har vi delat upp den potentiella väljarkåren i olika kategorier 6 med hänsyn till respondenternas valbeteende i det senaste nationella valet och i Europaparlamentsvalet. Andelarna för dessa väljarkategorier är följande: Vaneväljare: De gick och röstade i det senaste allmänna valet i sitt eget land och röstade även i Europaparlamentsvalet. De utgör en relativ majoritet av de intervjuade: 39 % på EU-nivå. Väljare som endast röstar på nationell nivå: De röstade i det senaste allmänna valet i sitt eget land men avstod från att rösta i Europaparlamentsvalet. Deras andel är 33 % i de 27 medlemsstaterna. Systematiska soffliggare: De röstade varken i det senaste allmänna valet i det egna landet eller i Europaparlamentsvalet. De är faktiskt nästan en fjärdedel (22 %) i EU. Väljare som endast röstar på EU-nivå: De skiljer sig ganska påtagligt från de tre andra kategorierna genom att de endast röstade i det senaste Europaparlamentsvalet. De utgör endast 3 % av urvalet. 6 Vi har identifierat dessa kategorier genom att kombinera frågan om deltagande i Europaparlamentsvalet (QK1) med frågan om deltagande i det senaste allmänna valet (QK9). 19

20 EU MS före MS från 2004/2007 : Röstar i nationella val och i Europaparlamentsval Vaneväljare % 40 % % 44 % % 23 % Röstar i nationella val men inte i Europaparlamentsval Röstar endast på nationell nivå % 31 % % 30 % % 33 % Röstar varken i nationella val eller i Europaparlamentsval Systematiska % 23 % % 20 % % 39 % soffliggare Röstar inte i nationella val men i Europaparlamentsval Röstar endast på EU-nivå % 5 % % 5 % % 4 % Siffrorna i ovanstående tabell bekräftar alltså att den stora skillnaden i valdeltagande mellan stater som anslöt sig 2004 eller 2007 och övriga stater inte är resultatet av ointresse för eller motstånd mot EU bland de förstnämnda utan snarare en starkare benägenhet att inte delta i något val över huvud taget: medan 26 % (+3 % jämfört med 2004) av de intervjuade i de tolv nya medlemsstaterna sedan 2004 och 2007 tillhör dem som vi kallar vaneväljare är dessa 43 % (-1 %) i de 15 övriga staterna. Likaså är de systematiska soffliggarna proportionellt sett fler i de medlemsstater som anslöt sig 2004 eller 2007 än i de 15 andra staterna (33 %, -6 %, jämfört med 19 %, - 1 %). Den betydande skillnaden mellan deltagandenivån för de båda grupperna av länder kvarstår, men vi kan ändå konstatera att avståndet minskat. Medan valdeltagandet såväl i nationella val som i Europaparlamentsval obönhörligen sjunker i de 15 stater som gick med före 2004, är tendensen snarare en förbättring bland de tolv övriga. 20

21 Vi borde kanske därför intressera oss särskilt för de 33 % av européerna som röstade i det senaste nationella valet men avstod från att rösta i Europaparlamentsvalet. Dessa väljare kan alltså inte betraktas som absoluta motståndare till röstplikten. De avstår inte systematiskt från att rösta utan brukar faktiskt rösta ibland. Det är en väljargrupp som potentiellt kan mobiliseras, och EU-institutionerna bör i första hand rikta sina kommunikationsinsatser till dem. Vi bör försöka ta reda på varför de valde att inte gå och rösta: Ointresse för EU-frågor? EU-motstånd? För att uttrycka sitt missnöje med EU-institutionerna? Eller kanske helt enkelt för att uttrycka sitt missnöje med den nationella regeringen? Det är det vi försöker visa senare i det avsnitt som handlar om skälen till att avstå från att rösta. 21

22 1.3 Tidpunkten för beslutet att inte rösta Mer än var femte soffliggare bestämde sig på valdagen För att bättre förstå orsakerna till att man avstår från att rösta bör vi för det första undersöka när de européer som inte röstade (57 %) fattade sitt beslut 7 : rör det sig om ett impulsbeslut eller om ett val som tänkts igenom långt i förväg? Här kan vi urskilja tre grupper: Absoluta soffliggare: 22 % av de EU-medborgare som inte röstade i Europaparlamentsvalet säger att de aldrig röstar. Genomtänkta soffliggare: 33 % bestämde sig flera veckor eller månader före valet. Impulssoffliggare: 32 % av soffliggarna tillhör denna kategori. De bestämde sig först några dagar före valet eller på själva valdagen. 7 QK3b När beslutade du dig för att INTE rösta i det nyligen genomförda EU-parlamentsvalet? 22

23 I nedanstående tabell visas resultaten för samtliga 27 medlemsstater: QK3b: När beslutade du dig för att INTE rösta i det nyligen genomförda Europaparlamentsvalet? Bas: Soffliggare i Europaparlamentsvalet 2009 (57 % av urvalet) Röstar aldrig Flera månader el. veckor före Några dagar före el. på valdagen Andel soffliggare EU % 33 % 32 % 57 % BE 50 % 30 % 9 % 9,6 % BG 14 % 41 % 30 % 61,0 % CZ 29 % 34 % 32 % 71,8 % DK 14 % 29 % 42 % 40,5 % DE 21 % 40 % 30 % 56,7 % EE 23 % 33 % 27 % 56,2 % IE 23 % 28 % 20 % 41,4 % EL 8 % 59 % 30 % 47,4 % ES 34 % 30 % 25 % 55,1 % FR 12 % 29 % 40 % 59,4 % IT 16 % 45 % 34 % 35,0 % CY 11 % 49 % 34 % 40,6 % LV 21 % 38 % 34 % 46,3 % LT 16 % 35 % 40 % 79,0 % LU 57 % 12 % 10 % 9,2 % HU 20 % 46 % 27 % 63,7 % MT 23 % 50 % 13 % 21,2 % NL 19 % 24 % 44 % 63,2 % AT 19 % 41 % 31 % 54,0 % PL 20 % 34 % 30 % 75,5 % PT 15 % 49 % 27 % 63,2 % RO 6 % 35 % 43 % 72,3 % SI 24 % 29 % 40 % 71,6 % SK 11 % 34 % 46 % 80,4 % FI 22 % 33 % 39 % 61,4 % SE 17 % 30 % 44 % 54,5 % UK 39 % 20 % 24 % 65,2 % Om vi analyserar resultaten för denna fråga på geografisk nivå ser vi att beslutet att avstå från att rösta fattas i förväg framför allt i länderna i södra Europa. Det är i Grekland (59 %), i Malta (50 %), i Portugal och i Cypern (49 %) som man finner de högsta andelarna soffliggare som fattat sitt beslut att inte gå och rösta flera veckor eller t.o.m. månader före valet. Denna andel är också betydande i Italien (45 % som bestämde sig de sista dagarna före valet), medan Spanien är undantaget i detta avseende (30 %). 23

24 Däremot tycks soffliggarna ha bestämt sig strax före valet i de flesta länder i Nord- och Centraleuropa, särskilt i Sverige (44 %), Nederländerna (44 %), Danmark (42 %) och Finland (39 %). Det finns en betydande positiv korrelation mellan andelen soffliggare och andelen soffliggare som fattat sitt beslut de sista dagarna (0,69). Detta visar att de länder där man röstat i minst utsträckning också är de där soffliggarna fattat sitt beslut kortast tid i förväg. Det är särskilt fallet i Slovakien (80,4 % soffliggare, varav 46 % bestämde sig i sista ögonblicket), Litauen (79 % respektive 40 %) och Rumänien (72,3 % respektive 43 %). Det är också fallet i vissa länder i EU-15, särskilt Nederländerna (63,2 % soffliggare, varav 44 % bestämde sig de sista dagarna före valet). På sätt och vis kan resultatet ses som ett uppmuntrande tecken inför kommande val eftersom det väcker tanken att det skulle vara möjligt att öka valdeltagandet i länderna med högst andel soffliggare: den stora andelen respondenter som bestämde sig i sista ögonblicket (ett par dagar före valet) för att inte gå till valurnorna övervägde inte sitt beslut under lång tid. Det handlar snarare om ett spontant beslut. Det är förmodligen möjligt att mobilisera dessa väljare om de bara förstår vilka frågor som står på spel och valets betydelse. Vi bör alltså intressera oss för de sista dagarnas soffliggare (eftersom dessa verkar vara de som lättast kan mobiliseras): att teckna deras profil kan vara till nytta i försöken att höja valdeltagandet i kommande Europaparlamentsval. 24

25 QK3b: När beslutade du dig för att INTE rösta i det nyligen genomförda Europaparlamentsvalet? Bas: Soffliggare i Europaparlamentsvalet 2009 (57 % av urvalet) Röstar aldrig Bestämde sig ett par månader innan Bestämde sig ett par veckor innan Bestämde sig ett par dagar innan Bestämde sig på valdagen [Vet ej] Summa (några månader eller veckor) Summa (några dagar innan eller på valdagen) EU % 18 % 15 % 16 % 16 % 13 % 33 % 32 % KÖN Män 23 % 19 % 14 % 16 % 15 % 13 % 33 % 31 % Kvinnor 21 % 17 % 15 % 17 % 17 % 13 % 32 % 34 % ÅLDER % 11 % 8 % 17 % 14 % 17 % 19 % 31 % % 14 % 12 % 14 % 18 % 14 % 26 % 32 % % 20 % 18 % 16 % 18 % 10 % 38 % 34 % % 23 % 18 % 18 % 13 % 12 % 41 % 31 % UTBILDNING % 20 % 18 % 15 % 12 % 10 % 38 % 27 % % 19 % 14 % 16 % 16 % 12 % 33 % 32 % % 18 % 14 % 18 % 22 % 14 % 32 % 40 % Studerande 26 % 9 % 8 % 21 % 16 % 20 % 17 % 37 % SYSSELSÄTTNING Egenföretagare 18 % 19 % 14 % 18 % 20 % 11 % 33 % 38 % Chefer 9 % 15 % 15 % 18 % 28 % 15 % 30 % 46 % Övriga tjänstemän 19 % 18 % 13 % 17 % 20 % 13 % 31 % 37 % Arbetare 24 % 18 % 15 % 15 % 15 % 13 % 33 % 30 % Hemmaman/hemmafru 25 % 16 % 16 % 14 % 16 % 13 % 32 % 30 % Arbetslösa 38 % 17 % 12 % 12 % 11 % 10 % 29 % 23 % Pensionärer 15 % 23 % 18 % 18 % 13 % 13 % 41 % 31 % Studerande 26 % 9 % 8 % 21 % 16 % 20 % 17 % 37 % RÖSTADE I NATIONELLT VAL Ja 6 % 19 % 18 % 21 % 22 % 14 % 37 % 43 % Nej 41 % 17 % 11 % 11 % 9 % 11 % 28 % 20 % Den sociodemografiska analysen av resultaten ger inte vid handen några stora skillnader beroende på de intervjuades kön eller ålder, även om kvinnor och respondenter i åldern 40 till 54 år (34 % av båda kategorierna) något oftare verkar ha bestämt sig för att inte gå och rösta de allra sista dagarna före Europaparlamentsvalet. Däremot är utbildningsnivå och sysselsättning två kriterier som är starkt korrelerade ganska särskiljande. Bland soffliggare som bestämde sig i sista stund finns det fler 25

26 som har längre utbildning (40 %) eller är tjänstemän (46 %). Bland dem som röstade i det senaste nationella valet men inte i Europaparlamentsvalet är det också fler som bestämde sig dagarna före valet. Vi konstaterar därför att det bland soffliggarna är respondenter i kategorier som oftast röstar och som oftast röstade i Europaparlamentsvalet 2009 som i störst utsträckning beslutade sig under de sista dagarna att inte gå och rösta i det senaste Europaparlamentsvalet den 4 7 juni i år. Ännu en gång kan detta resultat ses som ett uppmuntrande tecken, eftersom dessa väljare lättast borde kunna mobiliseras igen i kommande val. 26

27 1.4 Skäl för att avstå från att rösta Ett soffliggande som framför allt motiveras av brist på förtroende för politiken i allmänhet Att förstå skälen till att väljare avstår från att rösta är viktigt i flera avseenden: dels är det en avgörande faktor för tolkningen av valet, dels kan det vara till nytta inför kommande val när det gäller att vända trenden med ett ständigt sjunkande deltagande i Europaparlamentsvalet. Vi har frågat soffliggarna om deras skäl som kan vara flera, av personlig, yrkesmässig eller ideologisk art för att inte gå och rösta 8. Respondenterna kunde ge upp till tre svar för att förklara sitt beslut. Skäl att avstå från att rösta Bas: respondenter som inte röstade (57% av hela urvalet) Lack of trust in/ dissatisfaction with politics generally 28% Not interested in politics as such Vote has no consequences/ vote does not change anything 17% 17% On holiday/ away from home Too busy/ no time/ work Do not know much about the EU/ EP or the EP elections Rarely or never vote 10% 10% 10% 10% Not interested in European matters 9% Not really satisfied with the European Parliament as an institution 8% Sick/ health problem at the time 7% Lack of public debate/ lack of electoral campaign 6% Involved in a family/ leisure activity 5% Opposed to the EU 4% Registration or voting card problems 3% Did not know there were elections 2% Other (SPONTANEOUS) 6% DK 3% 8 QK4b: Vilka är de huvudsakliga anledningarna till att du INTE röstade i det nyligen genomförda Europaparlamentsvalet? 27

28 Det är bristen på förtroende eller allmänt missnöje med politiken som ganska tydligt kommer främst bland soffliggarnas svar (28 %). I andra hand, och i betydligt mindre utsträckning, nämner respondenterna ointresse för politik och även en allmän känsla av att det är meningslöst att rösta (nämndes av 17 %). Det är viktigt att notera att de tre främsta skälen som uppges som förklaring till att man avstått från att rösta alltså inte har något direkt samband med EU och dess institutioner. Bristande kunskap om EU och Europaparlamentet nämns faktiskt bara av 10 % av de intervjuade och missnöje med parlamentet endast av 8 %. Sedan har vi en grupp med tre skäl som nämns av vardera 10 % av de 57 % av européerna som inte röstade: omöjligt att ta sig till vallokalen, antingen för att de var på semester eller för att de inte hade tid, eller helt enkelt att de sällan eller aldrig röstar. Övriga skäl nämns av mindre än 10 % av de 57 % européer som inte röstade. Jämförelse mellan medlemsstaterna Vi kan urskilja olika teman bland de skäl som soffliggarna uppgav för att förklara varför de inte gick och röstade: 1/ Ointresse för eller missnöje med politiken i allmänhet. Detta är det tema som fått överlägset flest svar, särskilt följande: Bristande förtroende för eller missnöje med politiken i allmänhet (28 %): detta skäl väger särskilt tungt bland grekerna (51 %), bulgarerna (45 %), cyprioterna och rumänerna (44 % i båda fallen). Uppfattningen att den egna rösten inte spelar någon roll (17 %): detta skäl nämns särskilt ofta av letterna (38 %), österrikarna (35 %) och bulgarerna (31 %). 28

29 Ett allmänt ointresse för politik (17 %): ungrarna och malteserna (29 % i båda fallen), liksom spanjorerna (26 %) är de som oftast motiverar sitt soffliggande med detta skäl. En allmän vägran att gå och rösta (10 %): detta skäl nämns ofta i Slovenien (23 %). 29

30 Detta avståndstagande från politiken bland soffliggarna framkommer på andra ställen i undersökningen för samtliga respondenter: endast 39 % av européerna säger sig vara mycket intresserade av politik 9, dvs. en tillbakagång på 7 % jämfört med I nedanstående karta visas de nationella resultaten för brist på förtroende/allmänt missnöje med politik, som nämns av 28 % av soffliggarna. Bas: européer som inte röstade (57% av hela urvalet) 9 QK7.10: Kan du för vart och ett av följande förslag tala om för mig om det i huvudsak stämmer överens eller i huvudsak inte stämmer överens med din attityd eller din åsikt: Du är mycket intresserad av politik. År 2004 var formuleringen: Du är mycket intresserad av politik och aktuella frågor. 30

31 2/ Soffliggande av skäl som direkt har att göra med Europeiska unionen. Skäl som direkt har att göra med EU, oavsett om det gäller bristande kunskap om institutionerna och deras funktion, ointresse eller motstånd nämns mindre ofta. Bristande kunskap om EU, Europaparlamentet eller Europaparlamentsvalet (10 %): detta skäl nämns ändå av 20 % av de svenska soffliggarna, 17 % av österrikarna och 16 % av fransmännen. Ointresse för Europafrågor (9 %): 17 % av de österrikiska soffliggarna nämner detta skäl. Missnöje med Europaparlamentet (8 %): detta skäl är det som nämns oftast av de österrikiska (24 %) och de svenska (16 %) soffliggarna. Brist på offentlig debatt om valet eller otillräcklig valkampanj (6 %): en del av de européer som avstod från att rösta anser att valkampanjen kom i gång för sent. Motståndare till EU (4 %): detta skäl nämns bara marginellt men av 13 % i Sverige och 11 % i Österrike. Man ser en intressant skillnad mellan resultaten för soffliggare i Österrike och i Storbritannien, två länder som ibland kallas EU-skeptiska. Fler österrikare än det europeiska genomsnittet nämner faktorer som är direkt förknippade med EU som skäl till att de avstod från att rösta, medan britterna framför allt nämner ett allmänt missnöje med politik samt andra sakskäl som beskrivs närmare nedan. 31

32 3/ Soffliggande av personliga skäl Att ha varit bortrest eller alltför upptagen (10 % i båda fallen), hälsoproblem (7 %), familjeskäl (5 %) eller problem med registrering eller röstkort (3 %) utgör en tredje grupp skäl som soffliggarna nämner för att förklara varför de inte gick och röstade i det senaste Europaparlamentsvalet. Dessa sakskäl är således beroende av omständigheterna och inte av politiken i allmänhet eller EU. Soffliggare som nämner dessa skäl kanske är benägna att gå och rösta i nästa Europaparlamentsval: här rör det sig ju inte om ointresse, motstånd mot politiken eller EU-frågorna utan snarare om sammanfallande omständigheter. Eftersom 10 % av soffliggarna säger sig inte ha röstat eftersom de var bortresta eller på semester kan man fråga sig om det valda datumet för Europaparlamentsvalet motverkar deltagandet. Om Europaparlamentsvalet hade ägt rum på hösten eller i mars hade valdeltagandet utan tvekan kunnat vara högre. På de enskilda medlemsstateernas nivå kan vi konstatera följande 10 : Ju högre soffliggarnivå i ett land, desto påtagligare är soffliggarnas kritiska inställning till det politiska systemet i allmänhet. Detta gäller särskilt i Slovakien (37 %), i Tjeckien (39 %) och ännu mer i Rumänien (44 %). Soffliggarnas kritik mot eller okunskap om Europafrågan är särskilt stark i Sverige och framför allt i Österrike. 24 % av österrikarna och 16 % av svenskarna säger sig inte vara riktigt nöjda med Europaparlamentet som institution. De brittiska soffliggarna befinner sig däremot på den europeiska genomsnittsnivån i detta avseende (9 % jämfört med 8 % för hela unionen). Slutligen bör vi ifrågasätta vissa länders insisterande på att ha valet på en arbetsdag i stället för på en söndag (det gäller särskilt Slovakien, Nederländerna och Storbritannien). I dessa länder, som för övrigt samtliga har en högre soffliggarnivå än det europeiska genomsnittet, nämner respondenterna oftare än i de övriga länderna sina svårigheter att gå och rösta. 15 % av britterna, 19 % av nederländarna och 20 % av 10 För närmare detaljer, se de fullständiga resultaten i bilagan till rapporten. 32

33 slovakerna säger sig inte ha haft tid att gå och rösta eftersom de var för upptagna. Med andra ord kan man tänka sig att det slutliga valdeltagandet i vissa länder påverkas negativt av att Europaparlamentsvalet hålls på en arbetsdag. 33

34 1.5 De intervjuades politiska medvetenhet Mer än varannan europé känner sig inte stå nära något politiskt parti Vi har just sett att bland de skäl som soffliggande européer uppgav för att inte gå och rösta fanns framför allt deras allmänna ointresse för eller till och med missnöje med politiken. Analysen av européernas närhet till partierna bekräftar deras tilltagande främlingskap inför politiken: mindre än varannan sa sig stå nära ett parti (43 % jämfört med 54 % som sa sig inte stå särskilt nära eller inte alls stå nära något parti) K10 Känner du dig stå nära något av de politiska partierna Ja, väldigt nära; ja, ganska nära; nej, inte särskilt nära; nej, inte alls nära. 34

35 Jämförelse mellan medlemsstaterna Närheten till ett politiskt part är särskilt stark i Malta, där 78 % av de tillfrågade sa att de stod väldigt nära eller ganska nära ett politiskt parti. Denna känsla är också vanlig i Nederländerna (62 %), Cypern (60 %), Italien och Sverige (59 % i båda fallen). I Luxemburg, Grekland, Österrike, Belgien och Spanien är det också 50 % eller mer av respondenterna som säger att de står nära ett politiskt parti. Däremot är känslan av närhet mycket låg i Storbritannien (22 %), Rumänien (26 %) och Polen (31 %). Allmänt sett verkar närheten till ett politiskt parti vara svagare i Central- och Östeuropa. I Ungern, Bulgarien, Litauen, Lettland, Slovenien, Tjeckien, Polen och Rumänien är stödet till politiska partier mindre uttalat än i EU som helhet, där 43 % av européerna stöder något parti. Jämförelse mellan röstande och soffliggare Är sambandet mellan politisk medvetenhet och deltagande i Europaparlamentsvalet uppenbart? Det verkar logiskt och bekräftas vid den geografiska analysen: det finns faktiskt en positiv korrelation (0,56) mellan deltagandet i Europaparlamentsvalet och den deklarerade närheten till ett politiskt parti, trots vissa undantag som Nederländerna, där respondenterna säger sig ha en stark ideologisk samhörighet med ett parti men inte gick och röstade. Detta samband mellan politisk medvetenhet och valdeltagande bekräftas även direkt av analysen av partisympatier med utgångspunkt i röstningen i Europaparlamentsvalet i juni. En stor majoritet av dem som röstade uppger att de står nära ett politiskt parti (63 %, jämfört med 36 % med motsatt uppfattning). Situationen är den omvända bland de respondenter som inte röstade: endast en fjärdedel säger sig ha anknytning till ett politiskt parti, medan 72 % säger sig inte ha det. Detta stöder hypotesen att soffliggande i Europaparlamentsvalet eller i ett annat nationellt val främst är förknippat med låg politiskt medvetenhet eller till och med misstro mot politiken. 35

36 Sociodemografisk analys En analys av resultaten med utgångspunkt i den sociodemografiska profilen visar följande: Män står en aning närmare ett parti än vad kvinnor gör. Respondenternas politiska medvetenhet stiger i takt med deras ålder: 30 % av respondenterna i åldern år säger sig stå nära ett politiskt parti, medan 36 % i åldern år, 42 % i åldern år och 52 % av de intervjuade i åldern 55 år och äldre säger sig göra det. Detta är säkerligen en bidragande orsak till att så många unga inte röstade. Respondenterna med den längsta utbildningen var i högre grad politiskt medvetna (50 %) än de som avslutat sin utbildning i åldern mellan 16 och 19 år (40 %). Andelen som stöder ett parti bland de européer som avbrutit sina studier tidigast ligger mittemellan (45 %), men här rör det sig kanske om en ålderseffekt, eftersom andelen äldre personer är särskilt stor bland européer som avslutat sina studier före 16 års ålder. Nästan hälften av de respondenter som uppger att de känner samhörighet med EU säger sig stå nära ett politiskt parti (49 %), mot endast en tredjedel av dem som inte känner någon samhörighet med unionen (33 %). 36

37 QK10 Diriez-vous que vous vous sentez proche d un parti politique? Oui Non NSP UE27 43% 54% 3% Sexe Homme 45% 52% 3% Femme 41% 57% 2% Age % 68% 2% % 61% 3% % 55% 3% % 46% 2% Age de fin d'études 15-45% 53% 2% % 57% 3% % 48% 2% Tjs étudiant 36% 61% 3% Se sent attaché(e) à l'europe Oui 49% 49% 2% Non 33% 65% 2% A voté aux dernières élections européennes Oui 63% 36% 1% Non 25% 72% 3% De kategorier som är mest politiskt medvetna äldre, med högre utbildning, känner samhörighet med EU är också de som deltog i högst utsträckning i det senaste valet. Nu ska vi titta på hur välinformerade respondenterna säger sig vara. 37

38 1.6 Tillräcklig information för att rösta? Det är fortfarande en minoritet som säger sig ha saknat tillräcklig information, men andelen har ökat något sedan det förra Europaparlamentsvalet Vi såg tidigare att européernas utbildningsnivå och politiska medvetenhet påverkade deltagandet i Europaparlamentsvalet den 4 7 juni i år. Det är troligt att det även spelar roll hur välinformerade väljarna var. En absolut majoritet av de tillfrågade personerna (53 %) säger att de hade den information som krävdes för att välja vem de skulle rösta på i Europaparlamentsvalet. Trots dessa generellt sett positiva resultat har dock känslan av att vara välinformerad avtagit betydligt sedan valet 2004, då den låg på 59 % (53 % 2009). Däremot säger 42 % av de intervjuade att de inte alls hade all information de behövde för att gå och rösta: denna andel är inte försumbar även om det fortfarande är en minoritet, som dock ökat jämfört med Europaparlamentsvalet 2004 (42 %, +3 %). I valet 2004 fanns det en verklig informationsklyfta mellan de 15 gamla EU-länderna och de tio länder som ett par veckor tidigare anslutit sig till EU. År 2004 svarade 42 % av väljarna i de tio nya medlemsstaterna att de ansåg att de hade haft all nödvändig information för att välja vem de skulle rösta på i Europaparlamentsvalet, jämfört med 62 % av respondenterna i de övriga 15 länderna. På fem år har denna uppfattning ökat med 7 % i de tolv medlemsstater som anslutit sig sedan 2004, där den nu är i majoritet, samtidigt som den minskat med åtta procent i de övriga 15 medlemsstaterna. Skillnaden mellan länderna i gamla EU-15 och de länder som anslutit sig till EU sedan 2004 tycks alltså nu ha försvunnit. 38

39 Subjektivt uppfattad informationsnivå i de senaste Europaparlamentsvalen Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet Andel som svarat: EU MS +10 MS EU MS +12 MS före från före från Ja, till viss del (%) Du hade all nödvändig information för att kunna välja vem du tänkte rösta på i det nyligen genomförda Europaparlamentsv alet Skilln. 15 MS före MS från 2004 Skilln. 15 MS före MS fr.o.m % 62 % 42 % % 54 % 49 % +5 Jämförelse mellan medlemsstaterna Analysen av resultaten per land visar en stark korrelation mellan valdeltagandet och känslan av att ha haft all information som man behövt för att kunna gå och rösta 12. Två extrema exempel illustrerar detta resultat: i ena änden av skalan har 90 % av malteserna uppgett att de var tillräckligt informerade för att gå och rösta, vilket avspeglades vid valurnorna med ett valdeltagande på 78,8 %, det högsta i EU för länder där det inte är obligatoriskt att rösta. I andra änden av skalan säger endast 42 % av polackerna att de vetat tillräckligt för att delta i Europaparlamentsvalet i juni i år (dvs. en andel klart under de 53 % som konstaterats för hela EU), och 24,5 % av dem begav sig slutligen till röstlokalen (det tredje sämsta valdeltagandet i EU). 12 Korrelation 0,66. 39

40 Deltagande i Europaparlamentsvalet 2009 och subjektivt uppfattad informationsnivå Hade all nödvändig information för att Röstade i kunna välja vem man Europaparlamentsvalet tänkte rösta på i 2009 Europaparlamentsvalet: Ja, till viss del (%) EU % 43,0 % MT 90 % 78,8 % CY 79 % 59,4 % LU 75 % 90,8 % EE 71 % 43,8 % FI 70 % 38,6 % BE 69 % 90,4 % EL 68 % 52,6 % IE 67 % 58,6 % LV 66 % 53,7 % SK 63 % 19,6 % AT 62 % 46,0 % DK 60 % 59,5 % IT 60 % 65,0 % SI 60 % 28,4 % HU 59 % 36,3 % SE 58 % 45,5 % LT 57 % 21,0 % DE 56 % 43,3 % ES 54 % 44,9 % NL 53 % 36,8 % BG 49 % 39,0 % CZ 49 % 28,2 % FR 49 % 40,6 % RO 49 % 27,7 % PT 44 % 36,8 % PL 42 % 24,5 % UK 42 % 34,8 % 40

41 Sociodemografisk analys Sambandet mellan subjektivt uppfattad informationsnivå och deltagande bekräftas indirekt i följande tabell: en majoritet av de personer som uppfattade sig ha tillräcklig information gick och röstade. En majoritet av dem som hade motsatt uppfattning gick inte och röstade. Du hade all nödvändig information för att kunna välja vem du tänkte rösta på i det nyligen genomförda EU-parlamentsvalet Ja, till Nej, inte viss del riktigt Vet ej EU % 42 % 5 % Kön Män 57 % 38 % 5 % Kvinnor 50 % 45 % 5 % Ålder % 50 % 6 % % 45 % 6 % % 39 % 4 % % 40 % 5 % Ålder vid avslutad utbildning % 47 % 6 % % 42 % 5 % % 36 % 3 % Studerande 51 % 43 % 6 % Röstade i Europaparlamentsvalet Ja 69 % 29 % 2 % Nej 37 % 56 % 7 % Hade observerat en kampanj Ja 63 % 34 % 3 % Nej 35 % 59 % 6 % Den sociodemografiska analysen av resultaten bekräftar för övrigt denna slutsats: de kategorier som hade mest information är också de som deltog i valet i störst utsträckning. Det gäller särskilt personer i åldern 40 år och äldre och de som hade fortsatt sina studier längst, men även de som hade observerat en informationskampanj 41

42 där de uppmanades att gå och rösta. I följande avsnitt ska vi titta närmare på effekterna av denna informationskampanj. 2. Hur valkampanjen observerades Sedan vi analyserat soffliggandet och försökt att förstå skälen bakom detta fenomen ägnar vi oss i denna andra del åt att studera hur européerna observerade informationskampanjer där de uppmanades att gå och rösta. Påverkade de europeiska eller nationella kampanjerna valbeteendet? Hade de en positiv effekt på väljarnas beslut att gå och rösta? Hade det budskap som EU-institutionerna och medlemsstaterna ville framföra någon effekt? Kan man dra lärdomar för att i framtiden förbättra kommunikationen från EU-institutionerna i allmänhet och Europaparlamentet i synnerhet? 2.1 Minns européerna en kampanj som uppmuntrade dem att gå och rösta? En god allmän hågkomst, med en tydlig ökning jämfört med 2004, men ingen faktisk effekt på valdeltagandet Drygt två européer av tre (67 %) kommer ihåg att de sett, hört eller läst om en kampanj där väljarna uppmuntrades att gå och rösta i Europaparlamentsvalet 13. Jämfört med situationen 2004, när en annan fråga ställdes 14, rör det sig om en ökning med 30 %! 13 Kommer du personligen ihåg att du sett på tv, internet eller valaffischer, eller läst i tidningar eller hört på radio, en kampanj som uppmuntrar människor att gå och rösta i Europaparlamentsvalet? 14 Känner du till någon kampanj eller något reklaminslag som inte kom från något politiskt parti där människor uppmuntrades att gå och rösta i Europaparlamentsvalet? Ja, Nej. 42

43 Jämförelse mellan medlemsstaterna Hågkomst av en kampanj där folk uppmanades att gå och rösta Deltagande i Europaparlamentsvalet 2009 Kommer ihåg en kampanj om att gå och rösta Deltagande i Europaparlamentsvalet 2009 EU % 43,0 % MT 89 % 78,8 % SE 86 % 45,5 % SK 82 % 19,6 % EE 80 % 43,8 % DK 79 % 59,5 % HU 79 % 36,3 % CY 78 % 59,4 % NL 78 % 36,8 % ES 76 % 44,9 % CZ 75 % 28,2 % SI 75 % 28,4 % LU 74 % 90,8 % IE 72 % 58,6 % LT 72 % 21,0 % AT 72 % 46,0 % FI 71 % 38,6 % DE 69 % 43,3 % PT 67 % 36,8 % EL 66 % 52,6 % FR 66 % 40,6 % LV 66 % 53,7 % PL 66 % 24,5 % RO 62 % 27,7 % IT 60 % 65,0 % UK 54 % 34,8 % BE 53 % 90,4 % BG 45 % 39,0 % Hågkomsten varierar starkt från land till land: många maltesiska (89 %, med ett högt valdeltagande, 78,8 %) och svenska (86 % resp. 45,5 %) respondenter, men även många slovaker, det sista landet när det gäller deltagande (82 % resp. 19,6 %), hade sett kampanjen. Att många minns kampanjen leder alltså inte systematiskt till att många också går och röstar. 43

44 I de länder där färre kommer ihåg kampanjen ser man också mycket varierade deltagandenivåer: Bulgarien (45 % hågkomst med ett deltagande på 39 %), Storbritannien (54 % resp. 34,7 %) Italien (60 % resp. 65 %). Av tabellen att döma är andelen som kommer ihåg kampanjen densamma i länder som nyligen gått med i EU (2004 och 2007) och i övriga länder. Deltagandet var dock påtagligt lägre i de förstnämnda länderna än i de sistnämnda. Sociodemografisk analys Granskningen av respondenternas sociodemografiska profil avslöjar vissa skillnader, men variationerna är ändå ganska obetydliga. Resultaten är bättre för följande kategorier: Män (69 %) jämfört med kvinnor (64 %). Respondenter som fortsatt sina studier efter 19 års ålder (73 %) jämfört med dem som slutat skolan före 16 års ålder (60 %). De mest politiskt medvetna respondenterna som placerar sig själva till vänster eller höger på den politiska skalan (72 % i båda fallen), jämfört med 66 % för dem som placerar sig i mitten. Respondenter som känner sig som européer (74 %) jämfört med 55 % för dem som inte delar den känslan. Denna stora skillnad (19 %) beror antagligen på att de respondenter som säger att de känner sig som EUmedborgare är mer mottagliga för EU-frågor. 44

45 Allmänt sett är det något vanligare att de respondenter som röstade minns kampanjen än vad som gäller för genomsnittet: 73 % jämfört med 61 % bland soffliggarna. EU-27 Deltagande i Europaparlamentsvalet 2009 Röstade Röstade inte Kommer ihåg en kampanj som uppmuntrar människor att gå och rösta i Europaparlamentsvalet 67 % 73 % 61 % Kommer inte ihåg en kampanj som uppmuntrar människor att gå och rösta i Europaparlamentsvalet 30 % 25 % 36 % Vet ej/sr 3 % 2 % 3 % Medan endast en fjärdedel av dem som röstade i Europaparlamentsvalet inte kommer ihåg någon kampanj är det drygt en tredjedel av soffliggarna som säger att de inte minns någon kampanj inför Europaparlamentsvalet (36 %). De röstandes sociodemografiska profil analyserades i rapportens första del. 45

46 3. Europafrågornas betydelse för röstandet I denna senare del av analysen koncentrerar vi oss på de européer som röstade i Europaparlamentsvalet, dvs. 43 % av hela vårt urval: När fattade de sitt beslut? Vilken fråga var avgörande för deras val? Det är de frågor som vi försöker svara på. Dessa faktorer kan också göra det möjligt att förstå orsaken till det låga valdeltagandet: En analys av de skäl som väljarna anför för att förklara sitt beslut att gå och rösta kan indirekt ge oss indikationer om orsakerna till att soffliggarna inte gick och röstade. 3.1 Tidpunkten för beslutet En stor andel av väljarna röstar alltid på samma sätt eller bestämde sig ganska lång tid före valet Varannan person som röstade uppger att de alltid röstar på samma sätt 15. Väljarna är oftast trogna sitt parti eller sin kandidat oberoende av vilken typ av val det är fråga om. En dryg tredjedel av väljarna fattade sitt beslut några månader eller veckor före valet. Man kan fråga sig i vilken utsträckning valkampanjen som oftast startar under de sista veckorna före valet verkligen påverkar deras val. Endast 15 % av dem som deltog i valet bestämde sig några dagar innan, eller på själva valdagen. 15 QK3a När beslutade du dig för att rösta på det politiska parti eller kandidat som du röstade för i det nyligen genomförda EU-parlamentsvalet? 46

47 Resultaten är totalt sett relativt stabila jämfört med Europaparlamentsvalet Det enda vi kan konstatera är att medan andelen trogna väljare som alltid röstar på samma sätt minskar (-2 %), ökar andelen väljare som bestämde vem de skulle rösta på ganska lång tid i förväg (några veckor eller månader innan) till över 34 % (+6 %). De respondenter som bestämde sig för hur de skulle rösta i sista ögonblicket före valet är något färre än 2004 (15 %, -4 %). 47

48 Jämförelse mellan medlemsstaterna QK3a : När beslutade du dig för att rösta på det politiska parti eller kandidat som du röstade för i det nyligen genomförda Europaparlamentsvalet? Bas: Röstande i Europaparlamentsvalet 2009 (43 % av urvalet) Röstar alltid så Några månader eller veckor innan Några dagar innan el. på valdage n Röstade (%) EU % 34 % 15 % 43,0 % LV 17 % 51 % 32 % 53,7 % FR 41 % 28 % 30 % 40,6 % SE 26 % 46 % 27 % 45,5 % NL 40 % 34 % 26 % 36,8 % DK 40 % 34 % 25 % 59,5 % FI 38 % 37 % 25 % 38,6 % CZ 50 % 28 % 22 % 28,2 % UK 41 % 36 % 22 % 34,8 % LT 50 % 31 % 19 % 21,0 % BE 53 % 29 % 18 % 90,4 % EE 40 % 41 % 18 % 43,8 % AT 49 % 33 % 18 % 46,0 % SI 54 % 28 % 18 % 28,4 % RO 48 % 33 % 17 % 27,7 % LU 42 % 41 % 16 % 90,8 % SK 50 % 34 % 16 % 19,6 % IE 41 % 46 % 13 % 58,6 % EL 63 % 24 % 13 % 52,6 % DE 51 % 36 % 12 % 43,3 % MT 66 % 22 % 12 % 78,8 % CY 76 % 13 % 11 % 59,4 % BG 46 % 42 % 11 % 39,0 % ES 60 % 28 % 11 % 44,9 % PL 49 % 36 % 10 % 24,5 % PT 58 % 32 % 8 % 36,8 % IT 58 % 35 % 6 % 65,0 % HU 54 % 41 % 5 % 36,3 % Om vi tittar närmare på tabellen ser vi att det i år, till skillnad från 2004, är mycket liten skillnad mellan de tolv länder som deltagit i Europaparlamentsvalet sedan 2004 och de övriga. En analys av varje land för sig visar ganska tydliga skillnader i valbeteendet: nästan en väljare av tre bestämde sig för att gå och rösta först ett par dagar före valet eller på själva valdagen i Lettland (32 %), Frankrike (30 %), Sverige (27 %) och Nederländerna (26 %). 48

49 På samma sätt är vaneväljarna, som uppger att de har röstat som de brukar göra, färre i dessa länder. Detta gäller särskilt för Lettland, där det endast är 17 % som svarar att de röstat som de alltid gör. Allmänt sett verkar det finnas en gränslinje mellan nord och syd i fråga om när man bestämmer sig för att gå och rösta. Fler invånare i de sydliga medlemsstaterna bestämmer sig i förväg oavsett om de alltid röstar på samma sätt eller om bestämmer sig flera veckor eller månader i förväg. Invånarna i norr är mindre beslutsamma och verkar snarare tveka in i det sista. Färre greker (13 %), malteser (12 %), cyprioter och spanjorer (11 % i båda fallen), portugiser (8 %) och italienare (6 %) än det europeiska genomsnittet (15 %) bestämde sig de sista dagarna eller den sista dagen före valet. Däremot bestämde sig en fjärdedel eller mer av letterna, svenskarna, nederländarna, danskarna och finländarna de sista dagarna eller den sista dagen före valet. Vi såg förut att i de länder där många avstod från att rösta bestämde sig soffliggarna ofta de sista dagarna före valet. Däremot konstaterar vi här att det knappast finns något samband mellan tidpunkten då man bestämde sig och valdeltagandet: det är inte i de länder där väljarna bestämmer sig lång tid i förväg som man röstar i större utsträckning än i övriga länder 16. Sociodemografisk analys Sociodemografiskt sett måste vi konstatera att det främst är unga väljare som bestämmer sig i sista ögonblicket (25 % av de röstande mellan 18 och 24 år 17, 17 % i åldern år och 12 % i åldern 55 år och äldre). Deras väljarerfarenhet är mer begränsad och de verkar tveka längre innan de bestämmer sig. 16 Korrelationen mellan valdeltagande och att ha bestämt sig vem man skulle rösta på lång tid i förväg (röstar alltid på samma sätt eller bestämde sig flera veckor eller månader i förväg): 0, år och äldre i Österrike. 49

50 3.2 Skäl för att rösta Det främsta skälet för att rösta är att det är en medborgerlig plikt Som vi såg tidigare återfinns de skäl som är direkt förknippade med EU inte högst upp på listan över de skäl som soffliggarna uppger som förklaring till sitt beslut. På samma sätt har de väljare som gick och röstade i första hand gjort det för att fullgöra sin medborgerliga plikt och inte av andra rent politiska och EU-anknutna skäl. Nästan hälften av de röstande (47 %) förklarar att de röstat av medborgerlig plikt, och 40 % därför att de alltid röstar 18. I andra hand, men ganska långt efter, säger knappt en fjärdedel av de röstande att de röstat för att stödja ett politiskt parti som de känner samhörighet med (24 %). Övriga skäl nämns av mindre än 20 % av de röstande. Jämförelse mellan medlemsstaterna Skälen för att rösta kan ordnas efter olika teman: 1/ Röstande som medborgerlig plikt Temat sammanfattar det väsentliga i de röstandes svar: 47 % av de som röstade säger att de röstat därför att det är deras plikt som medborgare. Cyprioterna för vilka det är obligatoriskt att rösta (78 %), malteserna (74 %), rumänerna (73 %) och svenskarna (71 %) är de som i störst utsträckning säger sig ha röstat för att fullgöra sin medborgerliga plikt. Det är betydligt mer än i Ungern (30 %) och i Tjeckien (29 %). 40 % av de röstande säger för övrigt att de röstade därför att de alltid röstar. Detta gäller särskilt för finländarna (59 %) och danskarna (54 %). Luxemburgarna, för vilka det är obligatoriskt att rösta, är de som i minst utsträckning ger detta svar (19 %). 18 QK4d Vilket är det främsta skälet till att du beslutade dig för att rösta i Europaparlamentsvalet? 50

51 Bas: européer som röstade (43 % av hela urvalet) 2/ Stödröstande En del européer anser att deras röst är ett sätt att stödja det parti som de känner samhörighet med eller, i mindre utsträckning, för att stödja sin regering. 24 % av européerna röstade i valet till Europaparlamentet för att stödja ett politiskt parti. Stödröstandet är särskilt uttalat i Bulgarien (45 %), i Cypern (42 %) och i Slovakien (41 %), dvs. länder där valdeltagandet var mycket varierande. 9 % av de som röstade gjorde det för att stödja sin regering. 51

52 Bas: européer som röstade (43 % av hela urvalet) 52

53 3/ Röstande av EU-skäl Det första skäl som är direkt förknippat med EU-frågorna rösten kan bidra till förändringar kommer först på fjärde plats i ordningen med 19 %. Det är dock ett mycket viktigt skäl eftersom det handlar om en av huvudlinjerna i informationskampanjerna för att få européerna att gå och rösta 19 : EU-politiken påverkar direkt medborgarnas liv, och genom att rösta kan medborgarna påverka Europaparlamentets politiska val. När det gäller dessa europeiska skäl anger således 19 % i första hand att deras röst i Europaparlamentsvalet kan förändra saker. Denna tanke är särskilt stark i Sverige, där den till och med kommer på andra plats bland de skäl som nämns. I andra hand anger 16 % av européerna att de röstade därför att de är för Europeiska unionen. Det rör sig således om en stödröst. Det bör understrykas att de rumänska och slovakiska väljarna, som röstade i mindre utsträckning, är de som oftast uppger detta skäl (27 % i båda länderna). Slutligen säger 13 % av väljarna att de motiverats att rösta för att de känner sig europeiska. Dessa väljare är något fler i de ursprungliga EU-länderna Luxemburg (24 %), Tyskland och Frankrike (23 % i båda länderna) samt Nederländerna (18 %). De övriga skäl som motiverade européerna att rösta nämns av mindre grupper av röstande: 6 % förklarar sig ha röstat därför att EU spelar en viktig roll i deras dagliga liv, 5 % därför de är intresserade av EUfrågor och 5 % på grund av den information de fick under valkampanjen. 19 Kampanj: Utnyttja din rösträtt i Europaparlamentsvalet den 7 juni. 53

54 4/ Missnöjesröstande Analysen av resultaten visar att missnöjesröstning i någon form endast var marginell i Europaparlamentsvalet. Den kan ta sig olika uttryck: Det kan vara fråga om ett allmänt missnöje. Till skillnad från vad som var fallet vid den negativa utgången i folkomröstningarna om konstitutionsfördraget i Frankrike och Nederländerna 20 och om Lissabonfördraget på Irland 21, var det endast 11 % av de röstande som uppgav att de missnöjesröstade. Skillnaderna mellan länderna var tydliga: missnöjet var 28 % i Ungern och 22 % i Storbritannien. Det kan handla om att uttrycka ogillande för regeringen. Denna typ av röstbeteende uppgavs endast av 5 %, men med betydande variationer. Siffran är 19 % i Grekland, 12 % i Ungern och 11 % i Frankrike, men endast 1 % i Sverige och Slovakien och 2 % i Rumänien. Det kan handla om att uttrycka ogillande för EU. Endast 2 % på EU-nivå ville göra det. 20 Om konstitutionsfördraget Om Lissabonfördraget

55 QK4d What are the main reasons why you decided to go to vote on the European elections? (ROTATION - MAX. 3 ANSWERS) This is your duty as citizen You always vote To support the political party you feel close to You can make things change in voting on the European elections You are in favour of the EU You feel European/ citizen of the EU To express your disagreement To support your Government The EU plays an important role in your everyday life EU27 47% 40% 24% 19% 16% 13% 11% 9% 6% BE 37% 31% 24% 10% 11% 13% 6% 7% 6% BG 63% 43% 45% 18% 23% 10% 3% 6% 3% CZ 29% 48% 23% 17% 12% 15% 16% 7% 5% DK 64% 59% 21% 24% 14% 17% 11% 6% 9% DE 40% 42% 34% 23% 26% 23% 7% 10% 7% EE 55% 46% 18% 13% 10% 15% 9% 10% 3% IE 68% 47% 19% 19% 20% 5% 14% 8% 8% EL 60% 29% 31% 13% 7% 8% 19% 13% 6% ES 57% 27% 17% 21% 19% 6% 11% 12% 6% FR 65% 44% 18% 20% 17% 23% 14% 8% 4% IT 35% 39% 22% 19% 13% 10% 7% 10% 8% CY 78% 53% 42% 17% 11% 5% 8% 13% 10% LV 61% 34% 20% 15% 6% 8% 20% 6% 2% LT 62% 51% 23% 12% 7% 10% 3% 10% 3% LU 60% 19% 17% 21% 18% 24% 8% 8% 9% HU 30% 44% 30% 23% 11% 9% 28% 6% 5% MT 74% 34% 36% 22% 23% 11% 11% 9% 10% NL 43% 49% 31% 22% 25% 18% 11% 6% 6% AT 35% 30% 31% 26% 16% 16% 18% 14% 7% PL 44% 34% 14% 10% 7% 13% 3% 6% 3% PT 43% 43% 10% 15% 6% 6% 6% 4% 5% RO 73% 33% 31% 18% 27% 7% 4% 4% 8% SI 63% 47% 26% 15% 9% 11% 10% 11% 5% SK 63% 34% 41% 22% 27% 13% 7% 9% 6% FI 54% 54% 20% 18% 11% 16% 6% 9% 5% SE 71% 39% 29% 42% 15% 14% 9% 5% 5% UK 41% 51% 21% 12% 7% 4% 22% 8% 4% Highest percentage by item Highest percentage by country *The other items have been chosen by 5% of the respondents or less. Base: Europeans who did vote (43% of total sample) Lowest percentage by item Lowest percentage by country 55

56 Sociodemografisk analys Allmänt sett visar analysen av skälen för att rösta, med hänsyn till respondenternas sociodemografiska profil, få stora skillnader. Några skillnader kan dock lyftas fram, särskilt sådana som hänger samman med respondenternas ålder, utbildningsnivå och, vilket är logiskt, inställning till EU. Få skillnader noterades i fråga om den medborgerliga plikten, men vaneröstande nämns oftare (43 %) av de äldre som har längre väljarerfarenhet än av de yngre (28 % av dem i åldern år). Känslan av att den egna rösta kan bidra till förändringar är en aning mer utbredd bland de mer utbildade väljarna (21 % av dem som avslutat sin skolgång efter 19 års ålder, jämfört med 16 % för dem som lämnat skolan före 16 års ålder). Det är också intressant att konstatera att detta skäl nämns något oftare av väljare som kommer ihåg kampanjen som uppmanade människor att rösta. Detta tyder på att informationsåtgärderna trots allt har haft en effekt, om än begränsad. Slutligen kan framhållas att 18 % av de röstande som inte känner sig som EU-medborgare röstade för att uttrycka sitt missnöje (jämfört med 11 % av samtliga röstande). 56

57 3.3 De viktigaste frågorna för väljarnas val Den ekonomiska krisen och arbetslösheten var de viktigaste faktorerna för väljarnas val Föga överraskande fick den ekonomiska krisen fullt genomslag i Europaparlamentsvalet, vilket bekräftar den tendens som sågs i olika undersökningar före valet 22,. När väljarna ombads att uppge de viktigaste frågor som fick dem att gå och rösta 23 nämner de i första hand, och långt före övriga frågor, ekonomiska skäl (41 %) och arbetslösheten (37 %). Frågor med anknytning till EU-institutionernas befogenhet (19 %) samt sociala och samhälleliga aspekter kommer däremot ganska långt efter. För övrigt är det intressant att konstatera att ett betydande antal väljare placerar olika EU-frågor omedelbart efter frågor av ekonomisk art: EU:s roll på den internationella arenan (22 %) kommer alltså före otrygghet (18 %), invandring (16 %) och kampen mot klimatförändringar (16 %). Jämförelse per landsgrupp Det finns endast små skillnader mellan de femton länder som deltog i Europaparlamentsvalet före 2004 och de tolv som deltagit sedan 2004/2007 när det gäller de skäl som motiverade valdeltagandet. Däremot är det ganska betydande skillnader när det gäller vilka frågor som påverkade röstandet. Den ekonomiska tillväxten (52 % i de tolv nya medlemsstaterna jämfört med 39 % för övriga 15), framtidens pensioner (36 % resp. 19 %) och jordbruket (23 % resp. 9 %) spelade en större roll för väljarna i de nytillkomna medlemsstaterna. EU:s makt och befogenhet (20 % resp. 13 %), invandringen (18 % i EU-15, 6 % i de nytillkomna 12 medlemsstaterna) och kampen mot klimatförändringen (17 % resp. 11 %) är däremot frågor som hade större betydelse för valdeltagandet i de 15 länder som röstat i Europaparlamentsval före Däremot har arbetslösheten samma betydelse i båda grupperna av länder (38 % i de 12 nya medlemsstaterna, 37 % i de övriga 15). 22 Särskild Eurobarometer: The 2009 EP elections, offentliggjord i april Särskild Eurobarometer: The 2009 European elections: expectations of the Europeans: 23 QK5T Vilken fråga får dig att rösta i Europaparlamentsvalet? 57

58 QK5T: Vilken fråga får dig att rösta i Europaparlamentsvalet? I första hand? Några andra? Bas: européer som röstade (43 % av urvalet) Skilln. 15 MS före +12 MS från EU MS före MS från Ekonomisk tillväxt 41 % 39 % 52 % +13 Arbetslöshet 37 % 37 % 38 % +1 EU:s roll på den internationella arenan 22 % 23 % 18 % -5 Framtidens pensioner 22 % 19 % 36 % +17 EU-institutionernas makt och befogenheter 19 % 20 % 13 % -7 Livsmedelstrygghet 18 % 18 % 19 % +1 Inflation och köpkraft 18 % 18 % 20 % +2 Kampen mot klimatförändringen 16 % 18 % 6 % -12 Invandring 16 % 17 % 11 % -6 Europeiska värderingar och identitet 16 % 16 % 14 % -2 Energi 13 % 12 % 17 % +5 Den gemensamma valutan euron 12 % 12 % 14 % +2 Terrorism 11 % 12 % 8 % -4 Jordbruk 11 % 9 % 23 %

59 Jämförelse per medlemsstat Låt oss titta närmare på resultaten per land och klassificera frågorna enligt tre huvudteman: ekonomiska frågor, EU-frågor, och sociala och samhälleliga frågor. 1/ Ekonomiska frågor: Tillväxten nämns naturligt nog oftare i de länder som drabbats mest av den ekonomiska krisen. Det är därför som vi hittar Bulgarien (63 %), Irland (62 %), Ungern (59 %) och Lettland (57 %) högst upp på skalan. I andra änden av skalan nämns detta kriterium mer sällan av britter (23 %), fransmän (29 %), samt finländare och nederländare (31 % vardera). Som vi såg nämns arbetslösheten lika ofta av väljarna i de nya och i de äldre medlemsstaterna. Det finns dock vissa viktiga skillnader mellan länderna: i Spanien, där sysselsättningen påverkats starkt av krisen, nämner två tredjedelar av väljarna arbetslösheten (65 %). Det gör även 64 % av irländarna och 60 % av grekerna. Nederländarna skiljer sig däremot i detta avseende: endast 11 % av dem nämner denna fråga. Inflationen är det sista ekonomiska problemet och nämns av 18 % av medborgarna. 59

60 Bas: européer som röstade (43 % av urvalet) 60

61 2/ Frågor med direkt anknytning till EU: Dessa frågor intar en framträdande plats efter ekonomiska problem, som nämns av en stor del av väljarna. De nämns främst av väljarna i de femton länder som deltagit i valen före Unionens roll på den internationella arenan påverkade beslutet för nästan en europeisk väljare av fyra (22 %). Denna fråga är särskilt viktig för tyskarna (33 %) och österrikarna (29 %), men endast för 11 % i Storbritannien och på Irland samt 10 % i Spanien och Lettland. Frågan om EU:s makt och befogenhet nämns av 19 % av de européer som röstade men av 36 % av österrikarna och 33 % av danskarna. Däremot nämns frågan av bara 8 % av letterna och 10 % av polackerna. Europeiska värderingar och europeisk identitet spelade roll i beslutet för 16 % av de röstande i EU. Av de österrikare som röstade nämner 33 % denna fråga, och därefter kommer fyra länder där den nämndes av en fjärdedel av de röstande: Danmark, Cypern, Slovakien och Finland (24 % vardera). Däremot nämns frågan bara av 6 % av letterna, 7 % av spanjorerna och 9 % av britterna. 61

62 3/ Sociala och samhälleliga frågor: Dessa domineras av pensionsfrågan, som är särskilt betydelsefull i de tolv medlemsstater som gick med i EU efter Vi ser vissa viktiga skillnader mellan länderna när det gäller en del av dessa frågor: Pensionernas storlek (22 %) oroar särskilt ungrarna (49 %), rumänerna (48 %) och bulgarerna (43 %). Däremot tycks den frågan inte vara särskilt angelägen för svenskarna och danskarna (8 % vardera) och nederländarna (6 %). Otrygghet (18 %) nämns särskilt av österrikarna (45 %), grekerna (40 %) och danskarna (36 %). Däremot nämns denna fråga endast av 5 % i Malta, 7 % i Estland och 9 % i Lettland och Finland. även i de övriga frågorna råder en del påtagliga skillnader mellan länderna För närmare detaljer hänvisas till de fullständiga resultattabellerna i bilagan till rapporten. 62

63 Sociodemografisk analys Naturligt nog varierar de frågor som ansågs avgörande för beslutet att gå och rösta mellan de sociodemografiska kategorierna. Det kan framhållas att arbetslösheten är en fråga som vägt särskilt tungt för valdeltagandet bland respondenter som avslutat sina studier tidigast (41 %, jämfört med 30 % för dem som fortsatt sina studier till 20 års ålder eller längre). Helt logiskt är det dock respondentens sysselsättningskategori som ger den största skillnaden: arbetare (45 %), ofta sårbara för krisen, och arbetslösa (62 %) är de som oftast nämner arbetslösheten. Ett annat kriterium som ger stora skillnader är problem med att betala sina räkningar: 57 % av dem som för det mesta har svårt att få budgeten att gå ihop nämner arbetslösheten, jämfört med 30 % av dem som aldrig befinner sig i denna situation. De äldsta respondenterna påverkades för övrigt mer i sitt beslut av frågan om framtidens pensioner (26 % av respondenterna i åldern 55 år eller mer) än de yngre (11 % i åldern år), som naturligt nog inte ser detta som något större bekymmer. Medan EU:s roll på den internationella arenan nämns av 22 % i hela EU, är de unga respondenterna särskilt mottagliga för denna aspekt: den nämns av 32 % av de studerande. Detta gäller även för tjänstemännen (också 32 %). 63

64 QK5T What are the issues which make you vote to the European elections? Base : Europeans that voted (43% of total sample) Economic growth Unemployment The future of pensions The role of the EU in the international scene EU27 41% 37% 22% 22% Sex Male 44% 36% 21% 23% Female 38% 38% 23% 22% Age % 41% 11% 23% % 43% 14% 25% % 40% 21% 24% % 32% 26% 21% Education (End of) 15-37% 41% 29% 14% % 39% 23% 22% % 30% 15% 30% Still studying 46% 37% 10% 32% Respondent occupation scale Self- employed 46% 34% 16% 27% Managers 44% 27% 14% 32% Other white collars 44% 38% 20% 23% Manual workers 45% 45% 22% 21% House persons 43% 42% 22% 20% Unemployed 42% 62% 15% 17% Retired 64% 31% 29% 19% Students 46% 37% 10% 32% Difficulties to pay bills Most of the time 40% 57% 28% 15% From time to time 45% 46% 26% 20% Almost never 40% 30% 19% 25% 64

65 3.4 Inställningen till EU och EU-motståndets betydelse Samhörigheten med EU är fortfarande stark men tappar terräng. Förtroendet för EU-institutionerna ökar betydligt EU-stödet bland nästan två tredjedelar av EU:s medborgare har inte minskat sedan Samtliga undersökta påståenden 25 stöds i regel av majoriteten, men vi ser en svag minskning för vissa aspekter. QK7 For each of the following propositions, please tell me if rather corresponds Or rather does not correspond to you attitude or opinion. - % EE2004 UE25 EE2009 UE27 You feel you are a citizen of (OUR OWN COUNTRY) 91% 93% The membership of OUR COUNTRY) in the EU is a good thing 69% 70% You feel attached to Europe 64% 69% You feel you are a citizen of the EU 64% 66% You trust the European institutions 46% 50% The European Parliament takes into account of the concerns of citizens 46% 45% 25 Kan du för vart och ett av följande förslag tala om för mig om det i huvudsak stämmer överens eller i huvudsak inte stämmer överens med din attityd eller din åsikt. 65

66 Jämförelse per medlemsstat Det finns flera påtagliga skillnader mellan 2004 och 2009: Vi ser till att börja med att känslan av samhörighet med EU har tappat terräng. Från 69 % 2004 har den sjunkit till 64 % i hela EU. Även om det bara rör sig om 2 % i de tolv nya medlemsstaterna (66 %, -2 %) är minskningen betydligt större i övriga länder (63 %, - 7 %). Även när det gäller de upplevda fördelarna med att tillhöra EU (69 %, -1 %) ser vi kommunicerande kärl mellan gamla och nya medlemsstater i EU. Vi ser faktiskt en minskning på 4 % i de femton gamla medlemstaterna och en ökning på 13 % i de länder som senast gick med i unionen. Känslan av medborgarskap har också sjunkit något (64 %, -2 %) men är ändå klart förhärskande i alla medlemsstater och ökar med 11 % i de länder som senast gick med i EU. Förtroendet för EU-institutionerna ökade 2009 (50 %, +4 %) framför allt i de tolv länder som gick med i EU mellan 2004 och 2007 (+18 %). Känslan av att Europaparlamentet tar hänsyn till frågor som berör Europas medborgare delar den allmänna opinionen i EU: åsikten delas av 46 % av européerna (+1 % jämfört med 2005), jämfört med 40 % som inte delar den uppfattningen. 45 % av respondenterna i EU-15 instämmer i påståendet (stabilt) och 48 % i de tolv medlemsstater som gått med sedan 2004 (+3 %). 66

67 Generellt sett har skillnaderna minskat mellan de nytillkomna länderna och länderna i EU-15, såsom framgår av följande tabell: Kan du för vart och ett av följande förslag säga om det i huvudsak stämmer överens eller inte med din attityd eller din åsikt? Europaparlamentsvalet 2004 Europaparlamentsvalet2009 Skilln. Skilln MS MS före 15 MS +10 MS 15 MS +12 MS före Svar: Ja, till viss del EU-25 före från EU-27 före från MS MS från från Du känner samhörighet med [LAND] [LANDETS] medlemskap i EU är en bra sak Du känner samhörighet med Europa Du känner att du är en medborgare i EU Du litar på de europeiska institutionerna Europaparlamentet tar hänsyn till frågor som berör Europas medborgare 93 % 93 % 94 % % 91 % 92 % % 73 % 55 % % 69 % 68 % % 70 % 68 % % 63 % 66 % % 69 % 52 % % 64 % 63 % % 48 % 36 % % 50 % 54 % % 45 % 45 % - 46 % 45 % 48 % -3 Resultaten visar att känslan av europeisk tillhörighet verkligen ökar i de tolv länder som senast gick med i EU, men däremot tappar terräng i de övriga 15 länderna. Detta fenomen kan åtminstone delvis förklara valdeltagandet. Känslan av tillhörighet är fortfarande starkare i de femton äldsta medlemsstaterna men har avtagit, samtidigt som den visserligen är svagare i de nyare medlemsstaterna men tenderar att öka där. 67

68 Slutligen tycks den positiva inställningen till unionen vara relativt stabil i hela EU, men bakom denna synbara stabilitet ser man en växande EU-positiv rörelse i de tolv nytillkomna medlemsstaterna och snarast en tillbakagång i de femton övriga. Jämförelse mellan röstande och soffliggare Om vi tillämpar en annan analysmatris kan vi bättre urskilja soffliggarnas inställning och inställningen hos dem som röstade i Europaparlamentsvalet. Deltagande i Europaparlamentsvalet 2009 Svar: Ja, till viss del EU 27 Röstade Röstade inte Du känner samhörighet med [LAND] 91 % 94 % 90 % [LANDETS] medlemskap i EU är en bra sak 69 % 77 % 61 % Du känner samhörighet med Europa 64 % 72 % 56 % Du känner att du är medborgare i EU 64 % 73 % 55 % Du litar på de europeiska institutionerna 50 % 62 % 39 % Europaparlamentet tar hänsyn till frågor som berör Europas medborgare 46 % 56 % 37 % Knappast överraskande är EU-stödet är mycket mer uttalat bland personer som röstade den 4 7 juni i år, utan att man för den skull kan tala om EU-motstånd bland soffliggarna. 68

69 Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys av resultaten visar att EU-stödet är mer utbrett bland de unga respondenterna, och framför allt bland de mest utbildade och därmed (som vi sett tidigare) bland dem som deltog i det senaste Europaparlamentsvalet. Följande tabell, som gäller känslan av europeisk identitet, visar tydligt denna tendens, som kan iakttas för de flesta övriga aspekter som undersökts. QK7.3 Pour chacune des propositions suivantes, dites-moi si elle correspond plutôt ou plutôt pas à votre attitude ou à votre opinion. Vous vous sentez citoyen(ne) de l UE Oui, plutôt Non, plutôt pas NSP UE27 64% 32% 4% Sexe Homme 66% 30% 4% Femme 61% 34% 5% Age % 28% 4% % 31% 4% % 31% 4% % 35% 4% Age de fin d'études 15-54% 41% 5% % 34% 4% % 22% 3% Tjs étudiant 77% 19% 4% Se sent attaché(e) à l'europe Oui 88% 10% 2% Non 21% 76% 3% A voté aux dernières élections européennes Oui 73% 25% 2% Non 55% 40% 5% 69