Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007"

Transkript

1 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007

2 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka deras arbete med barnkonventionen. Vi redovisar i denna rapport landstingens svar i 2007 års enkätundersökning. Detta är femte gången som landstingen besvarar en enkät om barnperspektivet i verksamheten och arbetet med att genomföra barnkonventionen. Undersökingen visar att utvecklingen går framåt, att ett antal landsting bedriver ett framgångsrikt arbete men också att alltför många landsting ännu inte har kommit särskilt långt. ISBN

3 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007

4 Reviderad upplaga , innehåller rättelse sid 13. ISBN ISSN Barnombudsmannen Fler exemplar kan beställas från: Postadress: Box 22106, Stockholm Besöksadress: Norr Mälarstrand 6 Telefon: Fax: E-post: Stockholm Tel Fax Webbplats:

5 Innehåll Förord...5 Sammanfattning...7 Beslut finns, men sen då?...7 Analysera mera!...7 Inflytande på alla nivåer...7 Utbildning på gång... 8 Några har kommit längre... 8 Inledning... 9 Metod...11 Form och svarsfrekvens...11 Enkätens innehåll...11 Enkäter som mätverktyg...11 Resultatsammanställning och analys Beslut, mål och resurser...12 Barnkonsekvensanalyser Inflytande...18 Utbildning och information...22 Sammanfattande analys

6 4

7 Förord Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka deras arbete med barnkonventionen. Vi redovisar i denna rapport landstingens svar från 2007 års enkätundersökning. Detta är femte gången som landstingen besvarar en enkät om barnperspektivet verksamheten och arbetet med att genomföra barnkonventionen. Staten har det övergripande ansvaret och ska se till att barnkonventionens principer införlivas i den nationella lagstiftningen. Men det är arbetet på regional och lokal nivå som ytterst avgör hur väl Sverige lever upp till barnkonventionens principer och krav. Inte minst eftersom det är på den regionala och lokala nivån som barn och unga i första hand kan göra sina röster hörda. Landstingen är huvudmän för verksamheter som har betydelse för personer under 18 år såsom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Enkätresultaten visar att det finns landsting som har bra förutsättningar för att genomföra barnkonventionen. Många landsting har fattat något övergripande beslut och har skrivningar i styrdokument om hur barnkonventionen ska tillämpas. Flera landsting uppger också att de har avsatt personella resurser, genomfört någon aktivitet i syfte att driva på arbetet med barnkonventionen samt samverkat med någon annan aktör. Enkäten visar också att det behövs ytterligare insatser för att de övergripande besluten och målen omsätts i flera av landstingens verksamheter. Det finns behov av att utveckla system som stärker landstingens arbete med att analysera konsekvenser för barn och unga samt öka barns och ungas möjligheter att påverka beslutsprocesser som berör dem. Enkätsvaren visar att arbetet med att genomföra barnkonventionen handlar om ett långsiktigt arbete och att landstingen anser sig behöva mer kunskap som ett led i utvecklingen. Lena Nyberg Barnombudsman 5

8 6

9 Sammanfattning Barnombudsmannen har kontinuerligt genomfört enkätundersökningar till landsting i syfte att få en bild av genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Undersökningarna har i princip genomförts vartannat år sedan Den undersökning som genomfördes 2007 är den femte i ordningen års enkät omarbetades något jämfört med tidigare enkäter. Detta gjordes dels för att underlätta för dem som skulle svara på enkäten, dels för att Barnombudsmannen ska kunna bedöma vilka förutsättningar landstingen har för att genomföra barnkonventionen. Några frågor har behållits för att kunna göra jämförelser och därmed bedöma utvecklingen över tid. Beslut finns, men sen då? Av svaren framgår att nästan alla landsting har fattat något övergripande beslut om att arbeta utifrån barnkonventionen och de flesta har också skrivningar om hur barnkonventionen ska tillämpas i något internt styrdokument. Många uppger också att de har följt upp arbetet och flertalet säger att de har avsatt personella resurser samt genomfört någon/några aktiviteter för att driva på arbetet med barnkonventionen. Även om de flesta landsting uppger att de har fattat något beslut och har skrivningar i något internt styrdokument är det trots allt något färre som uppger att de har genomfört någon aktiv handling i form av de avsatt personella resurser, genomfört någon aktivitet eller samverkat med någon annan aktör. Vi menar att övergripande beslut och målsättningar bör omsättas i befintliga arbetsprocesser för att arbetet med barnkonventionens genomförande ska kunna utvecklas vidare i organisationen. Analysera mera! Det är hälften av landstingen som uppger att de har fattat något beslut om att analysera konsekvenserna för barn. Endast två landsting uppger att de har något systematiskt arbetssätt för att analysera konsekvenserna för barn och unga. Svaren på frågor som vi ställt till verksamhetsområdena patientnämnd, vuxenpsykiatrin, barnpsykiatrin samt kultur visar att relativt få landsting bedömer att de förtroendevalda efterfrågar konsekvensanalyser, att chefer ger tydliga direktiv om att konsekvenser för barn och unga ska analyseras samt att konsekvensanalyser görs inför beslut. Barnombudsmannen anser att fler landsting bör utveckla sitt arbete med att analysera konsekvenserna för barn och unga i frågor som berör dem. Vi ser gärna att fler förtroendevalda och chefer inom landstingen både efterfrågar och tar fram direktiv om att konsekvenser för barn unga ska analyseras. Inflytande på alla nivåer Bilden som enkätsvaren ger om landstingens arbete med att ge barn och unga inflytande är splittrad. En del av resultaten visar på en relativt positiv bild. De flesta landsting har utvecklat någon metod för att ge barn och unga inflytande och flera landsting har fattat ett övergripande beslut om att barns och ungas åsikter ska inhämtas i frågor som berör dem. Enkäten visar också att det är ungefär hälften av landstingen som uppger att det pågår ett utvecklingsarbete för att ge barn och unga inflytande. Många landsting menar att personalen har kunskap om att samtala med barn eller har på andra sätt hämtat in barns och ungas egna synpunkter inom de verksamhetsområden vi har frågat om i enkäten. 7

10 Det är dock färre landsting som uppger att de har fattat något övergripande beslut och/eller har skrivningar I något styrdokument om att barns och ungas möjligheter till inflytande ska utvecklas. Av resultatet på de frågor som ställts till verksamhetsområdena patientnämnd, vuxenpsykiatrin, barnpsykiatrin samt kultur framgår också att det inte är så många som bedömer att politiker efterfrågar barns och ungas egna åsikter inför beslut som rör barn och unga. Det är inte heller så många som bedömer att det finns tydliga direktiv från chefer om att barns och ungas åsikter ska synliggöras. För att utveckla barns och ungas möjligheter till inflytande i frågor som berör dem menar vi att förtroendevalda i de olika verksamhetsområdena i högre grad bör efterfråga barns och ungas synpunkter. Fler chefer bör ta fram direktiv och därmed synliggöra att barns och ungas synpunkter ska lyftas fram i olika sammanhang. Det kan också finnas skäl för flera landsting att i sina interna styrdokument skriva in att arbetet med barns och ungas inflytande ska utvecklas. Sammantaget skulle sådana insatser kunna innebära att förutsättningarna för barns och ungas möjligheter till inflytande ökar. Utbildning på gång Enkätsvaren visar att flera landsting har genomfört utbildnings- och informationsinsatser om barnkonventionen. Det är också många landsting som i sina styrdokument nämner att utbildning är ett sätt att genomföra barnkonventionen. Trots detta är det många landsting som har behov av ytterligare utbildningsinsatser. Det är positivt att flera landsting har insett vikten av att skaffa sig kunskap men Barnombudsmannen ser gärna att fler landsting systematiserar sina utbildningsinsatser och tar fram någon form av plan för sina informations- och utbildningsinsatser. Landstingen bör särskilt satsa på kompetenshöjande insatser för att kunna utveckla arbetet med att analysera konsekvenserna för barn och unga. Sammanfattningsvis konstaterar vi att många landsting särskilt lyfter fram utbildningsaspekter, vilket tyder på att de anser sig behöva mer kunskaper för att kunna utveckla sitt arbete med att genomföra barnkonventionen. Några har kommit längre En övergripande bild av enkätresultaten är att det finns landsting som har bra förutsättningar för att genomföra barnkonventionen i form av beslut och andra övergripande åtgärder. Det är många landsting som har fattat beslut och har skrivningar i sina interna styrdokument att barnkonventionen ska tillämpas. Det är viktiga framgångsfaktorer för genomförandet av barnkonventionen. Samtidigt kan vi konstatera att det finns landsting som inte har skapat en bra grogrund för att genomföra barnkonventionen. En tolkning vi gör utifrån enkätsvaren är att flera av landstingen betraktar arbetet med att genomföra barnkonventionen som ett långsiktigt utvecklingsarbete och att de anser sig behöva ytterligare kunskap som ett led i den utvecklingen. Vi menar samtidigt att enkäten visar att det behövs ytterligare insatser för att de övergripande besluten och målen omsätts i flera av landstingens verksamheter. En av framgångsfaktorerna lyfter fram att man ska utgå från befintliga arbetsprocesser. Här kan vi se att det finns behov av att utveckla system som stärker landstingens arbete med att analysera konsekvenser för barn och unga samt öka barns och ungas möjligheter att påverka beslutsprocesser som berör dem. 8

11 Inledning Staten har det övergripande ansvaret och ska se till att barnkonventionens principer införlivas i den nationella lagstiftningen. Men det är arbetet på regional och lokal nivå som ytterst avgör hur väl Sverige lever upp till barnkonventionens principer och krav. Inte minst eftersom det är på den regionala och lokala nivån som barn och unga i första hand kan göra sina röster hörda. Det är viktigt att understryka att barnperspektivet inte enbart är relevant inom de delar av landstingens verksamhet som direkt berör barn och unga som till exempel barnhälsovården, barn- och ungdomspsykiatrin. Barn och unga berörs i allra högsta grad av beslut i frågor som gäller till exempel trafik och som anhöriga till sjuka föräldrar. Barnombudsmannen har kontinuerligt genomfört enkätundersökningar till landsting i syfte att få en bild av genomförandet av barnkonventionen. Undersökningarna har genomförts i princip vartannat år sedan 1998 och 2007 års enkät är den femte i ordningen. Årets enkät omarbetades något jämfört med tidigare enkäter, dels för att underlätta för dem som skulle svara på enkäten, dels för att Barnombudsmannen ska kunna bedöma vilka förutsättningar landstingen har för att genomföra barnkonventionen. Några frågor har behållits för att kunna göra jämförelser och därmed bedöma utvecklingen över tid. Den nationella strategin för förverkligandet av FN:s konvention om barnets rättigheter 1 betonar barns och ungas möjlighet till inflytande och att beslut som berör barn föregås av barnkonsekvensanalyser. Vi lade därför tonvikten i enkäten på dessa två områden. Därutöver ställde vi frågor som rör landstingens externa och interna styrning kopplat till barnkonventionens genomförande och vilka utbildningsinsatser som landstingen genomfört eller planerar att genomföra. Barnombudsmannen har tidigare presenterat en rad faktorer som karaktäriserar ett framgångsrikt arbetssätt med nya perspektiv i kommuners, landstings eller statliga myndigheters verksamheter. Framgångsfaktorerna bygger på den rapport som Ekonomistyrningsverket (ESV) presenterade 2000 och har tagits fram utifrån erfarenheter från organisationer som har arbetat med till exempel jämställdhets-, hälso- och miljöperspektiv men också utifrån de erfarenheter som Sida och Vägverket har från sitt arbete med ett barnperspektiv. Utifrån våra erfarenheter av arbete med barnkonventionen på lokal nivå ser vi följande framgångsfaktorer: 1 Regeringens proposition 1997/98:182. Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. 9

12 Ledningens entydiga stöd och engagemang Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument Utbildning och information Utgå från befintliga arbetsprocesser Ekonomiska och personella resurser Dialog och erfarenhetsöverföring Uppföljning och utvärdering Vi använder oss av dessa framgångsfaktorer i de sammanfattningar och analyser som görs i rapporten. 10

13 Metod Form och svarsfrekvens Barnombudsmannen genomförde enkätundersökningen under perioden september 2007 april Undersökningen gjordes i form av en elektronisk enkät med två påminnelser per e-post och tre påminnelser per brev. Enkäterna ställdes till ordförande i landstings- /regionstyrelsen. Totalt besvarade 19 landsting/regioner samt Gotlands sjukvårdsförvaltning enkäten. Endast ett landsting har inte fyllt i enkäten års enkät gjordes som webbenkät. I webbenkäten styrs respondenten genom enkäten efter sina svar på föregående frågor i några fall. Det innebär att inte alla landsting har kunnat besvara samtliga frågeställningar. För att öka svarsfrekvensen erbjöd vi i en påminnelse att besvara enkäten på papper. En pdf-fil med alla frågorna hade bifogats utskicket för att den som besvarar enkäten skulle kunna ta ut frågorna i förväg och rådgöra med kollegor och chefer. De svar som kom in på papper följde inte alltid de loopar eller hopp som vi gjort i enkäten. En del svar utelämnades också på frågor som man hade kunnat svara på. I denna rapport har vi gjort samma selektioner som i webbenkäten. De enskilda enkätsvar som läggs ut på Barnombudsmannens webbplats redovisas dock som de har fyllts i. Enkätens innehåll Enkäten berörde övergripande beslut, uppföljning, strategier för att driva på arbetet med barnkonventionen, barnkonsekvensanalyser, inflytande, utbildning, samt behov av stöd. Några få frågor har följt med ända sedan den första enkätomgången Enkäter som mätverktyg Vi är medvetna om att det finns mycket arbete som pågår kring barn och ungdomar och som inte kommer fram i enkätsvar. Många av de frågor vi ställt är av bedömningskaraktär. Troligen har uppgifterna hämtats in på olika sätt. I vissa landsting förefaller respektive verksamhet ha getts möjlighet att bedöma frågorna medan andra landsting har valt att själva bedöma utan att ha tillfrågat de berörda verksamhetsområdena. Vår bedömning är dock att enkätsvaren ger en övergripande kvantitativ bild av hur långt landstingen har kommit med att genomföra barnkonventionen. 11

14 Resultatsammanställning och analys Beslut, mål och resurser För att ett arbete med att genomföra barnkonventionen ska få status och legitimitet är det av stor vikt att det finns ett beslut på en övergripande nivå i landstingen. En annan viktig del handlar om att barnkonventionen bör arbetas in i centrala styrdokument. Det är också viktigt att det avsätts ekonomiska och personella resurser och att de beslut och insatser som görs följs upp kontinuerligt. Artikel 4 i barnkonventionen kräver breda insatser för att säkerställa att barnkonventionen blir verklighet. Av artikeln framgår att ett land som har ratificerat barnkonventionen bör göra aktiva prioriteringar för att leva upp till innehållet i konventionen. Det kan till exempel handla om att beakta barnkonventionen vid fördelning av resurser och vid framtagandet av administrativa rutiner. De första frågorna i enkäten handlar om vilka förutsättningar landstingen har för att genomföra barnkonventionen. Vi frågade om landstingen har fattat något beslut om att arbeta utifrån barnkonventionen samt när ett eventuellt beslut togs. En fråga tog upp om det finns skrivningar om hur barnkonventionen ska tillämpas i landstingens interna styrdokument. Vi frågade också i vilka styrdokument det finns skrivningar om hur barnkonventionen ska tillämpas samt på vilket sätt det anges i styrdokumenten hur landstingen ska arbeta för att genomföra barnkonventionen. Andra frågor handlar om landstingen har följt upp arbetet, om de har avsatt särskilda resurser för att driva på arbetet de senaste två åren samt om de samverkat med någon annan aktör de två senaste åren. Antal landsting som svarat ja på frågor som handlar om beslut, mål och resurser. Frågorna 1 6 i enkäten. Antal ja Har landstinget fattat beslut om att arbeta utifrån barnkonventionen? 18 Finns skrivningar om hur barnkonventionen ska tillämpas i landstingens 16 interna styrdokument? Har landstinget följt upp arbetet med barnkonventionen? 14 Har landstinget särskilt avsatt personella resurser? 13 Har landstinget de senaste två åren genomfört någon aktivitet i syfte att 13 driva på arbetet med barnkonventionen? Har landstinget samverkat med andra aktörer? 14 Antal svarande landsting: 20 Nästan alla landsting, 18 stycken, uppger att de har fattat beslut om att arbeta utifrån barnkonventionen. De flesta har fattat beslut om att arbeta utifrån barnkonventionen under åren I 16 av landstingen finns det skrivningar om hur barnkonventionen ska tillämpas i något styrdokument. De flesta av landstingen uppger att de har följt upp arbetet med barnkonventionen. Av de givna svarsalternativen uppger sju landsting att det sker i samband med löpande verksamhetsuppföljning. Det är nio landsting som uppger att uppföljningen sker på annat sätt än de givna svarsalternativen, till exempel att forskning pågår på Stockholms 12

15 universitet, genom dialog, klinikchefsenkät, hur den gemensamma policyn och riktlinjerna mellan landstinget och kommunerna har brutits ner i lokala handlingsplaner med mera. Tretton landsting har avsatt personella resurser för att driva på arbetet med barnkonventionen. Av de öppna svaren kan vi konstatera att det både handlar om att enstaka tjänstemän har tillsatts och att det finns utsedda grupper som har getts ansvar för barnkonventionens genomförande. I något landsting finns en så kallad strateg för barnrättsfrågor medan två landsting uppger att de har så kallade barnrättspiloter/barnombud. Tretton landsting uppger att de har genomfört någon aktivitet för att driva på arbetet med att genomföra barnkonventionen. Många uppger någon form av utbildnings- eller informationsinsats. Andra aktiviteter som nämns är sagobok för förskolebarn om barnets rättigheter, medborgardialog elevkommission samt implementering av program för att uppmärksamma barn vid föräldrars ohälsa. Fjorton landsting uppger att de samverkar med andra aktörer. De flesta samverkar med kommuner och några uppger Barnombudsmannen som samverkanspartner. Barnkonventionen en kändis Vi kan konstatera att barnkonventionen börjar bli ett begrepp som används på en övergripande nivå inom landstingen. Enkätresultatet visar att det finns landsting vars arbete sker i enlighet med de framgångsfaktorer som handlar om ledningens entydiga stöd och engagemang, att arbeta in perspektivet i centrala styrdokument samt uppföljning och utvärdering. Den slutsatsen grundar vi på att nästan alla landsting har fattat ett beslut om att arbeta utifrån barnkonventionen och att de flesta uppger att det finns skrivningar om hur barnkonventionen ska tillämpas i något styrdokument. Dessutom har flera landsting uppgett att de har följt upp sitt arbete med barnkonventionen. Även om de flesta landsting uppger att de har fattat något beslut och har skrivningar i något internt styrdokument är det trots allt något färre som uppger att de har genomfört någon aktiv handling i form av att de har avsatt personella resurser, genomfört någon aktivitet eller samverkat med någon annan aktör. Vi menar att övergripande beslut och målsättningar bör omsättas i befintliga arbetsprocesser för att arbetet med barnkonventionens genomförande ska kunna utvecklas vidare i organisationen. Genom att jämföra och analysera flera av de frågor som handlar om beslut, mål och resurser kan vi gruppera landstingen. De landsting som har svarat att de har fattat beslut, har skrivningar i några styrdokument, följt upp arbetet med barnkonventionen, avsatt särskilda resurser, genomfört någon aktivitet samt samverkat med någon annan aktör är Stockholm, Östergötland, Blekinge, Gotland, Kalmar, Västra Götaland, Sörmland, Jönköping. Andra landsting som har svarat ja på flera av frågeställningarna är Västmanland, Gävleborg, Örebro, Värmland och Dalarna. Har det hänt något? Även om frågeställningarna skiljer sig åt mellan denna undersökning och tidigare års undersökningar kan vi göra några jämförelser. I 2005 års undersökning uppgav sju landsting att de har en särskild handlingsplan, strategi eller policy för att genomföra barnkonventionen. I årets enkät är det endast fyra landsting som uppger att de har en särskild plan för hur barnkonventionen ska tillämpas. Detta kan bero på att frågorna inte är 13

16 helt identiska, men det kan också tyda på att det är färre landsting som har ett särskilt dokument för barnkonventionens genomförande. I 2005 års enkät uppgav åtta av landstingen att det finns en samordningsfunktion. I 2007 års enkät är det tolv landsting som uppger att de har avsatt personella resurser för att driva på arbetet med barnkonventionen. Även om det är svårt att dra några direkta slutsatser av detta då frågeställningarna skiljer sig åt menar vi att det tyder på en positiv utveckling. I 2005 års enkät uppgav inget landsting att revisionen har följt upp arbetet med barnkonventionen. I 2007 års enkät är det två landsting som uppger att revisionen följt upp arbetet. Barnombudsmannen ser gärna att fler landstingsrevisorer involveras i arbetet med att följa upp genomförandet av barnkonventionen. Utveckling på lång sikt För att få reda på lite mer kring landstingens arbete med att synliggöra sitt arbete med styrning och mål frågade vi också efter i vilka styrdokument skrivningar finns samt på vilket sätt det nämns i styrdokumenten hur landstingen ska arbeta för att genomföra barnkonventionen. I vilka styrdokument finns skrivningar om hur barnkonventionen ska tillämpas? Fråga 2b i enkäten. Flervalsfråga. Antal landsting I verksamhetsplanering I långsiktig verksamhetsplanering 11 I arbetsordning 1 I budgetunderlag 5 I barnbilaga till budget 0 I särskild handlingsplan/strategi/policy för barnkonventionens genomförande 4 I avtal med egna verksamheter och entreprenörer 4 I utbildningsplan för barnkonventionens genomförande 1 I annat dokument 11 Antal svarande landsting: 16 Elva av landstingen uppger att det finns skrivningar i långsiktig verksamhetsplanering och i något annat dokument. Sju av landstingen uppger att skrivningar finns i verksamhetsplanering för Några landsting säger att skrivningar finns i budgetunderlag, i särskild handlingsplan/strategi/policy samt i avtal med verksamheter och entreprenörer. Enstaka landsting menar att skrivningar finns i arbetsordning, i barnbilaga till budget samt att det finns en utbildningsplan. Av dem som uppgivit något annat dokument nämns till exempel BVC-handbok, via barndialogen eller landstingsövergripande uppdragsdirektiv för barnrättsfrågor eller landstingsövergripande uppdragsdirektiv för barnrättsfrågor samt i vissa verksamhetsplaner. En tolkning av resultaten är att det är relativt många landsting som ser att genomförandet av barnkonventionen ska ske på sikt då många av landstingen uppger att skrivningarna finns i långsiktig verksamhetsplanering. Resultatet visar samtidigt att det inte är så många som har skrivningar som konkretiserar arbetet med att genomföra barnkonventionen i landstingens verksamheter. Det är till exempel få som uppger att det finns skrivningar i arbetsordning. 14

17 En reflektion är att det är åtta landsting som har skrivningar om hur barnkonventionen ska tillämpas i fler än tre styrdokument. Det är viktigt att barnkonventionen synliggörs i flera av landstingens styrdokument. Arbetet med att genomföra barnkonventionen behöver synliggöras inom flera olika områden och verksamheter inom landstingen. Utbildning på gång En annan fråga tog upp på vilket sätt landstingen i sina styrdokument nämner att barnkonventionen ska genomföras. På vilket sätt nämner landstinget i styrdokumenten hur barnkonventionen ska genomföras. Fråga 2c i enkäten. Flervalsfråga. Antal landsting Öka kunskapen om barnkonventionen 14 Öka barnkompetensen i organisationen 11 Utveckla barns och ungas möjligheter till inflytande i frågor som berör dem 7 barnets bästa synliggörs i de beslutsprocesser som berör barn och unga 11 Annat 9 Antal svarande landsting: 16 På frågan om på vilket sätt som landstinget ska arbeta för att genomföra barnkonventionen har många, 14 landsting, uppgett alternativet öka kunskapen om barnkonventionen. Det är också elva landsting som uppger att styrdokumenten nämner att barnkompetensen ska öka i organisationen. Av de som svarat annat återfinns bland annat följande svar Planering och genomförande av vårdinsatser, Verksamheterna ska utbilda Barnrättspiloter samt enl Barndialogen till samarbete mellan verksamheter inom Landstinget och med kommunala o frivilliga verksamheter. Relativt många landsting uppger i något eller några av sina interna styrdokument att de ska öka kunskapen om barnkonventionen och många av de aktiviteter som genomförts handlar om olika typer av informations- och/eller utbildningsinsatser. Det är dock endast ett landsting som uppger att de har ett särskilt styrdokument i form av en utbildningsplan för barnkonventionens genomförande. Det är positivt att flera landsting har insett vikten av att skaffa sig kunskap men ser gärna att fler landsting systematiserar sina utbildningsinsatser och tar fram någon form av plan för sina informations- och utbildningsinsatser. Barnkonsekvensanalyser Enligt artikel 3 i barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Ett sätt att synliggöra barnets bästa handlar om att analysera konsekvenserna för barn och unga i frågor som berör dem. I enkäten fanns därför ett antal frågor kring landstingens övergripande arbete med att analysera konsekvenserna för barn och unga. Frågorna i vår enkät angående barnkonsekvensanalyser handlar dels om det finns något beslut och/eller om landstingen använder något systematiskt arbetssätt för att analysera konsekvenserna för barn och unga i beslutsprocesser som berör dem. Ett av svarsalternativen på en av frågorna om styrdokument tog upp om barnets bästa synliggörs i de beslutsprocesser som berör barn och unga. Vi frågade också om landstingen känner till Barnombudsmannens modell för en barnkonsekvensanalys och hur användbar modellen är. 15

18 Antal landsting som svarar ja på ett antal frågor om att analysera konsekvenserna för barn och unga i beslutsprocesser som berör dem, fråga 2c, 7, 8 i enkäten. Antal ja Landsting som i något styrdokument nämner att barnets bästa ska synliggöras i de beslutsprocesser som berör barn och unga (antal svarande: 16) Landsting som fattat beslut om att analysera konsekvenserna för barn och unga i beslutsprocesser som berör dem (antal svarande: 20) Landsting som använder systematiskt arbetssätt för att analysera konsekvenserna för barn och unga (antal svarande: 20) Elva landsting uppger att de har skrivningar i något styrdokument som säger att barnets bästa ska synliggöras i beslutsprocesser som berör barn och unga. Tio landsting uppger att de har fattat beslut om att analysera konsekvenserna för barn i beslutsprocesser som berör dem. I 7 landsting har beslut tagits av fullmäktige och i 3 av landstingen har beslut fattats av nämnd, styrelse, beredning, utskott eller annat politiskt organ. Det är sju landsting som både har skrivningar i styrdokument och beslut om att analysera konsekvenserna. Två landsting uppger att de har något systematiskt arbetssätt för att analysera konsekvenserna i beslutsprocesser som berör barn och unga. Mer systematik behövs En sammanfattande bedömning är att det pågår ett arbete i vissa landsting för att analysera konsekvenserna för barn i beslut och frågor som berör dem. Det behövs dock ytterligare insatser på flera olika nivåer för att arbetet ska utvecklas. Enkätresultaten visar att hälften av landstingen har fattat något beslut om att konsekvenserna för barn och ska analyseras och lika många uppger att de har skrivningar i något styrdokument som säger att barnets bästa ska synliggöras i beslutsprocesser som berör barn och unga. Av dessa är det sju av landstingen som både har skrivningar i styrdokument och fattat ett beslut. Enkätresultaten visar också att det är bara två landsting som uppger att de har något systematiskt arbetssätt. Det är svårt att göra några djupare analyser av de här svaren men en slutsats kan vara att ett beslut om att analysera konsekvenserna och/eller att det finns skrivningar om att barnets bästa ska synliggöras i beslutsprocesser inte automatiskt innebär att man använder ett systematiskt arbetssätt. Vid en sammanslagning av svaren kan vi konstatera att det bara är två av landstingen som har svarat att de har såväl skrivningar i styrdokument, beslut om att analysera konsekvenser och har ett systematiskt arbetssätt. Vår bedömning är att dessa landsting har bättre förutsättningar att utveckla sitt arbete med att analysera konsekvenserna för barn och unga än övriga landsting. Fungerar modellen! I enkäten fanns några frågor om Barnombudsmannens modell för att analysera konsekvenserna för barn och unga. Drygt hälften av landstingen uppger att de känner till Barnombudsmannens modell för barnkonsekvensanalyser. Av dessa anser fyra att den är mycket användbar eller ganska användbar. Ett landsting anser den vara mycket lite användbar. Mer efterfrågan och direktiv är nödvändigt! Vi valde ut ett antal verksamhetsområden som vi bedömde som särskilt intressanta att fråga om användandet av konsekvensanalyser. De områden vi valde ut var patientnämnden, vuxenpsykiatrin, barnpsykiatrin samt kultur. 16

19 Frågorna vi ställde handlade om i vilken utsträckning de svarande bedömer att konsekvensanalyser efterfrågas av landstingens politiker inför beslut som berör barn och unga, i vilken utsträckning det finns tydliga direktiv från verksamhetens chefer om att göra konsekvensanalyser inför beslut som berör barn och unga, hur stor kunskap personalen har om hur konsekvenserna för barn och unga kan analyseras samt i vilken utsträckning konsekvenser analyseras för barn och unga. För att kunna besvara frågorna om arbetet med att göra konsekvensanalyser inom ett antal verksamhetsområden måste man antingen ha svarat att det finns ett beslut att analysera konsekvenserna för barn och unga och/eller att det finns ett systematiskt arbetssätt. Det innebär att ungefär hälften av landstingen har kunnat besvara frågorna om att analysera konsekvenserna för barn och unga. I vilken utsträckning bedömer ni att konsekvensanalyser efterfrågas av landstingets politiker inför beslut som berör barn och unga? Fråga 10 i enkäten. I mycket stor eller stor utsträckning I liten eller mycket liten utsträckning eller inte alls Patientnämnd 3 7 Vuxenpsykiatri 2 8 Barnpsykiatri 4 6 Kultur 1 7 I vilken utsträckning bedömer ni att det finns tydliga direktiv från verksamhetens chefer om att göra konsekvensanalyser inför beslut som berör barn och unga? Fråga 11 i enkäten. I mycket stor eller stor utsträckning I liten eller mycket liten utsträckning eller inte alls Patientnämnd 1 9 Vuxenpsykiatri 3 7 Barnpsykiatri 4 6 Kultur 2 6 Hur stor kunskap har personalen om hur konsekvenserna för barn och unga kan analyseras inför beslut som berör dem? Fråga 12 i enkäten. Mycket stor eller stor kunskap Liten eller mycket liten kunskap eller ingen kunskap alls Patientnämnd 3 7 Vuxenpsykiatri 5 5 Barnpsykiatri 9 1 Kultur

20 I vilken utsträckning analyseras konsekvenserna för barn och unga inför beslut som berör dem? Fråga 13 i enkäten. I mycket stor eller stor utsträckning I liten eller mycket liten utsträckning eller inte alls Patientnämnd 4 6 Vuxenpsykiatri 5 5 Barnpsykiatri 9 1 Kultur 3 5 Av enkätresultaten framgår att det skiljer sig åt mellan de utvalda verksamheterna. Den verksamhet som utmärker sig är barnpsykiatrin. Här uppger fler landsting något av alternativen i mycket stor utsträckning eller stor utsträckning, framförallt när det gäller frågorna om hur stor kunskap personalen har samt i vilken utsträckning konsekvenserna för barn analyseras. Enkätsvaren visar samtidigt att det inom samtliga verksamhetsområden är få landsting som menar att politiker efterfrågar konsekvensanalyser och att chefer ger direktiv om att konsekvenser för barn ska analyseras. Enligt framgångsfaktorerna är det av stor vikt att förtroendevalda och chefer ger sitt entydiga stöd för att ett förändringsarbete ska lyckas. Vi ser därför gärna att fler förtroendevalda och chefer inom landstingen både efterfrågar och tar fram direktiv om att konsekvenser för barn unga ska analyseras. I förlängningen kan det leda till att fler landsting skapar förutsättningar för att utveckla ett systematiskt arbetssätt för att göra konsekvensanalyser. Vilka analyserar mest? De landsting som utmärker sig vid en analys och jämförelse mellan flera frågeställningar som tar upp det arbetet med att analysera konsekvenserna för barn och unga är Östergötlands läns landsting, Kalmar läns landsting och Stockholms läns landsting. Inflytande Enligt barnkonventionens artikel 12 ska alla barn och unga ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. I enkäten finns därför några frågor kring det övergripande arbetet med att genomföra artikel 12 i praktiken. För att ta reda på landstingens förutsättningar att öka barns och ungas möjligheter till inflytande frågade vi i enkäten om landstinget har fattat något övergripande beslut om att barns och ungas åsikter ska hämtas in. Vi frågade också om landstingen använder sig av någon eller några metoder och om landstingen bedriver något utvecklingsarbete kring barns och ungas möjligheter till inflytande. En annan fråga i enkäten handlade om ifall det finns skrivningar i något styrdokument om att utveckla barns och ungas möjligheter till inflytande i frågor som berör dem. Vi ville dessutom veta om särskild hänsyn tagits till pojkars respektive flickors olika behov och villkor i landstingens arbete med barns och ungas inflytande. 18

21 Antal landsting som anger ja-svar på frågor om barns och ungas inflytande i frågor som berör dem. Frågorna 2c, 14, 15 och 16 i enkäten. Antal ja Landsting som i något styrdokument nämner att de ska utveckla barns och ungas möjligheter till inflytande i frågor som berör dem (antal svarande: 16) Landsting som fattat något övergripande beslut om att barns och ungas åsikter ska inhämtas (antal svarande: 20) Landsting som bedriver ett utvecklingsarbete kring barns och ungas möjligheter till inflytande (antal svarande: 20) Landsting som använder någon metod för att hämta in barns och ungas åsikter (antal svarande: 20) Sju landsting har skrivningar i något styrdokument som säger att de ska utveckla barns och ungdomars möjligheter till inflytande i frågor som berör dem. I 13 landsting har det fattats något övergripande beslut om att öka barns och ungas möjligheter till inflytande och hälften bedriver någon form av utvecklingsarbete. Alla landsting utom tre uppger att de använder någon metod för att ge barn och unga inflytande, sju av landstingen uppger att de använder fler än en metod. Den metod som flest använder är enkäter. Övriga alternativ används endast av enstaka landsting. Tre landsting uppger att det finns så kallade barnråd. Åtta landsting uppger någon annan metod. Några exempel är barnkupp samt hälsofrämjande skola. Metod utan styrning Bilden av landstingens arbete med att ge barn och inflytande som enkätsvaren ger är splittrad. En del av resultaten visar på en relativt positiv bild. De flesta landsting har utvecklat någon metod för att ge barn och unga inflytande och flera landsting har fattat ett övergripande beslut om att barns och ungas åsikter ska hämtas in i frågor som berör dem. Andra resultat pekar på att det behövs ytterligare insatser för att öka barns och ungas möjligheter till inflytande. Det är inte så många landsting som i sina styrdokument skriver att man ska utveckla arbetet med att ge barn och unga inflytande. Det är inte heller så många landsting som bedriver ett utvecklingsarbete. Vid en närmare analys framkommer att det bara är tre av landstingen som uppger att de har skrivningar i styrdokument, fattat beslut och bedriver ett utvecklingsarbete. Vår bedömning är att dessa landsting har bättre förutsättningar för att barn och ungas åsikter ska tas tillvara än övriga landsting. Dåligt med efterfrågan och direktiv Vi valde också ut ett antal verksamhetsområden som vi bedömde är särskilt intressanta att fråga om vad avser barns och ungas möjligheter till inflytande. Dessa områden var patientnämnden, vuxenpsykiatrin, barnpsykiatrin samt kultur. Frågorna vi ställde handlade om i vilken utsträckning de svarande bedömer att barns och ungas egna åsikter efterfrågas av landstingens politiker inför beslut som berör barn och unga, i vilken utsträckning det finns tydliga direktiv från verksamhetens chefer om att barns och ungas åsikter ska hämtas in inför beslut som berör barn och unga, hur stor kunskap personalen har om att samtala med barn och unga eller på andra sätt hämta in barns och ungas egna synpunkter samt i vilken utsträckning barn och unga har inflytande inom de delar av verksamheten som berör dem. 19

22 För att kunna besvara frågorna om inflytande i några verksamhetsområden måste man antingen ha svarat att det finns ett övergripande beslut om att barns och ungas åsikter ska inhämtas och/eller att landstingen använder någon metod för att ge barn och unga inflytande. Då de flesta landsting har svarat att de använder någon metod för att ge inflytande har de också besvarat frågorna om inflytande i de utvalda verksamhetsområdena. I vilken utsträckning bedömer ni att barns och ungas åsikter efterfrågas av landstingets politiker inför beslut som berör barn och unga? Fråga 19 i enkäten. I mycket stor eller stor utsträckning I liten eller mycket liten utsträckning eller inte alls Patientnämnd 5 13 Vuxenpsykiatri 5 13 Barnpsykiatri 6 12 Kultur 6 10 I vilken utsträckning bedömer ni att det finns tydliga direktiv från verksamhetens chefer om att barns och ungas åsikter ska inhämtas inför beslut som berör barn och unga? Fråga 11 i enkäten. I mycket stor eller stor utsträckning I liten eller mycket liten utsträckning eller inte alls Patientnämnd 3 15 Vuxenpsykiatri 6 12 Barnpsykiatri 9 9 Kultur 6 10 I vilken utsträckning bedömer ni att personalen har kunskap om att samtala med barn eller att på andra sätt inhämta barns och ungas egna synpunkter I mycket stor utsträckning eller i stor utsträckning I liten eller mycket liten utsträckning eller inte alls Patientnämnd 8 9 Vuxenpsykiatri 13 4 Barnpsykiatri 16 1 Kultur 7 8 I vilken utsträckning bedömer ni att barn och unga har inflytande inom de delar av verksamheten som berör dem. Fråga 13 i enkäten. I mycket stor eller stor utsträckning I liten eller mycket liten utsträckning eller inte alls Patientnämnd 5 13 Vuxenpsykiatri 3 15 Barnpsykiatri 13 5 Kultur 5 11 Av resultatet framgår att det inom flera av de tillfrågade verksamhetsområdena inte är så många som bedömer att politiker efterfrågar barns och ungas egna åsikter inför beslut som rör barn och unga, att det finns tydliga direktiv från chefer om att barns och ungas åsikter ska synliggöras samt att barn och unga har inflytande inom de delar av verksamheten som berör dem. Däremot är det fler verksamhetsområden som menar att personalen har 20

23 kunskap om att samtala med barn eller på andra sätt hämta in barns och ungas egna synpunkter. Det är påfallande många landsting som uppger alternativet inte alls i flera av frågeställningarna. Det gäller särskilt inom verksamhetsområdena vuxenpsykiatrin, patientnämnden och kultur. Inom verksamhetsområden barnpsykiatrin är det fler landsting som uppger alternativen I mycket stor utsträckning eller I stor utsträckning, det gäller framförallt på frågorna om i vilken utsträckning personalen har kunskap om att samtala med barn samt om landstingen bedömer att barn och unga har inflytande inom de delar av verksamheten som berör dem. Inflytande på alla nivåer Genom att analysera svaren om landstingens insatser kring barns och ungas möjligheter till inflytande gör vi några tolkningar. Vi har tidigare konstaterat att många landsting har någon metod för att hämta in barns och ungas synpunkter. Vi har också konstaterat att personalen bedöms ha kunskap om att samtala med barn eller att på andra sätt inhämta barns och ungas egna synpunkter inom flera av de tillfrågade verksamhetsområdena. Samtidigt visar enkätsvaren att det inte är så många landsting som har skrivningar i något internt styrdokument som handlar om att utveckla barns och ungas inflytande. Det är inte heller så många landsting som bedömer att politiker efterfrågar barns och ungas egna åsikter eller att det finns tydliga direktiv från chefer om att barns och ungas åsikter ska synliggöras. En tolkning är att de metoder som finns i första hand används av personalen på verksamhetsnivån. Det är naturligtvis positivt att de som är närmast barnen och de unga har utvecklat metoder för att öka inflytandet. För att de metoder som används och det arbete som görs på verksamhetsnivå ska kunna användas på flera nivåer och involvera flera aktörer bör det genomföras ytterligare insatser. Det kan till exempel handla om att förtroendevalda i de olika verksamhetsområdena i högre grad efterfrågar barns och ungas synpunkter. Fler chefer bör ta fram direktiv och därmed synliggöra att barns och ungas synpunkter ska lyftas fram i olika sammanhang. Det kan också finnas skäl för flera landsting att i sina interna styrdokument skriva in att arbetet med barns och ungas inflytande ska utvecklas. Sammantaget skulle sådana insatser kunna innebära att det som barn och unga lyfter fram på verksamhetsnivån synliggörs på flera nivåer och inom flera delar av landstingens verksamhet. Vår erfarenhet säger att det många gånger är någon form av eldsjäl på verksamhetsnivån som driver arbetet. Ett arbetssätt som innebär att barns och ungas åsikter tas om hand på ett mer systematiskt sätt kan innebära att fler aktörer involveras vilket skapar stabilitet och en långsiktighet i arbetet med att ge barn och unga inflytande. Vid en sammanslagning av svaren på flera av frågorna angående barns och ungas möjlighet till inflytande finns det ett några landsting som utmärker sig positivt. Det är Västmanlands läns landsting, Uppsala läns landsting och Östergötlands läns landsting. Kille eller tjej spelar roll! På frågan om särskild hänsyn har tagits till pojkars och flickors behov svarar fyra av landstingen att detta görs. Enligt barnkonventionens artikel 2 får det inte finnas någon 21

24 diskriminering utifrån till exempel kön. Vår mening är att landstingen bör ta hänsyn till behov utifrån kön vid de insatser som görs för att öka barns och ungas möjligheter till inflytande. Utbildning och information I den nationella strategin för barnkonventionens genomförande lyfts fram att landsting bör erbjuda sina anställda, vars arbete har konsekvenser för barn och unga, fortbildning för att kunna säkra sin barnkompetens och sina kunskaper om barnkonventionen. Kunskapsöverförande insatser är en framgångsfaktor för att lyckas med att genomföra barnkonventionen. I undersökningen frågade vi efter om landstingen har genomfört utbildning på minst en halv dag mellan , om barnkonventionen ingår i landstingets introduktionsutbildningar och i så fall för vilka. Vi ville också veta om landstingen planerar att genomföra någon utbildning det närmaste året och i så fall för vilka samt vilket behov det finns av utbildning. Till sist frågade vi efter hur stor kunskapen är om barnkonventionen inom ett antal kategorier. Utbildning om barnkonventionen. Frågorna 23, 24 och 25 i enkäten. Har landstinget under genomfört utbildning om barnkonventionens genomförande? (Antal svarande: 20) Ingår barnkonventionen i landstingets introduktionsutbildningar? (Antal svarande: 20) Planerar landstinget under det närmaste året att genomföra en utbildning på minst en halv dag om barnkonventionens genomförande? (Antal svarande: 20) Ja, för förtroendevalda Ja, för chefer och tjänstemän Ja, för andra personalgrupper Nej I åtta landsting har det inte genomfört någon utbildning mellan åren , det innebär att tolv av landstingen har genomfört utbildning på minst en halv dag. Av de som genomfört utbildning uppger de flesta förtroendevalda och andra personalkategorier som målgrupp för utbildningarna. Fem landsting har genomfört utbildningar för chefer och högre tjänstemän. Tolv av landstingen säger att de planerar att genomföra en utbildning om barnkonventionen det närmaste året. Den planerade utbildningen vänder sig i de flesta fall till både förtroendevalda, chefer och högre tjänstemän samt andra personalkategorier. Fem landsting uppger att barnkonventionen ingår i landstingets introduktionsutbildningar. Utbildning på gång En framgångsfaktor är utbildning och information till samtliga aktörer inom landstinget. Enkätresultaten visar att utbildning har genomförts i tolv landsting de senaste åren och att lika många planerar att genomföra en utbildning det kommande året. Andra resultat från vår undersökning visar att flera landsting i något eller några av sina interna styrdokument 22

25 nämner att de ska öka kunskapen om barnkonventionen och att många av de aktiviteter som genomförts handlar om informations- och/eller utbildningsinsatser. Vi har tidigare konstaterat att endast ett landsting har ett särskilt styrdokument i form av en utbildningsplan för barnkonventionens genomförande. Det är positivt att flera landsting har insett vikten av att skaffa sig kunskap men ser gärna att fler landsting tar fram någon form av plan för sina informations- och utbildningsinsatser. En sådan plan kan medföra ett mer systematiskt arbetssätt. En del i ett sådant systematiskt arbetssätt kan vara att fler landsting ger grundläggande kunskaper om barnkonventionen i sina introduktionsutbildningar för såväl verksamhetsnivån som förtroendevalda. Vi har tidigare konstaterat att arbetet med att analysera konsekvenserna för barn och unga kan utvecklas. Ett led i ett sådant utvecklingsarbete kan handla om kompetenshöjande insatser kring barnkonsekvensanalyser inom landstingens olika verksamheter. Utbildning påverkar Genom att jämföra och analysera svaren på frågorna om det har genomförts någon utbildningsinsats de senaste åren och de frågor som rör beslut, mål och resurser kan vi se ett visst mönster. De landsting som inte har genomfört någon utbildning har i mindre utsträckning skrivningar i de interna styrdokumenten om att barnkonventionen ska tillämpas. Nästan samtliga av de landsting som inte har genomfört någon utbildning de senaste åren har inte heller avsatt någon personell resurs för att driva på arbetet med barnkonventionen. Utbildning bidrar till kunskap och beslut? Antal landsting med bedömningar av hur stor är kunskapen om barnkonventionen i ert landsting? Fråga 23b i enkäten. Mycket stor Ganska stor Varken stor eller liten Ganska liten Mycket liten Förtroendevalda Chefer och högre tjänstemän Andra personalgrupper Antal svarande: 19 Ungefär hälften uppger att kunskapen är varken stor eller liten hos förtroendevalda, chefer och högre tjänstemän samt andra personalkategorier. Något fler uppger att kunskapen är ganska stor hos de förtroendevalda och chefer och högre tjänstemän, jämfört med andra personalkategorier. Vid en jämförelse av svaren på frågan om en bedömning av kunskapsnivån hos ett antal kategorier och frågan om landstingen har genomfört någon utbildning de senaste åren kan vi se att endast ett landsting som har genomfört utbildning de senaste åren också har svarat att samtliga kategorier har en ganska god kunskap om barnkonventionen. Det kan betyda att det behövs ytterligare utbildning för att fler kategorier får en god kunskap om barnkonventionen och hur den kan genomföras i praktisk handling. 23

26 Sammanfattande analys Några har kommit längre En sammantagen bild av enkätresultaten visar att det finns landsting som har bra förutsättningar för att genomföra barnkonventionen i form av beslut och andra övergripande åtgärder. Det är många landsting som har fattat beslut och har skrivningar i sina interna styrdokument att barnkonventionen ska tillämpas. Samtidigt kan vi konstatera att det finns landsting som inte har skapat en grogrund för att levandegöra barnkonventionen. Genom att analysera svaren på enkäten kan vi också konstatera att även om det finns många landsting som på en övergripande nivå har skapat förutsättningar för att genomföra barnkonventionen behövs det ytterligare insatser för att arbetet ska genomsyra hela organisationen. Det är inte så många landsting som menar att de har ett systematiskt arbetssätt för att analysera konsekvenserna för barn och unga i frågor som berör dem. Av svaren på frågorna angående konsekvensanalyser och inflytande inom några verksamhetsområden kan vi också konstatera att det behövs vidare arbete. Det är inte så många landsting där politiker efterfrågar analyser och barns åsikter i frågor som berör dem. Det är inte heller så vanligt att chefer utarbetar direktiv om att konsekvensanalyser ska göras inför beslut som rör barn och unga. Vi menar att de övergripande insatser som görs i högre grad bör konkretiseras så att fler landsting utvecklar sitt arbete med att analysera konsekvenserna för barn och unga samt barns och ungas möjligheter till inflytande. Genom att analysera svaren på flera av enkätfrågorna kan vi kategorisera landstingen i olika grupperingar. Grupperingen har gjorts genom att analysera resultaten från de frågor som berör beslut och insatser på en övergripande nivå samt de frågor som berör en bedömning av utvecklingen av barns och ungas möjligheter till inflytande samt i vilken utsträckning konsekvenserna för barn och unga analyseras i frågor som berör dem. En grupp av landsting som utmärker sig positivt vid en sådan analys är Stockholms läns landsting, Östergötlands läns lansting samt Kalmar läns landsting. På väg mot kunskap Enkätresultaten visar också att flera av landstingen ser arbetet med att genomföra barnkonventionen som ett långsiktigt arbete och att de behöver skaffa sig kunskap som ett led i utvecklingen. Den slutsatsen drar vi genom att fler än hälften av landstingen har skrivningar om barnkonventionens tillämpning i långsiktig verksamhetsplanering. Av de som har skrivningar i styrdokumenten har flera landsting uppgett att det handlar om att öka kunskapen om barnkonventionen och öka barnkompetensen i organisationen. Vi tycker det är positivt att flera landsting har insett vikten av att skaffa sig kunskap men ser gärna att fler landsting systematiserar och fullföljer sina utbildningsinsatser. Ett sätt att systematisera sina insatser kan vara att fler landsting ger grundläggande kunskaper om barnkonventionen i sina introduktionsutbildningar på alla nivåer i landstingen. 24

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-30 Kommunstyrelsen Ola Edström Kommundirektör Telefon 08-555 01001 ola.edstrom@nykvarn.se Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Beaktande av barnkonventionen i kommunen Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 2013-11-13 Lars Persson 0431-46 89 50 lars.persson@engelholm.se Policy antagen av Kommunfullmäktige 2006-11-27 174. Reviderad 2013-11-13 Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 Viljeinriktning

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention Nyköpings kommun september 2009 Christina Norrgård Inledning och bakgrund År 2007 genomfördes en revisionsgranskning om hur

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

Tid: 2015-11-05, kl. 12.30-16.00 och 2015-11-06 kl. 09.00-12.30. Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif.

Tid: 2015-11-05, kl. 12.30-16.00 och 2015-11-06 kl. 09.00-12.30. Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif. 1 (9) Minnesanteckningar förda vid utbildningsdagarna om ungas delaktighet och inflytande i Älvdalens kommun för ordinarie ledamöter i Älvdalens samverkansråd för ungdomsfrågor/h-u-r-grupp (ledningsgruppen)

Läs mer

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun ~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund

Läs mer

Granskning av barnkonventionen

Granskning av barnkonventionen www.pwc.se Revisionsrapport Tobias Bjöörn Certifierad kommunal revisor Granskning av barnkonventionen Motala kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1. INLEDNING... 3 1.1. UPPDRAG... 3 1.2. AVGRÄNSNING

Läs mer

Kortleken 4 om FN:s konvention om barnets rättigheter

Kortleken 4 om FN:s konvention om barnets rättigheter Kortleken om FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel Kortleken fungerar som ett verktyg i arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Varje frågeställning i denna kortlek sätter fokus på

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun Presentation I denna presentation hittar Du information om barnkonventionen. - En kort bakgrund - Några frågeställningar som kan vara till hjälp i arbetet med barnkonventionen

Läs mer

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) 1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument

Läs mer

Likavillkorsplan 2009-2011

Likavillkorsplan 2009-2011 Likavillkorsplan 2009-2011 Lika villkor, vad menar vi med det? De mänskliga rättigheterna gäller oss alla och ska utgöra en grund för vår verksamhet. På vår länsstyrelse ska vi värna om allas lika möjligheter,

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se Konventionens genomförande i Sverige Statlig nivå BO Frivilligorganisationer Lag om barnombudsman

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) 2014-08-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/175-609 Kommunstyrelsen Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Länsstyrelsens Likavillkorsplan

Länsstyrelsens Likavillkorsplan Länsstyrelsens Likavillkorsplan LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 1 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 2 Inledning Länsstyrelsen har en viktig

Läs mer

Granskning av barnkonventionen

Granskning av barnkonventionen Revisionsrapport Granskning av barnkonventionen Eskilstuna kommun Januari 2009 Tobias Bjöörn Marie Lindblad Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 3 2 Bakgrund

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 26 (40) Dnr CK 2010-0554 63 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Missiv 1(2) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-09-15 KS/2014:394 Handläggare Carina Stolt Tfn 0142-851 11 Kommunstyrelsen Kommungemensam metod för att säkerställa att barnkonventionen

Läs mer

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete 1 2 5 3 4 Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete ISBN

Läs mer

Beslut om barns och ungas rättigheter i tvångsvården handlingsplan för SiS åren 2014 2015

Beslut om barns och ungas rättigheter i tvångsvården handlingsplan för SiS åren 2014 2015 -02-17 Generaldirektören Beslut om barns och ungas rättigheter i tvångsvården handlingsplan för SiS åren 2015 År 2010 antog riksdagen en nationell strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige 1.

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom Sammanställning 1 februari 2016 Folkhälsoteamet i norra Örebro län Anton Olofsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Projektet... 4 2.1 Genomförda aktiviteter under

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Eksjö kommun. Granskning av hur kommunstyrelsen införlivar barnperspektivet i sin verksamhet. Revisionsrapport

Eksjö kommun. Granskning av hur kommunstyrelsen införlivar barnperspektivet i sin verksamhet. Revisionsrapport Granskning av hur kommunstyrelsen införlivar barnperspektivet i sin verksamhet Revisionsrapport KPMG AB 16 mars 2009 Lars Jönsson och Fredrik Ottosson 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Värdegrund 2016 ---------------------------- Kvalitetsrapport

Värdegrund 2016 ---------------------------- Kvalitetsrapport Värdegrund 2016 ---------------------------- Kvalitetsrapport FÖRSKOLA Kommungemensam förskola och skola Utvecklingsenheten Innehållsförteckning Värdegrundsarbete... 3 Trygghet och trivsel... 3 Likabehandlingsplan...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003

Revisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003 2003-12-01 Barn- och skolnämnd Öster Barn- och skolnämnd Norr Barn- och skolnämnd Söder Tekniska nämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Revisionsrapport

Läs mer

Rum 305, Nya Landstingshuset, Karlstad

Rum 305, Nya Landstingshuset, Karlstad PROTOKOLL 1 (6) Folkhälso- och tandvårdsutskottet Plats Beslutande Rum 305, Nya Landstingshuset, Karlstad Gert Ohlsson (FP), ordförande Monica Gundahl (S), vice ordförande Annetthe Zettergren (M) Kerstin

Läs mer

Tillämpning av barnkonventionen

Tillämpning av barnkonventionen Revisionsrapport Tillämpning av barnkonventionen Mjölby kommun juni 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande revisionell bedömning samt rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

Granskning av barnkonventionen

Granskning av barnkonventionen www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av barnkonventionen Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Gabriella Fredriksson Sandra Marcusson Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Landstinget i Kalmar

Läs mer

Jämställdhets- och jämlikhetsintegrering hälso- och sjukvård så här styr och leder vi arbetet idag i vårt landsting

Jämställdhets- och jämlikhetsintegrering hälso- och sjukvård så här styr och leder vi arbetet idag i vårt landsting Jämställdhets- och jämlikhetsintegrering hälso- och sjukvård så här styr och leder vi arbetet idag i vårt landsting Samverkan för jämställdhet länet Personell resurs för jämlikhet, jämställdhet i avd.

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

Verksamhetsplan. Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2015-2016

Verksamhetsplan. Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2015-2016 2015-05-14 Verksamhetsplan Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2015-2016 Fastställd: 2015-05-07 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Barn och ungas delaktighet i 6 K. Rapport från 6 K folkhälsogrupp nr 2015-09

Barn och ungas delaktighet i 6 K. Rapport från 6 K folkhälsogrupp nr 2015-09 Barn och ungas delaktighet i 6 K Rapport från 6 K folkhälsogrupp nr 2015-09 Sammanfattning Under 2011 gjordes en folkhälsokartläggning av Bjuv, Klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga (kallas

Läs mer

Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande

Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande Revisionsrapport Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande Katrineholms kommun september 2009 Marie Lindblad Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1

Läs mer

Barnkonventionen i praktiken

Barnkonventionen i praktiken Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden

Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden En utredning om hur Mbn kan införa barnperspektivet i sina beslutsärenden Johanna Edestav Mars 2012 Dnr: Mbn 2011-791 KON 2012-04-23 1 (14) Innehåll SAMMANFATTNING...2

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

utifrån Barnkonventionen

utifrån Barnkonventionen VALLENTUNA KOMilUN KO IIII{UN REVISION EN MISSIV 20L3-04-09 KOMMUNSTYRELSEN SOCIALNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNAMNDEN UTBILD NINGSNAM ND EN FRITIDSNAMNDEN Granskning av kommunens arbete utifrån Barnkonventionen

Läs mer

Handbok för fullmäktiges beredningar

Handbok för fullmäktiges beredningar Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010 Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Ingrid Nilsson FoU Välfärd Arbetsrapport 2015:5 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Funktionsnedsättning

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se Datum 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått i uppdrag

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

Läs mer

Barnkonsekvensanalys vid införande av primärvårdsinsats för barn och ungdomar med lätt till medelsvår psykisk ohälsa.

Barnkonsekvensanalys vid införande av primärvårdsinsats för barn och ungdomar med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Central förvaltning Datum 2013-01-03 Sida 1 (14) Gunilla Apell, Hälso- och sjukvårdsenheten Dnr Annica Wiström, Patientsäkerhetsavdelningen Barnkonsekvensanalys vid införande av primärvårdsinsats för barn

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisionsrapport* Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisorerna i kommunerna och landstinget i Halland i samverkan Del 1, sammanfattad rapport hela länet Februari 2008 Helena Bengtsson

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen 2014-2015

Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen 2014-2015 Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen 2014-2015 Antagen av regionfullmäktige 2013-09-24, 127 Innehållsförteckning 1. Inledning. 2 1.1 Övergripande

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Resultat av föräldraenkät våren 2009

Resultat av föräldraenkät våren 2009 ÅTVIDABERGS KOMMUN Sid 1 av 3 Resultat av föräldraenkät våren 2009 Bakgrund och syfte Föräldraenkäten sänds ut vartannat år för att få en uppfattning om vad vårdnadshavarna tycker om grundskolans verksamhet.

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Sammanställning av projekt FN s barnkonvention Strömstad kommun 20090901-20101231

Sammanställning av projekt FN s barnkonvention Strömstad kommun 20090901-20101231 Sammanställning av projekt FN s barnkonvention Strömstad kommun 20090901-20101231 2 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad 1 Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad Rapport: Ledarskaparna Management, Ionie Oskarson, 2012-02-10 Uppföljning av granskningar av öppenvårdsinsatserna

Läs mer

Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden

Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden REVISIONSRAPPORT 2014-11-18 KR 2014/ 0010-7 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh, 1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2 Nämndens

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Brukarundersökningar inom äldreomsorgen 2011

Brukarundersökningar inom äldreomsorgen 2011 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2012-63-1.2.1. SID 1 (5) 2012-02-01 Handläggare: Hanna Markkula Telefon: 08-508 10 133 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2012-02-09

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer