Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74

Transkript

1 Stockholm Utrikesdepartementet Stockholm Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74 Sammanfattning Svenska Röda Korset välkomnar målsättningen att Sverige så snart som möjligt ratificerar vapenhandelsfördraget. Svenska Röda Korset anser, till skillnad från promemorians slutsatser, att fördraget innehåller viktiga materiella skillnader och nya åtaganden som innebär förändringar i tillämpningen av det gällande regelverket för svensk krigsmaterielexport. Svenska Röda Korset anser trots detta att fördraget kan ratificeras efter föreslagna ändringar eftersom beslut av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) i enlighet med gällande svenska riktlinjer inte får stå i strid med internationella överenskommelser som Sverige har biträtt, så som ATT. ISP måste således direkt beakta ATT i sitt beslutsfattande. Det är emellertid viktigt att propositionen kompletteras med klargöranden kring de nyheter ATT innebär. Vi lämnar förslag i denna del. Svenska Röda Korset anser vidare att regeringen i propositionen också bör klargöra sin syn på en rad frågor där det finns utrymme för tolkning av omfattningen av ATT:s bestämmelser. Intentionen är inte enbart att tydliggöra innebörden av ATT:s bestämmelser för svenska aktörer utan också att medverka till en internationell praxisutveckling som effektivt bidrar till att uppfylla fördragets humanitära samt freds- och säkerhetsfrämjande syften. En sådan praxisutveckling kan komma att få stor betydelse, i synnerhet i länder som inte tillämpar andra alternativa mer långtgående nationella eller regionala regelverk. Svenska Röda Korset anser att det finns ett behov av ett nytt sammanhållet svenskt regelverk för krigsmaterielexport som är transparent, tydligt och tillgängligt. Nuvarande regelverk är inte enhetligt och är delvis föråldrat. Genom ratificeringen av ATT tillkommer ytterligare bestämmelser som ska följas av ISP och andra intressenter. Uppdraget att ta fram ett förslag till ett nytt sammanhållet regelverk bör ligga inom ramen för den pågående utredningen om översyn av krigsmaterielexport, Kex. 1

2 1. Inledning Promemorian behandlar frågan om Sveriges tillträde till FN:s vapenhandelsfördrag Arms Trade Treaty (ATT) som antogs av FN:s generalförsamling 2 april Sverige undertecknade fördraget 3 juni samma år. Rödakors- och rödahalvmånerörelsen, som har haft en avgörande roll för ATT:s tillkomst, stödjer arbetet för universell ratificering och snabbt ikraftträdande. Vi verkar även för effektiv nationell implementering i enskilda stater. Svenska Röda Korset välkomnar ambitionen att Sverige så snart som möjligt blir part i ATT. En snabb svensk ratificering av ATT kan även bidra till ett snabbt ikraftträdande av fördraget. Vi ser detta som ett uttryck för att Sverige sätter stor vikt vid avtalets betydelse för att bidra till regional och internationell fred, säkerhet och stabilitet, att minska mänskligt lidande samt att främja samarbete, öppenhet och ansvarsfullt agerande i den internationella handeln med konventionella vapen. För att verkligen uppnå dessa syften krävs ett effektivt genomförande och en adekvat tillämpning av ATT:s bestämmelser. 2. En svensk ratificering kräver vissa förtydliganden Svenska Röda Korset anser att Sverige, efter nödvändiga ändringar i instruktioner och regleringsbrev till Inspektionen för strategiska produkter (ISP), kan ratificera ATT. Detta anser vi under förutsättning att ISP i enlighet med de svenska riktlinjerna, som innebär ett ovillkorligt förbud mot utförsel av krigsmateriel som skulle strida mot en internationell överenskommelse som Sverige är part i, fullt ut beaktar ATT:s syften och bestämmelser i sin prövning. Av remissen framgår emellertid inte en fullständig bild av de förändringar ATT innebär för ISP:s prövning, enligt Svenska Röda Korset. I dag tillämpliga materiella regler i de svenska riktlinjerna och EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/GUSP) 1 motsvarar, enligt vår mening, inte fullt ut innehållet i ATT. Enligt Svenska Röda Korset krävs därför att propositionen kompletteras med förtydliganden kring de nyheter som ATT innebär för ISP:s prövning. Nedan lämnar vi förslag på detta. 3. Skillnader mellan ATT och i dag tillämpligt svenskt regelverk I promemorian konstateras att de materiella delarna av det svenska regelverket som styr krigsmaterielexporten, lagen, riktlinjerna och EU:s gemensamma ståndpunkt, i princip står i överensstämmelse med ATT. Svenska Röda Korset delar uppfattningen 1 EU:s gemensamma ståndpunkt om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (2008/944/GUSP) 2

3 att de flesta bestämmelserna omfattas. Vi kan emellertid konstatera att det åtminstone finns fyra viktiga skillnader som bör tydliggöras och beaktas vid Sveriges ratificering: 1. ATT:s syften (artikel 1) ATT:s tydliga humanitära syften återspeglas inte i dagens regelverk för prövning. Varken den svenska lagen, dess förarbeten, de svenska riktlinjerna eller EU:s gemensamma ståndpunkt ger uttryck för de syften ATT så tydligt ställer upp, syften som också ska inverka på ISP:s bedömning av enskilda ärenden. Enligt artikel 31 i 1969 års Wienkonvention ska en traktat tolkas i god tro och i ljuset av dess syfte. Av artikel 1 framgår att ATT:s syfte är att: 1. bidra till internationell och regional fred, säkerhet och stabilitet, 2. minska mänskligt lidande, 3. främja samarbete, öppenhet och ansvarsfullt agerande av statsparterna i den internationella handeln med konventionella vapen och därigenom bygga ömsesidigt förtroende mellan statsparterna. Enligt Svenska Röda Korset medför en ratificering av ATT att ISP i prövningen i enskilda ärenden måste beakta dessa syften. För tydlighets skull bör detta framgå av den svenska propositionen angående ratificering av ATT. 2. Folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (artikel 6.3) I promemorian konstateras att kriterierna i artikel 6 i ATT uppfylls genom att det i de svenska riktlinjerna finns ett absolut hinder mot utförsel som skulle strida mot en internationell överenskommelse som Sverige biträtt (s. 47). ATT utgör en sådan överenskommelse och måste således direkt beaktas vid bedömningen. Svenska Röda Korset delar denna uppfattning. Vi delar däremot inte analysen att kriterierna i artikel 2 i EU:s gemensamma ståndpunkt skulle motsvara artikel 6.3 i ATT i sin helhet. Begreppet allvarliga brott mot internationell humanitär rätt i gemensamma ståndpunktens artikel 2 omfattar grov överträdelse av Genèvekonventionerna från 1949, attacker mot civila mål eller civila som åtnjuter skydd i den egenskapen eller för andra krigsbrott som definieras i internationella fördrag där staten i fråga är part i artikel 6.3. Däremot finns motsvarigheten till bestämmelserna om folkmord och brott mot mänskligheten i artikel 6.3 varken i de svenska riktlinjerna eller i EU:s gemensamma ståndpunkt. I promemorian förs ett resonemang kring brott mot mänskliga rättigheter i gemensamma ståndpunktens artikel 2. Till skillnad från brott mot mänskliga 3

4 rättigheter, som bara stater kan hållas folkrättsligt ansvariga för, kan även enskilda göra sig skyldiga till folkmord och brott mot mänskligheten. I EU:s gemensamma ståndpunkt används begreppet internt förtryck och där avses allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter (se artikel 2.2. b). När handlingar som utgör folkmord eller brott mot mänskligheten kan härledas till en stat eller företrädare för en stat utgör dessa samtidigt allvarliga brott mot mänskliga rättigheter. Men om brotten utförs av en väpnad grupp eller enskilda medlemmar av en sådan grupp är det normalt inte fråga om kränkningar av mänskliga rättigheter. Stater, organiserade väpnade grupper och enskilda kan även hållas ansvariga för krigsförbrytelser (d.v.s. svåra överträdelser av internationell humanitär rätt i väpnade konflikter). Endast stater har ett folkrättsligt ansvar att respektera och säkerställa respekt för mänskliga rättigheter. ATT, liksom folkrätten i övrigt, särskiljer folkmord och brott mot mänskligheten från allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter (serious volations of international human rights law). Detta är i linje med utvecklingen på den internationella straffrättens område. Den folkrättsliga skyldigheten att inte exportera vapen när det gäller folkmord härleds till 1948 års Folkmordskonvention och staternas skyldighet att förhindra folkmord enligt artikel 1, och inte till mänskliga rättigheter i allmänhet. Enligt Svenska Röda Korset medför därför ATT nya förpliktelser att specifikt beakta risk för folkmord och brott mot mänskligheten vid överföring av vapen. Eftersom detta inte explicit framgår av det regelverk ISP i dag har att tillämpa vid prövningen är det nödvändigt att detta nya krav tydliggörs i den svenska propositionen, i enlighet med vad som angivits ovan. 3. Begå eller underlätta en allvarlig kränkning av internationell humanitär rätt eller mänskliga rättigheter (artikel 7.1 b (i) (ii)) Genom artikel 7.1 b (i) måste staterna göra en bedömning av huruvida vapnen eller annan berörd materiel skulle kunna användas för att begå eller underlätta en allvarlig kränkning av internationell humanitär rätt. De svenska riktlinjerna saknar helt referenser till brott mot internationell humanitär rätt. I EU:s gemensamma ståndpunkt, artikel 2, finns däremot en liknande bestämmelse. ATT artikel 7.1 b (i) ställer emellertid mer långtgående krav på staten i det att den inte bara ska bedöma huruvida det finns risk att vapnen kan användas för att begå allvarliga kränkningar (commit serious violations) utan också för att underlätta allvarliga kränkningar (facilitate serious violations). Motsvarande skrivning när det gäller mänskliga rättigheter finns i artikel 7.1 b (ii). Där EU:s gemensamma ståndpunkt endast tar sikte på kränkningar av mänskliga rättigheter i artikel 2, omfattar ATT även underlättandet av sådana kränkningar. 4

5 De svenska riktlinjerna däremot tar i sin utformning huvudsakligen sikte på pågående brott mot mänskliga rättigheter genom skrivningen att tillstånd inte bör lämnas om det avser en stat där grova och omfattande brott mänskliga rättigheter förekommer. Respekt för mänskliga rättigheter ska vidare, enligt riktlinjerna, vara ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas. Även om de svenska riktlinjerna har en vidare omfattning än de andra regelverken genom att de inte är materielspecifika, det vill säga att bedömningen ska göras utifrån om staten respekterar mänskliga rättigheter i allmänhet och inte specifikt utifrån huruvida de exporterade vapnen kan komma att använda för kräkningar, så riskerar de att ha en mer begränsad effekt än ATT. Anledningen är dels att de inte ställer upp ett absolut förbud mot export vid kränkningar (bör) och dels att de endast avser stater där grova och allvarliga kränkningar förekommer. ATT medför genom artikel 7.1 b) nya krav på bedömningen som inte fullt ut har motsvarande bestämmelser i nu gällande svenska regelverk. Svenska Röda Korset anser, till skillnad från slutsatsen i promemorian, att det svenska materiella regelverket i artikel 2 i den gemensamma ståndpunkten och i riktlinjernas bestämmelser om mänskliga rättigheter, inte lever upp till ATT:s krav i artikel 7.1 b (i) och (ii) när det gäller underlättande av en allvarlig kränkning av internationell humanitär rätt eller mänskliga rättigheter. ISP:s bedömning bör således även ske med utgångspunkt i ATT, vilket bör framgå i propositionen. 4. Allvarligt könsbetingat våld och allvarligt våld mot kvinnor och barn (artikel 7.4) Enligt artikel 7.4 ska staterna bedöma risken för att vapnen används för att utöva eller underlätta allvarligt könsbetingat våld (gender based violence) eller allvarligt våld mot kvinnor och barn. Artikeln ska läsas mot bakgrund av artikel som handlar om skyldigheter att göra riskbedömningar i förhållande till hot mot fred och säkerhet, allvarlig kränkning av internationell humanitär rätt, mänskliga rättigheter m.m. Svenska Röda Korset delar inte promemorians slutsats att motsvarande skyldighet att specifikt bedöma risken för allvarligt könsbetingat våld eller allvarligt våld mot kvinnor och barn skulle anses inkluderad i tillämpliga svenska regelverk. Det argumenteras att detta våld utgör kränkningar av såväl mänskliga rättigheter som internationell humanitär rätt och att övriga bestämmelser redan omfattar en skyldighet att göra en sådan riskbedömning. Inget i nuvarande svensk riktlinjepraxis tyder på att en sådan bedömning görs av ISP i dag. Det finns stark anledning att särskilt lyfta problematiken om det könsrelaterade våldet och våldet mot kvinnor och barn. I många kontexter är problemen med könsrelaterat våld och våld mot kvinnor och barn inte synliggjorda i tillräckligt hög grad. Det är mot denna bakgrund frågan har lyfts i en separat bestämmelse i ATT. Särskilt när det gäller det könsrelaterade våldet har svenska regeringen, inte minst i FN-sammanhang, uttryckt att en rad olika åtgärder måste vidtas för att komma åt problematiken. Den 5

6 svenska regeringen spelade också en central roll i att frågan fick ett särskilt utrymme i ATT. Mot denna bakgrund är det viktigt att Sverige visar att könsrelaterat våld och våld mot kvinnor och barn tas på högsta allvar i den nationella implementeringen och tillämpningen av fördraget. Svenska Röda Korset anser därför att vikten av att en särskilt prövning görs för att bedöma risken för att vapnen används för att begå eller underlätta allvarligt könsrelaterat våld eller allvarligt våld mot kvinnor och barn ska betonas i propositionen. 4. Behov av förtydligad svensk syn på enskilda bestämmelser i ATT Svenska Röda Korset anser, utöver vad som framgått ovan kring förtydliganden i fråga om ATT:s innehåll, som underlag för ISP:s prövning, att Sverige i propositionen bör klargöra sin syn i en rad frågor där det finns utrymme för tolkning av omfattningen av ATT:s bestämmelser. Detta har delvis gjorts i promemorian. Ett positivt exempel är den balanserade tolkningen av begreppet övervägande risk (overriding risk) i artikel 7.3. På andra håll görs mer inskränkande tolkningar vilka riskerar att motverka fördragets syfte. Genom att klargöra hur Sverige ser på enskilda begrepp och bestämmelser i ATT tydliggörs inte bara svensk tillämpning utan vi medverkar dessutom till en internationell praxisutveckling som effektivt bidrar till att uppfylla fördragets humanitära och freds- och säkerhetsfrämjande syfte. En sådan praxisutveckling kan komma att få stor betydelse, i synnerhet i länder som inte tillämpar andra alternativa mer långtgående nationella eller regionala regelverk. Gåvor, lån och leasing En central fråga gällande fördragets tillämpningsområde har varit huruvida alla former av överlåtelser omfattas. Diskussionen har främst gällt gåvor, lån och leasing som inte specifikt omnämns i fördraget. Många menar att det skulle strida mot avtalets syfte att undanta gåvor, lån och leasing från ATT:s krav. För att tydliggöra detta och på så sätt också bidra till uttolkningen av ATT har Nya Zeeland gjort följande uttalande: All states must interpret the Treaty s provisions consistent with its object and purpose. Accordingly, we expect all transactions involving the transfer of conventional arms, including gifts, loans and leases, will be subject to the Treaty s requirements. Anything less would set a partial standard and undermine the real value of what we have achieved by adopting this resolution. 2 2 Uttalande av Nya Zeeland i FN: s generalförsamling vid antagandet av ATT, 2 april

7 I promemorian hävdas att lån och leasing inte torde omfattas av prövningskravet. Däremot skulle gåvor omfattas eftersom äganderätten övergår. Sverige borde rimligtvis ha samma ståndpunkt som Nya Zeeland vad gäller tolkningen av avtalets omfattning i den här frågan. Alla former av transaktioner bör omfattas. En sådan tolkning skulle också ligga i linje med Sveriges och andra staters åtaganden i andra större internationella sammanhang, såsom WTO och WCO, där begreppet internationell handel omfattar såväl kommersiella transaktioner som lån och gåvor. Svenska Röda Korset anser därför att Sverige liksom Nya Zeeland tydligt bör ta ställning för att ATT omfattar alla former av transaktioner inklusive gåvor, lån och leasing. Krigsförbrytelser (artikel 6.3) Enligt artikel 6.3 ska en stat inte tillåta överföring av konventionella vapen som omfattas av avtalet om den har kännedom om att vapnen eller annan berörd materiel skulle komma att användas vid svåra överträdelser av Genèvekonventionerna från 1949, anfall riktade mot civil egendom eller civila som åtnjuter skydd i den egenskapen eller för andra krigsförbrytelser som definieras i internationella fördrag där staten i fråga är part. Bestämmelsen tar till synes främst sikte på staternas traktaträttsliga förpliktelser men innehåller också sedvanerättsligt grundade krigsförbrytelser, exempelvis att rikta anfall mot civil egendom eller civila. Flertalet av de traktater som definierar krigsförbrytelser gäller huvudsakligen internationella väpnade konflikter. Krigsförbrytelser kan begås i såväl internationella som ickeinternationella väpnade konflikter, vilket bekräftas i internationell sedvanerätt. Internationella brottmålsdomstolens stadga, Romstadgan, kodifierar den sedvanerättsliga utvecklingen. Romstadgan omfattar emellertid inte alla krigsförbrytelser som utgör sedvanerätt 3. Den utgör grunden för många länders nationella lagstiftning om krigsförbrytelser men långt ifrån alla världens stater har tillträtt Romstadgan. I dessa stater kan sedvanerättsliga förpliktelser få avgörande betydelse. Det är därför viktigt att staterna i sin uttolkning och tillämpning av artikel 6.3 inte exkluderar krigsförbrytelser som har sedvanerättslig grund. Schweiz har i ett uttalande klargjort att krigsförbrytelser inte enbart kan begås i internationella väpnade konflikter utan också i icke-internationella väpnade konflikter, och att uttrycket andra krigsförbrytelser i artikel 6.3 även omfattar svåra överträdelser av gemensamma artikeln 3 i de fyra Genèvekonventionerna som är tillämplig i icke-internationella väpnade konflikter. Man understryker också att inget i fördraget ska tolkas så att det på något sätt begränsar eller påverkar befintliga eller 3 7

8 framväxande folkrättsliga regler, och att internationella sedvanerättsliga regler, oaktat ATT, förblir fullt tillämpliga för alla stater. 4 Regeringen har i lagrådsremissen Straffansvar för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, 22 november 2013, föreslagit en ny svensk lagstiftning för brotten folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser där alla gärningar utgör brott enligt internationell sedvanerätt. Sverige är vid sidan av ATT bundet av EU:s gemensamma ståndpunkt, vilken torde omfatta motsvarande förpliktelser gällande krigsförbrytelser i ATT. Men det är ändå av stor vikt att Sverige i förhållande till statsparterna i ATT tydliggör sin hållning i den här frågan. Svenska Röda Korset anser därför att Sverige i propositionen bör göra ett klagörande avseende tillämpningen av begreppet krigsförbrytelser i artikel 6.3 i ATT. Könsrelaterat våld m.m.( artikel 7.4) Frågan om huruvida könsrelaterat våld utgör en ny förpliktelse eller ej har behandlats ovan. Genom att uttrycka att artikel 7.4 i fördraget om könsrelaterat våld m.m. skulle kunna anses inkluderad i de svenska riktlinjerna, vilket görs i promemorian på sidan 50, förminskas enligt vår mening betydelsen av den specifika bestämmelsen i ATT. Enligt Svenska Röda Korset bör Sverige istället uttrycka ett tydligt stöd för det nya kravet ATT medför att pröva risken för könsrelaterat våld och allvarligt våld mot kvinnor och barn, samt poängtera betydelsen av att en särskild prövning mot dessa kriterier sker. 5. Implementeringsassistans, art 16 Svenska Röda Korset välkomnar att regeringen vill stötta arbetet med implementeringsassistans i enlighet med artikel 16 i fördraget. Den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen arbetar i många kontexter för att stötta initiativ som syftar till en robust nationell implementering. I en resolution från rörelsens delegatråd i Sydney i november 2013 uppmanas staterna att skyndsamt underteckna och ratificera ATT samt att anta strikta nationella kontrollsystem och lagstiftning för att säkerställa efterlevnad av fördragets bestämmelser 5. 4 Uttalande av Schweiz vid antagandet av ATT i FN:s generalförsamling 2 april Res. 7, Weapons and International Humanitarian Law, Council of Delegates of the International Red Cross and Red Crescent Movement, November 2013, 8

9 Svenska Röda Korset vill emellertid understryka betydelsen av att kunna tillgodose det globala behovet av expertis inom det här specifika området. Vi anser att regeringen bör avsätta särskilda resurser för ändamålet de kommande åren. 6. Provisorisk tillämpning (artikel 23) Enligt artikel 23 i fördraget kan en stat, bland annat vid ratifikationstillfället, avge en förklaring enligt vilken den kommer att tillämpa artiklarna 6 och 7 provisoriskt innan fördraget träder ikraft. Mot bakgrund av det som anförts ovan i remissyttrandet angående de nya krav ATT ställer på prövningen anser Svenska Röda Korset att Sverige ska avge en förklaring om provisorisk tillämpning enligt artikel Terminologi, begrepp och översättningar På sidan 21 har den folkrättsliga terminologin, enligt Svenska Röda Korset, används på ett i sammanhanget felaktigt sätt: [ ] artikel 6.3 hänvisar till allvarliga brott mot internationell humanitär rätt såsom folkmord, brott mot mänskligheten och grov överträdelse av Genèvekonventionerna från 1949 folkmord och brott mot mänskligheten beskrivs vanligtvis inte som en del av internationell humanitär rätt i bemärkelsen internationell humanitär rätt i väpnade konflikter (jfr SOU 2010:72). Ordalydelsen bör istället vara [ ] artikel 6.3 hänvisar till folkmord, brott mot mänskligheten och allvarliga brott mot internationell humanitär rätt såsom svåra överträdelser av Genèvekonventionerna från1949 Terminologin i beskrivningen av väpnade konflikter på sidan 31 står inte i överensstämmelse med terminologin som används i internationell humanitär rätt och internationell straffrätt. I dessa sammanhang talas om internationella väpnade konflikter och icke-internationella väpnade konflikter. Det stora flertalet av dagens väpnade konflikter är icke-internationella och många gånger asymmetriska till sin karaktär. På sidan 47 nämns tilläggsprotokollet från 1977 och här avses sannolikt det första tilläggsprotokollet till 1949 års Genèvekonventioner. Eftersom det finns två tilläggsprotokoll från 1977 bör ett förtydligande göras. I artikel 6.3 översätts grave breaches of the Geneva Conventions of 1949, attacks directed against civilian objects civilians protected as such, or other war crimes as defined by international agreements to which it is a Party med grov överträdelse av Genèvekonventionerna från 1949, attacker mot civila mål eller civila som åtnjuter skydd i den egenskapen eller för andra krigsbrott som definieras i internationella fördrag där staten i fråga är part Detta stämmer inte överens med gängse svenska översättningar gällande internationell humanitär rätt. Svenska Röda Korset föreslår 9

10 därför följande svenska översättning: svåra överträdelser av Genèvekonventionerna från 1949, anfall riktade mot civil egendom eller civila som åtnjuter skydd i den egenskapen eller för andra krigsförbrytelser som definieras i internationella fördrag där staten i fråga är part. Vi föreslår att begreppet war crimes genomgående översätts krigsförbrytelser som brukligt i svenska författningar och andra officiella handlingar (jfr Lagrådsremiss - Straffansvar för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, ). Internationell rätt om de mänskliga rättigheterna I artikel 7 används begreppet internationell rätt om de mänskliga rättigheterna. I Sverige översätts normalt international human rights law med de mänskliga rättigheterna alternativt mänskliga rättigheter. Gender based violence I promemorian används begreppet könsbetingat våld som svensk översättning för gender based violence. Svenska Röda Korset anser att gender based violence bör översättas könsrelaterat våld, vilket också är i linje med andra officiella svenska översättningar av begreppet. I utlänningsrättsliga sammanhang talar man också om könsrelaterad förföljelse för det engelska begreppet gender based persecution (se bl.a. SOU 2004:31 och proposition 2005/06:6). 8. Behovet av ett sammanhållet svenskt regelverk Svenska Röda Korset anser att det finns behov av ett nytt sammanhållet svenskt regelverk för krigsmaterielexport som är transparent, tydligt och tillgängligt i linje med ATT:s syfte. Nuvarande tillämpligt regelverk är splittrat och delvis föråldrat. Det gäller såväl terminologi som omfattningen av de materiella bestämmelserna. Genom ratificeringen av ATT tillkommer ytterligare bestämmelser som ska beaktas av ISP och andra intressenter. Till skillnad från de svenska riktlinjerna, där prövningen bygger på politiska överväganden i enskilda ärenden, tar ATT avstamp i folkrättsliga förpliktelser som handlar som att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt samt att förhindra folkmord m.m.. En annan viktig aspekt som talar för ett behov av ett reviderat och förtydligat sammanhängande svenskt regelverk är den politiska och folkrättsliga utvecklingen som skett sedan den svenska lagen antogs i början av 1990-talet. Nya folkrättsliga skyldigheter har utvecklats genom en rad nya traktater och genom sedvanerätten. FN:s särskilda krigsförbrytartribunaler och Romstadgan har varit avgörande för allt snabbare framsteg i den internationella 10

11 straffrätten. ATT fångar upp denna viktiga utveckling. Uppdraget att ta fram ett förslag till ett nytt sammanhållet regelverk bör kunna ligga inom ramen för den pågående utredningen Kommittén om översyn av exportkontrollen av krigsmateriel (Kex). SVENSKA RÖDA KORSET Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare 11