Vad innebär den nya krigsmateriellagstiftningen? Exportkontrollseminarium 2018

Transkript

1 Vad innebär den nya krigsmateriellagstiftningen? Exportkontrollseminarium 2018 Träffpunkt: Onsdag 18 april Internationell 2018 samverkan Karl World Evertsson, Trade Center chef Krigsmaterielgruppen Inspektionen Stockholm för strategiska produkter

2 Innehåll Det svenska exportkontrollsystemet Lagstiftningsprocessen Vilka förändringar har gjorts? Vad innebär förändringarna? Frågor

3 Det svenska exportkontrollsystemet

4 Ansvarsfördelning UD (Ju): Policy Lagstiftning Budget ISP: Licensiering (policy) Tillsyn Stöd till Regeringskansliet

5 ISP i myndighetsstrukturen Riksdag Regering Regeringskansliet FÖ M UD(Ju)

6 Lagstiftning och bedömningskriterier Lagstiftning Lag (1992:1300) om krigsmateriel Förordning (1992:1303) om krigsmateriel (med bilaga över vad som utgör krigsmateriel) Bedömningskriterier Nationella riktlinjer om krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan (1992) Rådets gemensamma ståndpunkt gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (2008) FN:s vapenhandelsfördrag, ATT (2014)

7 Portalparagrafen i lagen Tillstånd enligt denna lag får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella åtaganden eller Sveriges utrikespolitik i övrigt (1 )

8 Exportkontrollrådet (EKR) Utses av regeringen, sammanträder 8 ggr/år Fö UD Försvarspolitisk redovisning Presenterar samrådsärenden och exportstatistik Utrikespolitisk redovisning

9 Lagstiftningsprocessen

10 Bakgrund Krav på modernisering KRUT-utredningen 2005 Intensifierad debatt 2010 Arabiska våren 2011

11 Krigsmaterielexportutredningen KEX Tillkännagivande maj 2011 Utredning juni 2012 Slutbetänkande juni 2015 Lagrådsremiss juni 2017 Proposition oktober 2017 Riksdagsbeslut februari 2018 Ikraftträdande april 2018

12 Syfte Förslag till en ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel gentemot icke-demokratiska stater Avvägningar vid demokratibedömningen Konsekvenser Följdleveranser Öppenhet och transparens Sanktionsavgifter för vissa överträdelser av krigsmateriellagstiftningen Bred parlamentarisk förankring

13 Vilka förändringar har gjorts (och inte gjorts)?

14 Lag och förordning Utökad kontroll Statliga myndigheter Tillhandahållande till statliga myndigheter Administrativa sanktionsavgifter Utökad redovisning Ingen ny lag eller förordning

15 Bibehållen struktur Regeringen har övergripande ansvar för Sveriges exportkontrollpolitik och för praxisutvecklingen ISP kommer även fortsättningsvis att självständigt pröva ansökningar om tillstånd enligt krigsmaterielregelverket

16 Bibehållen rollfördelning Regeringen ger vägledning i den praktiska tillämpningen. Säkerställs genom att: ISP ska överlämna ärenden av principiell betydelse eller av stor vikt Regeringen kan meddela föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. Exempelvis i krislägen, export till ett visst land eller av en viss materieltyp

17 Bibehållet prövningsgrund Lagens allmänna förutsättningar för tillstånd, Kräver säkerhets- eller försvarspolitiska skäl Ej i strid med Sveriges utrikespolitik Helhetsbedömning förutsatt att inget ovillkorligt hinder föreligger

18 Tillståndsprövningen moderniseras För att möta den utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska utvecklingen och de förändrade kraven på svensk exportkontroll, moderniseras de svenska riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan Förändringarna rör främst de utrikespolitiska aspekterna Påverkar inte de internationella regelverken

19 Försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för export (oförändrade) Tillstånd bör bara medges om utförseln eller samverkan behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande det i övrigt finns ett säkerhetspolitiskt intresse för det

20 Internationell samverkan Internationella materielsamarbeten är av väsentlig försvars- och säkerhetspolitisk betydelse för Sverige: Långvariga och strategiska samarbeten för utveckling och produktion av nya materielsystem Underleverantörskap De nordiska länderna, sexnationerskretsen, EU, USA och vissa andra etablerade samarbetsländer är av störst intresse

21 Internationella samarbeten (förtydligat) Avtalsreglerat samarbete Utförsel till samarbetslandet bör medges om inte ovillkorligt hinder uppkommer Vid tredjelandsexport från samarbetslandet sammanvägs: Det svenska intresset av samarbetet Intresset av en ansvarsfull exportkontroll Det svenska bidragets betydelse för materielen och för samarbetet Anpassning till redan etablerad praxis. Inte längre fråga om materielens svenska, utländska eller blandade identitet

22 Ovillkorliga hinder (oförändrade) Förbud mot att tillåta export ingen helhetsbedömning Sveriges internationella förpliktelser: Vapenembargon Andra sanktioner Internationella konventioner

23 Villkorliga hinder som talar emot export (delvis förändrade) Utrikespolitiska skäl Mer komplex struktur: Centrala kriterier Traditionella bör-kriterier Beaktandekriterium

24 Demokratisk status (nytt kriterium) Ett centralt villkor vid tillståndsprövningen En skala ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre utrymme finns för att tillstånd beviljas Grava brister i den demokratiska statusen utgör hinder för beviljande av tillstånd ett villkorligt hinder, del i helhetsbedömningen Tillstånd kan ändå efter noggrann prövning ges i enskilda fall vid avsevärda nationella försvarseller säkerhetspolitiska intressen

25 Demokratisk status, forts. Hur bedöms demokratisk status? Demokratiska institutioner (ex. fria och allmänna val) Fri åsiktsbildning Statens respekt för grundläggande demokratiska principer (ex. val till beslutande organ) Vem bedömer demokratisk status? ISP (med stöd av Exportkontrollrådet) och regeringen

26 Mänskliga rättigheter (justerat kriterium) Fortsatt centralt villkor vid tillståndsprövningen Grova och omfattande kränkningar ersätts med allvarliga och omfattande kränkningar Allvarliga och omfattande kränkningar utgör hinder för beviljande av tillstånd ett villkorligt hinder, del i helhetsbedömningen Tillstånd kan ändå efter noggrann prövning ges i enskilda fall vid avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen

27 Väpnad konflikt (oförändrade kriterier) Väpnad konflikt med annan stat Internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt (KS) Inre väpnade oroligheter

28 Rättvis och hållbar utveckling (nytt kriterium) Ska beaktas vid tillståndsprövningen Konkreta och direkta konsekvenser Avsevärt hämma mottagarlandets hållbara utveckling

29 Risk för avledning (justerat kriterium) Stat, en statlig myndighet eller en av en stat auktoriserad mottagare Slutanvändarintyg, om det inte är obehövligt Tidigare avledning kan diskvalificera

30 Följdleveranser (förtydligat) Följdleveranser bör beviljas om det inte finns ett ovillkorligt hinder Bedöms från fall till fall med olika stark presumtion I riktlinjerna anges: Reservdelar till tidigare levererade system Speciell ammunition till tidigare levererad krigsmateriel Andra leveranser med direkt samband med tidigare levererad krigsmateriel Ej retroaktivt

31 KEX-smulor Utredning om efterkontroller av krigsmateriel Utredning om konsolidering av riktlinjer Öppenhet och transparens Regeringens årliga skrivelse Suppleanter till EKR Utrikesnämnden Sekretessregler

32 Vad innebär förändringarna?

33 Kort sikt Ett mer komplext regelverk Ökat fokus - stora förväntningar/farhågor Ökat behov av information Fler ärenden till EKR och regeringen (bedömningar som kräver avvägning mellan starka försvars-, säkerhets- och utrikespolitiska intressen) Ökad belastning - längre handläggningstid

34 Lång sikt Praxisskärpning Syftet med de uppdaterade riktlinjerna var att skärpa exportkontroll gentemot icke-demokratier Demokratikriteriet är den största förändringen Ett villkorligt hinder uppnås oftare Påverkar vissa länder och vissa regioner Påverkar främst ÖK och luftburen/marin materiel Internationellt unikt

35 Lång sikt Påverkar avsättning och lönsamhet för vissa företag och vissa produkter. Enstaka företag påverkas i stor utsträckning Kan minska kostnadsdelningen för Försvarsmakten Kan påverka mellanstatliga relationer negativt

36 Vad innebär förändringarna inte? Exportkontrollens ramverk oförändrat De nya kriterierna utgör inte ovillkorliga hinder Mottagarländer kommer inte att utpekas som diktaturer - fortsatt helhetsbedömning Utförseltillstånd kommer inte att återkallas annat än enligt nuvarande förutsättningar Presumtionen för följdleveranser kommer inte att påverkas

37 Oberoende av den nya lagstiftningen Förändringar i omvärlden Praxisförändring sedan 2011 (minskad export till berörda länder) Den totala exporten oförändrad Internationella samarbeten Fortsatta följdleveranser Väsentliga försvars- eller säkerhetspolitiska skäl Andra leverantörsländers policyförskjutning

38 Frågor

39 Sammanfattning De svenska riktlinjerna har moderniserats i syfte att skärpa exportkontrollen Grundförutsättningar och ramverk behålls Etableringen av ny praxis pågår och kan ta tid Praxisförändringar sker parallellt med förändringar i omvärlden

40 Karl Evertsson, chef Krigsmaterielgruppen Avslutning