Transkript

1

2

3

4

5

6 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman Datum Barn- och ungdomsplan för Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns kommun ett barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram. Programmet skulle vara ett styrdokument gällande barn och ungdomsfrågor i kommunen och skulle också vara en utgångspunkt när det årliga barnbokslutet skulle göras. Enligt ett beslut ( 97) från kommunstyrelsens arbetsutskott ska det göras en översyn och en revidering av programmet. Revideringen är nu gjord och detta har mynnat ut i framtagandet av en Barn- och ungdomsplan för Kristinehamns kommun. Barn- och ungdomsplanen uttrycker kommunens värdegrund och förhållningssätt och talar om vad Kristinehamns kommun vill uppnå med sitt arbete med barn och ungdomar Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan utgår ifrån barnkonventionen med fokus på att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i beslut som rör dem samt ifrån regeringens ungdomspolitik med fokus på delaktighet och inflytande. För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut så ska en barn- och ungdomschecklista fyllas i vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse och ska bifogas ärendet som en bilaga. Barnoch ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. För att undvika så många missförstånd som möjligt samt att underlätta vid tillämpningen av planen så har Folkhälsoenheten, i samarbete med Demokratiakademin, tagit fram en anvisningsskrift (se skriften Praktisk tillämpning av barn- och ungdomsplanen i Kristinehamns kommun) I skriften återfinns dels råd för hur man ska arbeta med barn- och ungdomschecklistan, dels metoder för att uppnå målen kring ungdomsinflytande specifikt. Barn- och ungdomsplanens, med tillhörande barn- och ungdomschecklistas, innehåll är utformat så att det ska underlätta för kommunens nämnder att få ta del av vilket arbete med barn- och ungdomar som görs i kommunen och därför c:\users\vala8605\appdata\local\temp\solarplexusit\tjänsteskrivelse barn- och ungdomsplan för kristinehamns kommun {78b03eaf-c2a6-42d4-96de-8ee3e53636cd}.docx Kristinehamns kommun Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

7 2 föreslås ersätta det tidigare barn- och ungdomspolitiska programmet innehållande barn- och ungdomsbokslut. Till tjänsteskrivelsen bifogas också en nulägesbeskrivning.(bilaga 1) För att underlätta arbetet med kommunövergripande dokument så föreslås att den barn- och ungdomspolitiska planen arbetas in i den folkhälsopolitiska planen för Kristinehamns kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommentarer till remissvar Barn- och ungdomsplan i Kristinehamns kommun Praktisk tillämpning av barn- och ungdomsplanen i Kristinehamns kommun Barn- och ungdomsplan för Kristinehamns kommun Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Barn- och ungdomsplan för Kristinehamns kommun samt besluta att Barn-och ungdomsplan för Kristinehamns kommun ska integreras i folkhälsoplanen. Skickas till Socialnämnden Skolnämnden Kulturnämnden Överförmyndarnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Demokrati- och framtidsgruppen Peter Eskebrink Chef Kansliavdelningen Johan Öhman Enhetschef Folkhälsoenheten

8 Sida 1(6) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman Datum Kommentarer till remissvar Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun c:\users\vala8605\appdata\local\temp\solarplexusit\kommentarer till remissvar barn- och ungdomsplan kristinehamns kommun- {60b58ca f-9a05-cf73c9b8b0ab}.docx Kristinehamns kommun Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

9 2 Nedan följer de remissvar Folkhälsoenheten fått in och de förslag till ändringar som lämnats. Folkhälsoenheten har lämnat korta kommentarer om detta och i vissa fall även gjort ändringar i planen. Tekniska nämnden Tekniska nämnden anser att det vore lämpligt att barn- och ungdomsplanen integreras i Folkhälsoplanen Man skriver Tekniska nämnden tycker att arbetet med barn och unga är ett viktigt och prioriterat område men anser att det vore lämpligt om barn- och ungdomsplanen integreras i kommunens folkhälsoplan. Detta eftersom folkhälsa är ett övergripande begrepp där faktorer som påverkar hälsan som samhällsstruktur, miljö, arbetsliv och politiska beslut inkluderar även barn och unga Kommentar Folkhälsoenheten Vi ställer oss bakom att barn- och ungdomsplanen bör integreras i folkhälsoplanen Tekniska nämnden skriver också att det finns vissa skrivningar i planen som nämnden har svårt att tolka bl.a. att planen ska vara vägledande och att en barn- och ungdomschecklista ska bifogas vis samtliga kommunala beslut. Kommentar Folkhälsoenheten För att undvika så många missförstånd som möjligt samt att underlätta vid tillämpningen av planen så har Folkhälsoenheten, i samarbete med Demokratiakademin, tagit fram en anvisningsskrift (se skriften Praktisk tillämpning av barnoch ungdomsplanen i Kristinehamns kommun) som ger svar på de frågor tekniska nämnden har i sitt remissvar. I skriften skriver vi: För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. dvs. checklistan behöver inte användas vid nämndens delegerade beslut. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden ställer sig positiv till att en barn- och ungdomsplan tas fram. Miljö- och byggnadsnämnden har dock synpunkter på att de har väldigt många beslut att ta på ett år och att det blir övermäktigt att använda sig av en checklista vid varje beslut. Övriga synpunkter de har gäller hur man ska beakta barnperspektivet i olika förhållanden samt hur barns bästa ska kunna beaktas objektivt. De har också farhågor att checklistan ska skapa mer administrativt arbete. Miljö- och byggnadsnämnden anser att checklistan bör omarbetas eller helt tas bort. Kommentar Folkhälsoenheten För att undvika så många missförstånd som möjligt samt att underlätta vid tillämpningen av planen så har Folkhälsoenheten, i samarbete med Demokratiakademin, tagit fram en anvisningsskrift (se skriften Praktisk tillämpning av barn-

10 3 och ungdomsplanen i Kristinehamns kommun) som ger svar på de synpunkter miljö- och byggnadsnämnden har i sitt remissvar. I skriften skriver vi: För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. dvs. checklistan behöver inte användas vid nämndens delegerade beslut. Folkhälsoenheten vidhåller att den omarbetade checklistan ska behållas. Skolnämnden Skolnämnden anser att barn- och ungdomsplanen bör integreras i folkhälsoplanen. Skolnämnden skriver Dock ser skolnämnden gärna att planen arbetas samman med den folkhälsoplan som samtidigt är ute på remiss. Både för verksamhetens skull men också för efterlevnad och uppföljning av handlingsplaner är det en fördel om antalet planer inte blir för många och att de i den mån det är möjligt arbetas samman till färre planer. Att ha två planer kan vara förvirrande och ge mer- och dubbelarbete Kommentar Folkhälsoenheten Vi ställer oss bakom att barn- och ungdomsplanen bör integreras i folkhälsoplanen. Skolnämnden är kritisk till barn- och ungdomschecklistan utifrån olika perspektiv bl.a. har man frågor kring när en checklista ska användas och vid vilka beslut. Kommentar Folkhälsoenheten För att undvika så många missförstånd som möjligt samt att underlätta vid tillämpningen av planen så har Folkhälsoenheten, i samarbete med Demokratiakademin, tagit fram en anvisningsskrift (se skriften Praktisk tillämpning av barn- och ungdomsplanen i Kristinehamns kommun) som ger svar på de synpunkter skolnämnden har i sitt remissvar. I skriften skriver vi: För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. dvs. checklistan behöver inte användas vid nämndens delegerade beslut. Folkhälsoenheten vidhåller att den omarbetade checklistan ska behållas. Skolnämnden anser att de saknas ett ungdomsforum i Kristinehamn. Man tycker också att elevråden inte ska fungera ett allmänt remissorgan till kommunen pga. av att det skulle at för mycket tid anspråk från skolans primära uppdrag, elevernas måluppfyllelse. Kommentar Folkhälsoenheten I tjänsteskrivelsen Barn- och ungdomsplan för Kristinehamn , har vi gett vår syn på orsaken till att det inte finns ett ungdomsforum i Kristinehamn och hur vi tänker oss formerna för ungdomsinflytande, generellt och i skolan. Om detta står det också i skriften Praktisk tillämpning av barn- och ungdomsplanen i Kristinehamns kommun. När det gäller elevers måluppfyllelse är vi av den uppfattningen att om man som elev får

11 4 möjligheten till riktigt inflytande, som t.ex. att vara remissinstans åt kommunen, så kan det starkt bidra till ökad måluppfyllelse. Under punkten övrigt så tar skolnämnden upp att det finns en hel del begrepp att förhålla sig till och att det, för läsbarheten och tillgängligheten, inte är bra att blanda för många. Kommentar Folkhälsoenheten Då begreppen har olika betydelser är det viktigt att dessa hålls isär och inte blandas ihop. Dock har vi gjort en ändring i planen och definierat begreppet barn till åldrarna 0-17 år. Vidare tar skolnämnden upp en punkt om Kommunens visions- och målarbete. Man skriver att det är bra om barn- och ungdomsplanen hängs på där för att en tydlig linje i dessa frågor ska kunna se. Kommentar Folkhälsoenheten Skolnämnden har en bra poäng i detta resonemang och vi ställer oss bakom detta. Skolnämnden skriver att planen andas kvantitativa, abstrakta, vida och svårmätta mål och att måste mäta ett nuläge för att kunna se var man är eller hur långt man kommit. Man skriver också att detta kan bli ett tidskrävande arbete. Kommentar Folkhälsoenheten Skolnämnden har en mycket bra poäng i detta inlägg. Det är tidskrävande och svårt att jobba målstyrt och att hitta rätt former för det. Vi ser dock inte detta arbete som ett quick fix och ser med tillförsikt fram emot att hitta bra former för det. När det gäller målen så är dock merparten av dem direkt nedbrutna från nationella och regionala mål som är mätbara. Skolnämnden har synpunkter på att en checklista kommer att leda till längre utredningstider och att mer utredningsresurser kan komma att behövas. Kommentar Folkhälsoenheten Vi vet inte vilken evidens skolnämnden har i det påståendet men de kommuner vi har besökt och pratat med, där man infört barnchecklista, säger initialt kan det, i vissa enskilda fall ta längre tid att utreda ett ärenden men att det successivt går lättare och lättare och att man i slutändan ändå tjänar på det eftersom beslutsunderlaget till politiken blir mycket bättre Skolnämnden ser gärna att ytterligare en remissomgång genomförs med båda planerna innan beslut om dessa tas. Kommentar Folkhälsoenheten Vi ser inga problem med detta och ska ta frågan vidare. Kulturnämnden Kulturnämnden anser att det är angeläget att det finns en specifik barnoch ungdomsplan. Kommentar Folkhälsoenheten Folkhälsoenheten ser inte vinsten med att ha två planer med samma innehåll och mål. Barn- och ungdomsfrågorna behöver inte bli mindre synliga, om det är Kulturnämndens farhåga, om barn- och ungdomsplanen integreras i folkhälsoplanen, snarare tvärtom tror vi.

12 5 Kulturnämnden vill att barn- och ungdomschecklistan tas bort pga. att den är en överdriven kontroll på verksamheten. Man skriver Kulturnämnden har redan tillräckligt många styrmöjligheter i kulturplan, biblioteksplan, verksamhetsplan etc. Dessa är absolut tillräckliga för att förvaltningen ska kunna leverera en kvalitativ barnoch ungdomsverksamhet Vidare skriver man att checklistan är överflödig pga. av att det redan finns rikligt med rapportmöjligheter i nämndens organisation. Man skriver också att barnbokslutet fungerade som en utmärkt rapport om verksamheten. Kommentar Folkhälsoenheten Det är bra att Kulturnämnden anser de har kontroll på sin verksamhet och att rapportmöjligheterna är rikliga. Barn- och ungdomschecklistan är dock i första hand till för att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i beslut som rör dem med fokus på delaktighet och inflytande. Checklistan är ett sätt att säkerställa att vi tillämpar barnkonventionen. Oss veterligen finns inte de möjligheterna idag. Kulturnämnden menar att det saknas ett ungdomsforum i Kristinehamn och att det är viktigt att ett sådant skapas och att rekryteringen säkerställer att ungdomar från alla läger. Man menar också att innan barn- och ungdomsplanen tas bör barn- och ungdomars åsikter uttryckas och finnas med i underlaget för beslut. Kommentar Folkhälsoenheten - I tjänsteskrivelsen Barn- och ungdomsplan för Kristinehamn , har vi gett vår syn på orsaken till att det inte finns ett ungdomsforum i Kristinehamn och hur vi tänker oss formerna för ungdomsinflytande, generellt och i skolan. Om detta står det också i skriften Praktisk tillämpning av barn- och ungdomsplanen i Kristinehamns kommun. Vi tycker att Kulturnämndens förlag om att innan barn- och ungdomsplanen tas bör barn- och ungdomars åsikter uttryckas och finnas med i underlaget för beslut, är bra. Vi ser inga problem med det och tar frågan vidare. Socialnämnden Socialnämnden har synpunkter på begreppsförklaringen barn- och ungdom och tycker att begreppen bör förtydligas. Kommentar Folkhälsoenheten Vi håller med om socialnämndens synpunkt och har förtydligat begreppet barn. Socialnämnden har önskemål om att det i planen ska ges konkreta exempel på aktiviteter att utföra för måluppfyllelse. Kommentar Folkhälsoenheten I avsnittet anvisningar till barn- och ungdomsplan finns det instruktioner på hur man kan gå till väga för att få hjälp med aktiviteter. Vi vill inte skriva in aktiviteter i planen då det kan vara allt för styrande. Socialnämnden skriver att barn- och ungdomschecklistan som bilagts planen borde fungera väl under förutsättning att den gäller socialnämndens beslut och inte socialnämndens delegerade beslut

13 6 Kommentar Folkhälsoenheten I skriften Praktisk tillämpning av barn- och ungdomsplanen i Kristinehamns kommun skriver vi: För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. dvs. checklistan behöver inte användas vid nämndens delegerade beslut. Socialnämnden menar att ett förtydligande rörande ungdomssamordnaren behövs då denne har två funktioner. Vidare menar man att checklistan skulle tjäna på några konkreta exempel och att själva planen är för lång samt att det finns en del onödiga upprepningar. Kommentar Folkhälsoenheten Vi förtydligar att ungdomssamordnaren också är preventionssamordnare. I den planerade utbildningen rörande barn- och ungdomsplanen och checklistan så kommer vi att gå igenom konkreta exempel på hur den kan användas. Vi har kortat ner planen och försökt ta bort onödiga upprepningar. Demokrati- och framtidsgruppen Demokrati- och framtidsgruppen (DFG) skriver att det kan bli en utmaning att tillämpa planen i verksamheten. Kommentar Folkhälsoenheten Vi håller med om det. Därför kommer vi att göra en uppföljning efter ett år för att se vilka svårigheter som finns och om det går att rätta till detta. Kommunens dokumentstruktur med aktualitetsprövning tillsammans med innehållet i avsnittet Tillvägagångsätt och uppföljning i barn- och ungdomsplanen gör att vi kan följa upp och hjälpa till med tillämpningen. DFG skriver att det finns ett system som säkerställer att nämnderna återrapporterar varje år. Man borde hitta en modell så att allting görs samtidigt med den kontinuerliga uppföljningen. Kommentar Folkhälsoenheten Vi förstår inte riktigt vad DFG menar med detta. I avsnittet Tillvägagångssätt och uppföljning beskriver vi hur uppföljningen av planen ska ske för att överensstämma med kommunens årliga uppföljning. DFG har synpunkter på formuleringen i delmålen under punkt 8.1. Kommentar Folkhälsoenheten Vi håller med DFG om detta och ändrar formuleringen. Vidare har DFG synpunkter på utformningen av planen, att vissa avsnitt bör flyttas etc. Kommentar Folkhälsoenheten Vi har tittat på detta men väljer att behålla ursprungsutformningen.

14 Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman PRAKTISK TILLÄMPNING AV BARN- OCH UNGDOMSPLANEN FÖR KRISTINEHAMNS KOMMUN Datum Sida 1(30) PRAKTISK TILLÄMPNING AV BARN- OCH UNGDOMSPLANEN FÖR KRISTINEHAMNS KOMMUN c:\users\vala8605\appdata\local\temp\solarplexusit\praktisk tillämpning av barn- och ungdomsplanen för kristinehamns kommun- {eb b6a0-40fb f5ef1583fbf}.docx Kristinehamns kommun Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

15 2 Innehållsförteckning Introduktion 3 Implementering av barn- och ungdomsplanen 4 Samordning av barn- och ungdomsplanens implementering 4 Vad politiker och tjänstepersoner bör veta om barns och ungas rättigheter 4 Vad barn och unga bör veta om sina rättigheter 5 Barn- och ungdomschecklistan 6 Barnrättsperspektiv 6 Hur ska barn- och ungdomschecklistan användas? 7 1. Kommer beslutet att påverka barn och ungdomar, nu eller i framtiden? 7 2. Har barnets bästa beaktats? 8 3. Beskriv eventuella intressekonflikter 9 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? 10 Metoder för ungdomsinflytande 12 Ungdomar som referensgrupp 12 Vilken sorts inflytande? 12 Metodområden 14 Sprida kunskap 14 Spara tid 14 Skapa rum 15 Ge resurser 15 Barn och ungas inflytande i skolan 17 Bilaga 1 19 Grundprinciperna i barnkonventionen 19 Icke-diskriminering och rätt till likvärdiga villkor (Art. 2) 19 Barnets bästa (Art. 3) 20 Rätt till liv, överlevnad och utveckling (Art. 6) 21 Rätt att göra sig hörd (Art. 12) 22 Bilaga 2 24 Praktiska metoder att använda i möten med unga 24 Bilaga 3 29 Publikationer om barnkonventionen och ungas inflytande 29

16 3 Introduktion FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) antogs Sverige är folkrättsligt skyldig att följa barnkonventionen sedan FN:s Kommitté för barnets rättigheter har förtydligat att även om det är den svenska staten som har skrivit på barnkonventionen så är ansvaret för att respektera och säkerställa barnets rättigheter delegerat till regioner, län, landsting och kommuner. Kristinehamns kommun strävar efter att barns och ungdomars bästa ska genomsyra planering, beslutsfattande och utveckling av kommunen. Folkhälsoenheten i Kristinehamns kommun har under 2015 gjort en revidering av det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet från Målet i den nya barn- och ungdomsplanen är att alla barn och ungdomar i Kristinehamn ska känna att de har inflytande. Till de målet är också ett antal delmål kopplade. Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan utgår ifrån barnkonventionen med fokus på att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i beslut som rör dem, samt ifrån regeringens ungdomspolitik med fokus på delaktighet och inflytande. Med barn avses samtliga invånare i Kristinehamn mellan 0 och 18 år och med ungdomar avses samtliga invånare i Kristinehamn mellan 13 och 25 år. Barn- och ungdomsplanen ska vara vägledande för samtliga nämnder och förvaltningar. Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan ska implementeras i hela kommunkoncernen. Den ska, utifrån mål, ingå som en del i verksamhetsplaneringen. För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. I detta dokument återfinns dels råd för hur man ska arbeta med barn- och ungdomschecklistan, dels metoder för att uppnå målen kring ungdomsinflytande specifikt.

17 4 Implementering av barn- och ungdomsplanen Samordning av barn- och ungdomsplanens implementering Ett långsiktigt genomförande av barnkonventionen och regeringens ungdomspolitik kräver samordning. Arbetet ska genomföras inom den ordinarie organisationen och via befintliga arbetsprocesser. Sektorsövergripande samverkan mellan alla aktörer som möter barn, eller fattar beslut om barn i sina respektive uppdrag, är viktig. Folkhälsoenhetens roll är att samordna och stötta ledning och övriga funktioner som har ansvaret för kommunens arbete med barns och ungas rättigheter, samt att följa upp och utvärdera detta arbete. När det gäller ungdomsinflytande är demokratistrateg och ungdomssamordnare behjälpliga med metoder och genomförande av delaktighets- och inflytandeprocesser och dess uppföljning. Detta innebär naturligtvis inte att dessa koordinerande funktioner ska ses som ensamma bärare av arbetet med barnkonventionens genomförande. Barn- och ungdomschecklistan utgör ett obligatoriskt och dokumenterat beslutsunderlag i varje ärende till nämnd och styrelse och i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Vad politiker och tjänstepersoner bör veta om barns och ungas rättigheter FN:s barnrättskommitté betonar varje medlemsstats skyldighet att utveckla och sprida den kunskap och kompetens som behövs bland alla de som har inverkan på barnkonventionens genomförande. Detta innefattar alltså både kunskap om själva rättigheterna, praktisk kunskap om implementering, och kunskap om barns situation i den egna kommunen för att kunna fatta rätt beslut. Med rätt kunskap och rätt indikatorer blir det enklare att se barns situation och identifiera de barn som inte får sina rättigheter tillgodosedda. Kartläggningar för att förstå barnens villkor är en förutsättning för att skapa bra underlag och fatta rätt beslut. Kunskap blir levande först när den genomförs i det dagliga arbetet. I en väl fungerande verksamhet förmedlas denna kunskap därför genom samverkan och dialog, snarare än pliktskyldigt informerande. Tid behöver avsättas för samtal, reflektion och erfarenhetsutbyte. Det är viktigt att politiker, personal och föräldrar har kännedom om FN:s barnkonvention. I Kristinehamn innebär detta att: - Att varje tjänsteperson och förtroendevald i Kristinehamns kommun som fattar beslut som på något sätt berör barn och unga ska få grundläggande utbildning om FN:s barnkonvention och hur den bäst omsätts i praktiken - Att varje tjänsteperson och förtroendevald i Kristinehamns kommun som fattar beslut som på något sätt berör barn och unga ska få grundläggande utbildning om hur man använder barn- och ungdomschecklistan - Att det ska finnas kunskap om regeringens ungdomspolitik och dess tillämpning i organisationen

18 5 - Att folkhälsoenheten erbjuder sin expertkompetens för att skapa goda processer för inflytande och delaktighet för barn och unga och implementering av barnkonventionen, samt ansvarar för koordinering av utbildning i barnkonventionen för beslutsfattare - Att varje förvaltning och nämnd ska ha aktuell kunskap om barn och ungas villkor, samt metoder för att samla information om barn och unga i kommunen för att se till att deras rättigheter efterlevs - Att alla som jobbar med barn och unga inom skola och fritid ska få den kompetens och det stöd de behöver för att uppfylla skolans demokratiuppdrag enligt barnkonventionen, skollagen och läroplanen - Att kommunen arbetar med kunskapsspridning till föräldrar om barns rättigheter Vad barn och unga bör veta om sina rättigheter Kommunen ska se till att barn och unga känner till sina rättigheter, hur besluten fattas och hur man kommer i kontakt med beslutsfattarna. Barn och unga ska också få de praktiska färdigheter och den uppmuntran och vägledning som krävs för att ta sina rättigheter i bruk. I regeringens nya ungdomspolitik betonas ungas goda levnadsvillkor, makt att forma sina egna liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Att varje förälder eller person som arbetar med barn och unga också har kunskap om barns och ungas rättigheter är naturligtvis en förutsättning för att detta ska kunna ske. I Kristinehamns kommun arbetar vi med kunskapsspridning om barns och ungas rättigheter på följande sätt: - Skolan har ett stort ansvar att se till att barn och unga har både teoretisk och praktisk kunskap om sina rättigheter och hur de kan ta dem i bruk, enligt barnkonventionen, skollagen och läroplanen - Politiker och tjänstepersoner ska verka för att barn och unga får den kunskap de behöver för att kunna vara delaktiga i de beslut som fattas i kommunen, bland annat genom ett nära samarbete med skola, fritidsgårdar och civilsamhälle, se Metoder för ungdomsinflytande. Kunskap om hur besluten fattas i kommunen och hur man kan påverka ska finnas tillgänglig både genom traditionella kanaler och fysiska möten med beslutsfattare, och genom hemsida och sociala medier. - Fritidsgårdar ska vara arenor och möjliggörare för ungas engagemang och deltagande i samhället. Fritidsledare ska ha kunskap om kommunens organisation och möjligheter till påverkan samt praktisk kunskap i att ta tillvara på ungas engagemang. Information om kommunens påverkansvägar och kontaktuppgifter till politiker ska finnas tillgänglig på fritidsgårdarna. - Föreningar med barn- och ungdomsverksamhet i kommunen ska få stöd till att vara arenor för barn och ungas engagemang och deltagande i samhället, och en praktisk väg för barn och unga att ta sina rättigheter i bruk Se vidare under Metoder för ungdomsinflytande.

19 6 Barn- och ungdomschecklistan För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut så ska en barn- och ungdomschecklista (se medföljande bilaga) upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i alla ärenden som gäller budget eller kommunövergripande styrdokument. Checklistan ska användas från början av ärendeprocessen och bifogas ärendet som en bilaga. Frågeställningarna ska synliggöra barns olika villkor och förutsättningar, bedöma effekterna av beslut för olika grupper av barn och unga samt bedöma hur ärendet bidrar till att uppfylla kommunens tillämpning av barnkonventionen. Barn- och ungdomschecklistan ska användas även i de ärenden som inte direkt berör barn och unga. Anledningen till att checklistan ska upprättas för samtliga ärenden är dels för att tydliggöra att barnkonventionen beaktats i beredning av ärendet, dels för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av barnkonventionens tillämpning i Kristinehamns kommun. Barnrättsperspektiv Tillämpningen av barn- och ungdomsplanen och barn- och ungdomschecklistan ska bygga på ett barnrättsperspektiv. Barnrättsperspektivet innebär att hänsyn ska tas till de mänskliga rättigheter som barn har, och att barnets rättigheter ska säkerställas i åtgärder eller beslut som rör barn. I Barnkonventionens artikel 4 står det: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention... Ett barnrättsperspektiv bör synliggöras i alla beslut som fattas. I Rädda Barnens rapport Bra beslut för barn hävdar många kommuner att nästan alla pengar ändå går till barn och att det därför inte behöver synliggöras i budgeten eller besluten. Men det som är viktigt i sammanhanget är inte hur mycket pengar som går till barn i allmänhet, utan hur kommunen förverkligar barnets rättigheter. Barn- och ungdomschecklistan är ett verktyg för bättre beslut, för att förstå värdet av att inkludera barn och unga i beslutsfattandet och för att synliggöra barnrättsperspektivet i kommunens verksamhet. Det är viktigt att checklistan inte används som ett rutinmässigt ikryssande. Den ska vara ett reellt verktyg för att fatta bra beslut för barn. Att anlägga ett barnrättsperspektiv innebär att barnkonventionens fyra grundläggande huvudprinciper ska vara vägledande när var och en av frågorna i barn- och ungdomschecklistan besvaras. Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen ska diskrimineras på grund av kön, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Artikel 3: Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga.

20 7 Artikel 6: Barn ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Artikel 12: Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. Hur ska barn- och ungdomschecklistan användas? Följande anvisningar ska ses som en vägledning i arbetet med barn- och ungdomschecklistan. De utgår ifrån de fyra frågeställningarna i barn- och ungdomschecklistan och lyfter fram de fyra grundläggande principerna i barnkonventionen. Fråga 1, 2 och 4 ska besvaras med ett ja eller nej samt en motivering där de aspekter som vi belyser i anvisningarna ska beaktas. Fråga 3 ska besvaras med en kortfattad beskrivning. Tillämpningen bifogas ärendets tjänsteskrivelse eller förvaltningens yttrande. Observera: Om ett ärende bedöms sakna ett barnrättsperspektiv ska detta anges med en motivering till detta ställningstagande. Även denna motivering utgör ett beslutsunderlag och bör därför utvecklas tillräckligt för detta ändamål. Tillämpningen av barn- och ungdomschecklistan ska vara ett praktiskt stöd för att kvalitetssäkra vårt arbete kring de beslut vi tar som berör barn och unga. För att den ska vara praktisk användbar ska svaren vara genomtänkta och grundade på kunskap, men likväl hållas korta och kärnfulla. 1. Kommer beslutet att påverka barn och ungdomar, nu eller i framtiden? Den första frågan i checklistan handlar om att i början av ärendeberedningen göra en bedömning av om beslutet påverkar barn och ungdomar. Oavsett svar ska det ges en förklaring till vilka barn som berörs av beslutet, hur de berörs eller varför de inte berörs. Om beslutet direkt eller indirekt berör eller kan få konsekvenser för enskilda barn, barn i allmänhet eller en särskild grupp av barn ska checklistan fullföljas. Detsamma gäller vid framtagande av kommunala styrdokument, årlig budget och förändringar i organisation eller administration. Utifrån artikel 2 i Barnkonventionen, som slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, gäller det alltså att under denna punkt också identifiera vilka barn och ungdomar upp till 18 år som berörs av det aktuella beslutet. Det kan t.ex. handla om en eller flera av följande grupper: - Ett enskilt/eller en specifik grupp av barn - Alla pojkar/flickor - Barn i alla åldrar upp till 18 år - Barn eller ungdomar i en viss ålder - Barn i förskolan - Barn i grundskolan - Barn och unga i gymnasiet - Alla barn och ungdomar i hela kommunen

21 8 - Alla barn och ungdomar inom ett visst postnummer - Alla barn och ungdomar inom en viss ort eller stadsdel - Alla barn inom ett visst skolområde - Barn som bor med båda föräldrarna/vårdnadshavarna - Barn som bor hos ensamstående förälder/vårdnadshavare - Barn som bor i alternativa omsorgsformer - Barn och ungdomar med en viss etnisk, kulturell eller religiös bakgrund - Barn och ungdomar med ett visst modersmål - Barn och ungdomar inom en viss fritidsaktivitet - Barn och ungdomar med ett viss riskbeteende (rökare, alkohol-, doping- eller drogvanor etc.) - Barn och ungdomar med en viss hälsoprofil (friskhet, sjukdom, symtom etc.) - Barn och ungdomar med funktionsnedsättning i allmänhet - Barn och ungdomar med en specifik funktionsnedsättning - Andra definitioner/avgränsningar som känns relevanta för ärendet Det är av särskild vikt att under denna fråga identifiera om det finns behov av att ta hänsyn till barn med särskilda behov eller utsatta barn. På det sättet kan vi genom barn- och ungdomschecklistan säkerställa att inget barn diskrimineras eller far illa av det beslut som vi tar. Att tänka på är barns rätt till lika villkor, att inte utsättas för diskriminering, samt att det ska vara jämställt mellan könen. Kan vårt beslut kan få någon negativ påföljd för en särskild grupp barn? När det gäller utsatta barn är det viktigt att lyfta vår skyldighet att uppmärksamma och agera för barn som far illa, som utsätts för övergrepp eller kränkningar, vare sig de är av fysisk, psykisk eller sexuell karaktär. Om ärendet rör barn som har berövats sin familjemiljö ska vi se till att alternativa omvårdnadsformer utgår från barnkonventionen samt följa upp att barnen har det bra där de är placerade. Beakta särskilt följande artiklar i barnkonventionen: Icke-diskriminering och rätt till lika villkor (artikel 2) Rättigheter för barn med funktionsnedsättning (artikel 23) Skydd mot övergrepp (artikel 19) Skydd mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp (artikel 34) Skydd mot narkotika (artikel 33) Alternativ omvårdnad (artikel 20) Flyktingbarns rättigheter (artikel 22) Översyn av omhändertagna barn (artikel 25) Minoritets- och urbefolkningsbarns rätt till sin kultur, religion och sitt språk (artikel 30) 2. Har barnets bästa beaktats? Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa är inte en godtycklig bedömning, utan ska vara en objektiv prövning som ska grunda sig på barnkonventionens artiklar, samhällets regler, forskning, rådande praxis, beprövad erfarenhet samt kunskaper hos dem som finns i barnets närmsta omgivning. Bedömningen ska också innefatta att de barn som berörs själva fått möjlighet att uttrycka sina åsikter och behov. I att beakta barn och ungdomars bästa ingår till exempel att beakta att deras rättigheter och fysiska och psykiska välbefinnande tillvaratas, att tillämpa aktuell kunskap om deras levnadsvillkor och att samverka med relevanta aktörer.

22 9 Frågor att ställa sig kan vara: - Vad är barn och ungdomars bästa utifrån aktuell forskning, rådande praxis och beprövad erfarenhet i det här beslutet? - Vad är barn och ungdomars bästa på både kort och lång sikt? - Hur har hänsyn tagits till barn och ungdomars rätt till likvärdiga villkor samt att inte diskrimineras på någon grund i beslutet? - Innebär ärendet att barns rätt till god hälsa och utveckling beaktas? - Innebär ärendet att barns sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? - Handlar ärendet om att ge barnet samma sociala och ekonomiska trygghet som andra barn i samhället? - Berör ärendet barnets rätt till sin egen kultur och att vi ska respektera och garantera att inget barn diskrimineras på grund av deras kulturella identitet? - På vilket sätt har hänsyn tagits till barn och ungdomars rätt till utveckling utifrån sina egna förutsättningar? Vad barn och unga tycker om innehållet i det beslut man ska ta är i allra högsta grad relevant för att man ska kunna avgöra barnets bästa. Denna aspekt tillgodoses dock huvudsakligen under punkt 4 i barn- och ungdomschecklistan. Om man svarar ja på att ärendet har beaktat barns bästa så ska detta motiveras. Det kan även hända att det som har identifierats som barns bästa av någon anledning inte kan realiseras i beslutet (det kan vara att vi saknar kompetens/kunskap/personal/ekonomi etc.) och då svarar man nej till att barns bästa prioriteras, och motiverar i beslutet vad man istället gör för att kompensera detta. Beakta särskilt följande artiklar i barnkonventionen: Barnets bästa (artikel 3) Rätt att göra sig hörd (artikel 12) Rätt till hälsa och sjukvård (artikel 24) Rätt till rehabilitering (artikel 39) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) Barnets utveckling av sin förmåga (artikel 5) Rätt till utbildning (artikel 28) Utbildningens syfte (artikel 29) Rätt till lek, vila, fritid och kultur (artikel 31) Social trygghet (artikel 26) Skälig levnadsstandard (artikel 27) Föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets uppfostran och utveckling (artikel 18) Rätt att behålla sin identitet (artikel 8) Flyktingbarns rättigheter (artikel 22) Minoritets- och urbefolkningsbarns rätt till sin kultur, religion och sitt språk (artikel 30) 3. Beskriv eventuella intressekonflikter Beslutsfattare ska enligt barnkonventionen anstränga sig till det yttersta av tillgängliga resurser för att tillgodose barnets bästa, vilket kan innebära intressekonflikter. Sammanvägningen av relevanta intressen ska kunna visas. Det kan exempelvis finnas andra faktorer som väger tyngre, eller att barnets bästa inte

23 10 kan genomföras på grund av exempelvis otillräcklig ekonomi, personal eller kompetens. Detta ska synliggöras. Det kan också röra sig om att behoven hos olika grupper av barn och unga måste vägas mot varandra. Sammanfatta kortfattat vilka intressekonflikter som har funnits i ärendet, orsakerna till dessa konflikter och motivera det slutgiltiga beslutet. 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i de frågor de berörs av utifrån ålder och mognad. Det ska inte finnas något som hindrar barnet att säga vad hon eller han tycker i en fråga som rör barnet. Detta innebär också att vi har ett ansvar att förse barnet med tillräcklig och lämplig information så att barnet utifrån sin ålder och mognad kan vara delaktiga i beslutet, och att inget barn diskrimineras i denna process. Barnkonventionens artikel 12 ger alltså inte barn rätt till självbestämmande, utan rätt att delta i besluten genom att berätta om sina åsikter och få sina åsikter tillmätta betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Det innebär att man måste överväga barnets ålder och mognad när man ska besluta om på vilket sätt barnet ska komma till tals hur stor betydelse ett barns åsikter ska ha i en viss fråga. Begreppet mognad är inte definierat i barnkonventionen, utan det handlar om förmågan att förstå och bedöma vilka konsekvenser den aktuella frågan medför för barnet. Barnkonventionen sätter inga specifika åldersgränser för barnets betydelsefulla deltagande i att fatta beslut. Barnets förmåga att skapa en egen uppfattning i frågan blir därför central för hur mycket vikt barnets deltagande får i beslutsprocessen. Även små barn har egna åsikter om frågor som är relevanta för dem själv och deras närmaste miljö. Med stigande ålder och mognad kan barnets självbestämmande och omfattningen av frågor som barnet kan bilda egna åsikter om utvidgas. Kom ihåg att barnets delaktighet är en rättighet och ingen skyldighet. Barnet har inget ansvar att vara delaktiga i beslutsprocessen, utan kan delta utifrån eget intresse. Barnet får inte utsättas för något hinder eller påverkan som kan hindra barnet att uttrycka sig fritt. För att uppfylla barnkonventionens artikel 12 kan man, beroende på ärende, antingen beakta de åsikter som barn och ungdomar har uttryckt i olika undersökningar, rapporter eller forskningsmaterial som finns med som underlag i ärendet, eller inhämta åsikter genom de metoder för barn- och ungdomsinflytande som ges i denna handbok. Många förvaltningar, t ex skolförvaltningen, har dessutom egna kanaler och verktyg som man kan använda sig av för att få med barns och ungas egna perspektiv. När barn uttryckt sina åsikter ska de få uppföljning. Att ge barn möjlighet att uttrycka sina åsikter innebär inte automatiskt att beslutet måste följa barnens åsikter. Barnets rätt att komma till tals måste ytterst vara underställd principen om barnets bästa, vilket innebär att barns åsikter vägs in som en viktig del tillsammans med annan viktig information i bedömningen av vad som är ett barns eller en grupp av barns bästa.

24 11 I Kristinehamns kommun arbetar vi med fyra metodområden som ska öka delaktigheten och inflytandet hos barn- och ungdomar i kommunen. Se mer om detta under Metoder för ungdomsinflytande. Stöd i att genomföra en bra inflytandeprocess för barn och unga finns att få hos folkhälsoenheten. Frågor att ställa sig: - Är beslutet något som barn och ungdomar kan anse sig vara berörda av? - På vilket sätt har barn och ungdomar varit delaktiga i beslutet? Hur många och vilka? - Har barn fått tillräcklig information för att kunna vara delaktiga i beslutet utifrån sin ålder och mognad? - I fall där beslutet berör barn och ungdomar på ett personligt plan har de fått säga sin mening? Vilka åsikter har de lyft fram? - Hur har barnens och ungdomarnas åsikter beaktats i beslutet? - Hur återkopplas ärendet till de barn och unga som varit delaktiga? Om barnen och ungdomarna inte varit delaktiga, förklara varför. Beakta särskilt följande artiklar i barnkonventionen: Rätt att göra sig hörd (artikel 12) Föräldrarnas ledning (artikel 5) Yttrande- och informationsfrihet (artikel 13) Tanke-, samvets- och religionsfrihet (artikel 14) Informationsskyldighet om konventionen (artikel 42)

25 12 Metoder för ungdomsinflytande Ungdomar i Kristinehamns kommun är ingen statisk grupp, och det finns inga färdiga recept för hur man lyckas med ungdomsinflytande. Snarare än en enda modell behövs därför en uppsättning verktyg för att barn och unga ska kunna komma till tals. För att barn och ungdomar ska kunna vara delaktiga och påverka samhällsutvecklingen är det viktigt med en kontinuerlig dialog med beslutsfattare. Ungdomar som referensgrupp Det finns ett behov av olika plattformar och nätverk för att nå rätt grupper av ungdomar, i de frågor där deras inflytande sker på efterfrågan från beslutsfattare. Eftersom ungdomar i Kristinehamn inte är någon statisk grupp och eftersom deltagande måste bygga på frivillighet, kan det finnas svårigheter med att på nytt bygga upp en fast "referensgrupp", såsom t ex Ungdomsforum tidigare har varit i Kristinehamn. Organisering för ungdomsinflytande kan inte helt ske uppifrån. Målet bör vara att utrusta unga i Kristinehamns kommun med den kunskap och de verktyg de behöver för att kunna och vilja ta sina rättigheter i bruk. Bland de kunskaperna bör också möjligheten att starta upp ett ungdomsråd finnas med, men bör då ske på initiativ av ungdomarna i dialog med beslutsfattare och med stöd av ungdomssamordnaren. De flesta ungdomar som kontaktats i förarbetet till denna plan är mer intresserade av att vara med och påverka i de frågor de är mest intresserade av eller i det område där de bor, och i tillfälliga sammanslutningar såsom intressegrupper och arbetsgrupper, i dialogmöten med beslutsfattare, eller genom t ex sociala medier. Därför har vi inte fokuserat på att bygga upp en struktur för hur ett nytt ungdomsråd skulle kunna se ut. För att ersätta en fast referensgrupp kommer en facebooksida där unga kan tycka till om det som händer i Kristinehamn sättas igång och administreras av ungdomssamordnaren. Vilken sorts inflytande? Oavsett vilken process eller metod som väljs för att tillämpa barns och ungas inflytande i ett visst ärende, är det viktigt att både beslutsfattare och ungdomar är på det klara med vilken nivå av inflytande de kan ha i frågan. Det är också viktigt att ställa sig frågan om huruvida unga, i de fall de är berörda av frågan, på något sätt kan involveras utöver att tycka till. Innan ni väljer metod för ungdomsinflytande, ställ er följande frågor: - Är barn och unga en del av målgruppen? (del av målgrupp) - Berör det identifierade problemet eller insatserna på annat sätt barn och unga? (berörd grupp) - Kan barn, unga eller ungdomsorganisationer vara med och genomföra lösningen på problemet? (genomförare) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en modell för inflytande som de kallar för inflytandetrappan. Denna inflytandetrappa bygger på att inflytande är en lärprocess där varje trappsteg leder vidare till nästa och där inget trappsteg kan hoppas över. Utan att ha fått information är det svårt att få inflytande,

26 13 konsultation och dialog är alltid bra men är i sig inte svaret på att ha gett någon inflytande. Att skapa former för inflytande där barn och unga får inflytande utefter sina egna förutsättningar är det viktigt att trappsteg 1-3 används för att hitta formerna för hur barn och unga ska få inflytande. Steg 1: Information Information är en envägskommunikation. Här är inte barn och unga aktörer utan en målgrupp. För att komma vidare behöver ni se till att barn och unga får den information de behöver för att kunna vara delaktiga under högre trappsteg. Steg 2: Konsultation Konsultation innebär att beslutsfattare ställer frågor till barn och unga. Att låta barnen fylla i en utvärdering eller enkät är ett exempel på konsultation. Det är bra att veta vad barn och unga tycker för att kunna fatta bra beslut. Steg 3: Dialog Dialog är en tvåvägskommunikation. Här pågår det en diskussion med möjlighet för såväl barnet som den vuxne att ställa följdfrågor och kunna förstå vad den andre menar. Steg 4: Inflytande Inflytande är när barn och unga får möjlighet att vara med och påverka något i verksamheten. Här säger inte bara barnen vad de tycker, utan de får också vara med och påverka ett faktiskt utfall i ett beslut. Ramarna för vad barn och unga får påverka och ansvaret ligger hos de vuxna. Steg 5: Medbestämmande Medbestämmande innebär att barn och unga är med och tar beslut tillsammans med vuxna. Här har barn och unga alltså en egen röst och möjlighet att säga ja eller nej. Modellen bör användas som tankemodell för att få syn på var på trappan man befinner sig, och framför allt för att kunna vara tydlig mot barn och unga om vilken sorts inflytande det handlar om. Modellen handlar inte om att man alltid ska befinna sig på de högre stegen, utan om att alla som är med i processen ska veta vad det är som gäller. Att tro att man ska få utöva medbestämmande när det egentligen handlar om t ex information eller konsultation, är en vanlig orsak till förtroendetapp och vikande engagemang hos barn och unga.

27 14 Metodområden För att barn och ungdomar i Kristinehamns kommun ska känna att de har inflytande i frågor som rör dem, ska kommunen enligt främst arbeta med fyra metodområden som fokuserar på att sprida kunskap, spara tid, skapa rum och ge resurser. Sprida kunskap Som vi såg i delaktighetstrappan bygger alla delaktighetsprocesser på att alla har rätt information. Att sprida kunskap handlar om att tillhandahålla information om fri- och rättigheter gällande demokrati och demokratiska processer, samt att göra den information som finns lättillgänglig för alla. Det kan också handla om att sprida kunskap om sakfrågor som berör barn och unga. Metoder för att sprida kunskap i Kristinehamns kommun: - Genom skolan, inom ramen för det demokratiuppdrag som definieras i skollag och läroplan - Informationskampanjer från ungdomssamordnare, gärna genomförda tillsammans med unga t ex inom ramen för SO- eller medieämnen i skolan - Besök av ungdomssamordnare och demokratistrateg på arenor där unga befinner sig: skolor, fritidsgårdar, föreningar, arbetsförmedling etc - På varje skola och fritidsgård ska det finnas lättillgänglig information om och kontaktuppgifter till politiker, t ex i affischform (se affischen Vem bryr sig? ) - Sommarjobb för demokratiarbetare inom ramen för kommunens feriejobb, där ungdomar får teoretiska och praktiska kunskaper i demokrati och mänskliga rättigheter, kommunens organisation samt i att driva egna projekt - Verktyg för ungas egen organisering, till exempel sökbara medel för ungas egna projekt, ska finnas synliggjort på varje skola och fritidsgård - Det ska finnas en sektion om ungas inflytande på kommunens hemsida där alla påverkansvägar förklaras - Hemsidan ska också motsvaras av en facebooksida där det dessutom finns möjlighet att lämna åsikter direkt Spara tid Att spara tid handlar om att komprimera den tid det tar att vara med och påverka. Det handlar också om kortare beslutsprocesser och nya kommunikationslösningar samt att släppa in medborgarna, och då främst barn och ungdomar, mer direkt. Metoder för att spara tid i Kristinehamns kommun: - Medborgarförslag ersätts med e-förslag som kan lämnas direkt via hemsidan. Det bör vara så enkelt som möjligt att lämna dessa. - Sms-panel: möjlighet att ställa frågor direkt till ungdomar som anmält sitt intresse det kan också ske genom en app vilket gör det till ett aktivt val för ungdomarna att ladda ner och använda appen. - Skolnämndens möten bör förläggas ute på skolorna. I samband med dessa möten ska elevråden eller elevskyddsombuden få vara värdar på skolan och presentera verksamheten ur sitt perspektiv. Politikerna bör också lägga en lunch eller fika i skolans rasthall eller kafeteria före eller efter mötet där de aktivt inbjuder till samtal med elever.

28 15 - Politikerluncher på skolorna, där beslutsfattare förlägger sin lunchrast på någon högstadie- och gymnasieskola med en viss regelbundenhet. Elever och personal ska vara förberedda på besöket och syftet ska vara tydligt. Skapa rum Att skapa rum handlar om att skapa möjligheter för neutrala möten främst på barn- och ungdomars egna arenor och där maktskillnaderna inte får utrymme. Grundläggande i att skapa rum är att förtroendevalda och tjänstepersoner i Kristinehamns kommun ska våga prata med ungdomar på riktigt, vara uppsökande och inbjudande. För att täcka upp så många målgrupper som möjligt, bör vi försöka möta unga på deras befintliga mötesplatser, t ex på fritidsgårdar och idrottsföreningar. Vi vill också nå grupper som i regel har ett lågt deltagande i inflytandeprocesser i kommunen, som t ex ensamkommande flyktingbarn. Till en början bör man försöka möta dessa grupper på de platser där de befinner sig, allt för att tröskeln ska bli så låg som möjligt. Träffarna bör planeras i samråd med den personal som träffar ungdomarna regelbundet för att processen ska bli väl förankrad. Metoder för att skapa rum för inflytande i Kristinehamns kommun: - Dialogmöten för unga runt en specifik politisk process, där man utnyttjar befintliga arenor: fritidsgårdar, skolor, föreningar, boende för ensamkommande flyktingbarn, folkhögskola. Fritidsledarna kan med fördel utnyttjas som motorer i arbetet med ungas inflytande. - Dialogmöten kring ett speciellt tema som är viktigt för unga där relevanta representanter som arbetar med frågan bjuds in, t ex om temat är trygghet kan polis, socialtjänst och olika representanter från civilsamhället närvara förutom politiker - Dialogmöten där unga och vuxna blandas - Medborgarmöten i bostadsområden och kringorter i kommunen, som rör de specifika frågor som rör området. Unga är intresserade av vad som händer på platsen där de bor - Politikerfika och besök på skolor, fritidsgårdar och andra mötesplatser - På varje fritidsgård, högstadieskola och gymnasieskola ska Månadens fråga från politiker anslås på anslagstavla eller annan lämplig plats. I direkt anslutning till frågan ska det finnas ett klotterplank där ungdomar direkt kan skriva sina åsikter i frågan, samt kontaktuppgifter till ansvariga beslutsfattare. Kommunsekreterare administrerar Månadens fråga. Ge resurser Att ge resurser till ungdomsinflytande handlar om att ge kunskapsmässiga och ekonomiska resurser så att barn och ungdomar får möjligheter att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor som alla andra. Följande satsningar kan ge resultat i Kristinehamns kommun: - Sommarjobb för demokratiarbetare inom ramen för kommunens feriejobb, där ungdomar får teoretiska och praktiska kunskaper i demokrati och mänskliga rättigheter, kommunens organisation samt i att driva egna projekt - Att avsätta sökbara medel för att unga ska kunna genomföra sina egna idéer och projekt. Dessa bidrag bör administreras av ungdomssamordnaren.