Tid: , kl och kl Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif.
|
|
- Barbro Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (9) Minnesanteckningar förda vid utbildningsdagarna om ungas delaktighet och inflytande i Älvdalens kommun för ordinarie ledamöter i Älvdalens samverkansråd för ungdomsfrågor/h-u-r-grupp (ledningsgruppen) och den politiska styrgruppen. Tid: , kl och kl Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif. närvarolista Minnesanteckningar från utbildningsdag 1: Tomas Nord öppnar mötet och hälsar Ove Strand från företaget Trialog välkommen. Ove Strand driver företaget Trialog som är ett företag som bl. a specialiserar sig på skoldemokrati, (elev- och föräldrainflytande) och ungdomspolitik med utgångspunkt i bl. a Barnkonventionen. Ove inleder med en tillbakablick från tidigare utbildningsdagar i Älvdalen och går igenom programmet för dagen. Det barn- och ungdomspolitiska programmet ska diskuteras under eftermiddagen. Viktigt att det arbetas igenom ordentligt för att det ska kunna förverkligas. Ove går igenom de 5 övergripande politiska målområdena i programmet. Ove ber deltagarna ge exempel på hur de unga invånarna fått vara med och påverka de kommunala besluten under de senaste två åren. Exempel från politikerna: Blås grönt är ett exempel där kommunen bidragit med pengar Miljötinget som genomförs varje år anpassning av möjligheten att åka buss hem för elever, så att man inte behöver ta skolbussen om inte tiden passar, utan kan ta en senare ordinär buss med Dalatrafik alla kommunens elever får nu åka gratis i backarna i Idre fjäll/fjätervålen och inte som tidigare enbart Idres ungdomar. Exempel från tjänstemännen: Blås grönt Musik och motor nya skolan missnöje med hur den ser ut uppföljningar av ungdomsenkäten Lupp, med en svarsfrekvens på över 90 % i Älvdalens kommun ALV200 v Postadress: Besöksadress: Telefon: Org nr: Box 100 Permatsvägen Plusgiro: kommun@alvdalen.se Älvdalen (fax) Bankgiro:
2 ÄLVDALENS KOMMUN 2 (9) ungdomsmottagningen som nu är igång Baureð en lokal som utvecklats till en mötesplats för alla ungdomar Landsbygdsriksdagen med ungdomar som deltagare Unga till arbete utarbetande av den nya politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen, där ungdomsrådet var med i processen hur kommunen rekryterar sina anställda politikerna har tagit beslutet att kommunens ungdomar kan söka utbildningar var som helst i landet. Exempel från ungdomarna: fritidsgårdarna kom tillbaka Blås grönt Miljötinget Övrig kommentar från ungdomarna i denna fråga: Inte alltid vi ungdomar vet vad vi påverkat, att beslutet som tas går tillbaka till vår påverkan. Kommentar från Ove: Viktigt med återkoppling på vad ungdomarna faktiskt gjort. Tjänstemannen är som en brobyggare, Tomas Nord i vårt fall jätteviktig, ska vara centralt placerad i organisationen. Viktigt med en styrgrupp som partner, hela kommunen ska jobba med detta, sektorsövergripande + H-U-R-gruppen. Sektorsövergripande samverkan och förankring är en bra ambition. Utbildning är en framgångsfaktor för utveckling och att många får del av den. Ungdomsforum Dialog Viktigt att det finns ett program/en skrift dit de unga kan gå för att få information om det ungdomspolitiska programmet. Det är också en framgångsfaktor. Ett starkt engagemang är viktigt. Kommentar från Peter Egardt: Viktigt att hitta rutiner för hur de kanalerna ska se ut, de behöver bli bättre. Vi vill ha ungdomarna med och ungdomarna ska veta att de kan ställa krav, vilket är viktigt från bägge håll. Stödjande strukturer i form av en H-U-R-grupp med kollegor som representerar olika förvaltningar, säkrar att det som är bestämt också görs. Omöjligt uppdrag annars. Målet för 2015är att ta fram ett ungdomspolitiskt handlingsprogram. Helst ska det heta barn- och ungdomspolitiskt program. Programmet är en möjliggörare för framtiden. Den första versionen av det Barn- och ungdomspolitiska programmet ska fungera som ett direktiv och möjliggörare för framtiden. Det ska sedan
3 ÄLVDALENS KOMMUN 3 (9) förankras i chefsledet/styrgruppen. Beslut fattas sedan i aktuellt utskott för att sedan konkretiseras, vilket förutsätter delaktighet av aktuella grupper. Diskussionsuppgift: Hur ska vi jobba för att programmet ska hålla över tid och över maktskiften? Hemsida viktig, där det framgår var som gjorts och vad som ska göras de närmaste åren. Ungdomarna kan själva ansvara för ett sådant forum. Programmet ska revideras årligen. Ungdomarna ska vara med i diskussionerna om kommunens strategiska mål. Intentionerna och andan i programmet ska finnas kvar över tid men måste också ändras över tid eftersom samhället hela tiden förändras. De ska inte gå att bortprioritera detta program (jfr med ett hyreskontrakt). Diskussionsuppgift: Alla beslut ska ha föregåtts av att ungdomsperspektivet beaktats. Vad betyder det och har kommunen gjort det? Vad är barn- och ungdomsperspektiv, man frågar ju inte dem direkt. Hur ska vi kunna fatta ett beslut i utskott/ks utan att först ha tagit till oss barns och ungdomars perspektiv? Lätt att missa det viktiga. Alla beslut, helt ogörligt. Det måste vara praktiskt genomförbart. (Egardt) Man kan tänka sig att man har en dialog med de unga om vilka frågor de vill vara med och diskutera. Hur ska man annars mäkta med? Ska ungdomarna vara med vid rekrytering av t ex lärare? Kanske kan elevrådet delta med någon representant? Viktigt att det ungdomspolitiska programmet nu går mot handling. I programmet finns 9 övergripande mål: Ove har valt 4 av de målen för att diskutera ytterligare:
4 ÄLVDALENS KOMMUN 4 (9) Diskussionsuppgift: Vilka hinder, risker och farhågor för att nå det angivna målet kan ni se? Vilka orsaker till dessa hinder, risker och farhågor kan ni se? Tänk ut lösningar på dessa hinder och problem. Mål: Förbättra förhållningssätt och bemötande Mål: Mötesplatser för ungdomar i alla tre tätorter Mål: Kommunalt samverkansråd för ungdomsfrågor med tydlig placering i den politiska organisationen
5 ÄLVDALENS KOMMUN 5 (9) Mål: Inflytandeforum på kommunens mötesplatser för ungdomar Ola tar exempel från sjukvården; Barnkompetensen måste säkras. Barn har rättigheter. Känner jag mig välkommen! Pratade vi om varför jag är här? Tog man hänsyn till hur jag kände? Hur blev avslutet? Formulär/checklista delas ut och fylls i tillsammans med barnet för att de ska känna sig delaktiga i vårdsituationen och det är också ett sätt att säkra bemötandet. Kan kommunen använda sig av en checklista för att få en uppfattning om barns och ungdomars delaktighet i en kommun? Framtagandet av ett strategiskt program är ett sätt att säkra det vi vill jobba fram. Kan vi använda oss av checklistor även här för att se om vi kan nå fram till ungdomsrådet t ex? Viktigt med personer på varje förvaltning som kan säkra att detta kan fungera.
6 ÄLVDALENS KOMMUN 6 (9) Minnesanteckningar från utbildningsdag 2: Dagen inleds med en presentation av deltagarna och föredragshållarna Ove Strand och Cecilia Malm från Rädda Barnens lokalkontor i Borlänge. Cecilia Malm informerar om Barnkonventionen Konventionen om barns rättigheter Barnkonventionen, gäller barn under 18 år. Vad är det för en överenskommelse? Varför behöver barn egna rättigheter? Barn ska ha rätt att vara barn till fyllda 18 år. Synd att Barnkonventionen behövs. Man har mer makt som vuxen än som barn det blir en maktobalans. Barnen har en unik kunskap som vi vuxna inte har. Barnen är beroende av skydd av vuxenvärlden. Det finns föräldrar som slår sina barn det är inte skydd. Barndomen är ingen förberedelse för livet - den är livet. Barnen besitter i varje ålder en unik kompetens. Alla världens länder har ratificerat Barnkonventionen utom ett; USA. Sverige var det femte landet i världen som skrev under konventionen för 25 år sedan det är ett juridiskt åtagande att jobba långsiktigt med frågan. Vår regering utreder just nu i Barnrättsutredningen hur man kan göra Barnkonventionen till lag i Sverige. Förra regeringen gav detta uppdrag. Rädda Barnen sitter med i utredningsarbetet. Norge gjorde konventionen till lag redan Barnkonventionen syns i dag i många lagstiftningar bl. a i Socialtjänstlagen och i Föräldrabalken. Norge ser att de fått ett mer rättssäkert system sedan konventionen blev lag jämfört med tidigare. Bättre möjlighet att nå framgång i domstolarna. Frågorna har fått en större status sedan det blev lag. Kompetensen i frågor gällande barn har blivit bättre. Att lagstifta konventionen ger ett symbolvärde och konkreta effekter. I Norge innehåller de utbildningar där eleverna ska arbeta med barn ett block om Barnkonventionen. Vilket inte var fallet före lagstiftningen trädde ikraft. Kommunerna ska arbeta med Barnkonventionen på alla nivåer, kanske skruvas muttrarna åt om det blir lag. Det finns en barnrättskommitté i FN. Vart femte år ska länder rapportera till kommittén hur man efterlever Barnkonventionen. Sverige har nu granskats fem gånger. Rädda barnen brukar göra en egen rapport av läget i Sverige som komplement där de berättar hur det egentligen ser ut i Sverige.
7 ÄLVDALENS KOMMUN 7 (9) Sverige brister när det gäller barn som faller mellan stolarna, barns rätt vid vårdnadstvister, barn med funktionshinder m m. Exempel på några av FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige: Kommittén är djupt oroad över hur barnets bästa utreds och beaktas i beslut. Förbättringar krävs på alla nivåer kring barnens rätt att komma till tals. Inte bra att det finns kommunala och regionala skillnader i hur barns rättigheter efterlevs. FN rekommenderar Sverige att sätt upp en mekanism som säkerställer lika tillgång till barnrätt i hela landet. Skolgången måste vara likvärdig för alla barn. Särskilt fokuseras på brister för missgynnade grupper av barn. Rasism och diskriminering måste förebyggas. Det finns en oro över mobbning i skolan och på nätet. Elevhälsan måste ges utökade resurser. Det finns en oro över barnens psykiska ohälsa. Ove Strand: Hur blir det med straff om Barnkonventionen blir lag? Kan man anmäla kommunen och det blir ett straff? Cecilia Malm: Vi vet inte hur utfallet i Barnrättsutredningen kommer att se ut men det kan bli så. Lars Lisspers: Älvdalen har nu granskats av Skolinspektionen och jag ska idag skicka vårt svar till dem. Inte likvärdig skolgång för flickor och pojkar idag i Älvdalen. Vi ser att pojkarnas betyg är väsentligt mycket lägre än flickornas. Flickorna lär sig mer på varje lektion än pojkarna. Är pojkarna dummare? Knappast. Det handlar om att skolgången måste vara likvärdig. Nu ska skolan undersöka orsakerna till detta. Tomas Nord föreslår att pojkarna själva får komma till tals i denna fråga. Har de någon idé om varför det ser ut som det gör med skolresultaten? Diskussionsuppgift: Vilka rättigheter befäster Barnkonventionen? Exempel på svar från diskussionerna: Alla barn har rätt till skola och utbildning. Alla barn ha rätt till sjukvård och tandvård. Alla barn har rätt att tycka och säga vad de vill, (yttrandefrihet). Alla barn har rätt att inte bli slagna. Barnarbete får inte förekomma. Barn har rätt till båda sina föräldrar, till en familj. Barn har rätt till trygghet och skydd.
8 ÄLVDALENS KOMMUN 8 (9) Alla barn har lika värde. Alla barn har rätt att tro på vilken gud de vill, religionsfrihet. Barnkonventionens 4 grundprinciper: Artikel 2 Ingen får diskrimineras Artikel 3 Barns bästa i främsta rummet Artikel 6 Rätt till liv och utveckling Artikel 12 Rätt till inflytande Det finns ett material från Rädda Barnen som heter Sänk blicken med syfte att få fart på arbetet med Barnkonventionen. Framgångsfaktorer är identifierade för att kunna arbeta med frågorna i kommunen: Samarbete med barn och unga det absolut viktigaste framgångsfaktorn. Barnen är experterna! Deras åsikter ska beaktas men det är inte barnens ansvar att resultat nås. Exempel på övriga framgångsfaktorer: Gör en långsiktig plan beslut ska fattas i kommunstyrelsen att man jobbar utifrån Barnkonventionen. Utbilda och medvetandegör man måste ha kunskap. Bedriv arbetet ur ett barnrättsperspektiv. Förstå barnens villkor för dialog med barnen och ungdomarna. Gör barnen synliga i budgeten. Koordinera själva genomförandet/ansvaret utse en nyckelperson med ett tydligt mandat och resurser. Involvera civilsamhället och föreningslivet. Gör man detta kommer man att höja resultatet! Sveriges Kommuner och Landsting har ett uppdrag att stödja kommunerna i detta arbete. Ove Strand: Viktigt med ett dokument så att något blir gjort medskick: Gör handlingsprogrammet utifrån Barnkonventionen! Ove beskriver arbetet med s.k. BUFF-grupper i Strängnäs. Det står för Barns och ungdomars framtidsfrågor. Barnen togs t ex med i diskussionen om en ny vägdragning. Det fanns en lärare utsedd på varje skola med ansvar att stötta BUFF- gruppen, 13 barn kom på skoltid för att diskutera denna fråga. Vid ett annat tillfälle deltog 50 barn i diskussionen om en fråga som rörde Sörmlands bästa lekplats. Oerhört välbesökt. Hur ska leken se ut när den är som roligast? En utställning togs fram. En arbetsgrupp med barn och vuxna bildades. Sedan tog man fram ett förslag. De mesta av förslagen gick att genomföra även om en del saker fick strykas av säkerhetsskäl.
9 ÄLVDALENS KOMMUN 9 (9) Viktigt att tydliggöra vad man gör; BUFF-nytt till lärare, ungdomar och allmänheten. Vad händer och sker? Det är viktigt att aktiviteter ligger i kalendarium precis som kommunstyrelsens möten t ex. Jönköping är den mest framgångsrika kommunen i landet när det gäller att involvera barn och ungdomar. Barnens deltagande förbereds i skolan. Politikerna är faddrar och har unga mentorer. De lär av varandras villkor. Kalmar kommun arbetar med barnpaneler som handlar om att barn och politiker ska mötas. Vad göra i verkligheten? exempel: Avvikelserapportering någon har uppdraget att se till att Barnkonventionen följs går att bygga in i systemet. Barnchecklista. Kan innehålla frågor som: Har barn och unga fått uttrycka sin mening? Har hänsyn tagits till de synpunkter som barn och ungdomar framfört? Barnkonsekvensanalyser Barn- och ungdomsbokslut Ärendelista för möten - ha en kolumn med barnkonventionen Diskussionsfrågor: Hur skulle det kunna se ut när vi jobbar fram barnens Älvdalen? Fantisera fram en vision/dröm utifrån artikel 12 i Barnkonventionen, Rätt till inflytande : Vad kan barnen påverka i Älvdalen? Hur kan de påverka? Vilka forum finns? Stödjande strukturer finns det? Utbildningsdagarna avslutades med en utvärdering som kommer att delges alla deltagare. Tomas Nord tackade alla deltagare för visat intresse och engagemang. Ett speciellt tack till Ove Strand och Cecilia Malm. Peter Egardt tackar arrangörerna för bra dagar. Lena Dahlquist Sekreterare
Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merSamverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs mer[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)
[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merBarnkonventionen i praktiken
Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare
Läs merDnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun
~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention
Läs merBarn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24
Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013 Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 1. Syfte Lysekils barn och ungdomspolitiska handlingsprogram 2011-2013 syftar till att: Definitioner Beskriva
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Läs merUngdomspolitiskt program för Karlskrona kommun
Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt
Läs merBildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan
Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merBarnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007
Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka
Läs merHandikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor
Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merFörstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun
Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Beaktande av barnkonventionen i kommunen Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga...
Läs merTALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet
TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs merBarnkonventionsbeslut KS 2011:182
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-30 Kommunstyrelsen Ola Edström Kommundirektör Telefon 08-555 01001 ola.edstrom@nykvarn.se Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Berghems förskola
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Berghems förskola Läsåret 2014/2015 2 (15) Innehåll INLEDNING... 3 Lagarnas innehåll och begrepp... 3 FN:s konvention om barnets rättigheter...
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merÅshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16
Åshammars Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 (Reviderad 2014-12-09) Likabehandlingsplan Åshammars förskola I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merEnhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling
Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Dokumentet berör grundskolan åk 1-9 på Gustaf Dahlénskolan och Stenstorpsskolan. Ansvarig för planen
Läs merHANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN
Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige
Läs merPlan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011
Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av
Läs merUNG RÖST Lycksele 2011
UNG RÖST Lycksele 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:
Läs merBARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun
BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun Presentation I denna presentation hittar Du information om barnkonventionen. - En kort bakgrund - Några frågeställningar som kan vara till hjälp i arbetet med barnkonventionen
Läs merBARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen
Läs merFOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014
FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi
Läs merGranskning av barnkonventionen
www.pwc.se Revisionsrapport Tobias Bjöörn Certifierad kommunal revisor Granskning av barnkonventionen Motala kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1. INLEDNING... 3 1.1. UPPDRAG... 3 1.2. AVGRÄNSNING
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se Datum 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)
Läs merSänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting
Sänk Blicken Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting 1 Barnkonventionens fyra grundprinciper Artikel 2 Icke-diskriminering Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet Artikel 6 Rätt
Läs merBorgviks förskola och fritidshem
Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,
Läs merHandlingsplan för arbetet med Barnkonventionen
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått i uppdrag
Läs merLandstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben
Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn
Läs merRevisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003
2003-12-01 Barn- och skolnämnd Öster Barn- och skolnämnd Norr Barn- och skolnämnd Söder Tekniska nämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Revisionsrapport
Läs merBarnplan för Hedemora kommun
Barnplan Barnplan för Hedemora kommun FN:s barnkonvention trädde i kraft 1990. Konventionen har ratificerats av Sverige och är därmed folkrättsligt bindande. Barnkonventionen ska vara vägledande vid alla
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merUngdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18
2013-11-13 Lars Persson 0431-46 89 50 lars.persson@engelholm.se Policy antagen av Kommunfullmäktige 2006-11-27 174. Reviderad 2013-11-13 Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 Viljeinriktning
Läs merOmråde Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN
Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk
Läs merLikabehandlingsplan. Linblommans förskola
Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka
Läs merPM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention
PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention Nyköpings kommun september 2009 Christina Norrgård Inledning och bakgrund År 2007 genomfördes en revisionsgranskning om hur
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Klockarängen Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar:
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merProjektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.
Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
1(11) Reviderad 2014-05-05 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5
Läs merÄlvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Vi har använt oss av webbverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har skrivit fram
Läs merLikabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011
Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merSkolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ
Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling: Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
1(11) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 20160201-20170131 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5
Läs merLikabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-
Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna
Läs merÖvergripande tillgänglighetsplan för Sunne kommuns verksamheter
Datum Sida 2014-08-14 1 (6) Övergripande tillgänglighetsplan för Sunne kommuns verksamheter Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 124 Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr
Läs merYttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030
Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merDatum 2015-12-21. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.
Brogårdsgymnasiet Datum 2015-12-21 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn. Likabehandlingsplanen beskriver hur Brogårdsgymnasiet säkerställer att ingen
Läs merLULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016
LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens
Läs merEmiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan
Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan Gäller läsåret 2013/2014 Bakgrund En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska
Läs merLevnadsvillkor för människor med funktionshinder
Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur
Läs merUng Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation
UNG RÖST Piteå 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:
Läs mer3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD
3 (24) FÖRORD Vårt ansvar är att vara lyhörd, se varje barn, ta till vara varje barns förmåga, att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att vistas på förskolan,
Läs merUng Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation
UNG RÖST Gävle 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:
Läs merVill du läsa det vi har sagt? Klicka här!
Vill du läsa det vi har sagt? Klicka här! A r t i k e l A r t i k e l A r t i k e l A r t i k e l 2 3 6 12 Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn
Läs merBarn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet
Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN Rödluvans förskola 2011
LIKABEHANDLINGSPLAN Rödluvans förskola 2011 Planen gäller från 2011-03-14 till 2012-03-14 2011-03-14 Laila Petersén - Rektor Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Rödluvans förskola
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Boo Gårds skola 2011/12
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Boo Gårds skola 2011/12 Innehållsförteckning Inledning... 3 Policy... 3 Lagar och begrepp... 3 Främjande och förebyggande arbete... 4 Varningssignaler...
Läs merStort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Läs merLikabehandlingsplan. för. Heliås Svartvik 2015-10-26
Likabehandlingsplan för Heliås Svartvik 2015-10-26 1 Likabehandlingsplan fö r Helia s 1. Värdegrund Genom att visa varandra ömsesidig respekt och engagemang skapar vi en trygg miljö. 2. Bakgrund Likabehandlingsarbete
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merHandlingsplan för barn och unga
Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...
Läs merKorvettens förskola 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merStraffrättsliga åtgärder mot terrorismresor (SOU 2015:63)
US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2015-09-21 0826/15 Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor (SOU 2015:63) (Ju2015/05069/L5) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors yttrande
Läs merKIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING
Omarbetad september -14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nya Raketskolans verksamhet 3 Skolans vision 3 Lagstiftning 3 Definitioner 4 Det främjande arbetet på skolan 5 Kön 5 Religion eller annan trosuppfattning 6
Läs merBrännans förskoleområde
Del 1 Brännans förskoleområde DOMHERREN Läsåret 2015-2016 2015-08-17 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Plan mot diskriminering
Läs merSTYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
Läs merPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014. Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge
PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014 Familjedaghemmen Lesjöfors Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge 1 Innehållsförteckning 1. Vår vision sid.3 2. Definition av begrepp
Läs merJÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN
JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN Ramprogram 2007-2015 Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25 Demokratiberedningens ledamöter Anita Holm Bengt Aspring Nils-Åke Friman Kenneth Jägsander Carl-Gustaf Liderfelt
Läs merBRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA
Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hasselgårdens förskola 20160201-20170131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...3 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för
2014-01-08 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Stjärnans Förskola 2014/2015. 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande
Läs merHANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015
HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden
Läs merInventering av forum för samverkan och delaktighet inom
Tjänsteskrivelse 1 (9) 2015-10-05 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Handläggare Eva Westlund Utvecklingsledare/utredare 033-430 56 11 eva.westlund@bollebygd.se Dnr : 67608 Bildnings- och omsorgsnämnden
Läs merLikabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11
Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn
Läs merAtt samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet
Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din myndighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din
Läs merFormer för inflytande för ungdomar - Betänkande
1 (9) Slutversion Former för inflytande för ungdomar - Betänkande Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till former för inflytande för ungdomar.
Läs merBarn- och ungdomspolitisk strategi
Datum Barn- och ungdomspolitisk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-09-09, 136 Dokumentägare: Förvaltningschef Ersätter dokument: - Dokumentnamn: Barn- och ungdomspolitisk Dokumentansvarig:
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Östansjö Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och förordningen (2006:1083)
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Sidan 1 av 21 Lednings- och verksamhetsstöd Datum Sid 2016-03-10 Dnr 1 (1) Kommunstyrelsen Systematiskt arbetsmiljöarbete I syfte att förbättra och förtydliga det systematiska arbetsmiljöarbetet i Östhammars
Läs merHar du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete
Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete 1 2 5 3 4 Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete ISBN
Läs mer