Till Försvarsdepartementet Stockholm Yttrande över Folkrättskommitténs betänkande SOU 2010:72

Transkript

1 Till Försvarsdepartementet Stockholm Yttrande över Folkrättskommitténs betänkande SOU 2010:72 Sammanfattning Svenska Röda Korset tillstyrker utredningens förslag. Svenska Röda Korsets stödjande roll (eng. auxiliary role) avseende kunskapsspridning och implementering av humanitär rätt i Sverige inklusive skydd av emblemen bör klargöras genom författning, förslagsvis i Totalförsvarets folkrättsförordning. Även frågan om finansiering av denna verksamhet kommenteras. Svenska Röda Korset anser att Sverige ska ratificera tilläggsprotokollet snarast möjligt, gärna innan den 31:a Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen i november Svenska Röda Korset har i detta remissvar speciellt givit synpunkter på utredningens förslag om utbildning i humanitär rätt och om emblemen samt genomförande av humanitär rätt i Sverige. Svenska Röda Korset anser att det finns ett tydligt behov av att inkludera genusaspekter vid utbildning i och tillämpning av internationell humanitär rätt. Svenska Röda Korset vill återigen upprepa att vi instämmer helt i Internationella rödakorskommitténs (ICRC) oro att spridningen av 12,7 mm kulan kommer att underminera 1868 års S:t Petersburgs deklaration.

2 1. Inledning Svenska Röda Korset har deltagit i utredningen med en expert och tillstyrker utredningens olika förslag. Svenska Röda Korset anser att betänkandet ger en mycket god kartläggning av de folkrättsliga regler som gäller för väpnade konflikter, ockupation och neutralitet och som Sverige är bundet av. Att utredningen använt Internationella rödakorskommitténs (ICRC) underlag och rapporter uppskattas. Svenska Röda Korset anser att det sätt som utredningen har behandlat ICRC:s sedvanerättsstudie samt de rekommendationer som utredningen lagt fram är mycket positivt. Vi anser att det är värdefullt att utredningen bedömer att ICRC:s rapport om direkt deltagande i fientligheterna samt att de tio rekommendationer som där lämnas kan tjäna som en utgångspunkt för ett svenskt ställningstagande. Rekommendationerna lyckas, enligt utredningen, på ett balanserat sätt identifiera och analysera förutsättningarna för vilket uppträdande som kan klassas som direkt deltagande. Svenska Röda Korset har i detta remissvar speciellt kommenterat utredningens förslag om utbildning i humanitär rätt och om emblemen samt genomförande av humanitär rätt i Sverige. Vi tar dessutom upp användningen av 12,7 mm kulan och vikten av att beakta genusperspektivet vid utbildning i och tillämpning av humanitär rätt. Inledningsvis förklarar vi Svenska Röda Korsets stödjande roll (eng. auxiliary role). 2. Svenska Röda Korsets stödjande roll (eng. auxiliary role) Svenska Röda Korset anser att vår stödjande roll avseende kunskapsspridning och implementering av humanitär rätt i Sverige inklusive skydd av emblemen bör tydliggöras. Detta klargörs lämpligtvis genom författning, förslagsvis i Totalförsvarets folkrättsförordning. I enlighet med de nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningarnas roll, som stöd till de offentliga myndigheterna på det humanitära området, har Svenska Röda Korset ett särskilt ansvar att samarbeta med och bistå regeringen när det gäller att sprida av kunskap om och implementera humanitär rätt i Sverige, inklusive att hjälpa regeringen att skydda emblemen. Den stödjande rollen (eng. auxiliary role) innebär att de nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningarna i sina respektive länder bistår de offentliga myndigheterna i fullgörandet av statens förpliktelser. Staterna åtar sig att underlätta de respektive rödakors- och rödahalvmåneföreningarnas arbete genom lagar och adekvat stöd. I resolution 2 antagen vid den 30:e Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen år 2007 uppmanades statsparterna till Genèvekonventionerna och de nationella föreningarna att klargöra och konsolidera de områden inom vilka de nationella föreningarna som stödjande partner samarbetar med myndigheterna. Svenska Röda Korsets stödjande roll i förhållande till svenska offentliga myndigheter har också bekräftats av regeringen i ett beslut 29 maj I beslutet redovisar regeringen att 2

3 Svenska Röda Korset genom författningsregleringar, såsom förordning (1996:1475) om upplysningar rörande krigsfångar m.m., givits en stödjande roll. Någon motsvarande författningsreglering finns emellertid ännu inte vad gäller Svenska Röda Korsets roll att sprida kunskap om och implementera humanitär rätt. 3. Internationella kännetecken - Emblemen Svenska Röda Korset välkomnar utredningens förslag att regeringen ska föreslå riksdagen att godkänna det tredje tilläggsprotokollet till 1949 års Genèvekonventioner. Med tanke på att det gått över 5 år sedan Sverige signerade tilläggsprotokollet och att Sverige anser att folkrätten är en hörnsten i svensk utrikespolitik förutsätter Svenska Röda Korset att regeringen prioriterar en snabb ratificeringsprocess. Svenska Röda Korset ser gärna att Sverige har ratificerat tilläggsprotokollet innan den 31:a Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen som genomförs i november Okunskap är det främsta skälet till att emblemen, framförallt det röda korset, används felaktigt i Sverige. Vikten av att i förebyggande syfte sprida kunskap och information om emblemen samt internationell och nationell lagstiftning kan inte nog understrykas. Svenska Röda Korset är mycket positivt till betänkandets förslag att regeringen genomför en informationskampanj tillsammans med Svenska Röda Korset. Kampanjen genomförs med fördel i samband med en svensk ratificering av det tredje tilläggsprotokollet. Vi bedömer emellertid att behovet av förebyggande arbetet måste fortgå och att det är viktigt att regeringen skapar förutsättningar för ett uthålligt preventivt arbete. Som framgår av betänkandet är det framförallt Svenska Röda Korset som arbetar med att stävja en felaktig användning av emblemen genom att utbilda och informera om skyddet och användningen av emblemen. Svenska Röda Korset handlägger idag ett stort antal förfrågningar och enskilda fall där det röda korset används felaktigt. Enligt det nya lagförslaget kommer Svenska Röda Korset även få en formell roll att handlägga tillståndsgivningsärenden. Svenska Röda Korset får en tydligare roll i lagförslaget vilket välkomnas. Med anledning av detta vill Svenska Röda Korset framföra att ansvaret för att stävja felaktig användning samt att informera och utbilda om emblemen främst är statens. Utredningen visar att Svenska Röda Korset, i genomförandet av detta ansvar, är en viktig stödjande partner till regeringen. För att Svenska Röda Korset effektivt ska kunna genomföra och vidareutveckla sitt uppdrag att skydda emblemen bör föreningen erhålla ekonomiskt ersättning från staten som täcker kostnaderna för verksamheten. En felaktighet har smugit sig in på sidan 103, det var vissa stater som inte ville använda det röda korset eller den röda halvmånen inte nationella föreningar. Nationella föreningar måste alltid följa statens val av emblem. Även på sidan 518 finns ett fel, Israel kan inte använda den röda kristallen i utmärkande syfte med Davidsskölden inuti. Det är enbart Magen David Adom (MDA) som kan göra det. 3

4 4. Utbildning Svenska Röda Korset vill framhålla, som också framkommer av betänkandet, att Sverige ska ha höga ambitioner när det gäller utbildning i internationell humanitär rätt. Svenska Röda Korset välkomnar att kursplanen i samhällskunskap för årskurs 7 till 9 innehåller kunskap om folkrätt i väpnade konflikter. a) Svenska Röda Korsets roll Svenska Röda Korset har, som alla nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar, ett ansvar och en skyldighet i enlighet med våra internationella stadgar att stödja och samarbeta med staten i utbildnings- och informationsinsatser om humanitär rätt. I Svenska Röda Korsets uppgifter ingår att säkerställa att svenska styrkor respekterar den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna vid internationella uppdrag. Svenska Röda Korset ska också, utifrån mandatet och erfarenheterna av väpnade konflikter i hela världen, påtala humanitära behov samt värna om den enskildes skydd för att stärka skyddet och förhindra lidande i väpnade konflikter. Svenska Röda Korset informerar och utbildar i hela landet med hjälp av frivilliga utbildare. Utbildningen riktar sig till alla som inte har grundläggande kunskaper om den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna. Särskilt prioriterade målgrupper är militär, polis och andra berörda myndigheter, journalister, sjukvårdspersonal, lärare och studerande på grundskola, gymnasium, högskola och universitet. Svenska Röda Korset har, som nämns i betänkandet, utbildningsmaterial i humanitär rätt och i mänskliga rättigheter. Dessutom har vi ett nyutgivet utbildningsmaterial i humanitär rätt som riktar sig till högstadiet och gymnasieskolan När kriget drabbar. Materialet har utarbetats tack vare ett generöst bidrag från UD. När kriget drabbar bygger på ICRC:s material Exploring Humanitarian Law. Svenska Röda Korset samarbetar med andra nationella föreningar och ICRC kring utbildning och vidareutveckling av metoder samt erfarenhetsutbyte. Det innebär att Svenska Röda Korset får kunskap och erfarenhet från utbildning i andra länder samt ger en möjlighet att sprida våra erfarenheter, metoder och material såväl nationellt som internationellt. Svenska Röda Korset delar betänkandets förslag att tydliggöra Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) samordningsansvar för utbildning i humanitär rätt. Detta samordningsansvar bör förtydligas i totalförsvarets folkrättsförordning. Inom ramen för den stödjande rollen vill Svenska Röda Korset gärna vidareutveckla partnerskapet med regeringen och ansvariga myndigheter när det gäller genomförandet av Sveriges folkrättsliga förpliktelser avseende utbildning i och att sprida kunskap om internationell humanitär rätt. 4

5 Med anledning av den roll och det ansvar Svenska Röda Korset har ser vi påtagliga fördelar med ett tydligt samarbete mellan MSB och Svenska Röda Korset när det gäller planering och genomförande av utbildningar för myndigheter under MSB:s ansvar. Svenska Röda Korset bör även ha ett tydligt samarbete med Försvarshögskolan, Försvarsmakten och Försvarets internationella centrum SwedInt. Svenska Röda Korset bör delta i utbildningar, om humanitär rätt och om Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsens roll, mandat och principer samt om vikten av neutrala oberoende humanitära insatser. Utbildningsverksamheten inom Svenska Röda Korset har i princip finansierats helt med egna insamlade medel. Av olika anledningar ser vi dock att detta kommer att bli svårare i framtiden. För att kunna upprätthålla en hög standard samt kvalitetssäkra och vidareutveckla utbildningsverksamheten krävs såväl finansiella som personella resurser. För att Svenska Röda Korset effektivt ska kunna stödja staten i dess utbildningsskyldighet bör föreningen erhålla ekonomiskt ersättning från staten som täcker kostnaderna för verksamheten. Ersättningens storlek bör grundas på uppdragets natur och omfattning och fastställas i en dialog mellan regeringen och Svenska Röda Korset. b) Totalförsvarets folkrättsråd Totalförsvarets folkrättsråd ska följa utvecklingen inom den internationella humanitära rätten. Rådet ska svara för samordning och utveckling inom totalförsvarets myndigheter varvid särskilt undervisnings- och informationsfrågor ägnas uppmärksamhet. Rådet ska även ta initiativ för att främja utveckling, spridning och tillämpning av folkrättens regler inom totalförsvaret. Enligt Svenska Röda Korset ska rådet ta en tydligare roll när det gäller att definiera vilka behov olika myndigheter har samt vilka krav som bör ställas på utbildningen. Diskussioner i rådet bör följas av tydliga rekommendationer till MSB, Försvarsmakten och Försvarshögskolan om behov och krav på utbildning. Alla relevanta aktörer bör regelbundet, förslagsvis årligen, redogöra för sina utbildningsplaner till rådet. Detta skulle även råda bot på den olyckliga nedmonteringen av utbildningsverksamheten som skett sedan mitten av 1990-talet inom det civila försvaret. Behoven av humanitärrättslig utbildning inom kommuner och landsting kan också utredas i rådets regi. c) Försvarsmakten Utredningen konstaterar att det inte varit möjligt att få en fullständig bild över Försvarsmaktens utbildning i folkrätt eftersom det saknas ett centralt system för uppföljning och återrapportering. Avsaknaden av ett sådant system är i sig en brist men utredningen redovisar också att planer finns för att avhjälpa bristen. Sverige ska hålla en hög standard inom utbildning i humanitär rätt och vara en förebild och modell för andra stater. För detta krävs att det blir tydlighet och transparens i försvarsmaktens utbildningar och utbildningssystem. Detsamma gäller även för relevanta civila myndigheters utbildningar. Totalförsvarets folkrättsråd kan även här spela en viktig och central roll. 5

6 d) Manual Svenska Röda Korset välkomnar utredningens utkast till manual. Vi anser att det är av stor vikt att försvarsmakten har en humanitärrättslig manual och att den färdigställs så snart som möjligt. I enlighet med vår stödjande roll samt vår kunskap och erfarenhet av konflikter och av utbildning deltar vi gärna i detta arbete. e) Utbildning inför internationella insatser Svenska Röda Korset anser att bra, effektiv och praktisk utbildning i humanitär rätt är avgörande för att svenskar som deltar i internationella insatser ska kunna respektera humanitär rätt samt föregå med gott exempel. För att det ska kunna förverkligas är en Folkrättsexpert inom Försvarsmaktens utbildningsverksamhet, exempelvis inom Swedint, en självklarhet. f) Andra myndigheter Mot bakgrund av den inom EU gemensamma ståndpunkten (2008/944/GUSP) om fastställande av gemensamma regler för kontroll av export av militär teknik och krigsmateriel, delar Svenska Röda Korset Inspektionen för strategiska produkters (ISP) syn på att myndigheten har behov av att säkerställa kunskap i humanitär rätt. Även Exportkontrollrådet har en betydelsefull roll inom vapenexporten. Exportkontrollrådet är förvisso politiskt tillsatt men vi anser ändå att det är mycket viktigt att Exportkontrollrådet har kunskap om humanitär rätt för att kunna fatta beslut i enlighet med den gemensamma ståndpunkten. Svenska Röda Korset vill framföra att det inte bara är önskvärt utan nödvändigt att myndigheter och domstolar som hanterar migrationsärenden har god kunskap om humanitär rätt. Svenska Röda Korset anser att Migrationsverkets personal, domare och föredragande vid Migrationsdomstolarna har nytta av riktad utbildning i humanitär rätt. Migrationsverket bedömer asylansökningar från människor som kommer från länder som befinner sig i eller är drabbade av väpnad konflikt. I bedömning av enskilda ärenden ska Migrationsverket till exempel ta ställning till om det föreligger en väpnad konflikt. Vidare ska de i bedömningen av om en person ska erhålla flyktingstatus kunna bedöma om personen är en krigsförbrytare. De rättigheter om efterforskning och familjeåterförening som finns i den humanitära rätten, liksom kunskap om ICRC:s mandat, är naturligtvis också väsentlig kunskap för Migrationsverkets personal. 5. Genomförande av humanitär rätt i Sverige Positiva förpliktelser I Sverige har endast delar av den internationella humanitära rätten genomförts genom särskild lagstiftning. Det är främst brottsbalkens 22 kapitel, totalförsvarets folkrättförordning samt lagen om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. som till exempel 6

7 reglerar Genèvekonventionernas innehåll. Brottsbalkens bestämmelser i kapitel 22:6 reglerar emellertid endast svåra överträdelser. Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen innehåller också en rad positiva förpliktelser som staterna ska genomföra under, eller som förberedelse inför, väpnade konflikter. Det är viktigt att understryka att många av Genèvekonventionernas bestämmelser har en sådan karaktär att de endast effektivt kan implementeras om vissa preventiva åtgärder vidtas på förhand. Flertalet av dessa förpliktelser regleras inte i svensk rätt idag. Andra överträdelser än svåra överträdelser är i princip inte reglerade i lag. Enligt 33 i totalförsvarets folkrättsförordning ska överträdelser av den internationella humanitära rätten rapporteras till regeringen. Sådana rapporter torde även omfatta andra överträdelser än svåra överträdelser. Men skyldigheten att rapportera till regeringen kan enligt vår mening inte anses ha någon större förebyggande effekt. Svenska Röda Korset anser att frågan om effektivt genomförande av Sveriges folkrättsliga förpliktelser enligt humanitär rätt bör tas upp och behandlas i totalförsvarets folkrättsråd. Totalförsvarets folkrättsråd Svenska Röda Korset anser att rådet ska ha en tydligare uppgift när det gäller implementering av den internationella humanitära rätten i Sverige. Totalförsvarets folkrättsråd inrättades Rådet har till uppgift att dels följa utvecklingen inom den internationella humanitära rätten och dels svara för samordning och utveckling inom totalförsvarsmyndigheterna varvid särskilt undervisnings- och informationsfrågor ska ägnas uppmärksamhet. I rådets uppgifter ingår också att ta initiativ till att främja utveckling, spridning och tillämpning av folkrättens regler för totalförsvaret. Att rådet ska ha en tydligare uppgift när det gäller implementering av den internationella humanitära rätten i Sverige styrks av beslut tagna på den 26:e Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen 1995 som godkände de rekommendationer som gavs av Meeting of the Intergovernmental Group of Experts on the Protection of War Victims i januari En av rekommendationerna var att staterna uppmanades att bilda nationella kommittéer som skulle ha till uppgift att ge råd och stöd vid implementering av och utbildning i humanitär rätt. Rådet ska analysera nationell lagstiftning utifrån humanitär rätt samt ge råd och rekommendationer för att ytterligare implementera humanitär rätt samt övervaka att lagen efterlevs. Rådet ska kunna föreslå ny lagstiftning eller förändringar i redan existerande samt ge råd om hur humanitär rätt ska tolkas och tillämpas. Barn och vapentjänst Svenska Röda Korset uppmanar regeringen att se till att åldersgränsen 18 år ska gälla även inom det svenska försvarets frivilligorganisationer. I enlighet med barnkonventionens fakultativa protokoll från år 2000, om barn i väpnad konflikt, är det förbjudet att använda barnsoldater. Som barn räknas personer under 18 år. 7

8 Även rekrytering av personer under 18 år till väpnade styrkor är förbjudet. Vissa länder har valt en åldersgräns för frivilligrekrytering på 16 eller 17 år. Sverige ville dock markera att man tyckte att det var viktigt med en så kallad rak 18-årsgräns. Detta för att det inte skulle råda någon tvekan om vad Sverige anser. Dessutom var Sverige ett av de länder som drev frågan om en rak 18-årsgräns hårdast. För att inte riskera att hamna i en gråzon ska Sverige följa den åldersgräns som finns i barnkonventionens fakultativa protokoll även för aktiviteter som inte är uppenbart folkrättsstridiga. Svenska Röda Korset anser inte att personer under 18 år ska utbildas i att använda skjutvapen, i uniform och i en stridande organisation i Sverige. Särskilt om tortyrkonventionen Svenska Röda Korset vill åter framhålla betydelsen av att tortyr införs som ett särskilt brott i svensk lag. Folkrättskommittén avstår från att ta ställning i frågan om tortyrkonventionens genomförande i svensk rätt och hänvisar till den pågående beredningen inom regeringskansliet (Internationella straffrättsutredningen). Den universellt fördömda gärningens unika och grymma karaktär går bortom de gärningar som idag är kriminaliserade i svensk rätt. För personer som utsatts för tortyr eller på annat sätt drabbats av tortyrens verkningar fyller införandet av ett särskilt tortyrbrott i svensk rätt en mycket viktig psykologisk funktion. Det skulle inte bara innebära ett fördömande av gärningen utan också ett erkännande och en upprättelse för tortyrens offer. Montreuxdokumentet och privata militära företag Det så kallade Montreuxdokumentet behandlar internationella förpliktelser och good practices för stater i förhållande till privata militära säkerhetsföretag under väpnad konflikt. Svenska Röda Korset anser att vidare analys krävs för att utvisa vad dokumentet får för praktiskt betydelse i Sverige och vilka konsekvenserna blir för staten Sverige, både som kontrakterande stat och som sätesstat. 6. Genus Inom vissa delar av den humanitära rätten syns tydliga skillnader mellan det skydd som män respektive kvinnor har. Till exempel antas att det alltid är kvinnor som tar hand om barn. Frågor som vapens olika verkan på män och kvinnor, att män också kan utsättas för våldtäkt samt kunskap och information om skillnader i livs- och rörelsemönster mellan könen under väpnade konflikter är viktiga att beakta. Svenska Röda Korset anser att ett ökat och införlivat genusperspektiv vid tillämpning av humanitär rätt skulle öka respekten för densamma och därmed skyddet för civila. Svenska Röda Korset anser att det krävs mer forskning och studier på detta område samt att ett genusperspektiv på den humanitära rätten beaktas vid utbildning och träning av militär personal. Det finns ett tydligt behov av att inkludera genusaspekter vid tillämpning av den humanitära rätten. 8

9 7. Regel 78 i sedvanerättsstudien och 12,7 mm kulan I regel 78 i ICRC:s sedvanerättsstudie återfinns förbudet att använda kulor som exploderar i människokroppen. I utredningens kommentarer till regeln framgår att det finns olika syn på de genomförda mätningarna och att det därför inte med säkerhet går att fastställa att ammunitionen har explosiv verkan i människokroppen. Vidare framgår att Försvarsmakten har 12,7 mm ammunition till tung kulspruta och automatgevär 90C. Tung kulspruta används främst mot fordon och luftfarkoster. Även enskilda stridande beväpnade med eldhandvapen, kulsprutor eller närpansarvärnsvapen kan komma i fråga. Enligt ICRC, som har staternas uppdrag att tolka den humanitära rätten, kan 12,7 mm kulan explodera i människokroppen. Svenska Röda Korset vill här återigen upprepa att vi instämmer helt i ICRC:s oro att spridningen av 12,7 mm kulan kommer att underminera 1868 års S:t Petersburgs deklaration. Med vänliga hälsningar SVENSKA RÖDA KORSET Bengt Westerberg Ordförande Ulrika Årehed-Kågström Generalsekreterare 9