Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen"

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för kommunens arbete med Barnkonventionen. I Kristinehamn har en Barn- och Ungdomsplan upprättats där målet är att alla barn och ungdomar i Kristinehamn ska känna att de har inflytande att påverka sina liv och sin vardag. Fokus ligger på att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i de beslut som rör dem. För att säkerställa att Barnkonventionens samtliga artiklar tas i beaktande i de beslut och i det arbete som bedrivs i kommunens nämnder och förvaltningar, upprättas en handlingsplan. Handlingsplanens syfte är att säkerställa att samtliga nämnder och förvaltningar Kristinehamns kommun aktivt arbetar för att stärka barns rättigheter på kort och lång sikt, samt förbättrar barn och ungas levnadsvillkor. Folkhälsoenhetens förslag är att inarbeta Handlingsplanen för arbetet med Barnkonventionen i Barn- och Ungdomsplanen för Kristinehamns kommun år Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Handlingsplan Barnkonventionen Barn- och Ungdomsplan för Kristinehamns kommun Praktisk tillämpning för arbetet med Barn- och Ungdomsplanen i Kristinehamns kommun Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att Handlingsplanen för arbetet med Barnkonventionen skickas på remiss till samtliga nämnder. Synpunkter lämnas senast till kommunstyrelsen. Johan Öhman Folkhälsochef Anneli Wiker Jämställdhet- och demokratistrateg c:\users\kalen\appdata\local\temp\solarplexusit\handlingsplan barnkonventionen-{ef79cfbb-fe a0-0b9cadc2201a}.docx Kristinehamns kommun Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

2 HANDLINGSPLAN 1(7) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Handlingsplan Barnkonventionen Dokumenttyp Handlingsplan Dokument-ID Ks/2016:80 för beslut [ för beslut] Version [Version] Beslutsinstans Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Förvaltningschef Ansvarig för uppföljning Folkhälsoenheten Reviderad [Reviderad] Dokumentet gäller [Dokumentet gäller...] c:\users\kalen\appdata\local\temp\solarplexusit\handlingsplan barnkonventionen-{285c17e8-fb14-4a74-82f4-1ec4ff513ea5}.docx

3 Kristinehamns kommun (7) Inledning och syfte: FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Barnkonventionen syftar till att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. I Kristinehamn har en Barn- och Ungdomsplan upprättats där målet är att alla barn och ungdomar i Kristinehamn ska känna att de har inflytande att påverka sitt liv och sin vardag. Fokus ligger på att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i beslut som rör dem. För att säkerställa att Barnkonventionens samtliga artiklar tas i beaktande i de beslut och i det arbete som bedrivs i kommunens nämnder och förvaltningar, upprättas en handlingsplan. Handlingsplanens syfte är att säkerställa att samtliga nämnder och förvaltningar i Kristinehamns kommun aktivt arbetar för att stärka barns rättigheter på kort och lång sikt, samt förbättrar barns och ungas levnadsvillkor. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är sakartiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Övriga artiklar handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. För att arbetet med barn och ungdomar ska bli så konkret som möjligt och ska kunna följas upp och utvärderas ska varje nämnd, utifrån målen och delmålen för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Uppföljning ska ske årligen och redovisas i respektive årsberättelse. Kommunens nämnder ansvarar för att genomföra relevanta konkreta åtgärder. Nämndernas uppföljning ska innehålla: Vilka aktiviteter som har genomförts, kopplade till kommunens barnoch ungdomsmål. Redogörelse för hur man har arbetat med målen och vilka insatser som gjorts Folkhälsoenheten i Kristinehamns kommun ska årligen sammanställa nämndernas rapporter angående arbetet med barn och ungdomar i ett Barnoch Folkhälsobokslut. Folkhälsoenheten ska också sammanställa antalet ärenden där barn- och ungdomschecklistan använts. Dessa data ska sedan analyseras, utvärderas och sammanställas i en rapport. Vidare ska folkhälsoenheten vartannat år göra en omvärldsanalys i form av en kartläggningsrapport där man analyserar om folkhälsoarbetet, inklusive barnoch ungdomsarbetet i kommunen har effekt. Kartläggningsrapporten ska

4 Kristinehamns kommun (7) innehålla indikatorer kopplade till de lokala folkhälsomålen, barn- och ungdomsmålen och kan ligga till grund för folkhälsopolitiska beslut i kommunen. Bilagt till denna handlingsplan finns Barn- och ungdomschecklistan (bilaga 1) samt Anvisningar för användandet av Barn- och ungdomschecklistan (bilaga 2). Arbetsområden: Övergripande mål Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter - Personal som arbetar direkt eller indirekt med barn och samtliga förtroendevalda ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling om barnkonventionen och om kommunens Barn- och Ungdomsplan, genus-, jämställdhet- och hbtq-frågor, samt hur Barn- och ungdomschecklistan ska användas. Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter Icke-diskriminering och rätt till likvärdiga villkor. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. 2:1 Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2:2 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, uttryckta åsikter eller tro. Mål Inget barn eller ungdom i Kristinehamns kommun ska kränkas eller diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning.

5 Kristinehamns kommun (7) Kommunen har ett ansvar att 1 - Förebygga och bekämpa att barn och unga utsätts för kränkningar eller diskriminering. - Förhindra att barn och unga utsätts för kränkning eller diskriminering och säkra att åtgärder sätts in till stöd och skydd. - Aktivt arbeta med likabehandlingsplaner i skolan. Aktiviteter - Personal som jobbar direkt eller indirekt med barn och ungdomar och samtliga förtroendevalda ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling i barnkonventionen, Barn- och ungdomsplanen, genus-, jämställdhet- och hbtq-frågor och användandet av Barnchecklistan. - Säkerställa att all personal som arbetar i kommunens förskolor, grundskolor och gymnasieskolor aktivt arbetar med verksamhetens Likabehandlingsplan. Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som direkt eller indirekt berör barn och ungdomar, som enskilda individer eller som grupp. 3:1 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 3:2 Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. 3:3 Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet, samt behörig tillsyn. 1 Enligt Diskrimineringslagstiftningen och Skollagen

6 Kristinehamns kommun (7) Mål Politiska beslut och ärenden, samt förvaltningsbeslut och ärenden, som rör barn, ska bedömas ur ett barnperspektiv/barnrättsperspektiv. Aktiviteter - Alla verksamheter ska erbjudas möjligheter till kunskapsinhämtning om barns levnadsvillkor, samt aktuell forskning och beprövad erfarenhet inom sina respektive områden. - Barn- och ungdomschecklistan ska användas. Artikel 6: Rätt till liv, överlevnad och utveckling Barn ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Överlevnad och utveckling i största möjliga utsträckning är viktig för implementeringen av hela barnkonventionen, eftersom barnets utveckling är ett holistiskt begrepp som inkluderar många artiklar som tillsammans bidrar till den personliga utvecklingen. Det finns artiklar som lyfter fram föräldrars och familjens nyckelroll för barnets utveckling, samt statens och offentliga aktörers skyldighet att stödja dem. De artiklar som handlar om skydd mot alla former av övergrepp och utnyttjande är vitala för att garantera maximal överlevnad och utveckling. 6:1 Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till liv. 6:2 Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Mål Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang Kommunen har ett ansvar att 2 - Förebygga och bekämpa att barn och unga utsätts för fysiskt eller psykiskt våld. - Förhindra att barn och unga utsätts för fysiskt eller psykiskt våld och säkra att åtgärder sätts in till stöd och skydd. - Stödja ekonomiskt utsatta barn och unga 3. 2 Enligt Diskrimineringslagstiftningen och Skollagen 3 Handlingsplan för ekonomiskt utsatta barn

7 Kristinehamns kommun (7) Aktiviteter - Ansvariga aktörer samverkar med utgångspunkt i barnets bästa. - Utbildning i anmälningsskyldigheten enligt Socialtjänstlagen (SoL 14:1) för personal som arbetar med barn och ungdomar. - Genomföra åtgärder för att stödja ekonomiskt utsatta barn. Artikel 12: Alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad Alla barn har rätt att utrycka sina åsikter och få sina åsikter beaktade utifrån barnets ålder och mognad. Barnets rätt att bli hörd gäller alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som till exempel formella beslut om utbildning, sjukvård, planering och miljö, socialförsäkring, skyddsåtgärder för barn, alternativ omvårdnad, anställningar och administration av åtgärder för unga lagöverträdare. Barnets delaktighet i beslutsprocessen är en rättighet, ingen skyldighet. Enligt artikel 42 är det viktigt att barnet för utbildning om barnkonventionen för att kunna omsätta den i sin vardag. Även små barn har egna åsikter om frågor som är relevanta för dem själva och deras närmaste miljö. 12:1 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 12:2 För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt, eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Mål Alla barn och ungdomar i Kristinehamns kommun ska känna att de har inflytande - Andelen elever som vill vara med och bestämma i viktiga skolfrågor, till exempel om arbetssätt och skolmiljö, ökar. - Valdeltagandet till allmänna val ska öka i åldersgruppen år. - Alla, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, ska bli respektfullt bemötta i Kristinehamns kommun. - Andelen barn och ungdomar som känner att de har möjlighet att påverka i alla frågor som rör dem ska öka.

8 Kristinehamns kommun (7) Aktiviteter - Använda Barn- och Ungdomschecklistan för att säkerställa att barnoch ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut. Gäller beredning av ärende till nämnd eller styrelse, samt i alla ärenden som gäller budget eller kommunövergripande styrdokument. (Anvisningar för användandet av Barn- och Ungdomschecklistan se bilaga) - Sprida kunskap! Tillhandahåll information om fri- och rättigheter gällande demokrati och demokratiska processer, samt göra den information som finns, tillgänglig för alla. - Skapa möjlighet för neutrala möten på barn och ungdomars egna arenor. Förtroendevalda och tjänstepersoner i Kristinehamns kommun ska vara uppsökande och inbjudande. - Ge resurser för att möjliggöra att alla barn och ungdomar får möjlighet att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor. - I alla aktiviteter ska genusperspektivet beaktas.

9 PLAN Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Barn- och ungdomsplan för Kristinehamns kommun Dokumenttyp Plan Dokument-ID Ks/2015:257 för beslut Version 1 Beslutsinstans Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Kommunchef Ansvarig för uppföljning Enhets Folkhälsoenheten Reviderad Dokumentet gäller Samtliga nämnder

10 Kristinehamns kommun (10) 1 Inledning Kristinehamns kommun strävar efter att barns och ungdomars bästa ska genomsyra planering, beslutsfattande och utveckling av kommunen. Barn- och ungdomsplanen ska vara vägledande för samtliga verksamheter i kommunen och planen ska implementeras i hela kommunkoncernen. Den ska, utifrån mål, ingå som en del i verksamhetsplaneringen. Med barn avses samtliga invånare i Kristinehamn i åldrarna 0 och 17 år och med ungdomar avses samtliga invånare i Kristinehamn mellan 13 och 25 år. Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan utgår ifrån barnkonventionen med fokus på att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i beslut som rör dem samt ifrån regeringens ungdomspolitik med fokus på delaktighet och inflytande. För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. För att barn och ungdomar i Kristinehamns kommun ska känna att de har inflytande i frågor som rör dem, ska kommunen främst arbeta med fyra metodområden som fokuserar på att sprida kunskap, spara tid, skapa rum och ge resurser. 2 Tillämpningsområde Barn- och ungdomsplanen för Kristinehamns kommun gäller för kommunens alla nämnder, förvaltningar och verksamheter i arbetet med barn- och ungdomsfrågor. Barn- och ungdomsplanen talar om vad Kristinehamns kommun vill uppnå inom barn- och ungdomsområdet. 3 Tillvägagångsätt och uppföljning För att arbetet med barn och ungdomar ska bli så konkret som möjligt och ska kunna följas upp och utvärderas ska varje nämnd, utifrån målen och delmålen för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Uppföljning ska ske årligen och redovisas i respektive årsberättelse. Kommunens nämnder ansvarar för att genomföra relevanta konkreta åtgärder. Nämndernas uppföljning ska innehålla: Vilka aktiviteter som har genomförts, kopplade till kommunens barnoch ungdomsmål. Redogörelse för hur man har arbetat med målen och vilka insatser som gjorts.

11 Kristinehamns kommun (10) Folkhälsoenheten i Kristinehamns kommun ska årligen sammanställa nämndernas rapporter angående arbetet med barn och ungdomar. Folkhälsoenheten ska också sammanställa antalet ärenden där barn- och ungdomschecklistan använts. Dessa data ska sedan analyseras, utvärderas och sammanställas i en rapport. Vidare ska folkhälsoenheten vartannat år göra en omvärldsanalys i form av en kartläggningsrapport där man analyserar om folkhälsoarbetet, inklusive barn- och ungdomsarbetet i kommunen har effekt. Kartläggningsrapporten ska innehålla indikatorer kopplade till de lokala folkhälsomålen, barn- och ungdomsmålen och kan ligga till grund för folkhälsopolitiska beslut i kommunen. 4 Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs av FN:s generalförsamling Det är ett rättsligt bindande, internationellt instrument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. UNICEFs uppgift är att kämpa för att dessa regler följs både internationellt och nationellt. Alla barn i alla länder har samma rättigheter Barnkonventionen bygger på principen om icke-diskriminering, det vill säga att alla barn har samma rättigheter oavsett kön, hudfärg eller religion. Därför arbetar UNICEF för alla barn ska få sina behov och rättigheter tillgodosedda. Och vi värnar om att de barn som är mest utsatta får hjälp först. Fyra grundprinciper Barnkonventionen tillerkänner barn medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundläggande principer: att alla barn har samma rättigheter att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut att alla barn har rätt till liv och utveckling att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad (Källa: UNICEF Sverige) 5 Regeringens ungdomspolitik Sveriges ungdomspolitik har målet att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungas möjligheter att träda in i vuxenvärlden påverkas i hög grad av hur samhället är utformat. Med rätt förutsättningar kan unga både forma sina egna liv och bidra till en positiv samhällsutveckling. För att möta de särskilda

12 Kristinehamns kommun (10) utmaningar som unga ställs inför har riksdagen beslutat om en ny ungdomspolitik. Det nya ungdomspolitiska målet är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och berör områden som utbildning, arbete, inflytande, hälsa, fritid och kultur. Att ungdomspolitiken är sektorsövergripande innebär att alla berörda verksamhetsområden har ett gemensamt ansvar för att nå det ungdomspolitiska målet. Tonåringar och unga vuxna har olika utmaningar i övergången från barn till vuxna som samhället behöver ta hänsyn till. Därför är tre områden särskilt prioriterade i den nya ungdomspolitiken fram till ungas inflytande, ungas egen försörjning och ungas psykiska hälsa. Ungdomspolitiken är bindande för myndigheter och vägledande för kommuner och landsting. Den nationella ungdomspolitiken utgår från barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna och blir på så sätt tvingande även för kommunerna. Däremot är ungdomspolitiken endast vägledande i hur kommunerna utför politiken. Den nya ungdomspolitiken har dessutom en tydligare koppling till det ungdomspolitiska samarbetet i EU. Alla statliga beslut och insatser ska ha ett ungdomsperspektiv. Det innebär att unga bör betraktas som en mångfald individer, stödjas att bli självständiga och ha möjlighet att vara delaktiga i samhällets beslut. Ungdomsperspektivet ska utgå från ungas egen röst (delaktighet och inflytande) samt kunskap om unga. 6 Metodområden För att nå målet i den barn- och ungdomspolitiska planen ska kommunen främst fokusera på fyra metodområden som ska öka delaktigheten och inflytandet hos barn- och ungdomar i kommunen. (Källa: MUCF) Sprida kunskap Handlar om att tillhandahålla information om fri- och rättigheter gällande demokrati och demokratiska processer samt att göra den information som finns lättillgänglig för alla. Spara tid Handlar om att komprimera den tid det tar att vara med och påverka. Handlar också om kortare beslutsprocesser och nya kommunikationslösningar samt att släppa in medborgarna, och då främst barn och ungdomar, mer direkt. Skapa rum Handlar om att skapa möjligheter för neutrala möten främst på barn- och ungdomars egna arenor och där maktskillnaderna inte får utrymme. Grundläggande i att skapa rum är att förtroendevalda och tjänstepersoner i Kristinehamns kommun ska våga prata med ungdomar på riktigt, vara uppsökande och inbjudande.

13 Kristinehamns kommun (10) Ge resurser Handlar om att ge kunskapsmässiga och ekonomiska resurser så att barn och ungdomar får möjligheter att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor som alla andra. 7 Barn- och ungdomschecklista Barn- och ungdomschecklistan ska vara ett verktyg för Kristinehamns kommuns verksamheter. Syftet med barn- och ungdomschecklistan som verktyg i Kristinehamns kommun är att se till barns och ungdomars bästa och bättre leva upp till barnkonventionen. För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. Förtroendevalda och tjänstepersoner i Kristinehamn kommer att erbjudas årlig utbildning i arbetet med barn- och ungdomschecklistan. 8 Övergripande mål för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun Alla barn- och ungdomar i Kristinehamns kommun ska känna att de har inflytande. 8.1 Delmål för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun Att andelen elever som vill vara med och bestämma i viktiga skolfrågor t.ex. arbetssätt och skolmiljön ökar. Att valdeltagandet till allmänna val ska öka i gruppen år. Att alla oavsett kön, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, ska bli respektfullt bemötta i Kristinehamns kommun. Att andelen barn och ungdomar som känner att de har möjlighet att påverka i alla frågor som berör dem ska öka. 9 Revidering Kommunfullmäktige i Kristinehamn beslutade om en ny dokumentstruktur för kommunen. Det beslutet innebär att en aktualitetsprövning av kommunens styrdokument ska ske varje år. Det innebär att denna plan varje år kommer att genomgå aktualitetsprövningen som innebär att planens status uppdateras av ansvariga för planen. Det ska, vid uppdateringen fastställas om planen är aktuell, om den ska revideras eller om den ska avslutas.

14 Kristinehamns kommun (10) 10 Anvisningar till Barn- och ungdomsplan Varje nämnd ska utifrån målen för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Förutsättningarna för detta arbete är väldigt olika och möjligheterna att genomföra målinriktade aktiviteter är också situationsbundet och styrs av många olika faktorer. Folkhälsoenheten i kommunen arbetar med frågor som rör folkhälsa och huvudinriktningarna är delaktighet, inflytande, barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet och alkohol, narkotika, dopning och tobak. Förutom ovanstående prioriterar Folkhälsoenheten även området brottsförebyggande arbete. Folkhälsoenhetens roll är också att vara behjälplig med framtagandet av aktiviteter som bidrar till måluppfyllelsen för barn och ungdomsmålen, vi är också behjälpliga med metodstöd, kartläggningar, former för dialog, utbildningar och mycket annat som kan vara till hjälp i detta arbete. Vill någon nämnd eller förvaltning ha hjälp med ovanstående så kontaktar man Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten kommer årligen att erbjuda alla nämnder ett utbildningstillfälle om barn- och ungdomsplanen samt barn- och ungdomschecklistan som innefattar en genomgång av mål, delmål och hur man kan arbeta med barn- och ungdomsfrågor och aktiviteter kopplade till målen. Folkhälsoenheten tillsammans med Demokratiakademin har tagit fram ett dokument som heter Praktisk tillämpning av barn- och ungdomsplanen i Kristinehamns kommun I det dokumentet återfinns dels råd för hur man ska arbeta med barn- och ungdomschecklistan, dels metoder för att uppnå målen kring ungdomsinflytande specifikt.

15 Kristinehamns kommun (10) BARN- OCH UNGDOMSCHECKLISTA Nämnd: : Diarienummer: Handläggare: Ärende/ärenderubrik: För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. Anvisningar i hur man fyller i Barn- och ungdomschecklistan finns i dokumentet Praktisk tillämpning av barn- och ungdomsplanen i Kristinehamns kommun. JA 1. Kommer beslutet att påverka barn och ungdomar, nu eller i framtiden? NEJ Förklara oavsett svar Om ja, fortsätt med frågorna JA 2. Har barnets bästa beaktas? NEJ Förklara oavsett svar 3. Beskriv eventuella intressekonflikter JA 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? NEJ Förklara oavsett svar

16 Kristinehamns kommun (10) Om det behövs hjälp att få barn och ungdomars åsikter i ärendet, kontakta Folkhälsoenheten i kommunen för att bestämma vilket metodområde/metod, utifrån den barn- och ungdomspolitiska planen, som passar bäst för ändamålet samt om det går att använda andra redan befintliga undersökningar/kartläggningar för att ta del av ungdomars åsikter. Har ungdomssamordnaren kontaktats, kryssa i nedanstående ruta och skriv en kommentar om utfallet av detta. Är ungdomssamordnaren kontaktad JA Kommentar

17 Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman INSTRUKTION (322) Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Praktisk tillämpning av Barn- och ungdomsplanen för Kristinehamns kommun Dokumenttyp Instruktion Dokument-ID Ks/2015:257 för beslut Version 1 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Kanslichef Ansvarig för uppföljning Enhetschef folkhälsoenheten Reviderad Dokumentet gäller Samtliga nämnder

18 2(32) Innehållsförteckning Introduktion... 3 Implementering av barn- och ungdomsplanen... 4 Samordning av barn- och ungdomsplanens implementering... 4 Vad politiker och tjänstepersoner bör veta om barns och ungas rättigheter... 4 Vad barn och unga bör veta om sina rättigheter... 5 Barn- och ungdomschecklistan... 6 Barnrättsperspektiv... 6 Hur ska barn- och ungdomschecklistan användas? Kommer beslutet att påverka barn och ungdomar, nu eller i framtiden? Har barnets bästa beaktats? Beskriv eventuella intressekonflikter Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? Metoder för ungdomsinflytande Ungdomar som referensgrupp Vilken sorts inflytande? Metodområden Sprida kunskap Spara tid Skapa rum Ge resurser Barn och ungas inflytande i skolan Klassråd och elevråd Elevskyddsombud Nätverk med andra skolor Bilaga 1 Grundprinciperna i barnkonventionen Icke-diskriminering och rätt till likvärdiga villkor (Art. 2) Barnets bästa (Art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (Art. 6) Rätt att göra sig hörd (Art. 12) Bilaga 2 Praktiska metoder att använda i möten med unga25 Bilaga 3 Publikationer om barnkonventionen och ungas inflytande... 31

19 3(32) Introduktion FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) antogs Sverige är folkrättsligt skyldig att följa barnkonventionen sedan FN:s Kommitté för barnets rättigheter har förtydligat att även om det är den svenska staten som har skrivit på barnkonventionen så är ansvaret för att respektera och säkerställa barnets rättigheter delegerat till regioner, län, landsting och kommuner. Kristinehamns kommun strävar efter att barns och ungdomars bästa ska genomsyra planering, beslutsfattande och utveckling av kommunen. Folkhälsoenheten i Kristinehamns kommun har under 2015 gjort en revidering av det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet från Målet i den nya barn- och ungdomsplanen är att alla barn och ungdomar i Kristinehamn ska känna att de har inflytande. Till de målet är också ett antal delmål kopplade. Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan utgår ifrån barnkonventionen med fokus på att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i beslut som rör dem, samt ifrån regeringens ungdomspolitik med fokus på delaktighet och inflytande. Med barn avses samtliga invånare i Kristinehamn mellan 0 och 18 år och med ungdomar avses samtliga invånare i Kristinehamn mellan 13 och 25 år. Barn- och ungdomsplanen ska vara vägledande för samtliga nämnder och förvaltningar. Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan ska implementeras i hela kommunkoncernen. Den ska, utifrån mål, ingå som en del i verksamhetsplaneringen. För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. I detta dokument återfinns dels råd för hur man ska arbeta med barn- och ungdomschecklistan, dels metoder för att uppnå målen kring ungdomsinflytande specifikt.

20 4(32) Implementering av barn- och ungdomsplanen Samordning av barn- och ungdomsplanens implementering Ett långsiktigt genomförande av barnkonventionen och regeringens ungdomspolitik kräver samordning. Arbetet ska genomföras inom den ordinarie organisationen och via befintliga arbetsprocesser. Sektorsövergripande samverkan mellan alla aktörer som möter barn, eller fattar beslut om barn i sina respektive uppdrag, är viktig. Folkhälsoenhetens roll är att samordna och stötta ledning och övriga funktioner som har ansvaret för kommunens arbete med barns och ungas rättigheter, samt att följa upp och utvärdera detta arbete. När det gäller ungdomsinflytande är demokratistrateg och ungdomssamordnare behjälpliga med metoder och genomförande av delaktighets- och inflytandeprocesser och dess uppföljning. Detta innebär naturligtvis inte att dessa koordinerande funktioner ska ses som ensamma bärare av arbetet med barnkonventionens genomförande. Barn- och ungdomschecklistan utgör ett obligatoriskt och dokumenterat beslutsunderlag i varje ärende till nämnd och styrelse och i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Vad politiker och tjänstepersoner bör veta om barns och ungas rättigheter FN:s barnrättskommitté betonar varje medlemsstats skyldighet att utveckla och sprida den kunskap och kompetens som behövs bland alla de som har inverkan på barnkonventionens genomförande. Detta innefattar alltså både kunskap om själva rättigheterna, praktisk kunskap om implementering, och kunskap om barns situation i den egna kommunen för att kunna fatta rätt beslut. Med rätt kunskap och rätt indikatorer blir det enklare att se barns situation och identifiera de barn som inte får sina rättigheter tillgodosedda. Kartläggningar för att förstå barnens villkor är en förutsättning för att skapa bra underlag och fatta rätt beslut. Kunskap blir levande först när den genomförs i det dagliga arbetet. I en väl fungerande verksamhet förmedlas denna kunskap därför genom samverkan och dialog, snarare än pliktskyldigt informerande. Tid behöver avsättas för samtal, reflektion och erfarenhetsutbyte. Det är viktigt att politiker, personal och föräldrar har kännedom om FN:s barnkonvention. I Kristinehamn innebär detta att: - Att varje tjänsteperson och förtroendevald i Kristinehamns kommun som fattar beslut som på något sätt berör barn och unga ska få grundläggande utbildning om FN:s barnkonvention och hur den bäst omsätts i praktiken - Att varje tjänsteperson och förtroendevald i Kristinehamns kommun som fattar beslut som på något sätt berör barn och unga ska få grundläggande utbildning om hur man använder barn- och ungdomschecklistan

21 5(32) - Att det ska finnas kunskap om regeringens ungdomspolitik och dess tillämpning i organisationen - Att folkhälsoenheten erbjuder sin expertkompetens för att skapa goda processer för inflytande och delaktighet för barn och unga och implementering av barnkonventionen, samt ansvarar för koordinering av utbildning i barnkonventionen för beslutsfattare - Att varje förvaltning och nämnd ska ha aktuell kunskap om barn och ungas villkor, samt metoder för att samla information om barn och unga i kommunen för att se till att deras rättigheter efterlevs - Att alla som jobbar med barn och unga inom skola och fritid ska få den kompetens och det stöd de behöver för att uppfylla skolans demokratiuppdrag enligt barnkonventionen, skollagen och läroplanen - Att kommunen arbetar med kunskapsspridning till föräldrar om barns rättigheter Vad barn och unga bör veta om sina rättigheter Kommunen ska se till att barn och unga känner till sina rättigheter, hur besluten fattas och hur man kommer i kontakt med beslutsfattarna. Barn och unga ska också få de praktiska färdigheter och den uppmuntran och vägledning som krävs för att ta sina rättigheter i bruk. I regeringens nya ungdomspolitik betonas ungas goda levnadsvillkor, makt att forma sina egna liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Att varje förälder eller person som arbetar med barn och unga också har kunskap om barns och ungas rättigheter är naturligtvis en förutsättning för att detta ska kunna ske. I Kristinehamns kommun arbetar vi med kunskapsspridning om barns och ungas rättigheter på följande sätt: - Skolan har ett stort ansvar att se till att barn och unga har både teoretisk och praktisk kunskap om sina rättigheter och hur de kan ta dem i bruk, enligt barnkonventionen, skollagen och läroplanen - Politiker och tjänstepersoner ska verka för att barn och unga får den kunskap de behöver för att kunna vara delaktiga i de beslut som fattas i kommunen, bland annat genom ett nära samarbete med skola, fritidsgårdar och civilsamhälle, se Metoder för ungdomsinflytande. Kunskap om hur besluten fattas i kommunen och hur man kan påverka ska finnas tillgänglig både genom traditionella kanaler och fysiska möten med beslutsfattare, och genom hemsida och sociala medier. - Fritidsgårdar ska vara arenor och möjliggörare för ungas engagemang och deltagande i samhället. Fritidsledare ska ha kunskap om kommunens organisation och möjligheter till påverkan samt praktisk kunskap i att ta tillvara på ungas engagemang. Information om kommunens påverkansvägar och kontaktuppgifter till politiker ska finnas tillgänglig på fritidsgårdarna. - Föreningar med barn- och ungdomsverksamhet i kommunen ska få stöd till att vara arenor för barn och ungas engagemang och deltagande i samhället, och en praktisk väg för barn och unga att ta sina rättigheter i bruk

22 6(32) Se vidare under Metoder för ungdomsinflytande. Barn- och ungdomschecklistan För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut så ska en barn- och ungdomschecklista (se medföljande bilaga) upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i alla ärenden som gäller budget eller kommunövergripande styrdokument. Checklistan ska användas från början av ärendeprocessen och bifogas ärendet som en bilaga. Frågeställningarna ska synliggöra barns olika villkor och förutsättningar, bedöma effekterna av beslut för olika grupper av barn och unga samt bedöma hur ärendet bidrar till att uppfylla kommunens tillämpning av barnkonventionen. Barn- och ungdomschecklistan ska användas även i de ärenden som inte direkt berör barn och unga. Anledningen till att checklistan ska upprättas för samtliga ärenden är dels för att tydliggöra att barnkonventionen beaktats i beredning av ärendet, dels för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av barnkonventionens tillämpning i Kristinehamns kommun. Barnrättsperspektiv Tillämpningen av barn- och ungdomsplanen och barn- och ungdomschecklistan ska bygga på ett barnrättsperspektiv. Barnrättsperspektivet innebär att hänsyn ska tas till de mänskliga rättigheter som barn har, och att barnets rättigheter ska säkerställas i åtgärder eller beslut som rör barn. I Barnkonventionens artikel 4 står det: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention... Ett barnrättsperspektiv bör synliggöras i alla beslut som fattas. I Rädda Barnens rapport Bra beslut för barn hävdar många kommuner att nästan alla pengar ändå går till barn och att det därför inte behöver synliggöras i budgeten eller besluten. Men det som är viktigt i sammanhanget är inte hur mycket pengar som går till barn i allmänhet, utan hur kommunen förverkligar barnets rättigheter. Barn- och ungdomschecklistan är ett verktyg för bättre beslut, för att förstå värdet av att inkludera barn och unga i beslutsfattandet och för att synliggöra barnrättsperspektivet i kommunens verksamhet. Det är viktigt att checklistan inte används som ett rutinmässigt ikryssande. Den ska vara ett reellt verktyg för att fatta bra beslut för barn. Att anlägga ett barnrättsperspektiv innebär att barnkonventionens fyra grundläggande huvudprinciper ska vara vägledande när var och en av frågorna i barn- och ungdomschecklistan besvaras.

23 7(32) Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen ska diskrimineras på grund av kön, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Artikel 3: Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Artikel 6: Barn ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Artikel 12: Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. Hur ska barn- och ungdomschecklistan användas? Följande anvisningar ska ses som en vägledning i arbetet med barn- och ungdomschecklistan. De utgår ifrån de fyra frågeställningarna i barn- och ungdomschecklistan och lyfter fram de fyra grundläggande principerna i barnkonventionen. Fråga 1, 2 och 4 ska besvaras med ett ja eller nej samt en motivering där de aspekter som vi belyser i anvisningarna ska beaktas. Fråga 3 ska besvaras med en kortfattad beskrivning. Tillämpningen bifogas ärendets tjänsteskrivelse eller förvaltningens yttrande. Observera: Om ett ärende bedöms sakna ett barnrättsperspektiv ska detta anges med en motivering till detta ställningstagande. Även denna motivering utgör ett beslutsunderlag och bör därför utvecklas tillräckligt för detta ändamål. Tillämpningen av barn- och ungdomschecklistan ska vara ett praktiskt stöd för att kvalitetssäkra vårt arbete kring de beslut vi tar som berör barn och unga. För att den ska vara praktisk användbar ska svaren vara genomtänkta och grundade på kunskap, men likväl hållas korta och kärnfulla. 1. Kommer beslutet att påverka barn och ungdomar, nu eller i framtiden? Den första frågan i checklistan handlar om att i början av ärendeberedningen göra en bedömning av om beslutet påverkar barn och ungdomar. Oavsett svar ska det ges en förklaring till vilka barn som berörs av beslutet, hur de berörs eller varför de inte berörs. Om beslutet direkt eller indirekt berör eller kan få konsekvenser för enskilda barn, barn i allmänhet eller en särskild grupp av barn ska checklistan fullföljas. Detsamma gäller vid framtagande av kommunala styrdokument, årlig budget och förändringar i organisation eller administration. Utifrån artikel 2 i Barnkonventionen, som slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, gäller det alltså att under denna punkt också

24 8(32) identifiera vilka barn och ungdomar upp till 18 år som berörs av det aktuella beslutet. Det kan t.ex. handla om en eller flera av följande grupper: - Ett enskilt/eller en specifik grupp av barn - Alla pojkar/flickor - Barn i alla åldrar upp till 18 år - Barn eller ungdomar i en viss ålder - Barn i förskolan - Barn i grundskolan - Barn och unga i gymnasiet - Alla barn och ungdomar i hela kommunen - Alla barn och ungdomar inom ett visst postnummer - Alla barn och ungdomar inom en viss ort eller stadsdel - Alla barn inom ett visst skolområde - Barn som bor med båda föräldrarna/vårdnadshavarna - Barn som bor hos ensamstående förälder/vårdnadshavare - Barn som bor i alternativa omsorgsformer - Barn och ungdomar med en viss etnisk, kulturell eller religiös bakgrund - Barn och ungdomar med ett visst modersmål - Barn och ungdomar inom en viss fritidsaktivitet - Barn och ungdomar med ett viss riskbeteende (rökare, alkohol-, doping- eller drogvanor etc.) - Barn och ungdomar med en viss hälsoprofil (friskhet, sjukdom, symtom etc.) - Barn och ungdomar med funktionsnedsättning i allmänhet - Barn och ungdomar med en specifik funktionsnedsättning - Andra definitioner/avgränsningar som känns relevanta för ärendet Det är av särskild vikt att under denna fråga identifiera om det finns behov av att ta hänsyn till barn med särskilda behov eller utsatta barn. På det sättet kan vi genom barn- och ungdomschecklistan säkerställa att inget barn diskrimineras eller far illa av det beslut som vi tar. Att tänka på är barns rätt till lika villkor, att inte utsättas för diskriminering, samt att det ska vara jämställt mellan könen. Kan vårt beslut kan få någon negativ påföljd för en särskild grupp barn? När det gäller utsatta barn är det viktigt att lyfta vår skyldighet att uppmärksamma och agera för barn som far illa, som utsätts för övergrepp eller kränkningar, vare sig de är av fysisk, psykisk eller sexuell karaktär. Om ärendet rör barn som har berövats sin familjemiljö ska vi se till att alternativa omvårdnadsformer utgår från barnkonventionen samt följa upp att barnen har det bra där de är placerade. Beakta särskilt följande artiklar i barnkonventionen: Icke-diskriminering och rätt till lika villkor (artikel 2) Rättigheter för barn med funktionsnedsättning (artikel 23) Skydd mot övergrepp (artikel 19) Skydd mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp (artikel 34)

25 9(32) Skydd mot narkotika (artikel 33) Alternativ omvårdnad (artikel 20) Flyktingbarns rättigheter (artikel 22) Översyn av omhändertagna barn (artikel 25) Minoritets- och urbefolkningsbarns rätt till sin kultur, religion och sitt språk (artikel 30) 2. Har barnets bästa beaktats? Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa är inte en godtycklig bedömning, utan ska vara en objektiv prövning som ska grunda sig på barnkonventionens artiklar, samhällets regler, forskning, rådande praxis, beprövad erfarenhet samt kunskaper hos dem som finns i barnets närmsta omgivning. Bedömningen ska också innefatta att de barn som berörs själva fått möjlighet att uttrycka sina åsikter och behov. I att beakta barn och ungdomars bästa ingår till exempel att beakta att deras rättigheter och fysiska och psykiska välbefinnande tillvaratas, att tillämpa aktuell kunskap om deras levnadsvillkor och att samverka med relevanta aktörer. Frågor att ställa sig kan vara: - Vad är barn och ungdomars bästa utifrån aktuell forskning, rådande praxis och beprövad erfarenhet i det här beslutet? - Vad är barn och ungdomars bästa på både kort och lång sikt? - Hur har hänsyn tagits till barn och ungdomars rätt till likvärdiga villkor samt att inte diskrimineras på någon grund i beslutet? - Innebär ärendet att barns rätt till god hälsa och utveckling beaktas? - Innebär ärendet att barns sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? - Handlar ärendet om att ge barnet samma sociala och ekonomiska trygghet som andra barn i samhället? - Berör ärendet barnets rätt till sin egen kultur och att vi ska respektera och garantera att inget barn diskrimineras på grund av deras kulturella identitet? - På vilket sätt har hänsyn tagits till barn och ungdomars rätt till utveckling utifrån sina egna förutsättningar? Vad barn och unga tycker om innehållet i det beslut man ska ta är i allra högsta grad relevant för att man ska kunna avgöra barnets bästa. Denna aspekt tillgodoses dock huvudsakligen under punkt 4 i barn- och ungdomschecklistan. Om man svarar ja på att ärendet har beaktat barns bästa så ska detta motiveras. Det kan även hända att det som har identifierats som barns bästa av någon anledning inte kan realiseras i beslutet (det kan vara att vi saknar kompetens/kunskap/personal/ekonomi etc.) och då svarar man nej till att barns bästa prioriteras, och motiverar i beslutet vad man istället gör för att kompensera detta. Beakta särskilt följande artiklar i barnkonventionen:

26 10(32) Barnets bästa (artikel 3) Rätt att göra sig hörd (artikel 12) Rätt till hälsa och sjukvård (artikel 24) Rätt till rehabilitering (artikel 39) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) Barnets utveckling av sin förmåga (artikel 5) Rätt till utbildning (artikel 28) Utbildningens syfte (artikel 29) Rätt till lek, vila, fritid och kultur (artikel 31) Social trygghet (artikel 26) Skälig levnadsstandard (artikel 27) Föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets uppfostran och utveckling (artikel 18) Rätt att behålla sin identitet (artikel 8) Flyktingbarns rättigheter (artikel 22) Minoritets- och urbefolkningsbarns rätt till sin kultur, religion och sitt språk (artikel 30) 3. Beskriv eventuella intressekonflikter Beslutsfattare ska enligt barnkonventionen anstränga sig till det yttersta av tillgängliga resurser för att tillgodose barnets bästa, vilket kan innebära intressekonflikter. Sammanvägningen av relevanta intressen ska kunna visas. Det kan exempelvis finnas andra faktorer som väger tyngre, eller att barnets bästa inte kan genomföras på grund av exempelvis otillräcklig ekonomi, personal eller kompetens. Detta ska synliggöras. Det kan också röra sig om att behoven hos olika grupper av barn och unga måste vägas mot varandra. Sammanfatta kortfattat vilka intressekonflikter som har funnits i ärendet, orsakerna till dessa konflikter och motivera det slutgiltiga beslutet. 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i de frågor de berörs av utifrån ålder och mognad. Det ska inte finnas något som hindrar barnet att säga vad hon eller han tycker i en fråga som rör barnet. Detta innebär också att vi har ett ansvar att förse barnet med tillräcklig och lämplig information så att barnet utifrån sin ålder och mognad kan vara delaktiga i beslutet, och att inget barn diskrimineras i denna process. Barnkonventionens artikel 12 ger alltså inte barn rätt till självbestämmande, utan rätt att delta i besluten genom att berätta om sina åsikter och få sina åsikter tillmätta betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Det innebär att man måste överväga barnets ålder och mognad när man ska besluta om på vilket sätt barnet ska komma till tals hur stor betydelse ett barns åsikter ska ha i en viss fråga. Begreppet mognad är inte definierat i barnkonventionen, utan det handlar om förmågan att förstå och bedöma vilka konsekvenser den aktuella

27 11(32) frågan medför för barnet. Barnkonventionen sätter inga specifika åldersgränser för barnets betydelsefulla deltagande i att fatta beslut. Barnets förmåga att skapa en egen uppfattning i frågan blir därför central för hur mycket vikt barnets deltagande får i beslutsprocessen. Även små barn har egna åsikter om frågor som är relevanta för dem själv och deras närmaste miljö. Med stigande ålder och mognad kan barnets självbestämmande och omfattningen av frågor som barnet kan bilda egna åsikter om utvidgas. Kom ihåg att barnets delaktighet är en rättighet och ingen skyldighet. Barnet har inget ansvar att vara delaktiga i beslutsprocessen, utan kan delta utifrån eget intresse. Barnet får inte utsättas för något hinder eller påverkan som kan hindra barnet att uttrycka sig fritt. För att uppfylla barnkonventionens artikel 12 kan man, beroende på ärende, antingen beakta de åsikter som barn och ungdomar har uttryckt i olika undersökningar, rapporter eller forskningsmaterial som finns med som underlag i ärendet, eller inhämta åsikter genom de metoder för barn- och ungdomsinflytande som ges i denna handbok. Många förvaltningar, t ex skolförvaltningen, har dessutom egna kanaler och verktyg som man kan använda sig av för att få med barns och ungas egna perspektiv. När barn uttryckt sina åsikter ska de få uppföljning. Att ge barn möjlighet att uttrycka sina åsikter innebär inte automatiskt att beslutet måste följa barnens åsikter. Barnets rätt att komma till tals måste ytterst vara underställd principen om barnets bästa, vilket innebär att barns åsikter vägs in som en viktig del tillsammans med annan viktig information i bedömningen av vad som är ett barns eller en grupp av barns bästa. I Kristinehamns kommun arbetar vi med fyra metodområden som ska öka delaktigheten och inflytandet hos barn- och ungdomar i kommunen. Se mer om detta under Metoder för ungdomsinflytande. Stöd i att genomföra en bra inflytandeprocess för barn och unga finns att få hos folkhälsoenheten. Frågor att ställa sig: - Är beslutet något som barn och ungdomar kan anse sig vara berörda av? - På vilket sätt har barn och ungdomar varit delaktiga i beslutet? Hur många och vilka? - Har barn fått tillräcklig information för att kunna vara delaktiga i beslutet utifrån sin ålder och mognad? - I fall där beslutet berör barn och ungdomar på ett personligt plan har de fått säga sin mening? Vilka åsikter har de lyft fram? - Hur har barnens och ungdomarnas åsikter beaktats i beslutet? - Hur återkopplas ärendet till de barn och unga som varit delaktiga? Om barnen och ungdomarna inte varit delaktiga, förklara varför.

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se Datum 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun ~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 2016-10-04 Anneli Wiker Anneli.Wiker@kristinehamn.se Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Handlingsplanen för

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013 Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 1. Syfte Lysekils barn och ungdomspolitiska handlingsprogram 2011-2013 syftar till att: Definitioner Beskriva

Läs mer

Granskning av barnkonventionen

Granskning av barnkonventionen www.pwc.se Revisionsrapport Tobias Bjöörn Certifierad kommunal revisor Granskning av barnkonventionen Motala kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1. INLEDNING... 3 1.1. UPPDRAG... 3 1.2. AVGRÄNSNING

Läs mer

Kvalitet i Särskilt boende - rekommendation från SKL

Kvalitet i Särskilt boende - rekommendation från SKL Kommunledningsförvaltningen Kerstin Gustafsson, 0550-884 52 kerstin.gustafsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2017-08-11 Ks/2017:119 Sida 1(3) Kvalitet i Särskilt boende - rekommendation från SKL

Läs mer

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett

Läs mer

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 2013-11-13 Lars Persson 0431-46 89 50 lars.persson@engelholm.se Policy antagen av Kommunfullmäktige 2006-11-27 174. Reviderad 2013-11-13 Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 Viljeinriktning

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande... 5 Vision Område ÖST...

Läs mer

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-30 Kommunstyrelsen Ola Edström Kommundirektör Telefon 08-555 01001 ola.edstrom@nykvarn.se Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen 1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla

Läs mer

Deltagande i värmländska kultur- och fritidssektorns konferens maj 2017

Deltagande i värmländska kultur- och fritidssektorns konferens maj 2017 Teknisk förvaltning Helena Pettersson,0550-881 05 helena.pettersson1@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2017-02-27 Tn/2017:25 Sida 1(1) Deltagande i värmländska kultur- och fritidssektorns konferens

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Krokom 2013-01-01 Inger Olsson, förskolechef Innehåll Inledning...5 Bakgrund...6 Mobbning kännetecknas av:... 7 Befogade tillsägelser... 7 Lagar

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk strategi

Barn- och ungdomspolitisk strategi Datum Barn- och ungdomspolitisk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-09-09, 136 Dokumentägare: Förvaltningschef Ersätter dokument: - Dokumentnamn: Barn- och ungdomspolitisk Dokumentansvarig:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003

Revisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003 2003-12-01 Barn- och skolnämnd Öster Barn- och skolnämnd Norr Barn- och skolnämnd Söder Tekniska nämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Revisionsrapport

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman johan.ohman@kristinehamn.se Datum 2015-08-12 Barn- och ungdomsplan för Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hasselgårdens förskola 20160201-20170131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...3 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Vi har använt oss av webbverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har skrivit fram

Läs mer

Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN

Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1 Vision... 2 2 Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och

Läs mer

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) 1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Länsstyrelsens Likavillkorsplan

Länsstyrelsens Likavillkorsplan Länsstyrelsens Likavillkorsplan LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 1 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 2 Inledning Länsstyrelsen har en viktig

Läs mer

Funktionsnedsättning inget hinder

Funktionsnedsättning inget hinder . Funktionsnedsättning inget hinder Lindesbergs kommun förbättrar tillgängligheten 2013-2016 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-12-11

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken Antagen: 2014-10-30 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar 1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentnamn Verktyg för arbetet med likabehandling i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bryggan 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i

Läs mer

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Val till Avfall Sveriges styrelse och revision

Val till Avfall Sveriges styrelse och revision Tekniska förvaltningen Jan Mattsson,0550-881 10 jan.mattsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2017-01-03 Tn/2016:151 Sida 1(1) Val till Avfall Sveriges styrelse och revision Förslag till beslut Noterar

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Bestämmelser för reklam i kommunala anläggningar med föreningsverksamhet inom tekniska nämndens ansvarsområde

Bestämmelser för reklam i kommunala anläggningar med föreningsverksamhet inom tekniska nämndens ansvarsområde Tekniska förvaltningen Niklas Mellgren,0550-881 81 niklas.mellgren@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2017-05-30 Tn/2017:75 Sida 1(1) Bestämmelser för reklam i kommunala anläggningar med föreningsverksamhet

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Kommunledningsförvaltningen Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-10-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.Inledning och bakgrund...2 2.Syfte och mål...2 3.Tillvägagångssätt..

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Innehållsförteckning Vision 4 Så här arbetar vi för att nå vår vision: 4 Kyrkenorumskolans värdegrund 5 På Kyrkenorumskolan

Läs mer

Barn- och ungdomschecklista för Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomschecklista för Kristinehamns kommun BARN- OCH UNGDOMSCHECKLISTA Kulturförvaltningen Veronica Gustafsson, 0550-88 076 veronica.gustafsson@kristinehamn.se Barn- och ungdomschecklista för Kristinehamns kommun Ärende/ärenderubrik: Sammanträdestider

Läs mer

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom Tjänsteskrivelse 1 (9) 2015-10-05 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Handläggare Eva Westlund Utvecklingsledare/utredare 033-430 56 11 eva.westlund@bollebygd.se Dnr : 67608 Bildnings- och omsorgsnämnden

Läs mer

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor Tallboda Förskolan Ankaret, Gränsliden 8

TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor Tallboda Förskolan Ankaret, Gränsliden 8 TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ankaret, Gränsliden 8 En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sofiedalsgården och Markhedens förskolor 2010-09-01 t.o.m. 2011-09-01 SOFIEDALSGÅRDENS OCH MARKHEDENS FÖRSKOLOR BARN & UNGDOM, Besöksadress; Barnstugevägen

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Olika Lika BARN DÄR HÄR DÅ NU Barnkonventionen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets

Läs mer

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget.

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Borgen 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot

Läs mer

Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Likabehandlingsplan för Kullens Skola Likabehandlingsplan för Kullens Skola Innehållsförteckning Inledning 3 Skolans målsättning 3 Lagstiftning och styrdokument 3 Kullens skolas värdegrund 5 Främjande och förebyggande insatser 6 Kartläggning

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling PIANOTS FÖRSKOLA 2015-03-02 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Pianots förskola 2014-2015 PIANOTS FÖRSKOLA Karl Wards gata 92-96, 603 78 Norrköping. Telefon: 011-15 28 17 Innehållsförteckning

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Deltagande i det nationella antidopningsnätverket PRODIS - Prevention av dopning i Sverige

Deltagande i det nationella antidopningsnätverket PRODIS - Prevention av dopning i Sverige Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman,0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2016-04-05 Ks/2016:79 Sida 1(2) Deltagande i det nationella antidopningsnätverket PRODIS - Prevention

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Likabehandlingsplan Kalvhagens förskola 2009

Likabehandlingsplan Kalvhagens förskola 2009 Likabehandlingsplan Kalvhagens förskola 2009 Lidingö Stad Utbildningsförvaltningen Källängens skolområde 1. Inledning Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer