SUVERÄNITET. Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte. Egalitet råder alla stater är suveränt likställda Rätt att utöva jurisdiktion

Transkript

1 Folkrättens källor

2 SUVERÄNITET Bara stater är suveräna i juridisk mening Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte. Egalitet råder alla stater är suveränt likställda Rätt att utöva jurisdiktion Jurisdiktion är ett samlingsbegrepp för den makt som stater har i förhållande till andra stater att vidta åtgärder En stats handlingsfrihet begränsas bara av folkrättsliga normer som staten frivilligt accepterat ingen överstatlig lagstiftare Sanning med modifikation

3 TRE SORTERS SUVERÄNITET Suveräniteten utgörs av rättigheter och skyldigheter av tre olika slag som är knutna till (härledda ur Montevideokonventionen): 1. Stats territorium = Territoriell suveränitet 2. Behandling av stats medborgare = Personell suveränitet 3. Utövandet av det politiska styret = Politisk suveränitet

4 1. TERRITORIELL SUVERÄNITET Stat bestämmer över sitt land- och luftområde och ev. havsområde territoriell överhöghet Stat bestämmer vem som får beträda dess territorium och uppehålla sig där Inom sitt territorium har en stat skyldighet att skydda de rättigheter som tillkommer andra stater En stat ska avhålla sig från att använda sitt territorium på ett sätt som inverkar menligt på andra staters rättigheter En stat ska också förhindra att andra aktörer (statliga och ickestatliga) använder territoriet på ett sätt som inverkar menligt på andra staters rättigheter

5 2. PERSONELL SUVERÄNITET En stat förutsätts ha en befolkning Befolkningen bestäms huvudsakligen av statens medborgarskapslagar Stat kan utöva domsrätt över egna medborgare och företag, även på handlingar som företas utomlands En stat har dock inte rätt utföra myndighetsutövning (exekutiv jurisdiktion) på annan stats territorium om inte den staten har samtyckt till detta.

6 3. POLITISK SUVERÄNITET Rättigheter och skyldigheter knutna till styret av en stat Inåt så har stater rätt att besluta vilken politik som ska praktiseras i en stat Utåt så har stater rätt att bestämma vilka stater man vill ingå avtal med och upprätta diplomatiska förbindelser med Stater har en skyldighet att respektera andra stater och får inte blanda sig i interna angelägenheter Non-interventionsprincipen Non-interventionsprincipen förbjuder alla former av direkt och fysisk intervention på en stats territorium utan samtycke från staten (följer av territoriella suveräniteten). Även vissa former av indirekt intervention

7 Operation Allied Force (1999) Folkrättsenlig eller inte? Måste härledas till en folkrättslig källa. Mellanstatligt våld förbjudet (FNSt. art. 2(4) Två undantag: Rätten till självförsvar (FNSt art. 51) Våld auktoriserat av SäkR (FNSt. art. 42) Ytterligare ett undantag? Rätt till humanitär intervention?

8 Internationella domstolens stadga art. 38(1) (ICJ St.) (a) Internationella överrenskommelser (oftast i form av traktater) (b) Internationell sedvanerätt (c) Generella principer

9 Internationella överrenskommelser Avtal om bindande normer mellan stater Om skriftlig så kallas den för traktat Definieras i VCLT art. 2(1)(a) Exv. konvention, protokoll, stadga, fördrag Deklaration är inte något bindande instrument

10 Internationell sedvanerätt Den som påstår att det existerar en sedvanerättslig regel måste kunna påvisa: En allmän praxis ett mönster i staters agerande En opinio juris en övertygelse hos stater att agerandet utgör gällande rätt OBS! Skilj på sedvänja (custom) och sedvanerätt (customary law)

11 UN International Law Commission Underorgan till FN:s Generalförsamling som kodifierar sedvanerätten 34 personer som representerar sig själva (ej sin stat) Utfärdar rapporter med en SR som debatteras i kommissionen och ev. blir ett utkast till en konvention. Kan också antas som en resolution av FN:s Generalförsamling. ILC:s utkast kan direkt åberopas att reflektera internationell sedvanerätt.

12 Vari består en praxis? A general, constant and uniform usage Praxis måste vara: Allmän viss omfattning bland stater Konsekvent handlande relativt utbredd i tiden Sammanhängande mönster Stater som är särskilt berörda T.ex. vid maritima gränsdragningar, vilken roll har stater som saknar kust? Aktiva handlingar eller underlåtelse att handla

13 Praxis Dipl. noter Parters argumentering i konkreta tvister Myndighetsbeslut Myndighetsutövande Nationell lag Nationell domstolspraxis Traktater Uttalanden?

14 Krav på enhetlig praxis? Nicaraguafallet: I fallet måste våldsförbudets status som internationell sedvanerätt påvisas Våldsförbudet har kränkts vid upprepade tillfällen Uppfyller det ändå kravet på A general, constant and uniform usage? När kan man tala om en ny sedvanerättslig regel resp. brott mot en redan existerande?

15 Hur påvisas en opinio juris? Påvisas indirekt genom indicier: Praxis Uttalanden av stater Resolutioner i olika internationella organisationer Deklarationer Ingående av traktater? Passivitet?

16 Anglo-Norwegian Fisheries Case UK: 10 M baslinje = sedvanerätten Norge: Tillämpar räta baslinjer pga. kustens karaktär. Motsatt sig 10 M-regeln.

17 Anglo Norwegian Fisheries Case Norges baslinjer är förenliga med folkrätten bilateral sedvanerättslig regel Norge agerat Persistent objector mot 10 M Statshandlingar kan ta sig formen av: Aktivitet (lagstiftning, agerat mot fartyg som bryter) Passivitet (UK inte agerat tillräckligt trots borde känt till 60 år utan protetest) Passiviteten måste vara kvalificerad The notoriety of the facts, the general toleration of the international community, Great Britain s position in the North Sea, her own interest in the question, and her prolonged abstention would in any case warrant Norway s enforcement of her system against the United Kingdom. (ICJ Reports, 1951, s. 139.)

18 Use of Nuclear Weapons Adv. Op. Finns det en sedvanrättslig regel som generellt förbjuder användning av kärnvapen? UNGA har antagit ett antal resolutioner Vissa fördömer användning som generellt folkrättsstridig, med svaga röstsiffror Vissa fördömer användning som oförenlig med int ll humanitär rätt Vissa använder skrivningar som should be prohibited Därav följer ingen opinio juris enl. ICJ trots majoritet av stater är emot användning. Tyngd åt särskilt berörda stater

19 Persistent Objector Rule Stat kan undvika att bli bunden av ny int ll sedvanerätt måste uttrycka protest och vidhålla Övriga stater bundna (om uppfyller krav i övr.) Visar på hur folkrätten är ett dispositivt system Gäller ej jus cogens normer Kan vara svårt i praktiken om ensam persistent objector-stat T.ex. USA ang. 200 M EEZ

20 Förhållande traktat och sedvanerätt Två rättskällor som existerar parallellt med varandra. Innehåll påverkas ofta av varandra. Utkristalliseras/ kodifieras T.ex. FN-stadgan Våldsförbudet i Art. 2(4) FN-stadgan Självförsvarsrätten i Art. 51 FN-stadgan

21 Generella principer General principles of law recognized by civilized nations Ex. res judicata, pacta sunt servanda, good faith

22 Internationella domstolens stadga art. 38(1) (forts) (d) Subsidiary means for the determination of rules of law Judicial decisions Teachings of the most highly qualified publicists

23 Regelkonflikter Lex Superior Avtalsklausuler Lex Specialis Lex Posterior

24 Tvingande folkrätt Jus Cogens De flesta folkrättsliga reglerna är dispositiv rätt. Det finns dock normer som inte kan avtalas bort utan är tvingande och universellt tillämpliga s.k. jus cogens normer, t.ex. våldsförbudet krigsförbrytelser tortyr apartheid slaveri sjöröveri folkmord